JoF_Kommenterad_dagordning

Bilaga till dokument från EU-nämnden 2016/17:45803C

Slutlig

Kommenterad dagordning

2016-10-03

Näringsdepartementet

Kommenterad dagordning inför Jordbruks- och fiskerådet den 10 oktober 2016

Icke lagstiftande verksamhet

4. Förslag till rådets förordning om fastställande för

2017 av fiskemöjligheter för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i Östersjön

- Politisk överenskommelse

Dokumentbeteckning

-

Rättslig grund och beslutsförfarande

Artikel 43.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Beslut fattas av rådet med kvalificerad majoritet.

Bakgrund

Kommissionen definierade i sitt årliga meddelande om fiskemöjligheter för nästkommande år, de grundläggande principer som kommissionen avser utgå ifrån när de presenterar förslag om fastställande av maximal tillåten fångst (TAC) och kvoter för 2017. Meddelandet diskuterades vid Jordbruks- och fiskerådet i juni 2016 och Sverige ställde sig då bakom inriktningen i kommissionens meddelande.

2

Kommissionen lämnar årligen förslag om fiskemöjligheter i Östersjön för nästkommande år. Den 30 augusti 2016 presenterade kommissionen ett förslag till förordning när det gäller fastställande av fiskemöjligheter i Östersjön för 2017 (KOM 2016 (545)). Kommissionens förslag till förordning innebär TAC och kvoter på nivåer som överensstämmer med målen i den reformerade fiskeripolitiken. Kommissionens förslag har tagits fram med stöd av biologisk rådgivning från Internationella Havforskningsrådet (ICES). Utöver råd från ICES har kommissionen inhämtat råd från den vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskenäringen (STECF). Kommissionen har också inhämtat synpunkter från den rådgivande nämnden för fiskefrågor i Östersjön (BS AC).

Kommissionens förslag reglerar arterna torsk, sill, skarpsill, lax och rödspätta i Östersjön. Kommissionen har i sitt förslag tillämpat den nya fleråriga Östersjöplanen för torsk, sill/strömming och skarpsill i Östersjön. Kommissionen uppger att förslaget innebär att de fyra bestånden av sill/strömming, skarpsill, rödspätta och lax i egentliga Östersjön och Bottniska viken fiskas på nivåer som motsvarar maximal hållbar avkastning (MSY) under 2017. Den maximalt tillåtna fångst (TAC) som föreslås motsvarar således fiskeridödligheten vid maximal hållbar avkastning. Kommissionens förslag när det gäller TAC för lax i Finska viken motsvarar den av kommissionen aviserade metod för bestånd för vilka det endast finns begränsade uppgifter. I kommissionens årliga meddelande om fiskemöjligheter har kommissionen erinrat om att fiskemöjligheter för bestånd som omfattas av landningsskyldigheten ska fastställas på grundval av de fångster som tas i stället för de landningar som görs och i enlighet med den biologiska rådgivningen. TAC för rödspätta kommer således för 2017 anpassas till ICES MSY-råd om fångster i stället för landningar då rödspätta från och med 2017 omfattas av landningsskyldigheten.

Enligt ICES ligger det västra torskbeståndet långt under MSY-nivån. När det gäller det östra torskbeståndet kan ICES, pga. bristfällig biologisk information, inte genomföra en fullständig beståndsanalys och därmed kan inte ICES lämna någon information om fiskeridödlighet. ICES råd vad gäller det östra torskbeståndet baseras istället på en biomassatrend. ICES har i sin rådgivning även lyft fram fritidsfiskets bidrag till fiskeridödligheten på västlig torsk. Kommissionens förslag innehåller än så länge inte något förslag till TAC för vare sig för torsk i västra eller östra Östersjön.

Kommissionens förslag av den 30 augusti innebär:

- en ökning av TAC för sill i västra Östersjön (område 22-24) med 8 %,

3

-en ökning av TAC för sill i egentliga Östersjön (område 25-29 och 32) med 8 %,

-en reduktion av TAC för sill i Rigabukten (område 28.1) med 21 %,

-en ökning av TAC för sill i Bottenhavet och Bottenviken (område 30 och 31) med 17 %,

-en ökning av TAC för skarpsill med 40 %,

-en ökning av TAC för lax i egentliga Östersjön (område 22-31) med 10 %, och en reduktion av TAC för lax i Finska viken med ca 28 %, och

-en ökning av TAC för rödspätta med ca 95 %

Kommissionens förslag innehåller än så länge inte något förslag till TAC för torsk i vare sig västra eller östra Östersjön.

