GAC, Kommenterad dagordning

Bilaga till dokument från EU-nämnden 2012/13:2BB2A0

Kommenterad dagordning

rådet

2013-06-14

Statsrådsberedningen

EU-kansliet

Allmänna rådets möte den 25 juni 2013

Kommenterad dagordning

1. Godkännande av dagordningen

Lagstiftningsöverläggningar

2. A-punkter

3. EU:s fleråriga budgetram

Diskussionspunkt

Bakgrund

Överenskommelsen vid Europeiska rådet den 8 februari i år om EU:s fleråriga budgetram (MFF) ska nu omvandlas till en budgetramsförordning, ett beslut om egna medel samt ett 70-tal sektorsförordningar. Innan budgetramen kan träda i kraft den 1 januari 2014 ska Europaparlamentet (EP) godkänna budgetramsförordningen. Vidare ska rådet, EP och kommissionen enas om ett interinstitutionellt avtal (IIA) som bland annat reglerar genomförandet av budgetramen.

Den 8 april presenterade det irländska ordförandeskapet ett första reviderat förslag till budgetramsförordning och ett utkast till IIA. Dessa har sedan behandlats i Coreper vid ett flertal tillfällen, och tekniska frågor också av den särskilda rådsarbetsgruppen för MFF. Ordförandeskapet har därefter presenterat ytterligare revideringar och utkast till flera deklarationer, bland annat mot bakgrund av utfallet av de informella trilogmöten som hållits med EP och kommissionen. Förutom en rad tekniska frågor så handlar diskussionerna framförallt om flexibilitet i budgeten samt en eventuell översyn av budgetramen under pågående period. EP driver även frågan om en översyn av egna medelssystemet.

Vid Allmänna rådets möte hoppas ordförandeskapet att det ska vara möjligt att nå en politisk överenskommelse om budgetramsförordningen och IIA.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen anser att det är viktigt att komma till en uppgörelse i förhandlingarna med EP. Än viktigare är det dock att förhandlingarna leder till ett utfall som i största möjliga mån respekterar uppgörelsen vid Europeiska rådet.

4. Övriga frågor

= (ev.) Information från ordförandeskapet om aktuella lagförslag

Icke lagstiftande verksamhet

5. A-punkter

6. Resolutioner, synpunkter och beslut antagna av Europaparlamentet

Informationspunkt

Allmänna rådet avser att notera resolutioner, yttranden och beslut antagna av Europaparlamentet under sammanträdesperioderna den 20-13 maj samt 10-13 juni 2013. Detta är en standardpunkt på dagordningen.

7. Utvidgningen

Diskussionspunkt

Bakgrund

Rådet kommer att behandla utvecklingen på Västra Balkan med fokus på frågan om start för medlemskapsförhandlingar för Serbien och inledande av förhandlingar om ett stabiliserings- och associeringsavtal med Kosovo. Frågan väntas gå vidare till Europeiska rådet för beslut. Eventuellt kommer också kommissionens bedömningsrapport för Makedonien inför beslut om inledande av förhandlingar att behandlas.

Förslag till svensk ståndpunkt

EU:s utvidgning är en central fråga i svensk utrikespolitik. Mot bakgrund av de framsteg som skett inom ramen för den EU-faciliterade dialogen mellan Kosovo och Serbien och i enlighet med rådsslutsatser från december 2012 avser regeringen verka för ett beslut om start för medlemskapsförhandlingar för Serbien och inledande av förhandlingar av ett stabiliserings- och associeringsavtal med Kosovo på Allmänna rådet samt på Europeiska rådet.

8. Förberedelser av Europeiska rådet den 27-28 juni 2013

= Utkast till Europeiska rådets slutsatser

= Godkännande av integrerade landspecifika rekommendationer och överlämnande till Europeiska rådet

= Utkast till Europeiska rådets beslut om behandling vid en konferens mellan företrädarna för medlemsstaternas regeringar av den ändring av fördraget som föreslagits av den tjeckiska regeringen om Republiken Tjeckiens tillämpning av EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna, och om att inte sammankalla ett konvent

= Utkast till Europeiska rådets slutsatser

Diskussionspunkt

Bakgrund

Ett utkast till annoterad dagordning till Europeiska rådets möte har delgivits EU-nämnden. Något utkast till slutsatser föreligger ännu inte.

Dagordningen för stats- och regeringschefernas junimöte är omfattande och täcker in ett brett spektrum av frågor. Europeiska rådet förväntas främst behandla de ekonomiska frågorna. En viktig utgångspunkt kommer vara de landspecifika rekommendationerna inom den europeiska terminen.

