Epsco, Kommenterad dagordning

Bilaga till dokument från EU-nämnden 2019/20:4D2B6A

Kommenterad dagordning

Rådet

2020-03-09

Arbetsmarknadsdepartementet

Socialdepartementet

Rådets möte (sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor) den 19 mars 2020

Kommenterad dagordning

1.Godkännande av dagordningen

2.A-punkter

a)Icke lagstiftande verksamhet

b)Lagstiftning (Offentlig överläggning i enlighet med artikel 16.8 i fördraget om Europeiska unionen)

Icke lagstiftande verksamhet

3. Den europeiska planeringsterminen 2020

Vilken typ av behandling förväntas i rådet:

Diskussionspunkt. Riktlinjedebatt.

Ansvarigt statsråd:

Eva Nordmark

Dokument:

6519/20

Förslagets innehåll:

Rådet väntas hålla en riktlinjediskussion om den europeiska planeringsterminen 2020, utifrån diskussionsunderlaget samt dokumenten i underpunkten a, b och c.

Förslag till svensk ståndpunkt:

Regeringen välkomnar diskussionen.

Regeringen välkomnar årets hållbara tillväxtstrategi och ställer sig på ett övergripande plan bakom de prioriteringar som kommissionen föreslår för den ekonomiska politiken de kommande tolv månaderna.

Datum för tidigare behandling i riksdagen:

-

Fortsatt behandling av ärendet:

-

Faktapromemoria:

-

a)Prioriterade sysselsättnings- och socialpolitiska åtgärder: politisk vägledning för 2020

i)Rådets slutsatser om den årliga hållbara strategin för hållbar tillväxt och den gemensamma sysselsättningsrapporten 2020

ii)Den gemensamma sysselsättningsrapporten

Vilken typ av behandling förväntas i rådet:

Beslutspunkt. Antagande.

2 (16)

Ansvarigt statsråd:

Eva Nordmark

Dokument:

Dokument ännu ej tillgängliga.

6346/20

Förslagets innehåll:

EPSCO-rådets bidrag till Europeiska rådet i mars är en årligt återkommande punkt på rådsdagordningen. Europeiska rådet ska varje år anta slutsatser på grundval av en gemensam rapport från rådet och kommissionen.

Rådsslutsatserna om den årliga hållbara tillväxtstrategin och sysselsättningsrapporten innehåller politisk vägledning inför medlemsstaternas fortsatta arbete med genomförandet av sysselsättnings- och socialpolitiken inom ramen för Europa 2020-strategin.

Rådsslutsatserna tar avstamp i att sysselsättningsgraden i EU är rekordhög, men att ytterligare ansträngningar bör göras för att hantera de kvarstående sociala skillnaderna och ojämlikheterna. Trots den prognostiserade avmattningen av ekonomin kommer EU troligen att närma sig 75% sysselsättningsgrad 2020.Områden som lyfts fram i utkastet är bland annat behovet av investeringar i utbildning, kompetensutveckling och hälsa för att möta den demografiska utvecklingen, tillgång till kvalitativ barnomsorg för att möjliggöra kvinnors deltagande på arbetsmarknaden, åtgärder för att minska lönegapet mellan kvinnor och män, stärkandet av underrepresenterade gruppers integration på arbetsmarknaden och att mer måste göras för att nå dem som står längst från arbetsmarknaden, tillräcklig tillgång till kvalitetstjänster för att även möta nya arbetsformer, samt behovet av att investera i hälsa i ljuset av en åldrande befolkning. Vikten av en välfungerande social dialog lyfts också fram.

Medlemsstaterna uppmanas bland annat att beakta prioriteringarna i den årliga hållbara tillväxtstrategin och den gemensamma sysselsättningsrapporten samt att rapportera om arbetet med att nå FN:s hållbarhetsmål (SDGs) i sina nationella reformprogram inom den europeiska

3 (16)

terminen. Medlemsstaterna uppmanas även att fortsätta genomföra pelaren för sociala rättigheter och bidra till att utarbeta EU:s handlingsplan för genomförandet av pelaren.

Kommissionen och rådet ska varje år, inom ramen för den europeiska planeringsterminen, upprätta en gemensam rapport till Europeiska rådet om sysselsättningsläget och genomförandet av sysselsättningsriktlinjerna. Utkastet till gemensam rapport publicerades samtidigt som den årliga hållbara tillväxtstrategin. Rapporten analyserar den sociala utvecklingen och sysselsättningsutvecklingen i unionen och presenterar på ett övergripande plan sysselsättningsreformer som medlemsstaterna lagt fram det senaste året.