Förslaget har diskuterats i det regionala forumet för Östersjön, Baltfish, i rådet samt bilateralt med andra medlemsstater och kommissionen under september och oktober 2016. Målsättningen är att rådet ska nå en politisk överenskommelse vid Jordbruks- och fiskerådet den 10 oktober 2016.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringens övergripande målsättning är att förvaltningsåtgärder ska beslutas i linje med den reformerade gemensamma fiskeripolitikens mål och principer. När det gäller fiskemöjligheter i Östersjön anser regeringen således att det är angeläget att nå målen om beståndsstorlek över den nivå som kan ge maximalt hållbar avkastning, att reformens mål om landningsskyldighet möjliggörs, att den vetenskapliga rådgivningen och försiktighetsansatsen utgör grunden för besluten och att den nya Östersjöplanen tillämpas för de bestånd som omfattas av planen. Utifrån detta kan regeringen stödja ansatsen i kommissionens förslag och stödjer att TAC för torsk, sill och skarpsill sätts i enlighet med Östersjöplanen. Regeringen anser således att det är viktigt att TAC för torsk sätts i enlighet med den gemensamma fiskeripolitikens MSY-mål, att den vetenskapliga rådgivningen och försiktighetsansatsen utgör grunden för besluten och att den nya Östersjöplanen tillämpas. Vad gäller TAC för lax i egentliga Östersjön anser regeringen att den, främst i syfte att minska fisketrycket på de svagaste laxbestånden, bör fastställas på en lägre nivå än den som föreslagits av kommissionen. När det gäller TAC för rödspätta stödjer regeringen att TAC 2017 anpassas till ICES MSY-råd om fångster i stället för landningar då rödspätta från och med 2017 omfattas av landningsskyldigheten.

Regeringen anser att det för närvarande skulle finnas ett mervärde i att reglera fritidsfiske efter torsk i västra Östersjön inom ramen för denna

4

förordning, givet den västra torskens beståndssituation och fritidsfiskets bidrag till fiskeridödligheten på detsamma. Regeringen är också angelägen om att relativ stabilitet bibehålls. Generellt anser dock regeringen att reglering av fritidsfiske i första hand är varje medlemsstats ansvar och att EU-lagstiftning på detta område endast bör övervägas i specifika fall och om den kan tillföra mervärde.

Fackuttryck

TAC: Total Allowable Catch; Maximal tillåten fångst

Kvot: Kvoten är den del av TAC som tilldelats en medlemsstat enligt en fast fördelningsnyckel

MSY: Maximum Sustainable Yield; Maximal hållbar avkastning ICES: Internationella Havforskningsrådet

STECF: Vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiske BS AC: Baltic Sea Advisory Council; Rådgivande nämnden för Östersjön vad gäller fiskefrågor

EU-nämnden och MJU

Frågan var har inte tidigare varit föremål för samråd med EU- nämnden. En särskild överläggning i frågan hölls i MJU den 29 september 2016.

5. EU:s och Norges årliga samråd för 2017

- Diskussion

Dokumentbeteckning

-

Rättslig grund

Avseende fiskemöjligheter; artikel 43.3 i EUF, och i enlighet med artikel 16 i rådets förordning (EG) nr 1320/2013. Beslut fattas av rådet med kvalificerad majoritet på förslag av kommissionen. Avseende införandet i EU:s lagstiftning av övriga överenskommelser för fiskeriförvaltning: Artikel 43.2 EUF ordinarie lagstiftningsförfarandet.

Bakgrund

EU förhandlar årligen med Norge om fiskemöjligheter och vissa övriga regler för fisket för kommande år på gemensamma och gemensamt förvaltade bestånd i Nordsjön och Skagerrak. De årliga förhandlingarna baseras på långsiktiga fiskeavtal mellan EU och Norge. De överenskomna fiskemöjligheterna förs in i EU:s TAC- och

5

kvotförordning som i regel fastställs vid jordbruks- och fiskerådet i december. I tillägg till fiskemöjligheter ingår i avtalen vissa gemensamma förvaltningsstrategier, tekniska regleringar och kontrollöverenskommelser. Förhandlingarna innebär också att EU och Norge utbyter fiskemöjligheter med varandra vilket främst innebär att Norge erbjuder EU arktisk torsk i utbyte mot andra arter och för att få tillträde till EU:s marknad för fiskeprodukter. Vid rådsmötet önskar kommissionen höra medlemsstaternas ståndpunkter inför konsultationerna med Norge.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringens övergripande inställning är att förvaltningsåtgärder ska beslutas i linje med den reformerade gemensamma fiskeripolitikens mål och principer och att kommissionen bör sträva efter att uppnå detta i förhandlingarna med Norge. Vad gäller fiskemöjligheter anser regeringen således att det är angeläget att nå målen om beståndsstorlek över den nivå som kan ge maximalt hållbar avkastning, att reformens mål om landningsskyldighet möjliggörs och att den vetenskapliga rådgivningen utgör grunden för besluten. För att uppnå detta anser regeringen att förvaltningsstrategier är viktiga verktyg och regeringen anser därför att det är viktigt att fortsätta arbetet med att se över de strategier som är inaktuella och upprätta strategier för arter som fortfarande saknar dem.

