JoF-kommenterad-dagordning-jordbruks-och-fiskeradet-26-september-2022

Bilaga till dokument från EU-nämnden 2021/22:4E89D9

Kommenterad dagordning rådet

2022-09-15

Näringsdepartementet

Sekretariatet för EU och internationella frågor

Rådets möte (jordbruks- och fiskeministrarna) den 26 september 2022

Icke lagstiftande verksamhet

JORDBRUK

1.Godkännande av dagordningen

2.A-punkter

3.Läget när det gäller jordbruksproduktionen och logistiken inom jordbruket i Ukraina och förbindelserna med EU.

-Information från kommissionen följt av diskussion.

Ansvarigt statsråd: Anna-Caren Sätherberg

Förslagets innehåll:

Utvecklingen av jordbruket i Ukraina och logistiken till och från Ukraina har stor betydelse för försörjningstryggheten av livsmedel inte bara i Ukraina utan även globalt. Det handlar framför allt om försörjningen av spannmål men även produktion och tillgång till handelsgödsel.

Vid ministermötet kommer EU-kommissionen att informera om situationen i Ukraina följt av en diskussion mellan jordbruksministrarna. I diskussionen förväntas ministrarna diskutera hur den nuvarande situationen påverkar marknadsförutsättningarna för spannmål samt hur

arbetet med EU-Ukraina solidaritetskorridorer fungerat och vilka åtgärder som kan vidtas för att säkra fortsatt bilateral handel och global livsmedelstrygghet när det är kris.

Förslag till svensk ståndpunkt:

Regeringen anser att EU så långt det är möjligt bör bidra och koordinera insatser som kan säkerställa fortsatt produktion av jordbruksprodukter och en fungerande logistik till och från Ukraina.

Kommissionens initiativ med solidaritetskorridorer har välkomnats av regeringen och har även gett gott resultat. Att gemensamt klara de utmaningar som vi och Ukraina står inför kommer fortsatt att kräva stora insatser och att dessa är väl koordinerade. Här har EU-kommissionen en central roll och detta kommer att kräva fortsatt utveckling av samordningen av detta arbete.

Regeringen anser att det är av stor vikt att EU-kommissionen tar initiativ för att vid behov säkra gödseltillgången i EU inför kommande växtodlingssäsong.

Datum för tidigare behandling i riksdagen:

Har ej varit uppe för behandling

Fortsatt behandling av ärendet:

Ej aktuellt

Faktapromemoria:

Föreligger ej

FISKE

4.Fiskbestånd som delas med Storbritannien

-Diskussion

Ansvarigt statsråd: Anna-Caren Sätherberg

Förslagets innehåll:

Dagordningspunkten avser ett meningsutbyte inför kommande

2 (9)

konsultationer med Storbritannien om fiskemöjligheter för 2023. I och med att Storbritannien lämnat unionen delas ett stort antal av EU:s fiskemöjligheter med Storbritannien. Inom ramen för handels- och samarbetsavtalet mellan EU och Storbritannien regleras bland annat fördelning av fiskemöjligheter och vissa frågor om tillträde till vatten, men även målsättning för förvaltning av de gemensamma bestånden.

Vid rådsmötet önskar kommissionen höra medlemsstaternas ståndpunkter inför konsultationerna med Storbritannien om fiskemöjligheter inför 2023.

Förslag till svensk ståndpunkt:

Regeringens övergripande inställning är att förvaltningsåtgärder ska beslutas i linje med den gemensamma fiskeripolitikens mål och principer och att kommissionen bör sträva efter att uppnå detta i förhandlingarna med Storbritannien. Vad gäller fiskemöjligheter anser regeringen således att det är angeläget att nå målen om beståndsstorlek över den nivå som kan ge maximalt hållbar avkastning, att landningsskyldigheten möjliggörs och att den vetenskapliga rådgivningen och försiktighetsansatsen utgör grunden för besluten. Regeringen anser att det är viktigt att kommissionen så långt som möjligt strävar efter lika villkor och bevarandeåtgärder för fiskare som fiskar efter gemensamma bestånd i syfte att uppnå hållbar förvaltning, transparens samt underlätta kontroll och efterlevnad. Det är även viktigt att bevara existerande områdesflexibilitet och att denna fortsatt omfattar brittiska vatten.

