JoF, RådsPM.GMO, dp 4
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2009/10:24204C
Slutlig
Rådspromemoria
2010-09-16
Jordbruksdepartementet
EUI-sekretariatet
Jordbruks- och fiskerådets möte den 27 september 2010
Dagordningspunkt:
Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén om medlemsstaternas fria rätt att fatta beslut om odling av genetiskt modifierade grödor (Icke lagstiftande verksamhet)
– Diskussion
Dokument:
doc. 13511/10 ENV 569
AGRILEG 116
AGRI 317
MI 300
DENLEG 86
Tidigare dokument: Inga tidigare dokument.
Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: Frågan har inte tidigare varit föremål för samråd med EU-nämnden.
Bakgrund
Regleringen av GMO inom EU är harmoniserad. Beslut om en GMO ska få tillstånd att odlas inom EU tas på EU-nivå. Ansökningar om godkännande för odling behandlas i huvudsak av den europeiska livsmedelsmyndigheten EFSA som efter en riskvärdering lämnar ett yttrande. Med utgångspunkt i yttrandet förbereder kommissionen ett förslag till beslut som sedan läggs fram för omröstning i en genomförandekommitté.
Behandlingen av ansökningarna drar ut mycket på tiden bl.a. på grund av oenighet mellan medlemsstaterna i fråga om odling av GMO. EU:s totala stopp vad gäller godkännande samt nationella förbud mot EU-godkända GMO är sedan 2003 föremål för tvistelösning inför WTO. I WTO:s utslag fann man att EU bryter mot sina förpliktelser, både i tillämpningen av EU-lagstiftningen och genom medlemsstaternas nationella skyddsåtgärder. Sedan har lagstiftningen ändrats och godkännande för främst import av GMO görs. Men då de nationella skyddsåtgärderna finns kvar är tvisten inte löst. Och 2008 har USA av WTO fått godkänt att införa motåtgärder mot EU, men USA har tills vidare valt att inte utnyttja den möjligheten.
Kommissionen anser att lagstiftningen måste ändras för att åstadkomma rätt balans mellan upprätthållandet av EU-systemet för godkännanden som grundas på en vetenskaplig bedömning av hälso- och miljöriskerna och behovet av att ge medlemsstaterna frihet att ta hänsyn till vissa specifika nationella eller lokala förhållanden som kan följa av odlingen av GMO.
Rättslig grund och beslutsförfarande
Förslaget grundas på artikel 114 i EUF-fördraget, som behandlar åtgärder för att upprätta den inre marknaden. Beslut fattas med ordinarie lagstiftningsförfarandet (artikel 294 EUF-fördraget).
Svensk ståndpunkt
Sverige välkomnar möjligheten för jordbruksministrarna att diskutera dessa viktiga frågor för det är nödvändigt att belysa alla alternativ för att förbättra hanteringen av GMO-regelverket. Sverige, i egenskap av ett exportorienterat land, värnar den inre marknaden och lägger stor vikt vid att det internationella regelverket efterföljs. Det är därför av central betydelse att frågeställningarna analyseras grundligt.
Europaparlamentets inställning
Europaparlamentets inställning är inte känd.
Förslaget
Ordförandeskapet ger jordbruksministrarna möjlighet att ha ett meningsutbyte om kommissionens förslag till EU-förordning som tillfogar enartikel 26b till direktiv 2001/18/EG om avsiktlig utsättning av GMO i miljön.
Ordförandeskapet har bett delegationerna att ge sin syn på följande frågor:
Vilka ekonomiska effekter och vilka konsekvenser för den inre marknaden kan dessa nya förslag från kommissionen ha?
Hur kan man garantera att kommissionens förslag är förenliga med WTO:s och den inre marknadens regler?
Gällande svenska regler och förslagets effekter på dessa
Miljöbalken 13 kap. och förordning (2002:1086) om utsättning av genetiskt modifierade organismer i miljön genomför det s.k. utsättningsdirektivet 2001/18/EG i svensk lagstiftning. I Sverige regleras tillstånd av odling av nya växtsorter i utsädesförordningen (2000:1330). Förslagets effekter om det utnyttjas av Sverige är för närvarande under djupare analys.
