GAERC kom dagordning 15 sep 08

Bilaga till dokument från EU-nämnden 2007/08:6FA97

REGERINGSKANSLIET Kommenterad dagordning
Utrikesdepartementet Ministerrådet

Enheten för Europeiska unionen

Kommenterad dagordning för rådet för allmänna frågor och yttre förbindelser
den 15-16 september 2008

ALLMÄNNA RÅDET, 15-16 september 2008

1. Godkännande av den preliminära dagordningen

2. Godkännande av A-punkterna

3. Resolutioner, synpunkter och beslut antagna av Europaparlamentet
Dagordningspunkten är en standardpunkt för anmälan av beslut m.m. från Europaparlamentets sessioner. Punkten avser sammanträdesperioden 1-4 september 2008.

4. Förberedelser för Europeiska rådet 15 – 16 oktober 2008
Diskussions- och beslutspunkt.

Allmänna rådet kommer att fastställa den kommenterade dagordningen för det Europeiska rådet den 15-16 oktober. Behandlingen sker därefter i Coreper med siktet inställt på att allmänna rådet den 13 okt fastställer preliminära slutsatser inför Europeiska rådet.

Ordförandeskapet har ännu inte presenterat utkast till kommenterad dagordning. Några av de frågor som toppmötet förväntas behandla är vägen framåt avseende Lissabonfördraget, samt återrapporteringen av arbetet inom de olika rådsformationerna med livsmedels- och råvarupriserna. Klimatfrågan har också nämnts som tänkbar på dagordningen.

Utöver detta kan aktuella utrikespolitiska frågor såsom Georgien och energisäkerhet förväntas komma upp på dagordningen. Detta är dock ännu inte bekräftat.

RÅDET FÖR YTTRE FÖRBINDELSER, 15-16 september 2008

1. Godkännande av den preliminära dagordningen

2. WTO/Doharundan
Diskussionspunkt.

Förhandlingarna i Doharundan bröt samman på ministermötet i Genève den 29 juli 2008, efter 9 dagars förhandlingar, då WTO:s generaldirektör Lamy konstaterade att WTO:s medlemsländer hade misslyckats att nå ett avslut i förhandlingarna. Flera frågor hade då lösts ut och man hade kommit relativt långt i diskussionen kring de kvarvarande frågorna. Lamy samt flera WTO-medlemsländer, däribland EU, uttryckte önskan om att förhandlingarna skulle återupptas på ett eller annat sätt efter sommaruppehållet.

EU väntas vid 133-kommitténs möte (tit) den 5 september diskutera hur man bör gå vidare. Sannolikt kommer då de liberala EU-MS betona vikten av att processen i Genève snarast bör återupptas så att de resultat som uppnåtts inte går förlorade. De mer protektionistiska EU-MS inkl ordförandeskapet FR kommer sannolikt att argumentera för behovet av en reflektionsperiod. Utfallet från titulärmötet kommer till stor del ligga till grund för diskussionen vid GEARC den 15 september.

Eftersom punkten även står på den informella handelsministermiddagen den 14 september, blir diskussionen vid GAERC sannolikt av begränsad karaktär. Regeringen är angelägen om att förhandlingarna återupptas snarast. I ljuset av de ansträngningar som har gjorts och görs vore det olyckligt att nu låta allt rinna ut i sanden.

Övrigt
Informell handelsministermiddag 14 september
Med regelbundna mellanrum hålls informella middagar för handelsministrarna där det ges möjlighet att diskutera vissa sakfrågor mer i detalj. Denna gång står två frågor på dagordningen: WTO/DDA samt handel och klimat.

Punkten WTO/DDA finns på den formella GAERC-agendan (se ovan). På middagen finns det möjlighet för medlemsländerna att mer i detalj diskutera förhandlingsläget och hur EU ska agera framgent. Mycket tyder på att den större substansdiskussionen kommer äga rum här.

Avseende handel och klimat hölls en informell handelsministerdialog i anslutning till klimatkonferensen UNFCCC COP 13 på Bali i december 2007. Diskussionen vid middagen förutses beröra uppföljningen av denna dialog samt olika instrument för att åstadkomma ökad internationell handel med miljö- och klimatvänliga varor och tjänster.

3. Somalia
Diskussions- och beslutspunkt.

En diskussion väntas om situationen i Somalia med särskilt fokus på bekämpning av piratverksamheten till havs och implementering av FN:s säkerhetsrådsresolution 1816 (2008). Beslut om att inleda en insats ska fattas av rådet genom att gemensam åtgärd samt genomförandeplan antas. Insatsens syfte är att öka säkerheten utanför Somalias kust genom att europeiska fartyg patrullerar området. EU:s uppgift blir att samordna de nationellt ledda fartygens aktiviteter. Rådsslutsatser förutses.