Datum för tidigare behandling i riksdagen:

Frågan har inte tidigare varit föremål för information i Miljö- och jordbruksutskottet eller för samråd med EU-nämnden.

Fortsatt behandling av ärendet:

Förhandlingsresultatet vad gäller fiskemöjligheter för 2023 förs i regel in i rådets förordning om fiskemöjligheter för Västerhavet som väntas bli föremål för politisk överenskommelse vid Jordbruks- och fiskerådet i december 2022.

Faktapromemoria:

Föreligger ej

3 (9)

4 (9)

Utkast

Kommenterad dagordning rådet

2022-09-15

Näringsdepartementet

Sekretariatet för EU och internationella frågor

5.EU-Norge och kuststater: fiskesamråd 2022

-Diskussion

Ansvarigt statsråd: Anna-Caren Sätherberg

Förslagets innehåll:

Dagordningspunkten avser ett meningsutbyte inför kommande konsultationer med Norge om fiskemöjligheter för 2023 samt med berörda kuststater om fiskemöjligheter för makrill, blåvitling, atlantoskandisk sill och kungsfisk för 2023.

EU förhandlar årligen med Norge om fisket för kommande år på gemensamma och gemensamt förvaltade bestånd i Nordsjön och Skagerrak. De årliga förhandlingarna baseras på långsiktiga fiskeavtal mellan EU och Norge. Storbritanniens utträde ur EU har dock inneburit att en majoritet av arterna i Nordsjön från och med 2021 delas mellan EU, Norge och Storbritannien varför fångstnivåerna för dessa arter ska beslutas mellan dessa tre parter medan tillträde att fiska i varandras vatten för berörda arter fortsatt beslutas genom bilaterala överenskommelser. I tillägg till fiskemöjligheter och tillträde ingår vissa gemensamma förvaltningsstrategier, tekniska regleringar och kontrollöverenskommelser i avtalen. Förhandlingarna innebär också att EU och Norge byter fiskemöjligheter med varandra vilket främst innebär att Norge erbjuder EU arktisk torsk i utbyte mot andra arter av intresse för Norge. Vid rådsmötet önskar kommissionen höra medlemsstaternas ståndpunkter inför konsultationerna med Norge som väntas äga rum i oktober - december 2022.

Överläggningar mellan berörda kuststater (Norge, Storbritannien, Island, Grönland, Färöarna och Ryssland) hålls också årligen avseende de långt vandrande bestånden makrill, blåvitling, atlantoskandisk sill och kungsfisk om fiskemöjligheter och förvaltningsåtgärder för delade bestånd för nästkommande år, och för mer långsiktiga åtgärder såsom fördelning, och fleråriga planer. De senaste åren har kuststaterna inte lyckats enas om kuststatsavtal och fördelning av de berörda bestånden. Vid rådsmötet önskar kommissionen också höra medlemsstaternas ståndpunkter inför kuststatskonsultationerna som väntas äga rum i oktober 2022.

Förslag till svensk ståndpunkt:

Regeringens övergripande inställning är att förvaltningsåtgärder ska beslutas i linje med den gemensamma fiskeripolitikens mål och principer och att kommissionen bör sträva efter att uppnå detta i konsultationer med tredje länder avseende förvaltning av gemensamma bestånd. Vad gäller fiskemöjligheter anser regeringen således att det är angeläget att nå målen om beståndsstorlek över den nivå som kan ge maximalt hållbar avkastning, att landningsskyldigheten möjliggörs och att den vetenskapliga rådgivningen och försiktighetsansatsen utgör grunden för besluten. För att uppnå detta anser regeringen att förvaltningsstrategier liksom tekniska bevarandeåtgärder är viktiga verktyg som bör ingå i konsultationerna med syfte att nå likvärdiga regelverk mellan parterna.