Förslag till svensk ståndpunkt:

Regeringen avser att stödja antagande av rådsslutsatserna respektive rapporten.

Regeringen välkomnar årets hållbara tillväxtstrategi och kan på ett övergripande plan ställa sig bakom de prioriteringar som kommissionen föreslår för den ekonomiska politiken de kommande 12 månaderna. Rådsslutsatserna speglar väl årets hållbara tillväxtstrategi och regeringen anser mot bakgrund av det att rådsslutsatserna är väl utformade.

Regeringen välkomnar att EU trots den prognosticerade avmattningen i ekonomin troligen närmar sig sysselsättningsmålet inom Europa 2020- strategin på 75 procents sysselsättningsgrad för kvinnor och män till 2020. Regeringen anser att fortsatta ansträngningar behövs för att bidra till ökad sysselsättning och vikten av ökade ansträngningar för att närma sig målet inom Europa 2020-strategin för minskad fattigdom och social exkludering.

Regeringen välkomnar vidare att behovet av åtgärder för att öka kvinnors sysselsättningsgrad uppmärksammas. Det är positivt att behovet av utbildning och kompetens uppmärksammas.

Regeringen stödjer ambitionen att integrera hållbarhet i den europeiska terminen. Regeringen anser att terminen även fortsättningsvis bör fokusera på sina kärnfrågor som rör att säkerställa sunda offentliga finanser, förebygga och korrigera makroekonomiska obalanser, främja hållbar ekonomisk tillväxt, välfungerande arbetsmarknader och social inkludering.

4 (16)

Det är viktigt att fördelningen av befogenheter mellan EU och medlemsstaterna rörande den ekonomiska politiken (inklusive på skatteområdet), sysselsättningspolitiken och sociala frågor även fortsättningsvis respekteras.

Datum för tidigare behandling i riksdagen:

Arbetsmarknadsutskottet informerades om utkastet till rådsslutsatser om den årliga tillväxtöversikten den 11 februari 2020. Socialutskottet informerades om utkastet till rådsslutsatser som en del av information om aktuella EU- frågor den 18 februari.

Fortsatt behandling av ärendet:

-

Faktapromemoria:

Faktapromemoria 2019/20:FPM12

b) Landsrapporterna för 2020

Vilken typ av behandling förväntas i rådet:

Informationspunkt.

Ansvarigt statsråd:

Eva Nordmark

Dokument:

Landsrapporter

Förslagets innehåll:

Inom ramen för den europeiska planeringsterminen 2020 presenterade kommissionen den 26 februari så kallade landsrapporter för EU:s

5 (16)

medlemsländer, vilka utgör den analytiska grunden för de förslag till landsspecifika rekommendationerna som kommissionen väntas publicera senare i år. Vid möte väntas kommissionen presentera årets landsrapporter.

Datum för tidigare behandling i riksdagen:

Årets landsrapporter har inte behandlats i riksdagen tidigare. Landsrapporterna kommer även att presenteras på Ekofin den 17 mars.

Fortsatt behandling av ärendet:

Ingen vidare behandling av landsrapporterna förutses.

Faktapromemoria:

-

c)Sysselsättningskommitténs huvudbudskap om politiska lösningar på kompetensbrist och genomförandet av rekommendationen om kompetenshöjningsvägar

Vilken typ av behandling förväntas i rådet:

Beslutspunkt. Godkännande.

Ansvarigt statsråd:

Eva Nordmark

Dokument:

6528/20

Förslagets innehåll:

Huvudbudskapen från Sysselsättningskommittén baserar sig på ett tematiskt seminarium om kompetensbrist som ägde rum den 7 november 2019. Utvalda medlemsländer presenterade sina politiska lösningar på

6 (16)

kompetensbrist och utbytte åsikter om genomförandet av rekommendationen om kompetenshöjningsvägar: nya möjligheter för vuxna. Arbetsmarknadens parter deltog på mötet.

Huvudbudskapen ger en översikt av diskussionerna under seminariet. Det noteras bland annat att mer strategiska, hållbara och sammanhängande strategier behövs för att stödja lågutbildade, att kompetensglapp mellan kvalifikationer och arbetslivets krav fortsatt är en mångårig utmaning för flera medlemsländer, att utbildning måste bli mer smidig och anpassas till behoven på arbetsmarknaden, att det är viktigt att identifiera de kompetenser som krävs och att arbetsplatsförlagt lärande och lärlingsutbildning kan bidra till att mildra bristen på kompetens.