Beträffande utbyte av fiskemöjligheter, anser regeringen att EU inte bör acceptera mer arktisk torsk än man kan kompensera för, utan att det blir orimliga bördor för dem som inte får del av den värdefulla torsken. Enligt EES-avtalet ska huvuddelen av kvoterna sökas utanför Nordsjön.

EU-nämnden och MJU

Frågan har inte tidigare varit föremål för samråd med EU-nämnden eller information i MJU

6. ICCAT årsmöte (Vilamoura, Portugal, 14-21 november

2016)

– Diskussion

Dokumentbeteckning

-

6

Rättslig grund

Avseende fiskemöjligheter; artikel 43.3 i EUF, och i enlighet med artikel 16 i rådets förordning (EG) nr 1320/2013. Beslut fattas av rådet med kvalificerad majoritet på förslag av kommissionen. Avseende införandet i EU:s lagstiftning av övriga överenskommelser för fiskeriförvaltning: Artikel 43.2 EUF ordinarie lagstiftningsförfarandet.

Bakgrund

International Convention for the Conservation of Atlantic Tunas, ICCAT, är den internationella konventionen för förvaltning av tonfiskar och andra långt vandrande fiskarter i Atlanten. Grundfördraget antogs 1966 och trädde i kraft 1969. ICCAT är den näst äldsta regionala förvaltningsorganisationen för tonfiskar. Ca 30 arter hanteras av ICCAT; tonfiskar (t.ex. blåfenad, gulfenad, storögd, bonit etc.), spjutfiskar (svärdfisk, marlin-arter m.fl.), makrillarter och vissa hajarter, t.ex. blåhaj och makrillhaj. För blåfenad tonfisk har det sedan år 2006 funnits en särskild återhämtningsplan som regelbundet revideras och de två senaste åren beståndsuppskattning har varit positiv.

ICCAT:s årsmöte äger rum i Vilamoura, Portugal den 14-21 november 2016. Vid Jordbruks- och fiskrådet den 10 oktober kommer medlemsstaterna att presentera sina ståndpunkter inför årsmötet.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringens grundinställning är att det är angeläget att EU verkar för att målen som sätts upp inom ramen för den reformerade gemensamma fiskeripolitiken, inklusive den externa dimensionen i enlighet med del VI i GFP, nås. Detta innebär bland annat att EU i externa förhandlingar ska verka för samma principer externt som internt.

Vad gäller fiskemöjligheter anser regeringen således att det är angeläget att nå målen om beståndsstorlek över den nivå som kan ge maximalt hållbar avkastning, att reformens mål om landningsskyldighet möjliggörs och att den vetenskapliga rådgivningen utgör grunden för besluten. För att uppnå detta anser regeringen att förvaltningsstrategier är viktiga verktyg.

EU-nämnden och MJU

Frågan har inte tidigare varit föremål för samråd med EU-nämnden eller information i MJU.

7

Lagstiftningsöverläggningar

7. Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om finansiella regler för unionens allmänna budget och om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 1296/2013, (EU) nr 1299/2013, (EU) nr 1301/2013, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 1304/2013, (EU) nr 1305/2013, (EU) nr 1306/2013, (EU) nr 1307/2013, (EU) nr 1308/2013, (EU) nr 1309/2013, (EU) nr 1316/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) nr 283/2014, (EU) nr 652/2014 och Europaparlamentets och rådets beslut nr 541/2014/EU (omnibusförslaget) (första behandlingen) (lagstiftningsöverläggning) Interinstitutionellt ärende: 2016/0282 (COD)

-Föredragning av kommissionen

-Diskussion

Dokumentbeteckning

-

Rättslig grund

Förslaget grundas på artikel 322 FEUF avseende översyn av budgetförordningen samt sektoriella rättsliga grunder för de delar som rör ändring av andra rättsakter.

