Till innehåll på sidan

Fac, Kommenterad dagordning inför FAC 17 mars slutl

Bilaga till dokument från EU-nämnden 2013/14:2CB566

DOCX

REGERINGSKANSLIET

Utrikesdepartementet Kommenterad dagordning

Ministerrådet

Europakorrespondentenheten

Kommenterad dagordning för utrikesrådet

den 17 mars 2014

Utrikesministrarnas möte

Godkännande av den preliminära dagordningen

Godkännande av A-punktslistan

3. Östra Partnerskapet och Ukraina
Diskussions – och ev. beslutspunkt

Utrikesministrarna förväntas diskutera Ukraina i uppföljning till den diskussion som ägde rum vid det extrainkallade mötet med EU:s stats- och regeringschefer 6 mars, mot bakgrund av situationen på Krim och Rysslands militära intervention. Rådet väntas särskilt fokusera på om Ryssland tagit steg för att initiera en dialog med Ukraina, i syfte att följa upp diskussionen om antagande av eventuella restriktiva åtgärder. Rådet kan komma att anta slutsatser.

Regeringens ståndpunkt:

Regeringen understryker Ukrainas suveränitet och territoriella integritet och ser med mycket djup oro på eskaleringen på Krim och det ryska parlamentets beslut som öppnar för att med militär makt intervenera mot Ukraina. Den ryska militära interventionen på Krim är oacceptabel och strider mot både internationell rätt och ryska åtaganden. Det lokala beslutet av Krims parlament att hålla en folkomröstning om att ansluta Krim till Ryssland strider mot Ukrainas konstitution och folkrätten. Regeringen anser att det ankommer på Ryssland att svara på de öppningar till dialog som den ukrainska regeringen sänt. Om en dialog inte kommer till stånd och leder till en snabb de-eskalering av situationen avser regeringen argumentera för att restriktiva åtgärder antas mot ryska företrädare i enlighet med uttalandet från stats- och regeringscheferna. Regeringen följer vaksamt det ryska agerandet. Eventuella ytterligare steg syftande till att destabilisera situationen bör få långtgående konsekvenser för samarbetet mellan EU och Ryssland.

EU bör visa Ukraina solidaritet och skyndsamt implementera det paket som kommissionen presenterade vid stats- och regeringschefernas möte. Ukraina står inför betydande reformutmaningar och EU och dess medlemsstater har ett ansvar för att stödja regeringen i reformprocessen. Detta inkluderar ett tidigt undertecknande av associationsavtalet, ökat stöd till UA:s ansträngningar att genomföra handlingsplanen för viseringsfrihet men också insatser för att underlätta genomförandet av fria och rättvisa val samt att medverka till en ökad sammanhållning mellan olika nationella och språkliga grupper i Ukraina.

EU bör även protestera mot det tryck som utövas också mot Moldavien och Georgien, och aktivt stödja dessa länder, genom ett snart undertecknande av AA/DCFTA och ett tydligt ställningstagande för ländernas territoriella integritet.

4. Bosnien och Hercegovina

Diskussionspunkt

Rådet förväntas diskutera utvecklingen i Bosnien och Hercegovina (BiH), i synnerhet i ljuset av de folkliga protester i landet som nyligen genomförts. HR Ashton väntas årerrapportera från ett besök i Sarajevo som planeras till dagarna innan rådets möte. Diskussionen kommer med stor sannolikhet även att ta fasta på kommissionär Füles initiativ avseende stöd till socio-ekonomiska reformer, samt på hans beslut att avsluta faciliteringen av en lösning av den seglivade författningsfrågan (”Sejdic-Finci”).

Regeringens ståndpunkt:

Den ekonomiska stagnationen och stilleståndet i Bosniens EU-närmande är djupt bekymmersamt. Ansvaret härför vilar på landets politiska ledare. EU:s fortsatta engagemang är centralt och bör fokusera på det prekära socio-ekonomiska läget men även omfatta mer långsiktiga reformer av den bosniska författningen. I ett läge där grannländerna gör konkreta EU-framsteg ligger det i hela regionens intresse att inte Bosnien hamnar på efterkälken.

