JoF, kommenterad dagordning

Bilaga till dokument från EU-nämnden 2012/13:2BB2A2

SLUTLIG
JoF
Kommenterad dagordning

Landsbygdsdepartementet

Kommenterad dagordning inför Jordbruks- och fiskerådet den 24-25 juni 2013

JORDBRUK

4. Reformpaketet för GJP:

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om stöd till landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) (första behandlingen)

– politisk överenskommelse

Dokumentbeteckning
Dokument har ännu inte distribuerats.

Rättslig grund
Artikel 43.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, ordinarie lagstiftningsförfarande. Beslut fattas av rådet med kvalificerad majoritet.

Bakgrund
Kommissionen presenterade den 12 oktober 2011 lagförslag för den framtida inriktningen av den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP). Den 20 mars 2013 kunde rådet enas om en allmän inriktning vilken Sverige ställde sig bakom. Överenskommelsen har utgjort grunden för ordförandeskapets mandat i de trilogförhandlingar som har ägt rum med Europaparlamentet och kommissionen. Målsättningen är att en interinstitutionell överenskommelse kring GJP-reformen ska kunna nås på rådsmötet i juni.

I trilogförhandlingarna om stöd till landsbygdsutveckling har institutionerna i många delar stått relativt nära varandra och rådets förslag har antagits i hög grad, även om enskilda delar föranlett intensiva diskussioner.

Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringens övergripande handlingslinje för sektorsförhandlingarna om den gemensamma jordbrukspolitiken är att uppnå ökad marknadsorientering, lika konkurrensvillkor, ökad miljönytta och en förbättrad samstämmighet med handels- och utvecklingspolitiken.
Regeringen prioriterar även förenklingar av den gemensamma jordbrukspolitiken.

Rådets överenskommelse från mars medför att Sverige såväl som andra medlemsstater har betydande möjligheter att välja utformningen avseende vilka åtgärder och insatser som kommer att ingå i deras program med utgångspunkt i de analyser som varje medlemsland ska genomföra. Så länge möjligheterna till flexibilitet i utformningen kvarstår kan regeringen ställa sig bakom förslaget till landsbygdsutveckling.

EU-nämnden och MJU
Förslagen till reform av den gemensamma jordbrukspolitiken var senast föremål för information i MJU och samråd med EU-nämnden inför Jordbruks- och fiskerådet i mars 2013.

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om regler för direktstöd för jordbrukare inom de stödordningar som ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken (första behandlingen)

– politisk överenskommelse

Dokumentbeteckning
Dokument har ännu inte distribuerats.

Rättslig grund
Artikel 43.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, ordinarie lagstiftningsförfarande. Beslut fattas av rådet med kvalificerad majoritet.

Bakgrund
Kommissionen presenterade den 12 oktober 2011 lagförslag för den framtida inriktningen av den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP). Den 20 mars 2013 kunde rådet enas om en allmän inriktning vilken Sverige ställde sig bakom. Överenskommelsen har utgjort grunden för ordförandeskapets mandat i de trilogförhandlingar som har ägt rum med Europaparlamentet och kommissionen.

Målsättningen är att en interinstitutionell överenskommelse kring GJP-reformen ska kunna nås på rådsmötet i juni.

Direktstödsförordningen syftar i första hand till att reglera det frikopplade inkomststödet till jordbrukarna inom ramen för GJP. Förslagen om förgröning och om utjämning av direktstöd inom medlemsstaterna är de som upplevs som mest angelägna för medlemsstaterna.

Frågan om kopplat stöd har visat sig vara intimt förknippad med förslaget om utjämning, och flera medlemsstater förväntas kunna stödja de förslag som har lagts fram av Europaparlamentet om ökade möjligheter till kopplat stöd. De nya stödformerna för små och unga lantbrukare, definitionen av aktiv jordbrukare samt behovet av ökad grad av frivillighet och flexibilitet är andra frågor som diskuterats utförligt.

Europaparlamentet delar i många avseenden rådets syn på förslaget. Parlamentet vill dock utöka möjligheterna till kopplat stöd samt driver att stödet till unga jordbrukare och definitionen av aktiv lantbrukare ska vara obligatoriska för medlemsstaterna att tillämpa. Förgröningen har också varit föremål för omfattande diskussion i trilogerna. Där förefaller rådets och Europaparlamentets ståndpunkter ligga relativt nära varandra.

Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringens övergripande handlingslinje för sektorsförhandlingarna om den gemensamma jordbrukspolitiken är att uppnå ökad marknadsorientering, lika konkurrensvillkor, ökad miljönytta och en förbättrad samstämmighet med handels- och utvecklingspolitiken.
Regeringen prioriterar även förenklingar av den gemensamma jordbrukspolitiken.

Regeringen anser att vägledande principer vad gäller direktstödsförordningen bör vara att regelverken inte ska missgynna svenska företag, passa för svenska förhållanden samt att den administrativa bördan ska minimeras. Regeringen har under förhandlingarna arbetat för anpassningar och förenklingar bland annat vad gäller basstödets utformning, förgröning, stödet till småbrukare, stödet till unga och definitionen av aktiv lantbrukare. Vidare kommer regeringen att verka för att omfattningen av de kopplade stöden ska vara så låg som möjligt. Regeringen avser att fortsätta verka för en politisk överenskommelse i linje med dessa vägledande principer för att uppnå bästa möjliga resultat i reformen. Regeringen avser att särskilt verka för att förgröningen anpassas så den inte missgynnar svenska jordbrukare eftersom de nordliga förhållandena påverkar både nyttan av och möjligheten att genomföra förgröningen.

