FAC, Kommenterad dagordning

Bilaga till dokument från EU-nämnden 2012/13:2BB2A1

REGERINGSKANSLIET

Utrikesdepartementet Kommenterad dagordning

Ministerrådet

Europakorrespondentenheten

Kommenterad dagordning för utrikesrådet

den 24 juni 2013

Utrikesministrarnas möte

1. Godkännande av den preliminära dagordningen

2. Godkännande av A-punktslistan

3. Klimatförändring

Diskussions- och ev. beslutspunkt

Rådet förväntas diskutera sitt och EEAS engagemang i klimatfrågan, med utgångspunkt i de slutsatser rådet antog i juli 2011 om en tydligare och mer framträdande roll för EU:s klimatdiplomati. I diskussionen kan även komma att framföras önskemål om ett ökat europeiskt engagemang inför höstens klimatmöte på ministernivå, i Warszawa (COP), inom ramen för FN:s klimatförhandlingar.

Regeringens ståndpunkt: Regeringen välkomnar diskussionen. EEAS verksamhet inom detta område bör utgöra ett komplement till, och inte duplicera, nationella ansträngningar samt till EU:s, inklusive KOM:s, redan existerande arbete.

4. Västra Balkan

Diskussionspunkt

Rådet kommer att diskutera utvecklingen på Västra Balkan med fokus på Serbien och Kosovo. Detta sker inför Allmänna rådet och Europeiska rådets behandling av frågan om en förhandlingsstart för Serbien och inledande av förhandlingar om ett stabiliserings- och associeringsavtal med Kosovo. Eventuellt kommer också kommissionens bedömningsrapport för Makedonien inför beslut om inledande av förhandlingar att diskuteras.

Regeringens ståndpunkt: EU:s utvidgning är en central fråga i svensk utrikespolitik. Mot bakgrund av de framsteg som skett inom ramen för den EU-faciliterade dialogen mellan Kosovo och Serbien och i enlighet med rådsslutsatser från december 2012 avser regeringen verka för ett beslut om start för medlemskapsförhandlingar för Serbien och inledande av förhandlingar om ett stabiliserings- och associeringsavtal med Kosovo på Allmänna rådet samt Europeiska rådet.

5. Södra grannskapet

EU:s respons på Arabiska våren

Diskussionspunkt

Rådet förväntas diskutera EU:s insatser i regionen som följt på den arabiska våren i enlighet med det uppdrag att utvärdera dessa insatser som Europiska rådet gav i sina slutsatser den 7-8 februari i år. EU:s Höga representant för utrikesfrågor och säkerhetspolitik, Catherine Ashton avser därefter återrapportera till Europeiska rådet den 27-28 juni.

Regeringens ståndpunkt: Regeringen välkomnar en utvärdering av EU:s insatser i det södra grannskapet och hur dessa bidragit till den demokratiska transitionen i grannskapet enligt principen om mer-för-mer. Det är viktigt att utvärderingen beaktar dels att stora delar av innehållet i den europeiska grannskapspolitiken är processer som ger resultat på längre sikt, liksom dels hur EU:s insatser uppfattas av partnerländerna. Det kan finnas anledning att se över möjligheten för kompletterande, kortsiktiga insatser, t ex jobbskapande åtgärder. EU bör även se över utsikterna till större samverkan med andra aktörer i grannskapet.

Syrien

Diskussions- och ev. beslutspunkt

Rådet förväntas diskutera situationen i Syrien och hur EU bör agera framöver.

Regeringens ståndpunkt: Regeringen känner fortsatt djup oro över utvecklingen i Syrien och dess regionala följder. Regeringen anser att den enda möjligheten till en hållbar lösning på konflikten i Syrien är en politisk överenskommelse. Därför stödjer regeringen fortsatt initiativet om en FN-konferens om Syrien i Genève. Regeringen oroas alltmer av de ökade regionala konsekvenserna och inblandningen av extremister och utländska kombattanter i konflikten. Givet den allt svårare humanitära situationen betonar regeringen vikten av fortsatt humanitärt bistånd och verkar för ett förbättrat tillträde.

6. Afghanistan

Diskussions- och beslutspunkt

Rådet förväntas diskutera situationen i Afghanistan, inklusive det militära engagemanget i Afghanistan efter ISAF med NATO Generalsekreterare. Rådet förväntas anta slutsatser.

Regeringens ståndpunkt: Regeringen framhåller vikten av att världssamfundets förväntningar på att valet ska hålla internationell standard upprätthålls. Nationell dialog och försoning är avgörande för långsiktig fred och säkerhet. Det är av största vikt att situationen för de mänskliga rättigheterna, inklusive kvinnor och flickors möjligheter att åtnjuta dessa, stärks. Regeringen välkomnar att EU och dess medlemsstater tillsammans med FN fortsätter att stödja Afghanistan inom ramen för Tokyo-ramverket (Tokyo Mutual Accountability Framework). Regeringen välkomnar även att Operationskoncept för Operation Resolute Support (ORS) nyligen antagits och att planeringsarbetet kan fortgå.

7. Fredsprocessen i Mellanöstern

Diskussions- och beslutspunkt

Rådet förväntas diskutera hur EU kan bidra till återupptagna förhandlingar om en tvåstatslösning, inklusive hur EU kan stödja USA:s engagemang i MEPP. Rådet förväntas även diskutera den oroande utvecklingen på marken. Rådet förväntas anta slutsatser.

Regeringens ståndpunkt: Regeringen anser att diskussionen bör fokusera på hur EU konkret kan bidra till återupptagna och resultatinriktade förhandlingar, i samarbete med USA. Regeringen understryker vikten av en tydlig tidsplan och strukturer för uppföljning. De senaste årens utveckling med bosättningsexpansion på ockuperat område har fört oss längre bort från varaktig fred. Palestinsk splittring, attacker mot israeliskt territorium och övervåld mot palestinier skapar ytterligare problem. Denna onda cirkel måste brytas innan den omintetgör möjligheten till en tvåstatslösning

8. Östliga partnerskapet

Diskussionspunkt

Rådet förväntas diskutera Östliga partnerskapet, med fokus på utrikesministermötet den 22 juli och toppmötet den 28-29 november. Diskussionen väntas omfatta bl.a. en bedömning av partnerländernas reformframsteg, EU:s fortsatta budskap och möjliga mål för toppmötet. Beroende på framstegen i de pågående bilaterala förhandlingarna kan även de associeringsavtal som EU förhandlar med flera av partnerländerna komma att beröras.

Regeringens ståndpunkt: Regeringens bedömning är att Östliga partnerskapet spelar en central roll för att föra partnerländerna närmare EU och att toppmötet i november blir en viktig hållpunkt för det fortsatta arbetet i denna riktning. I ljuset av de fortsatta utmaningarna i flera av länderna i regionen, bör EU fortsatt stå fast vid och utveckla partnerskapet, samtidigt som unionen måste vara fortsatt tydlig avseende vilka krav gällande exempelvis mänskliga rättigheter, demokratisering och andra reformframsteg som ett närmare samarbete med EU innebär.