KKR 5 PMeuN

Bilaga till dokument från EU-nämnden 2008/09:9B340

Rådspromemoria

2008-11-19

Justitiedepartementet

Enheten för immaterialrätt och transporträtt

Promemoria om kommissionens förslag om förlängd skyddstid för musikartister och skivbolag inför Konkurrenskraftsrådet den 1-2 december 2008

Dagordningspunkt 5

Rubrik: Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/116/EG om skyddstiden för upphovsrätt och vissa närstående rättigheter
- Lägesrapport

Dokument: KOM (2008) 464 slutlig, Förslag till ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/116/EG om skyddstiden för upphovsrätt och vissa närstående rättigheter

Tidigare dokument: Fakta-PM Justitidedepartementet 2008/09:FPM13
Inledning
Den 11 november 2008 hölls överläggning med Näringsutskottet om kommissionens förslag. Förslaget har förhandlats i rådsarbetsgruppen under hösten 2008. De flesta medlemsstaterna har ännu inte tagit ställning till förslaget. Några medlemsstater har uttalat stöd för förslaget, medan flera andra har ställt sig avvisande till detta.

Vid Konkurrenskraftsrådet den 1-2 december 2008 kommer ordförandeskapet att presentera en framstegsrapport om förhandlingsarbetet i rådsarbetsgruppen. Avsikten är alltså inte att förslaget ska diskuteras i sak. Rapporten finns ännu inte tillgänglig.
Sammanfattning av förslaget
Förslaget till ändring av direktivet om skyddstiden för upphovsrätt och vissa närstående rättigheter presenterades den 16 juli 2008. Syftet med förslaget är att förbättra den sociala situationen för musikartister (musiker och sångare), särskilt sessionsmusiker, dvs. sådana mindre kända musiker som deltar vid skivinspelningar och i samband med det ofta överlåter sina rättigheter till skivbolagen mot en engångsersättning. Förslaget syftar också till att införa ett enhetligt sätt att beräkna den skyddstid som gäller för ett musikverk som inbegriper text och som innehåller bidrag från flera olika upphovsmän.

Förslaget innehåller bestämmelser om en förlängning av skyddstiden för musikartisters och musikproducenters (skivbolagens) inspelningar från 50 till 95 år.

Till följd av förlängningen av skyddstiden föreslås ett antal övergångsbestämmelser införas bl.a. vad gäller avtalsförhållandet mellan musikartisterna och skivbolagen och fördelning av de merintäkter förslaget medför.

Förslaget innehåller också en bestämmelse om beräkningen av skyddstiden för gemensamt skrivna musikverk.
Bakgrund
Skyddstiden för upphovsrätt och vissa närstående rättigheter harmoniserades genom direktiv 93/98/EG som senare kodifierades genom direktiv 2006/116/EG. Härigenom kom upphovsrätten till ett verk att gälla intill utgången av sjuttionde året efter det år upphovsmannen avlider. Skyddstiden för innehavare av närstående rättigheter, såsom bl.a. musikartister och skivbolag, fastställdes till 50 år från att inspelningen gjordes.

Hur skyddstiden ska beräknas för gemensamt skrivna musikverk har inte varit föremål för harmonisering. I vissa medlemsstater betraktas t.ex. text och musik som två från varandra skilda verk, medan de i andra medlemsstater ses som delar i ett och samma verk. Detta leder till olika resultat vid beräkningen av skyddstiden för ett verk där olika upphovsmän står bakom texten respektive musiken.