Vidare lyfts det fram att; yrkesutbildningen är grunden för reformer i flera medlemsländer vars syfte är att skapa en närmare koppling mellan utbildningsresultat och behoven på arbetsmarknaden, vuxenutbildning är viktig för att upprätthålla en produktiv arbetskraft och underlätta ett längre arbetsliv i en tid av snabb teknisk förändring, åldrande och globalisering samt att lågutbildade tenderar att inte delta i vuxenutbildning.

Vikten av att investera i humankapital, kompetens och livslångt lärande för att hjälpa människor att möta de framtida sysselsättnings- och sociala utmaningarna samt vikten av att motivera både arbetsgivare och arbetstagare att investera i kompetensutveckling och omskolning lyfts fram. Det lyfts också fram att det är nödvändigt med ett nära samarbete mellan utbildningsinstitutioner, företag och arbetsmarknadens parter.

Förslag till svensk ståndpunkt:

Regeringen avser att ställa sig bakom godkännandet av huvudbudskapen från Sysselsättningskommittén.

Regeringen anser att det är positivt att Sysselsättningskommittén, tillsammans med arbetsmarknadens parter, följer upp utmaningar och politiska lösningar i förhållande till kompetensbrist och genomförandet av rekommendationen om kompetenshöjningsvägar. En förbättring av vuxnas färdigheter och kompetenser bidrar till möjligheterna att nå målsättningarna inom den europeiska planeringsterminen.

Datum för tidigare behandling i riksdagen:

7 (16)

-

Fortsatt behandling av ärendet:

-

Faktapromemoria:

-

4. Slutsatser om ökat välbefinnande i arbetet

Vilken typ av behandling förväntas i rådet:

Beslutspunkt. Antagande.

Ansvarigt statsråd:

Eva Nordmark

Dokument:

6410/20

Förslagets innehåll:

Det kroatiska ordförandeskapet har tagit initiativ till rådsslutsatser på temat välbefinnande i arbetet. Syftet är att bygga vidare på det finska ordförandeskapets fokus på välfärdsekonomin (economy of wellbeing) genom att nu lyfta välbefinnande ur ett individperspektiv.

Rådsslutsatserna berör områdena arbetsmiljö, balans mellan arbete och privatliv samt social trygghet. Slutsatserna identifierar faktorer som kan påverka välbefinnande i arbetet, befintliga utmaningar och möjligheter att öka välbefinnande samt anmodar bland annat medlemsstaterna och kommissionen att agera för ett ökat välbefinnande i arbetet.

Förslag till svensk ståndpunkt:

8 (16)

Regeringen avser att stödja antagandet av rådsslutsatserna.

Regeringen välkomnar utkastet till rådsslutsatser som identifierar flera för Sverige viktiga arbetsmiljöutmaningar och lyfter jämställdhetsperspektivet. Regeringen välkomnar vidare att medlemsstaternas olika förutsättningar lyfts fram i utkastet.

Datum för tidigare behandling i riksdagen:

Överläggning ägde rum i arbetsmarknadsutskottet den 11 februari 2020.

Fortsatt behandling av ärendet:

-

Faktapromemoria:

-

5. Ett starkt socialt Europa för rättvisa omställningar

Vilken typ av behandling förväntas i rådet:

Diskussionspunkt. Riktlinjedebatt.

Ansvarigt statsråd:

Eva Nordmark

Dokument:

6330/20

Förslagets innehåll:

Rådet väntas hålla en riktlinjediskussion om ett starkt socialt Europa för rättvisa omställningar mot bakgrund av kommissionens meddelande med samma namn och med utgångspunkt i ordförandeskapets diskussionsunderlag.

9 (16)

Den 14 januari 2020 presenterade kommissionen meddelandet om Ett starkt socialt Europa för rättvisa omställningar. I meddelandet beskrivs vägen mot en handlingsplan för att genomföra den europeiska pelaren för sociala rättigheter. Vidare anges att jämte den europeiska gröna given som utgör en ny tillväxtstrategi för EU för det kommande årtiondet, utgör pelaren för sociala rättigheter, EU:s sociala strategi för att se till att omställningen till klimatneutralitet, digitalisering och demografiska förändringar blir socialt rättvis. I meddelandet aviseras en rad kommande initiativ på det sociala, inklusive hälsopolitiska samt sysselsättningspolitiska området. Meddelandet utgör också starten på ett brett samråd om hur pelaren ska följas upp.

I diskussionsunderlaget ställs, mot bakgrund av meddelandet och de sociala uppmaningarna i Europeiska rådets strategiska agenda från 2019, frågor om hur medlemsstaterna ser på meddelandet och vilka åtgärder medlemsstaterna önskar se i den framtida handlingsplanen som ska omsätta pelaren i praktiken.