Vad gäller konsultationerna mellan EU och Norge anser regeringen att EU särskilt bör verka för att bevara det för Sverige traditionellt viktiga gränsöverskridande fisket i Skagerrak liksom tillträdet till norsk ekonomisk zon i Nordsjön. EU bör också beakta att ett flertal av arterna, bland annat Nordsjösill, är gemensamma mellan Nordsjön och Skagerrak. Utgångspunkten för fastställande av fiskemöjligheter för dessa arter bör därför vara att bevara kvotandelarna mellan Skagerrak och Nordsjön och att fiskemöjligheterna som fastställs för Skagerrak inte avviker från de principer som tillämpas för samma bestånd i angränsande områden.

När det gäller kvotbyten anser regeringen att de arter EU erbjuder Norge i utbyte mot arktisk torsk främst ska sökas utanför Nordsjön samt att EU bör sträva efter en balans mellan medlemsstater som kompenserar för, respektive gynnas av dessa kvotbyten.

6 (9)

Vad gäller kuststatskonsultationerna anser regeringen att ett fungerande kuststatssamarbete är en förutsättning för en långsiktigt hållbar förvaltning. Regeringen stödjer därför generellt en strävan att hitta lösningar för att få till stånd kuststatsavtal som inkluderar samtliga kuststater. Mot denna bakgrund anser regeringen att EU bör verka för att kriterierna för fördelning av gemensamma bestånd fortsatt grundas på principen om historiskt fiske.

Datum för tidigare behandling i riksdagen:

Frågan har inte tidigare varit föremål för information i Miljö- och jordbruksutskottet eller för samråd med EU-nämnden.

Fortsatt behandling av ärendet:

Förhandlingsresultatet vad gäller fiskemöjligheter för 2023 förs i regel in i rådets förordning om fiskemöjligheter för Västerhavet som väntas bli föremål för politisk överenskommelse vid Jordbruks- och fiskerådet i december 2022.

Faktapromemoria:

Föreligger ej

Övriga frågor

6.Jordbruksaspekter på revideringen av industriutsläppsdirektivet

-Information från kommissionen samt diskussion

Ansvarigt statsråd: Annika Strandhäll

Förslagets innehåll:

Den 5 april 2022 presenterade kommissionen förslag på revidering av förslag till revidering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/75/EU av den 24 november 2010 om industriutsläpp (samordnande åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar), IED, som ett led i att genomföra EU:s gröna giv och flera tillhörande strategier. Det övergripande syftet med direktivet är att fastställa bestämmelser om samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar från industriella verksamheter. För jordbrukets del omfattar kommissionens

7 (9)

förslag djurhållande verksamheter som föder upp fjäderfän, grisar och nötkreatur. Kommissionen föreslår ett nytt kapitel med särskilda förenklade krav för djurhållande verksamheter. Enligt förslaget ska verksamheter med minst 150 djurenheter omfattas. Nytt är att nötkreatur ska ingå. Idag omfattas endast grisar och fjäderfä av IED.

Förslag till svensk ståndpunkt:

Regeringen välkomnar att kommissionen lagt fram ett förslag för att stärka omställningen till en klimatneutral och cirkulär ekonomi i linje med de övergripande målsättningarna i den europeiska gröna given.

Regeringen anser vidare att ambitionen till förenkling för djurhållande verksamheter är positiv, men att det finns oklarheter som gör det svårt att bedöma konsekvenserna av förslaget i stort utan ytterligare analys.

Regeringen anser det viktigt att de krav som ställs är rimliga och inte äventyrar livsmedelsförsörjningen och jordbrukets konkurrenskraft.

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Överläggning om fakta-PM i MJU den 7 juni

Fortsatt behandling av ärendet:

Ej aktuellt

Faktapromemoria:

2021/22:FPM88

8 (9)

9 (9)