Den 19 juli 2004 lade kommissionen fram ett arbetsdokument i vilket bl.a. frågorna om förlängd skyddstid för innehavare av närstående rättigheter och beräkningen av skyddstiden för gemensamt skriva musikverk behandlades. I dokumentet konstaterades att tiden inte föreföll mogen för en ändring av den gällande skyddstiden för skivbolag, utan att frågan skulle bli föremål för ytterligare studier. I arbetsdokumentet sades vidare att de olika metoder för att beräkna skyddstiden för gemensamt skriva musikverk som förekommer inom gemenskapen är av sådan art att de hämmar den inre marknadens funktion. Kommissionen ansåg det därför lämpligt att klargöra vilka kriterier som ska gälla för beräkningen av skyddstiden för sådana verk. Arbetsdokumentet har varit föremål för en konsultation som avslutades i oktober 2004 och under 2006 och 2007 höll kommissionen tvåpartsmöten med olika berörda aktörer.

Detta är bakgrunden till det förslag kommissionen lade fram den 16 juli 2008, KOM (2008) 464 slutlig.

I förslaget uttalar kommissionen att storskalig produktion av musikinspelningar väsentligen är ett fenomen som började på 1950-talet samt att, om inget görs, en ökande mängd av de framföranden som spelades in mellan 1957 och 1967 kommer att mista sitt skydd. Detta kommer enligt kommissionen att få stora ekonomiska konsekvenser för musikartisterna vars sociala situation många gånger inte är särskilt trygg. Det finns dessutom enligt kommissionen en risk att deras framföranden används i tvivelaktiga sammanhang då de inte längre är skyddade. För att skydda de mest utsatta artisterna – som inte erhåller royalties – föreslår därför kommissionen att förlängningen av skyddstiden ska förenas med särskilda övergångsbestämmelser som bl.a. innebär att skivbolagen ska avsätta 20 % av intäkterna från varje inspelning som skyddet annars skulle löpt ut för till en särskild fond. Dessa medel ska sedan fördelas till dessa s.k. sessionsmusiker som medverkar på inspelningarna.

Beträffande skivbolagen uttalar kommissionen att dessa står inför en ekonomisk utmaning med fallande cd-försäljning och otillräckliga intäkter från onlineförsäljning.

I förslaget konstaterar kommissionen vidare att musikverk till övervägande del är gemensamt skrivna verk samt att de olika metoder som används i medlemsstaterna för att beräkna skyddstiden för musik respektive text leder till stora skillnader som i sin tur ger upphov till hinder för den fria rörligheten av varor och tjänster.

...
Rättslig grund och beslutsförfarande
Artiklarna 47.2, 55 och 95 EG har åberopats. Artiklarna 47.2 och 95 hänvisar till beslutsförfarandet i artikel 251 EG. Rådet fattar beslut med kvalificerad majoritet. Europaparlamentet har medbeslutanderätt.

Svensk ståndpunkt
Den framstegsrapport som ska behandlas vid Konkurrenskraftsrådet den 1-2 december finns ännu inte tillgänglig, varför någon inställning i denna del inte kan redovisas för närvarande.

Den svenska ståndpunkten i förhållande till förslaget som sådant är sammanfattningsvis att skyddstiden inte bör förlängas.

Skälen för den svenska ståndpunkten är sammanfattningsvis följande. SE välkomnar i och för sig att åtgärder övervägs för att förbättra den ekonomiska och sociala situationen för de mest utsatta musikartisterna.
Det finns dock inte tillräcklig utredning som talar för att en förlängning av skyddstiden skulle innebära en påtaglig förbättring för flertalet av dessa artister.

En så genomgripande förändring som nu föreslås kräver också en mycket bättre utredning av de förväntade effekterna i övrigt. En sådan utredning bör också omfatta samtliga till upphovsrätten närstående rättighetshavare. Att endast förlänga skyddstiden för musikartister och skivbolag skapar inkonsekvenser i det upphovsrättsliga systemet, eftersom skyddstiden för samtliga innehavare av närstående rättigheter i dag är 50 år.

Vad gäller den föreslagna harmoniseringen av skyddstiden för gemensamt skrivna musikverk är bestämmelsen utformad på ett sådant sätt att omfattningen för närvarande är oklar. Regeringen avser att ta ställning i denna fråga när förslaget preciserats ytterligare.