Europeiska rådet ska följa upp och anta slutsatser om genomförandet av den tillväxt- och sysselsättningspakt som beslutades av Europeiska rådet i juni 2012. Fokus förväntas bland annat ligga på åtgärder i syfte att bekämpa arbetslösheten i EU, särskilt bland ungdomar.

I enlighet med slutsatserna från Europeiska rådet i mars 2013, då ämnena för kommande tematiska diskussioner lades fast, förväntas Europeiska rådet förbereda en diskussion om industriell konkurrenskraft som planeras äga rum i februari 2014.

Vidare förväntas Europeiska rådet anta slutsatser om det fortsatta arbetet med fördjupningen av den ekonomiska och monetära unionen (EMU). I enlighet med slutsatserna från Europeiska rådet i december 2012 ska Europeiska rådets ordförande, i nära samarbete med kommissionens ordförande, presentera åtgärder och en färdplan för frågorna. Kommissionen har presenterat två meddelanden, ett om ex ante-samordning av ekonomiska reformer respektive ett om instrument för konvergens och konkurrenskraft (kontraktsarrangemang och solidaritetsmekanismer). Kommissionen förväntas presentera ytterligare ett meddelande om den så kallade sociala dimensionen.

Avslutningsvis står även utvidgningsfrågor på dagordningen. Det är start för medlemskapsförhandlingar för Serbien och inledande av förhandlingar om ett stabiliserings- och associeringsavtal med Kosovo som det handlar om.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen välkomnar att genomförandet av tillväxt- och sysselsättningspakten följs upp. Det är av stor vikt att medlemsstaterna genomför reformer, bland annat på arbetsmarknaden, inte minst för att bekämpa ungdomsarbetslösheten. Regeringen framhåller också den inre marknadens och handelns betydelse för den europeiska ekonomin och sysselsättningen och som en drivkraft för nationella strukturreformer.

Gällande industriell konkurrenskraft stödjer regeringen reformer som bidrar till goda generella ramvillkor, innovation, en väl fungerade inre marknad, frihandel och omställning till låg koldioxidanvändning och resurseffektivitet.

Regeringen menar att Sverige har ett starkt intresse av ett väl fungerande EMU. I första hand gäller det att effektivt genomföra och tillämpa det redan beslutade förstärkta ramverket för ekonomisk-politisk samordning. Om nya samordningsförfaranden ska införas måste dessa ha ett tydligt mervärde samt vara öppna men frivilliga för icke euroländer. Förändringar i det ekonomiska samarbetet måste i alla delar ha demokratisk förankring och ge möjlighet till ett effektivt ansvarsutkrävande.

Regeringen avser att verka för ett beslut om start för medlemskapsförhandlingar för Serbien och inledande av förhandlingar av ett stabiliserings- och associeringsavtal med Kosovo.

= Godkännande av integrerade landspecifika rekommendationer och överlämnande till Europeiska rådet

Diskussionspunkt

Bakgrund

Europeiska rådet ska bekräfta de landspecifika rekommendationerna till medlemsstaterna, samt en rekommendation riktad till euroländerna, inom ramen för den europeiska terminen.

Rekommendationerna baseras på de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken och sysselsättningsriktlinjerna samt ländernas nationella reformprogram och stabilitets- eller konvergensprogram. Rådet antar även rekommendationer som riktar sig till de medlemsstater som har euron som valuta. Endast euroländer har rösträtt avseende dessa rekommendationer.

Rekommendationerna ska behandlas av EPSCO-rådet (de delar som rör sysselsättningsriktlinjerna) och Ekofinrådet (de delar som rör de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken). Allmänna rådet kommer att godkänna en konsoliderad version av alla landspecifika rekommendationer som sedan ska godkännas vid Europeiska rådet den 27-28 juni innan de slutligen antas av rådet i juli.

Förslag till svensk ståndpunkt

Sverige har ställt sig bakom EU:s regler för den ekonomisk-politiska samordningen, där det bland annat framgår att medlemsstaterna ska betrakta den ekonomiska politiken som en fråga av gemensamt intresse och samordna denna inom rådet.  Inom ramen för den ekonomisk-politiska samordningen riktas rekommendationer till medlemsstaterna. Regeringen ser rekommendationerna som ett instrument för att uppmuntra till en ansvarfull ekonomisk politik och uppfyllelse av de mål som sätts upp inom ramen för samordningen av den ekonomiska politiken. Rekommendationerna ska samtidigt respektera nationell praxis och de nationella systemen för lönebildning.