Förslag till svensk ståndpunkt:

Regeringen välkomnar diskussionen.

Regeringen avser i diskussionen välkomna att kommissionen genom sitt meddelande om ett starkt socialt Europa för rättvisa omställningar bjuder in till en bred och öppen diskussion om hur pelaren för sociala rättigheter kan genomföras.

Regeringen avser i diskussionen inte uttala sig om meddelandet i sin helhet och ej heller om innehållet i den aviserade handlingsplanen.

Vad gäller kommissionens aviserade initiativ om minimilön avser regeringen framföra att detta inte ska vara rättsligt bindande, direktiv inbegripet, samt att initiativet måste respektera nationella system och arbetsmarknadens parters autonomi.

Regeringen avser i riktlinjediskussionen lägga tonvikten på behovet av att öka skyddsnivå på arbetsmiljöområdet. Regeringen avser i sammanhanget lyfta fram vikten av att kommissionen presenterar en ny strategisk EU-ram för arbetsmiljö och att denna bör innehålla en nollvision mot dödsolyckor i

10 (16)

arbetslivet. Vidare avser regeringen lyfta fram vikten av att EU-lagstiftningen som rör cancerframkallande ämnen i arbetslivet uppdateras.

Datum för tidigare behandling i riksdagen:

Arbetsmarknadsutskottet informerades den 11 februari som en del i informationen om vårens rådsmöten. Socialutskottet informerades om meddelandet den 18 februari som en del av informationen om aktuella EU- frågor.

(Överläggning med arbetsmarknadsutskottet om övergripande ståndpunkter om arbetsmiljö på EU-nivå ägde rum den 11 maj och om kommissionens aviserade initiativ om minimilön den 3 december 2019.)

Fortsatt behandling av ärendet:

Kommissionens samråd om vilka ytterligare åtgärder som behövs och konkreta åtaganden för att genomföra pelaren löper ut i november 2020. Kommissionens avser i början av 2021 lägga fram en handlingsplan som omsätter pelarens rättigheter och principer i praktiken. Därefter önskar kommissionen att handlingsplanen läggs fram för godkännande på högsta politiska nivå.

Faktapromemoria:

(Faktapromemoria 2019/20:FPM16)

6. Demografi: demografiska utmaningar – nästa steg

Vilken typ av behandling förväntas i rådet:

Diskussionspunkt. Riktlinjedebatt.

Ansvarigt statsråd:

Lena Hallengren

11 (16)

Dokument:

6331/20

Förslagets innehåll:

Vid denna dagordningspunkt väntas rådet hålla en riktlinjediskussion om demografiska utmaningar med utgångspunkt i ordförandeskapets diskussionsnot. Frågor rörande den demografiska utvecklingen är prioriterade under det kroatiska ordförandeskapet. Ordförandeskapet har i tillägg till diskussionen vid EPSCO-rådet den 19 mars aviserat att rådsslutsatser om demografiska utmaningar ska behandlas vid EPSCO i juni.

Kommissionen avser att under våren presentera en rapport om demografiförändringar, Report on the Impact of Demographic Change, som förväntas identifiera utmaningar med anledning av demografiska förändringar inom EU. Kommissionen väntas också i slutet av året 2020 presentera en så kallad grönbok om åldrande samt en långsiktig vision för landsbygdsområden i ljuset av demografiförändringar.

Förslag till svensk ståndpunkt:

Regeringen välkomnar diskussionen om demografiska utmaningar på initiativ av det kroatiska ordförandeskapet.

Även om det finns skillnader inom och mellan medlemsstaterna gällande den demografiska utvecklingen står många medlemsstater inför liknande demografiska utmaningar, däribland en åldrande befolkning. Utvecklingen ställer krav på arbetsmarknadens funktionssätt och sociala trygghetssystemens funktion, inklusive pensionssystemen, de sociala tjänsterna men även på hälso- och sjukvården. Regeringen välkomnar utbyte av erfarenheter och kunskap gällande arbete för att bemöta dessa utmaningar och ta tillvara på möjligheterna.

Regeringen avser i diskussionen fokusera på frågor rörande en åldrande befolkning, inklusive äldreomsorgens roll, och bland annat lyfta att åldrande innebär utmaningar, men också möjligheter då dagens äldre har vuxit upp under andra och bättre förhållanden jämfört med tidigare generationer. Många personer över 65 år fortsätter att arbeta och de flesta kan fram till 80- årsåldern klara sig på egen hand. Regeringen avser lyfta fram vikten av att

12 (16)

äldre ges förutsättningar att leva ett aktivt liv och ha möjligheten att påverka såväl samhället som sitt eget liv. Det är viktigt att insatser görs för att främja ett aktivt och hälsosamt åldrande.

