KKR 13 ERI EUNpm

Bilaga till dokument från EU-nämnden 2008/09:9B33B

PM Till riksdagen

2008-11-20

Utbildningsdepartementet

Forskningspolitiska enheten

Olof Sandberg

dp13. Förslag till rådets förordning om gemenskapens rättsliga ram för en europeisk forskningsinfrastruktur (ERI)
Dokumentbeteckning
12259/08 RECH 232 COMPET 282
Sammanfattning
Kommissionen har presenterat ett förslag till förordning om en gemenskapslagstiftning för europeiska forskningsinfrastrukturer. Förordningen utgör en rättslig ram för att underlätta det gemensamma inrättandet och den gemensamma driften av forskningsanläggningar av europeiskt intresse mellan flera medlemsstater, länder associerade till ramprogrammet och/eller intresseorganisationer. För etableringen av en Europeisk forskningsinfrastruktur, ERI, som är en juridisk person, ska kommissionen agera på grundval av ansökan från grundande medlemmar, i vilka enligt förordningen minst tre medlemsstater måste ingå. En ERI bör anses vara en internationell organisation i punkt- och mervärdesskattehänseende vilket skulle medföra att försäljningar till en ERI inte belastas med sådana indirekta skatter. Förslaget innebär även att medlemsstaterna i övrigt ska vidta alla tänkbara åtgärder för att bevilja en ERI så omfattande undantag från skatter som möjligt.
I Förslaget
1. Innehåll
Kommissionen presenterade den 25 juli 2008 ett förslag om införandet av en rättslig ram för att underlätta det gemensamma inrättandet och den gemensamma driften av forskningsanläggningar av europeiskt intresse mellan flera medlemsstater, länder associerade till ramprogrammet och/eller intresseorganisationer.
Enligt förordningen ska varje sådan Europeisk infrastrukturanläggning, ERI (European Research Infrastructure), vara en rättsenhet som ska ha status som juridisk person och erkännas som sådan i alla medlemsstater. Den är baserad på medlemskap där medlemmarna kan vara medlemsstater, tredje länder, mellanstatliga organisationer och där medlemmarna är ansvariga för skulder som begränsas av deras respektive bidrag. En ERI bör anses vara en internationell organisation i punkt- och mervärdesskattehänseende vilket skulle medföra att försäljningar till en ERI inte belastas med sådana indirekta skatter. Förslaget innebär även att medlemsstaterna i övrigt ska vidta alla tänkbara åtgärder för att bevilja en ERI så omfattande undantag från skatter som möjligt. En ERI bör även anses vara en internationell organisation vid tillämpningen av reglerna om offentlig upphandling.
För etableringen av en ERI ska kommissionen agera på grundval av ansökan från grundande medlemmar, i vilka enligt förordningen minst tre medlemsstater måste ingå. En utvärdering av ansökan genomförs av internationella experter varefter kommissionen fattar beslut om inrättandet av en ERI. ERI lokaliseras i ett av ansökarländerna. I den till ERI kopplade medlemsförsamlingen som har full beslutanderätt, ska medlemsstaterna ha majoritet. En ERI kan erhålla finansiering från gemenskapen liksom finansiering från sammanhållningspolitiken. Medlemsförsamlingen kan besluta om upplösning av ERI.

Fem år efter förordningens ikraftträdande ska kommissionen rapportera till Europaparlamentat och Rådet om förordningens utveckling.
2. Gällande svenska regler och förslagets effekt på dessa
En europeisk forskningsinfrastruktur (ERI) innebär inrättande av en ny associationsform. Förutsättningarna för bildandet av en ERI med säte i Sverige kan därför behöva övervägas närmare. Förslaget innebär att de svenska regelverken för mervärdesskatt, punktskatt och offentlig upphand¬ling troligen, och även om förslaget har förordningsform, måste kompletteras så att ERI i dessa omfattas av definitionen av internationella organisationer.
3. Budgetära konsekvenser
Sverige har ansökt om att en europeisk forskningsanläggning, ESS, etableras i Lund. Antagandet av den föreslagna förordningen skulle sannolikt underlätta en sådan etablering. Skulle ESS eller annan infrastruktur som inrättas i Sverige enligt den föreslagna förordningen, uppfylla kraven för internationell organisation innebär det att vissa skattintäkter skulle utebli.
II Ståndpunkter
1. Svensk ståndpunkt
Regeringen är i huvudsak positiv till förslaget om ERI, eftersom det underlättar tillkomsten av forskningsinfrastruktur på europeisk nivå.
Regeringen anser att kontrollen över skattebaserna och möjligheterna att bedriva en nationell ekonomisk politik är mycket viktiga. EG-fördraget återspeglar denna inställning genom att föreskriva enhällighet vid beslut i skattefrågor. Regeringen anser därför att frågor om skatt ska behandlas i rådsarbetsgruppen för skatter och i aktuellt fall beslutas med enhällighet i enlighet med artikel 93 i fördraget. Vidare ska skattefrågor av systematiska och andra skäl regleras samlat i de relevanta skatterättsakterna – exempelvis mervärdesskattedirektivet (2006/112/EG) – och inte i rättsakter som avser andra områden, t.ex. forskning.
Regeringen motsätter sig därför att frågor om skattefrihet regleras i förslaget. Skäl för att särbehandla ERI i skattehänseende saknas också. Skatteregler bör vara enhetliga och innehålla så få undantag som möjligt. Om en ERI kvalificerar sig för skattebefrielsen enligt de gällande reglerna i respektive skatterättsakt ska sådan följaktligen medges på grundval av den rättsakten. Så kommer enligt kommissionen regelmässigt vara fallet i praktiken.
2. Medlemsstaternas ståndpunkter
De flesta medlemsstater är positiva. Oklart vad gäller hanteringen av skattefrågan.
3. Institutionernas ståndpunkter (Endast till rådet)
Ej kända.
4. Remissinstansernas ståndpunkter
III Övrigt
1. Fortsatt behandling av ärendet
Rådet skall anta allmän inriktning vilket utgör grund för förhandlingen med Europaparlamentet.

Bilagor (51)