Fredsavtalet mellan Somalias övergångsregering TFG och oppositionsalliansen ARS som nyligen undertecknats visar på en försiktigt positiv politisk utveckling i Somalia. Samtidigt har säkerhetsläget förvärrats och det humanitära hjälparbetet försvårats genom återkommande attacker mot humanitära transporter och personal såväl på land som till sjöss.

Ovan nämnda insats är ett första led i EU:s stöd för resolution 1816 om säkerheten i havsområdet utanför Somalias kust, skydd av sjöfart och bekämpning av pirater. Regeringens utgångspunkt är att denna insats ska följas av en regelrätt ESFP-insats med fokus på eskort av humanitära transporter.

4. Zimbabwe
Diskussions- och beslutspunkt.

Diskussionen väntas fokusera på den politiska situationen i Zimbabwe och läget i SADCs förhandlingar. Rådet förväntas anta slutsatser om den fortsatt oroande situationen i Zimbabwe och står redo att inkludera ytterligare namn på listan för restriktiva åtgärder vad gäller reserestriktioner och frysning av tillgångar.

Regeringen ser fortsatt mycket allvarligt på situationen i Zimbabwe. Den andra omgången i presidentvalet genomfördes i strid mot gällande principer för fria och rättvisa val och den politiska och ekonomiska krisen består. Regeringen vill se ett starkt budskap från EU om att SADC ökar ansträngningarna i förhandlingarna om en legitim och demokratiskt förankrad övergångsregering i Zimbabwe.

Regeringen anser att det är viktigt att EU har beredskap att vidta nödvändiga åtgärder mot personer som är direkt ansvariga för allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter i Zimbabwe genom att utvidga listan för restriktiva åtgärder.

5. Georgien
Diskussions-och beslutspunkt.

GAERC väntas genomföra en uppföljande diskussion om Georgien och EU:s engagemang i ljuset av Europeiska Rådets möte den 1 september, det informella utrikesministermötet i Avignon 5-6 september samt den franske presidentens resa som EU-Ordf till Moskva den 8 september, vilken genomförs till tillsammans med EU:s Höge Representant och Kommissionens ordförande. Formellt beslut väntas fattas om en civil ESFP-insats. Rådsslutsatser förutses.

Regeringen välkomnar Europeiska rådets tydliga inriktningsbeslut om en civil ESFP-insats. Insatsen väntas få till huvuduppgift att observera och rapportera om parternas efterlevnad av eldupphörsavtalet. Därutöver kommer observatörerna att bevaka och rapportera om situationen vid bland annat civila säkerhetsinstallationer (hamnar, polisstationer, broar etc.) samt om situationen för de mänskliga rättigheterna. Insatsens personalstyrka väntas uppgå till ca 200 personer. Det är viktigt att EU snabbt kan få observatörer på marken. Det är vidare centralt att Europeiska rådets slutsatstext nu genomföras. Sverige verkar för ett omgående fördjupande av EU:s samarbete med Georgien på handels- och viseringsområdet. Det är av stor vikt att diskussioner om utformningen av den internationella mekanism som ska garantera säkerheten i Georgien, enligt den framförhandlade sexpunktsplanen, inleds.

6. Västra Balkan

Diskussions- och ev beslutspunkt.

Ordförandeskapet har aviserat att dagordningspunktens direkta innehåll ännu inte fastställts. Ordf överväger att bjuda in åklagare Brammertz, ICTY till en förmodad lunchdiskussion kring läget i Serbien. Detta i ljuset av att den serbiska presidenten Tadic i möten med KOM (Barroso) och HR Solana gett uttryck för sin önskan att Interimsavtalet tillämpas och att MS ratificering av SAA inleds. Överlämnandet av Karadzic och en rad andra åtgärder torde kunna påverka ett sådant beslut.

Det serbiska parlamentet väntas i närtid ratificera SA-avtalet samtidigt som den högsta politiska ledningen söker övertyga EU om Serbiens beslutsamhet att uppfylla de utestående villkoren för att initiera Interimsavtalet, d v s EU:s krav på samarbete med ICTY.

Eventuella slutsatser kan förväntas uttrycka stöd för att tillämpa Interimsavtalet med Serbien och understryka att fortsatta framsteg i samarbetet med ICTY är nödvändiga för att komma vidare i EU-närmandet.

I nuläget finns positiva indikationer på den serbiska regeringens föresatser att gripa återstående av ICTY eftersöka personerna (Mladic/Hadzic).