EU-nämnden och MJU
Förslagen till reform av den gemensamma jordbrukspolitiken var senast föremål för information i MJU och samråd med EU-nämnden inför Jordbruks- och fiskerådet i mars 2013.

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken (den horisontella förordningen) (första behandlingen)

– politisk överenskommelse

Dokumentbeteckning
Dokument har ännu inte distribuerats.

Rättslig grund
Artikel 43.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, ordinarie lagstiftningsförfarande. Beslut fattas av rådet med kvalificerad majoritet.

Bakgrund
Kommissionen presenterade den 12 oktober 2011 lagförslag för den framtida inriktningen av den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP). Den 20 mars 2013 kunde rådet enas om en allmän inriktning vilken Sverige ställde sig bakom. Överenskommelsen har utgjort grunden för ordförandeskapets mandat i de trilogförhandlingar som har ägt rum med Europaparlamentet och kommissionen. Målsättningen är att en interinstitutionell överenskommelse kring GJP-reformen ska kunna nås på rådsmötet i juni.

Förslaget till ny horisontell förordning innehåller bland annat förslag till regler för hur jordbruksstöden ska administreras och kontrolleras. Under trilogförhandlingarna har bland annat reglerna om stödhantering och kontroller, sanktioner, reglerna om jordbruksrådgivning, tvärvillkor, utvärdering och publicering av stödmottagare diskuterats.

Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringens övergripande handlingslinje för sektorsförhandlingarna om den gemensamma jordbrukspolitiken är att uppnå ökad marknadsorientering, lika konkurrensvillkor, ökad miljönytta och en förbättrad samstämmighet med handels- och utvecklingspolitiken. Regeringen prioriterar även förenklingar av den gemensamma jordbrukspolitiken.

Regeringen anser att den horisontella förordningen utgör en viktig del av förhandlingarna eftersom det finns en stor potential till förenklingar av politiken. Regeringens ståndpunkt är därför att förenkling och minskad administrativ börda för både lantbrukare och myndigheter ska vara de vägledande principerna för Sverige vad gäller denna förordning. Rådets överenskommelse i mars 2013 återspeglade detta och var därför godtagbar utifrån regeringens vägledande principer om förenkling. Regeringen avser att i slutförhandlingarna fortsatta att bevaka utvecklingen av förslaget i enlighet med dessa principer.

EU-nämnden och MJU
Förslagen till reform av den gemensamma jordbrukspolitiken var senast föremål för information i MJU och samråd med EU-nämnden inför Jordbruks- och fiskerådet i mars 2013.

d) Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter (förordningen om en samlad marknadsordning) (första behandlingen)

– politisk överenskommelse

Dokumentbeteckning
Dokument har ännu inte distribuerats.

Rättslig grund
Artikel 43.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, ordinarie lagstiftningsförfarande. Beslut fattas av rådet med kvalificerad majoritet.

Bakgrund
Kommissionen presenterade den 12 oktober 2011 lagförslag för den framtida inriktningen av den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP). Den 20 mars 2013 kunde rådet enas om en allmän inriktning vilken Sverige ställde sig bakom.

Överenskommelsen har utgjort grunden för ordförandeskapets mandat i de trilogförhandlingar som har ägt rum med Europaparlamentet och kommissionen. Målsättningen är att en interinstitutionell överenskommelse kring GJP-reformen ska kunna nås på rådsmötet i juni.

Diskussionerna i rådet om den samlade marknadsordningen visade att det finns en stor grupp medlemsstater som anser att marknadsstöden och marknadsregleringarna egentligen bör öka i omfattning, även jämfört med kommissionens förslag som redan går relativt långt i denna riktning. Denna grupp förväntas i hög grad ställa sig bakom Europaparlamentets förslag rörande den samlade marknadsordningen. Parlamentet föreslår att behålla eller utöka marknadsstöden och marknadsregleringarna för flera områden. Samtidigt finns en mindre grupp, där Sverige ingår, som driver en linje som innebär en ökad marknadsorientering av jordbrukssektorn och som därmed argumenterar emot Europaparlamentets förslag. Stödet för vissa marknadsorienterade reformer, som till exempel en avveckling av exportbidragen, är dock ytterst begränsat.

Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringens övergripande handlingslinje för sektorsförhandlingarna om den gemensamma jordbrukspolitiken är att uppnå ökad marknadsorientering, lika konkurrensvillkor, ökad miljönytta och en förbättrad samstämmighet med handels- och utvecklingspolitiken.
Regeringen prioriterar även förenklingar av den gemensamma jordbrukspolitiken.

Regeringen anser att den vägledande principen för Sverige vad gäller den samlade marknadsordningen ska vara en välfungerande marknad och förenkling för svenska företag samt marknadsorientering genom att i möjligaste mån undvika ytterligare marknadsregleringar.

Sverige har en viktig roll att spela genom att vara en frihandelsvänlig och marknadsorienterad kraft i förhandlingarna om den samlade marknadsordningen. Det är därför viktigt att Sverige aktivt kan delta i förhandlingarna om den samlade marknadsordningen för att verka för en begränsning av marknadsstöden och marknadsreglering.

EU-nämnden och MJU
Frågan var senast föremål för samråd med EU-nämnden och information i MJU inför Jordbruks- och fiskerådet i mars 2013.