KKR 4 RådsPM EUN 081128

Bilaga till dokument från EU-nämnden 2008/09:9B33F

Rådspromemoria

2008-11-17

Justitiedepartementet

Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt

Rådets möte 1-2 december 2008

Dagordningspunkt 4

Rubrik: Förslag till rådets förordning om stadga för ett privat europabolag (SPE-bolag)

Dokument: KOM (2008) 396/3

Tidigare dokument: Fakta-PM Ju-dep 2007/08:FPM113

Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: -

Bakgrund
Förslaget till stadga för ett europeiskt privat aktiebolag (Societas Privata Europaea, nedan SPE-bolag) ingår i ett åtgärdspaket som kommissionen har utformat till stöd för små och medelstora företag, även kallat rättsakten för småföretag (Small Business Act) i Europa. Förslaget syftar till att stärka de små och medelstora företagens konkurrenskraft genom att underlätta deras etablering och verksamhet på den inre marknaden. Ett annat syfte är att minska de kostnader som uppstår på grund av att reglerna för att bilda och att driva företag skiljer sig åt mellan medlemsstaterna.

Förslaget presenterades den 25 juni 2008.
Rättslig grund och beslutsförfarande
Som rättslig grund för förordningsförslaget har artikel 308 i fördraget åberopats. Det innebär att rådet fattar beslut med enhällighet efter att ha hört Europaparlamentet (samrådsförfarande).

Svensk ståndpunkt
Regeringen är positiv till åtgärder som kan underlätta för små och medelstora företag att etablera sig och att bedriva verksamhet och välkomnar initiativet från kommissionen. Övriga europeiska associationsformer (europabolag och europakooperativ) har inte fått något större genomslag. Mot den bakgrunden är det angeläget att regelverket för SPE-bolagen anpassas efter företagens behov och att det blir enkelt att tillämpa. Regeringen kan initialt se vissa svårigheter med kommissionens förslag, t.ex. att många frågor överlämnas till aktieägarna att reglera i bolagsordningen. Detta kan leda till kostnader och besvär dels för de personer som vill bilda ett SPE-bolag, dels för borgenärer och andra som ingår avtal med bolaget. Dessa frågor behöver därför analyseras noga. Det är också viktigt att regler som syftar till att skydda borgenärer, minoritetsaktieägare och arbetstagare utformas på ett lämpligt sätt och att det inte lämnas utrymme för kringgående av sådana skyddsregler.
Europaparlamentets inställning
Någon inställning från Europaparlamentet finns ännu inte.
Förslaget
Vad kännetecknar ett SPE-bolag och hur kan det bildas?

Ett SPE-bolag är, enligt förslaget, ett bolag som är en juridisk person och som förfogar över ett aktiekapital. Det är ett bolag med begränsat ansvar, dvs. dess aktieägare kan inte vara ansvariga för mer än det belopp de har tecknat sig för.

Eftersom SPE-bolaget är ett privat bolag kan bolagets aktier inte bjudas ut till allmänheten eller vara föremål för offentlig handel.

Det föreslås inga särskilda begränsningar för bildandet av ett SPE-bolag. Det kan bildas från grunden av en eller flera bolagsstiftare eller genom fusion, delning eller omvandling från en annan bolagsform. Det föreslås inte heller några krav på att det ska finnas gränsöverskridande inslag för att ett SPE-bolag ska få bildas.

Tillämpliga regler

Ett SPE-bolag kommer först och främst att regleras av de direkt tillämpliga bestämmelserna i förordningen. Enligt förslaget ska en rad frågor, t.ex. om SPE-bolagets organisation, regleras i bolagsordningen. Avsikten är att så långt som möjligt ge aktieägarna flexibilitet att bestämma hur dessa frågor ska regleras. I frågor som omfattas av SPE-förordningen är den nationella bolagsrättsliga lagstiftningen relevant endast när detta anges i förordningen. De bestämmelser som ska eller kan tas upp i bolagsordningen omfattas inte av nationell lagstiftning. Förslaget innehåller inga standardbestämmelser som ska gälla om bolagsordningen inte omfattar de områden som förutsätts. Den nationella lagstiftningen måste dock föreskriva påföljder för det fall bolagsordningen inte innehåller angivna bestämmelser eller vid andra överträdelser av förordningen. Den nationella lagstiftningen reglerar alla frågor som inte omfattas av förordningen eller SPE-bolagets bolagsordning. Tillämplig lagstiftning är lagstiftningen i den medlemsstat där SPE-bolaget har sitt säte och som gäller för privata aktiebolag.

Aktier och kapital

Aktieägarna kan besluta om vilka rättigheter och skyldigheter som ska följa med innehav av en aktie, liksom eventuella begränsningar i möjligheten att överlåta en aktie samt om det ska vara möjligt för SPE-bolaget att förvärva egna aktier. Förslaget ger aktieägarna utrymme att i bolagsordningen föreskriva om det ska finnas en möjlighet till inlösen av minoritetsaktier eller en skyldighet för majoritetsaktieägare att köpa minoritetsaktier. Det ger också utrymme för både uteslutning och utträde av en aktieägare under vissa omständigheter.