Ekonomiska konsekvenser
Kommissionen har enbart gjort en summarisk konsekvensanalys enligt vilken förslaget inte bedöms ha några ekonomiska konsekvenser för unionens budget. Om Sverige vill tillämpa möjligheten att förbjuda odling av en GMO nationellt innebär det eventuellt en ökad administrativ börda för involverade myndigheter. Ifall Sverige väljer att inte tillämpa bestämmelserna förutses inga budgetära konsekvenser
Övrigt
–
Rådspromemoria
2010-09-16
Jordbruksdepartementet
EUI-sekretariatet
Jordbruks- och fiskerådets möte den 27 september 2010
Dagordningspunkt:
Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén om medlemsstaternas fria rätt att fatta beslut om odling av genetiskt modifierade grödor (Icke lagstiftande verksamhet)
– Diskussion
Dokument:
doc. 13511/10 ENV 569
AGRILEG 116
AGRI 317
MI 300
DENLEG 86
Tidigare dokument: Inga tidigare dokument.
Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: Frågan har inte tidigare varit föremål för samråd med EU-nämnden.
Bakgrund
Regleringen av GMO inom EU är harmoniserad. Beslut om en GMO ska få tillstånd att odlas inom EU tas på EU-nivå. Ansökningar om godkännande för odling behandlas i huvudsak av den europeiska livsmedelsmyndigheten EFSA som efter en riskvärdering lämnar ett yttrande. Med utgångspunkt i yttrandet förbereder kommissionen ett förslag till beslut som sedan läggs fram för omröstning i en genomförandekommitté.
Behandlingen av ansökningarna drar ut mycket på tiden bl.a. på grund av oenighet mellan medlemsstaterna i fråga om odling av GMO. EU:s totala stopp vad gäller godkännande samt nationella förbud mot EU-godkända GMO är sedan 2003 föremål för tvistelösning inför WTO. I WTO:s utslag fann man att EU bryter mot sina förpliktelser, både i tillämpningen av EU-lagstiftningen och genom medlemsstaternas nationella skyddsåtgärder. Sedan har lagstiftningen ändrats och godkännande för främst import av GMO görs. Men då de nationella skyddsåtgärderna finns kvar är tvisten inte löst. Och 2008 har USA av WTO fått godkänt att införa motåtgärder mot EU, men USA har tills vidare valt att inte utnyttja den möjligheten.
Kommissionen anser att lagstiftningen måste ändras för att åstadkomma rätt balans mellan upprätthållandet av EU-systemet för godkännanden som grundas på en vetenskaplig bedömning av hälso- och miljöriskerna och behovet av att ge medlemsstaterna frihet att ta hänsyn till vissa specifika nationella eller lokala förhållanden som kan följa av odlingen av GMO.
Rättslig grund och beslutsförfarande
Förslaget grundas på artikel 114 i EUF-fördraget, som behandlar åtgärder för att upprätta den inre marknaden. Beslut fattas med ordinarie lagstiftningsförfarandet (artikel 294 EUF-fördraget).
Svensk ståndpunkt
Sverige välkomnar möjligheten för jordbruksministrarna att diskutera dessa viktiga frågor för det är nödvändigt att belysa alla alternativ för att förbättra hanteringen av GMO-regelverket. Sverige, i egenskap av ett exportorienterat land, värnar den inre marknaden och lägger stor vikt vid att det internationella regelverket efterföljs. Det är därför av central betydelse att frågeställningarna analyseras grundligt.
Europaparlamentets inställning
Europaparlamentets inställning är inte känd.
Förslaget
Ordförandeskapet ger jordbruksministrarna möjlighet att ha ett meningsutbyte om kommissionens förslag till EU-förordning som tillfogar enartikel 26b till direktiv 2001/18/EG om avsiktlig utsättning av GMO i miljön.
Ordförandeskapet har bett delegationerna att ge sin syn på följande frågor:
Vilka ekonomiska effekter och vilka konsekvenser för den inre marknaden kan dessa nya förslag från kommissionen ha?
Hur kan man garantera att kommissionens förslag är förenliga med WTO:s och den inre marknadens regler?
Gällande svenska regler och förslagets effekter på dessa
Miljöbalken 13 kap. och förordning (2002:1086) om utsättning av genetiskt modifierade organismer i miljön genomför det s.k. utsättningsdirektivet 2001/18/EG i svensk lagstiftning. I Sverige regleras tillstånd av odling av nya växtsorter i utsädesförordningen (2000:1330). Förslagets effekter om det utnyttjas av Sverige är för närvarande under djupare analys.
Ekonomiska konsekvenser
Kommissionen har enbart gjort en summarisk konsekvensanalys enligt vilken förslaget inte bedöms ha några ekonomiska konsekvenser för unionens budget. Om Sverige vill tillämpa möjligheten att förbjuda odling av en GMO nationellt innebär det eventuellt en ökad administrativ börda för involverade myndigheter. Ifall Sverige väljer att inte tillämpa bestämmelserna förutses inga budgetära konsekvenser
Övrigt
–