5. MEPP

Diskussionspunkt

Rådet förväntas diskutera det paket som EU i rådsslutsatserna i december 2013 erbjöd parterna vid en fredsöverenskommelse. Vidare väntas HR Ashton informera om läget i de pågående förhandlingarna, som USA hoppas ska resultera i ett ramverk som möjliggör fortsatta förhandlingar efter april.

Regeringens ståndpunkt: Regeringen välkomnar en diskussion om EU:s erbjudande om ett paket till israeler och palestinier vid ett fredsavtal. För att erbjudandet ska kunna påverka parterna i positiv riktning, bör EU snarast redogöra för huvuddragen i paketet. Regeringen anser också att EU bör understryka att det inte finns något alternativ till en framförhandlad tvåstatslösning och påminna om EU:s välkända position rörande utgångspunkterna för en sådan lösning.


6. Syrien och regionala konsekvenser

Diskussionspunkt
Rådet kommer att diskutera den politiska händelseutvecklingen med betoning på Genève II-förhandlingarna, den humanitära situationen och konsekvenserna av konflikten för Irak och Libanon.

Regeringens ståndpunkt: Regeringen ger starkt stöd till den FN-ledda Genève-processen. Det är nu viktigt att ytterligare ansträngningar görs, framförallt av USA och Ryssland, för att bereda framsteg i substans innan nästa förhandlingsomgång. Regeringen betonar att länderna i regionen måste involveras närmare i processen och anser det viktigt att även Iran inkluderas i processen, för att därigenom få Iran att agera mer konstruktivt, så att en hållbar politisk lösning kan åstadkommas. Regeringen välkomnar säkerhetsrådsresolution 2139 om den humanitära situationen i Syrien och betonar vikten av att dess genomförande följs upp. De systematiska brotten mot den internationella humanitärrätten måste upphöra omedelbart. Sverige är fortsatt EU:s största mottagare av asylsökande från Syrien och regeringen anser att fler EU-länder bör ta ett större ansvar.

Regeringen känner en ökande oro inför Syrienkonfliktens regionala följder, inte minst för Libanon och Irak. EU bör välkomna att en regering bildats i Libanon och uppmuntra till ökad politisk dialog mellan regeringen och oppositionen i Irak för att på sikt kunna stabilisera situationen och stävja det sekteristiska våldet.

7. EU-Afrika-toppmötet
Diskussionspunkt

Rådet förväntas diskutera det kommande toppmötet mellan EU och Afrika den 2-3 april i Bryssel. Mötet i april blir det fjärde mötet på statschefsnivå inom ramen för det afrikansk-europeiska partnerskapet, Joint Africa EU Strategy (JAES) och de flesta av Afrikas och EU:s stats- och regeringschefer förväntas delta. Dagordningspunkten under FAC kommer fokusera på det kommande toppmötet men också ge utrymme för en bredare diskussion om EU:s samarbete med Afrika.

Regeringens ståndpunkt:

Regeringen välkomnar det kommande toppmötet mellan EU och Afrika. Toppmötet innebär ett bra tillfälle att peka ut inriktningen för det framtida strategiska samarbetet mellan EU och Afrika. Regeringen anser att det är angeläget att tydligt slå fast och revitalisera det strategiska partnerskap vi vill se mellan EU och Afrika, bland annat på områden som klimatfrågor och fred- och säkerhet där det finns stora fördelar med ett starkt samarbete kontinenterna emellan.

8. Energidiplomati

Diskussionspunkt

Utrikesministrarna kommer att som diskussionspunkt behandla kopplingen mellan energi- och utrikespolitik, särskilt i ljuset av den snabba och omfattande utvecklingen på de globala energimarknaderna till följd av utvinningen av okonventionella fossila bränslen. Fyra nyckelaktörers agerande står i fokus; Ryssland, USA, Kina och Indien.

Regeringens ståndpunkt:

Regeringen anser att det är värdefullt att utrikesministrarna ges tillfälle att diskutera energifrågorna ur ett utrikespolitiskt perspektiv. Mot bakgrund av den senaste utvecklingen i Ukraina har energifrågans aktualitet och utrikespolitiska relevans understrukits ytterligare.