I förordningen föreslås ett krav på ett aktiekapital om minst en euro. Enligt kommissionen är det ett företags aktieägare som bäst kan fastställa vilket kapitalbehov företaget har.

Förslaget begränsar inte rätten för stiftande aktieägare att bestämma vilken typ av ersättning som ska betalas för aktierna när SPE-bolaget bildas eller vid en kapitalökning. I bolagsordningen måste det därför anges om bolagsstiftarna ska erlägga ersättningen kontant eller i form av apportegendom.

Förslaget innehåller regler om utdelningar (t.ex.

vinstutdelning eller köp av SPE-bolagets egna aktier) till aktieägarna från SPE-bolaget. Innan utdelning får ske måste en kontroll göras av balansräkningens ställning. Bolagets tillgångar ska efter utdelningen till fullo täcka dess skulder.

SPE-bolagets organisation

Enligt förslaget ska aktieägarna själva kunna besluta om många frågor som rör SPE-bolagets organisaton. SPE-bolagets ledningsstruktur fastställs således i bolagsordningen. SPE-bolaget förslås kunna välja att inrätta en ledning som består av en eller flera personer med ledande funktion, ett förvaltningsorgan (monistiskt system) eller ett ledningsorgan och ett tillsynsorgan (dualistiskt system). Om arbetstagarmedverkan förekommer i SPE-bolaget måste dock den valda ledningsstrukturen göra det möjligt att utöva denna rätt.

Vissa beslut som räknas upp i förordningen måste fattas av aktieägarna. Det ställs inte upp något krav på att bolagsstämmor måste äga rum. Den metod som ska användas när aktieägarna fattar beslut ska anges i bolagsordningen. Av bolagsordningen måste det framgå vilken majoritet som krävs vid beslutsfattande. För vissa beslut krävs det enligt förordningen kvalificerad majoritet om minst två tredjedelar av SPE-bolagets röster.

Arbetstagarmedverkan och flytt av SPE-bolagets säte

Arbetstagarmedverkan i små företag förekommer bara i ett fåtal medlemsstater (t.ex. Sverige och Danmark). Ett SPE-bolag ska enligt förslaget omfattas av reglerna om arbetstagarmedverkan i den medlemsstat där det har sitt säte.

SPE-bolaget kan enligt förslaget flytta sitt säte till en annan medlemsstat utan att det först behöver avvecklas. Förordningen föreskriver i regel en särskild ordning för arbetstagarmedverkan för det fall ett SPE-bolag flyttar sitt säte till en annan medlemsstat och minst en tredjedel av företagets anställda arbetar i den medlemsstat där bolaget hade sitt säte före flytten och arbetstagarna tillerkändes medverkan i den medlemsstaten.. I ett sådant fall måste förhandlingar genomföras mellan ledningsorganet och arbetstagarrepresentanterna i syfte att ingå ett avtal om arbetstagarmedverkan. Om ett avtal inte träffas, ska den ordning för medverkan som gäller i den medlemsstat där bolaget tidigare hade sitt säte upprätthållas.
Gällande svenska regler och förslagets effekter på dessa
En EG-förordning är direkt tillämplig i medlemsstaterna. Förslaget till förordning påverkar inte de regler som finns i aktiebolagslagen (2005:551) och som gäller för svenska aktiebolag. Förordningsförslaget förutsätter dock att vissa frågor som rör SPE-bolagen ska regleras av nationell rätt. Sådana frågor är bl.a. bolagets upplösning, ombildning av ett nationellt bolag till ett SPE-bolag samt fusion och delning av SPE-bolag.

Vidare förutsätts medlemsstaterna anta regler om vilka påföljder som ska tillämpas vid överträdelser av bestämmelserna i förordningen.

Ekonomiska konsekvenser
Förslaget överlämnar många frågor till stiftarna/aktieägarna att reglera i bolagsordningen. I samband med registrering kommer det sannolikt att krävas mer omfattande granskning från Bolagsverkets sida än vad som är fallet vid registrering av svenska aktiebolag. Bolagsverkets verksamhet är avgiftsfinansierad.

Kommissionen har gjort en konsekvensanalys i samband med att förslaget arbetades fram (se dok. 11252/08, SEC[2008] 2099). I konsekvensanalysen konstateras att över 99 procent av EU:s företag hör till kategorin små och medelstora företag. Av dessa handlar endast ca åtta procent över gränserna. Kostnader i samband med företagsbildning och driften av verksamheten till följd av skillnader mellan nationella bestämmelser samt brist på förtroende för utländska associationsformer har identifierats som de största rättsliga och administrativa hindren för små och medelstora företags gränsöverskridande utveckling. Genom förslaget till förordning bedömer kommissionen att företagens verksamhet på den inre marknaden underlättas. Enhetliga regler i hela EU kommer, enligt kommissionen, att leda till kostnadsbesparingar utan att kärnaspekterna i nationell bolagsrättslig lagstiftning behöver harmoniseras.

Bilagor (51)