En rekommendation är en uppmaning till lämplig handling och är inte bindande. Vad som är lämplig handling är ett politiskt vägval och det är parlamenten i varje medlemsstat som ytterst beslutar om utformningen av den nationella ekonomiska politiken. I Sverige är det riksdagen som avgör detta.

Regeringen ställer sig bakom att rekommendationer ges till medlemsländerna. Det är sedan upp till varje medlemsland att välja hur man förhåller sig till rekommendationerna. 

Samarbete och granskning av den ekonomiska politiken förekommer inte bara i EU utan även i IMF och OECD samt nationellt genom t.ex. Riksrevisionen och Finanspolitiska rådet. Sverige har under många år deltagit i och uppmuntrat till nationell och internationell granskning och samarbete med denna inriktning, med syftet att utbyta erfarenheter och i icke bindande former lämna synpunkter på den ekonomiska politiken.

= Utkast till Europeiska rådets beslut om behandling vid en konferens mellan företrädarna för medlemsstaternas regeringar av den ändring av fördraget som föreslagits av den tjeckiska regeringen om Republiken Tjeckiens tillämpning av EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna, och om att inte sammankalla ett konvent

Bakgrund

Under ratificeringsprocessen av Lissabonfördraget framkom det att Tjeckien ville omfattas av protokoll nr 30 till EU-fördragen som berör Polens och Storbritanniens tillämpning av EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna. Lissabonfördragets ikraftträdande krävde att alla medlemsstater ratificerade det och det kunde därför endast träda i kraft om man hittade en lösning på den situation som uppstått. Mot den bakgrunden enades Europeiska rådet den 2930 oktober 2009 om att de vid tidpunkten för ingåendet av nästa anslutningsfördrag och i enlighet med sina respektive konstitutionella krav skulle foga ett protokoll om Tjeckiens tillämpning av EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna till EU-fördraget och EUF-fördraget. Det är denna överenskommelse som nu ska formaliseras i form av en fördragsändring.

Europeiska rådet förväntas nu närmast fatta beslut om att en regeringskonferens ska behandla de föreslagna ändringarna i form av ett protokoll om Tjeckiens tillämpning av EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna som ska fogas till EU-fördraget och EUF-fördraget. Beslutet innebär också att ett konvent inte ska sammankallas.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen stödjer utkastet till beslut.

9. Förslag från några medlemsstater om initiativ om demokrati, grundläggande värden och rättsstatens principer

Diskussionspunkt

Bakgrund

Vid Allmänna rådets möte den 22 april initierade Tysklands utrikesminister Westerwelle en diskussion mot bakgrund av sitt initiativ om att stärka granskningen av hur Europeiska Unionens medlemsstater efterlever grundläggande rättigheter och rättsstatens principer. Initiativet presenterades i ett brev till kommissionens ordförande Barroso den 6 mars. Brevet undertecknades förutom av Tyskland, även av Nederländerna, Finland och Danmark. Syftet med dagordningspunkten var att understryka behovet av att kommissionen engagerar sig i och tar ansvar för frågan genom att utarbeta förslag till konkreta åtgärder.

Initiativet välkomnades vid mötet av ett flertal medlemsstater och stöd uttrycktes för att kommissionen skulle återkomma till rådet med underlag för fortsatt diskussion. Vikten av objektiva kriterier och lika behandling av medlemsstaterna betonades, liksom betydelsen av att dra nytta av granskning som utförs av framför allt Europarådet samt att granskningen bör ske inom ramen för befintliga strukturer.

Frågan om medlemsstaternas efterlevnad av grundläggande rättigheter och rättsstatens principer diskuterades också i RIF-rådet den 6 juni och rådslutsatser antogs, med anledning av kommissionens årliga rapport om tillämpningen av Stadgan om grundläggande rättigheter.

Vid Allmänna rådets möte den 25 juni kommer frågan om MR-granskning åter tas upp till diskussion på initiativ av DE, FI, DK och SE, med syfte att uppmana kommissionen att presentera förslag om möjliga vägar framåt.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen är positiv till att stärka EU:s medlemsstaters efterlevnad av grundläggande rättigheter och rättsstatens principer. Regeringen anser att kommissionen har en viktig roll i arbetet för att utveckla metoder för att förbättra efterlevnaden, att granskningen också bör utföras av kommissionen, som fördragens väktare, och utformas så att den drar nytta av arbete som redan utförs av andra aktörer, t.ex. Europarådet och FN-systemet. En granskning måste vidare bygga på objektiva kriterier och icke-diskriminering.