Det är angeläget med ett långsiktigt förändringsarbete för att anpassa äldreomsorgen till den demografiska och tekniska utvecklingen, inklusive att ta tillvara på de möjligheter som digitalisering innebär. Regeringen avser vid rådsmötet bland annat lyfta fram exempel på arbetet i Sverige för att stärka äldreomsorgen.

Datum för tidigare behandling i riksdagen:

Arbetsmarknadsutskottet informerades den 11 februari som en del i informationen om vårens rådsmöten. Socialutskottet informerades den 18 februari om EPSCO-rådets dagordning och den då preliminära diskussionspunkten.

Fortsatt behandling av ärendet:

Rådsslutsatser om demografiska utmaningar väntas behandlas vid EPSCO i juni.

Faktapromemoria:

-

7.(ev.) Rådets beslut om bemyndigande för medlemsstaterna att ratificera 2019 års ILO-konvention om våld och trakasserier (nr. 190)

Vilken typ av behandling förväntas i rådet:

Beslutspunkt. Allmän inriktning.

Ansvarigt statsråd:

Eva Nordmark.

Dokument:

13 (16)

Dokument ännu ej tillgängliga.

Förslagets innehåll:

Internationella arbetskonferensen antog i juni 2019 en konvention och en rekommendation om våld och trakasserier i arbetslivet. Konventionen är det första internationella instrumentet med specifika, globalt tillämpliga standarder för att hantera arbetsrelaterade trakasserier och våld och specificerar de åtgärder som krävs från stater och andra relevanta aktörer. Konventionens kärnprinciper anger att medlemsstater som ratificerar konventionen ska respektera, främja och förverkliga allas rätt till ett arbetsliv fritt från våld och trakasserier. Det aktuella beslutet bemyndigar EU:s medlemsstater att ratificera konventionen. Ett sådant bemyndigande behövs när konventioner innehåller bestämmelser som omfattas av både nationell och EU-kompetens.

Förslag till svensk ståndpunkt:

Kompletteras.

Datum för tidigare behandling i riksdagen:

Arbetsmarknadsutskottet informerades den 11 februari 2020.

Fortsatt behandling av ärendet:

-

Faktapromemoria:

-

Övriga frågor

8.

a) Socialt trepartstoppmöte (Bryssel den 25 mars 2020)

Vilken typ av behandling förväntas i rådet:

Informationspunkt

14 (16)

Ansvarigt statsråd:

Eva Nordmark

Förslagets innehåll:

Det kroatiska ordförandeskapet och kommissionen väntas informera om det sociala trepartstoppmötet den 25 mars 2020.

Trepartstoppmötet hålls två gånger om året, strax före Europeiska rådets vårrespektive höstmöte. Det är ett tillfälle till diskussioner mellan Europeiska rådets och kommissionens ordförande, rådets sittande ordförandeskap, de två närmast följande ordförandeskapen samt arbetsmarknadens parter på EU-nivå. Ministrarna från rådets tre ordförandeskap och ansvarig kommissionär deltar också.

b)Sysselsättningskommittén och kommittén för socialt skydd – arbetsprogram 2020

Vilken typ av behandling förväntas i rådet:

Informationspunkt

Ansvarigt statsråd:

Eva Nordmark respektive Lena Hallengren

Förslagets innehåll:

EPSCO-rådet väntas i sedvanlig ordning ordförandena för sysselsättningskommittén (EMCO) respektive kommittén för socialt skydd (KST) att i korthet redogöra för kommittéernas respektive arbetsprogram. Arbetsprogrammen redogör på ett övergripande plan för vad kommittéerna

som bistår EPSCO-rådet på sina respektive kompetensområden – kommer prioritera under året. Fokus ligger liksom tidigare år på att stödja rådet i de olika stegen kopplade till den europeiska planeringsterminen.

15 (16)

c) En uppdaterad kompetensagenda för Europa

Vilken typ av behandling förväntas i rådet:

Informationspunkt.

d) EU-strategi för jämställdhet 2020–2025

Vilken typ av behandling förväntas i rådet:

Informationspunkt

Ansvarigt statsråd:

Åsa Lindhagen

Förslagets innehåll:

Kommissionen väntas informera om jämställdhetsstrategin som presenterades den 5 mars 2020. Strategin bygger framför allt på tre teman; frihet från våld och könsstereotyper, ekonomisk jämställdhet och jämställt ledarskap.

16 (16)