Bakgrund

Kommissionen presenterade den 14 september 2016 ett förslag till ändringar inom ett antal olika förordningar, en s.k. Omnibusförordning (COM(2016)605final). Förslaget är en del av kommissionens översyn av EU:s fleråriga budgetram och syftar enligt kommissionen till att uppnå förenkling och flexibilitet i genomförandet av budgeten, bl.a. relaterat till den gemensamma jordbrukspolitiken.

För jordbruks- och fiskeområdet innehåller förslaget bl.a. ändringar av vissa artiklar i följande förordningar:

1303/2013 Fondgemensam förordning för struktur- och investeringsfonderna

Ändringarna rör bl.a. finansiella instrument.

1305/2013 Landsbygdsförordningen

8

Ändringarna rör bl.a. nytt system för riskhantering och inkomststabilisering samt ändringar kring finansiella instrument till följd av ändringarna i 1303/2013.

1306/2013 Horisontella förordningen (finansiering och kontroll av CAP) Ändringarna rör bl.a. nytt förfarande för finansiell disciplin (avdrag på gårdsstödet) och andra finansiella regler för jordbruks- och landsbygdsfonden.

1307/2013 Direktstödsförordningen

Ändringarna rör definitionen av aktiv lantbrukare som bl.a. föreslås bli frivillig att tillämpa för medlemsstater samt finansiella bestämmelser för stödet till unga lantbrukare. Det finns även ändringar rörande frivilligt produktionskopplat stöd och SAPS (single area payment scheme).

1308/2013 Den samlade marknadsordningen

Ändringarna rör bl.a. stöd till producentorganisationer och publiceringen av allokeringen av tullkvoter.

652/2014 Förordning för förvaltning av utgifter för livsmedelskedjan, djurhälsa, djurskydd, växtskydd och växtförökningsmaterial

Förordningen medger att fleråriga budgetåtaganden i vissa fall kan delas upp i årliga delåtaganden, t.ex. när det handlar om nationella program för utrotning, bekämpning och övervakning av vissa djursjukdomar och zoonoser. Kommissionen föreslår att förordningen ändras så att samtliga fleråriga budgetåtaganden kan delas upp i årliga delåtaganden.

Kommissionen har inte presenterat någon konsekvensanalys för förslagen i Omnibus-förordningen.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen välkomnar förslag som främjar transparanta och förutsägbara regelverk och en minskad administrativ börda och verklig förenkling för företagen. Regeringen vill samtidigt understryka vikten av att det finns tillräckligt med tid för införande av nya regler i medlemsstaterna i samband med förordningsändringar. Regeringen ifrågasätter bristen på konsekvensanalys till förslaget. Regeringen har ännu inte analyserat förslaget i sin helhet men anser generellt att förändringar av regelverket för GJP ska leda till ökad marknadsorientering och förenkling.

EU-nämnden och MJU

Frågan har inte tidigare varit föremål för samråd med EU-nämnden eller information i MJU.

9

8. Övriga frågor

8 a. Internationella finansinstitut och djurskydd

- information från den österrikiska delegationen

Dokumentbeteckning

12323/16 AGRI 490 VETER 87

Bakgrund

Österrike framhåller att internationella finansiella institutioner spelar en viktig roll i det globala samarbetet, både finansiellt och som dialogforum, men att för lite vikt läggs vid djurskyddsfrågor när projekt inom djurhållning avhandlas. Detta medför att dessa institutioner ibland finansierar djurhållningssystem som inte är tillåtna inom EU. Österrike menar att detta är olyckligt, ur såväl djurskyddssynpunkt som ur konkurrenssynpunkt, och att dessa institutioner därför behöver gemensamma bindande djurskyddsstandarder, åtminstone ekvivalenta med EU-nivå. Österrike önskar därför se en intensifiering av det pågående arbetet på området.

Initiativ på området pågår inom såväl finansieringsinstitut som i andra medlemsstater. Frågan lyftes exempelvis i den sk. Vught-deklarationen som undertecknades av jordbruksministrarna från Danmark, Nederländerna och Tyskland i december 2014 och som markerade början på det djurskyddssamarbete som Sverige senare anslöt sig till.

8 b. Slutsatserna från den 39:e konferensen mellan direktörerna för EU:s utbetalande organ (Amsterdam, den 25–27 maj 2016)

- information från den nederländska delegationen

Dokumentbeteckning

-

Bakgrund

Under varje ordförandeskap arrangeras en konferens för de utbetalande myndigheter bl.a. för utbyte av erfarenheter om genomförandet av den gemensamma jordbrukspolitiken.

10

Den nederländska delegationen avser informera om slutsatserna från konferensen för utbetalande myndigheter som hölls i Amsterdam den 25-27 maj 2016.