Regeringen anser att överlämnandet av Karadzic till ICTY är grund nog för att låta Interimsavtalet med Serbien träda ikraft och därmed på sikt kunna inleda ratificeringen av SA-avtalet. Regeringen anser att ett förstärkt serbiskt EU-perspektiv bidrar till ökad regional stabilitet och ökad – nödvändig - reformvilja.

I anslutning till mötet

- Samarbetsråd EU-Kazakhstan
Samarbetsrådet utgör grunden i den politiska dialogen med landet, som har ett Partnerskaps- och Samarbetsavtal (PSA) med EU sedan 1999. På agendan för dialogmötet står i år bland annat: Uppföljning av implementeringen av EU:s Centralasienstrategi i Kazakstan; reformarbete och mänskliga rättigheter i ljuset av landets förestående OSSE-ordförandeskap 2010; regionalt samarbete; handel och investeringar; energi- och säkerhetsfrågor. Det senaste samarbetsrådet EU-Kazakstan hölls i marginalen till rådsmötet i februari 2007. Regeringen stödjer samarbetet med Kazakstan inom ramen för PSA och EU:s Centralasienstrategi.

- Samarbetsråd EU-Uzbekistan
Samarbetsrådet utgör en grund för den politiska dialogen med Uzbekistan, som har ett Partnerskaps- och Samarbetsavtal (PSA) med EU sedan 1999. På agendan för dialogmötet står i år bland annat: Uppföljning av implementeringen av EU:s Centralasienstrategi i Uzbekistan; reformarbete, mänskliga rättigheter och rättssamhället i Uzbekistan - inte minst i ljuset av EU:s slutsatser och krav vid april GAERC och den löpande bevakningen av MR-situationen i landet sedan Andijan-massakern 2005; handel, ekonomi och investeringar; regionalt samarbete. Det senaste samarbetsrådet EU-Uzbekistan hölls i marginalen till rådsmötet i februari 2005. Samarbetsråden med Uzbekistan ställdes in 2006 och 2007 pga Andijan-händelserna. Regeringen stödjer samarbetet med Uzbekistan inom ramen för PSA och EU:s Centralasienstrategi.

- Trojka EU – Stilla havsöarna
KOM antog 2006 en strategi för samarbetet med Stillahavsöstaterna. I rådsslutsatserna som antogs i juli 2006 efterlystes bl.a. en förbättrad dialog med Pacific Islands Forum (PIF). PIF består av 16 medlemmar – samtliga 14 AVS-stater i Stilla Havet samt Australien och Nya Zeeland. GAERC överenskom den 15 oktober 2007 att en ministerdialog i trojkaformat ska äga rum i Bryssel vart tredje år, det första dialogmötet äger rum den 16 september 2008. Stående ämnen för EU-PIF-dialogen kommer vara regional säkerhet, klimatförändring och miljö, ekonomi, internationell handel samt utvecklingssamarbete. Vid årets dialogmöte ligger fokus bl.a. på att lägga grundbult till strategidokument och framtida Economic Partnership Agreement (EPA), betona vikten av en demokratisk återgång på Fiji liksom att komma vidare i frågan om ett EU – Pacific Islands Forum States Declaration on Climate Change. En deklaration kommer att antas vid mötet.

- Trojka EU – Afrikanska unionen
Trojkamöte genomförs med den Afrikanska Unionen och förväntas fokusera på den gemensamma Afrika-EU-strategi som antogs i samband med EU-Afrikatoppmötet i Lissabon i december förra året. Regeringen anser att det är av stor vikt att genomförandet av den gemensamma Afrika-EU-strategin diskuteras med den afrikanska sidan för att säkerställa prioriteringar, implementeringsmekanismer och ömsedigt ägarskap.

- Trojka EU - Turkiet
Syftet med trojkamötet är att följa upp utvecklingen i Turkiet på en rad områden som har betydelse för landets förberedelser för medlemskap i EU, och att föra en allmän dialog kring politiska frågor av ömsesidigt intresse för EU och Turkiet. Mötet väntas fokusera på det politiska läget i Turkiet, landets reformprocess och efterlevnaden av det politiska Köpenhamnskriteriet. Regeringen anser att Turkiets fortsatta EU-integration förblir en stark drivkraft för ytterligare reformer i landet, samt att fördjupade förbindelser mellan EU och Turkiet har stor strategisk betydelse för EU, Turkiet och den vidare regionen.

I trojkamöten med kandidatländer deltar nuvarande och efterföljande ordförandeskap, rådssekretariatet och EU-kommissionen.