Epsco dp 11 rådspm

Bilaga till dokument från EU-nämnden 2007/08:E29F

Rådspromemoria

2008-05-28

Integrations- och jämställdhetsdepartementet

Jämställdhetsenheten

Gemensamberett med Fi/BA, A/EIS, U/S, KU/MFI, S/SK BARN, IJ/UF, UD/UP, UD/FMR, IJ/ADM, SB/EU, SB-SAM
EPSCO-rådets möte den 9 juni 2008 – DP 11 Översyn av medlemsstaternas och EU-institutionernas genomförande av handlingsplanen från Peking a) Indikatorer om flickor b) Kvinnor i politiskt beslutsfattande
Dokumentbeteckning
a) Indikatorer om flickor
9669/08 SOC 297
+ ADD 1
b) Kvinnor i politiskt beslutsfattande
9670/08 SOC 298
+ADD 1

Tidigare dokument: -

Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: -
I Förslaget
1. Bakgrund
Varje år granskar rådet medlemsländernas genomförande av den handlingsplan som antogs vid FN:s fjärde kvinnokonferens i Peking 1995 (Beijing Platform for Action). Ordförandeskapen har sedan 1999 utarbetat indikatorer för uppföljning av de 12 kritiska områden som identifieras i handlingsplanen.

Artiklarna 2 och 3 i Fördraget om upprättande av Europeiska gemenskapen, ändrade genom Amsterdamfördraget (1999), är EU:s rättsliga grund för åtgärder för jämställdhet. Där stadfästes gemenskapens åtagande om integrering av jämställdhetsperspektivet, och jämställdhet mellan kvinnor och män fastställdes som en särskild uppgift för gemenskapen och samtidigt ett övergripande mål vid samtliga uppgifter.

Hittills har set av indikatorer för uppföljning av Pekingplattformen utarbetats inom områdena kvinnor i beslutsfattande (politiskt och ekonomiskt), att förena arbete och familj, löneskillnader mellan kvinnor och män, våld mot kvinnor, sexuella trakasserier i arbetslivet, kvinnor och hälsa, institutionella mekanismer för främjande av jämställdhet, utbildning och yrkesutbildning av kvinnor, kvinnor och fattigdom.

Sloveniens ordförandeskap har genom samrådsförfarande med medlemsländerna dels utarbetat en rapport med indikatorer inom det kritiska området Flickor, dels genomfört en uppföljning och utarbetat en rapport inom området kvinnor i politiskt beslutsfattande med de indikatorer som Finland utarbetade 1999 som grund. Förslag till rådsslutsatser lämnas för båda dessa områden.

2. Innehåll
a) Indikatorer om flickor
I förslaget till slutsatser betonas att flickors intressen fortsätter att vara underrepresenterade i politik och program. Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas att stärka beaktandet av flickors behov vid planering, genomförande och övervakning av alla former av lagstiftning, politik, program och projekt som ett led i arbetet med jämställdhetsintegrering. Några områden där insatser bör göras nämns särskilt, t.ex.

- att integrera jämställdhet i barn- och ungdomspolitik, att motverka våld och att särskilt uppmärksamma barn från utsatta grupper,
- att vidareutveckla sex- och samlevnadsundervisningen i skolan,
- att undanröja könsstereotypa mönster i undervisningen från tidig ålder och på alla nivåer och att rikta insatser till föräldrar för att främja jämställdhet,
- att vidareutveckla program inom media och informations- och kommunikationsteknikens (IKT) område och prioritera säker användning och skydda flickor och pojkar mot skadligt innehåll och sexuella trakasserier vid användning av IKT,
- att samarbeta med det civila samhället i en strävan att motverka könsstereotypa mönster och ge flickor och kvinnor egenmakt och främja jämställdhet i samhället.

I syfte att bidra till en analys av situationen för flickor har det slovenska ordförandeskapet tagit fram en rapport med förslag om följande tre indikatorer:

1. Sex- och samlevnadsundervisning: parametrar för undervisning med anknytning till sexualitet i utbildningen (primär- och sekundärskola)

2. Bilden av den egna kroppen: pojkars och flickors missnöje med sina kroppar.

3. Skolresultat: En jämförelse mellan femtonåriga elevers resultat i matematik och naturvetenskapliga ämnen och andelen kvinnliga studerande i tertiär utbildning inom naturvetenskap, matematik, datavetenskap och inom lärarutbildning och utbildningsvetenskap

b) Kvinnor i politiskt beslutsfattande
I förslaget till slutsatser betonas att en jämn könsfördelning i beslutsfattande är en förutsättning för att uppnå jämställdhet och en förutsättning för demokrati. Det framhålls att trots framsteg på jämställdhetsområdet är kvinnor fortfarande underrepresenterade i politiskt beslutsfattande i de flesta medlemsstater. Mot den bakgrunden uppmanas medlemsstaterna och kommissionen bland annat
- att främja barnomsorg och på andra sätt underlätta för kvinnor och män att kunna förena arbete, familje- och privatliv,
- att förbättra insamlingen, analysen och spridningen av relevant statistik för att kunna följa utvecklingen mot en jämn könsfördelning i politiskt beslutsfattande samt att genom medverkan av det europeiska jämställdhetsinstitutet genomföra forskning och studier inom området.

Vidare uppmuntras regeringar, politiska partier, arbetsmarknadens parter att utveckla metoder för att öka kvinnors engagemang och deltagande i beslutsfattande genom utbildning, mentorskap, etc. och partierna uppmanas att åstadkomma en mer balanserad fördelning av kvinnor och män på partilistor och vid nomineringar till förtroendeuppdrag.

Ordförandeskapet har också utarbetat en rapport som visar hur andelen kvinnor i politiskt beslutsfattande förbättrats i medlemsstaterna och EU:s institutioner från 1999 till och med 2007.

2. Gällande svenska regler och förslagets effekt på dessa
Ej relevant
3. Budgetära konsekvenser
Ej relevant
II Ståndpunkter
1. Svensk ståndpunkt
Sverige kan ställa sig bakom rådets slutsatser
a) om indikatorer om flickor
b) om kvinnor i politiskt beslutsfattande.
2. Medlemsstaternas ståndpunkter (OBS!

endast till rådet)

3. Institutionernas ståndpunkter (Endast till rådet)

4. Remissinstansernas ståndpunkter
Ej relevant
III Övrigt
1. Fortsatt behandling av ärendet

2. Rättslig grund och beslutsförfarande

3. Fackuttryck/termer