Europaparlamentets inställning
Europaparlamentet har ännu inte tagit ställning till förslaget.
Remissinstansernas inställning
Förslaget har remitterats till drygt 50 myndigheter och intresseorganisationer. Drygt 30 remissvar har inkommit.

Remissutfallet är splittrat. Flera remissinstanser, däribland upphovsrättsorganisationerna, har tillstyrkt kommissionens förslag om en förlängning av skyddstiden. Flera andra remissinstanser, däribland Radio- och TV-företagen samt arkiv- och biblioteksinstitutioner, har avstyrkt förslaget. Av de remissinstanser som varit negativa till förslaget har flera hävdat att det inte uppfyller syftet att förbättra situationen för de mest utsatta musikartisterna. Flera remissinstanser har, oberoende av sin inställning till förslaget i övrigt, påtalat att en eventuell förläning av skyddstiden bör omfatta även andra än musiksektorn.

Vad gäller den föreslagna harmoniseringen av skyddstiden för gemensamt skrivna musikverk har flera remissinstanser påpekat att förslagets omfattning är oklar.

Förslaget
Förslaget innehåller följande delar:

Förlängd skyddstid för musikinspelningar: Skyddstiden för de rättigheter musikartister och skivbolag har till sina inspelningar förlängs från 50 till 95 år. Förlängningen omfattar bara ljudinspelningar och därför inte framförandet som sådant eller filminspelningar. För dessa kommer alltjämt gälla en skyddstid om 50 år. Den förlängda skyddstiden ska vidare endast gälla för inspelningar som fortfarande omfattas av skydd vid den tidpunkt då direktivet senast ska införlivas i nationell rätt.

Övergångsåtgärder vid införlivandet av direktiv: Sessionsmusiker överlåter ofta sina rättigheter till inspelningen till skivbolagen genom avtal och mot en engångsersättning. Enligt förslaget ska sådana avtal som slutits före tidpunkten för införlivande av direktivet fortsätta att gälla även efter det att skyddstiden enligt de gamla bestämmelserna löpt ut, om det inte finns tydliga indikationer på att parterna haft en annan avsikt.

För dessa avtalssituationer införs vidare bestämmelser om att sessionsmusikerna ska ha rätt till en årlig tilläggsersättning från skivbolaget under förlängningstiden. Skivbolagen ska för detta ändamål avsätta minst 20 % av intäkterna från de inspelningar för vilka skyddstiden förlängs. Medlemsstaterna kan föreskriva undantag från denna skyldighet för skivbolag vars årsintäkter inte överskrider 2 miljoner euro. Medlemsstaterna får också kräva att fördelningen av beloppen ska anförtros insamlingsorganisationer som företräder musikartister.

Det föreslås också att skivbolag som inte utnyttjar den förlängda skyddstiden ska kunna förlora sina rättigheter till inspelningarna, genom att artisten ges en rätt att säga upp avtalet. Detta ska kunna ske om skivbolaget, efter att 50 år löpt ut, inte saluför tillräckligt många exemplar av inspelningen och gör den tillgänglig on-demand. Med tillgängliggörande on-demand avses i huvudfallet att musiken görs tillgänglig för nedladdning fritt eller mot betalning på Internet. Har flera artister varit med vid inspelningen måste de säga upp avtalet gemensamt.
Slutligen föreslås att om varken artisten eller skivbolaget inom ett år från det att skyddstiden enligt de gamla bestämmelserna löpt ut gör inspelningen tillgänglig on-demand, så ska såväl skivbolagets som artistens/artisternas rättigheter till inspelningen upphöra.

Skyddstiden för gemensamt skrivna musikverk:

En bestämmelse införs om att skyddstiden för ett musikverk med text ska upphöra 70 år efter dödsdagen för den av textförfattaren respektive kompositören som avlider sist, oberoende av om dessa personer betecknas som medförfattare eller inte.

Gällande svenska regler och förslagets effekter på dessa
Musikartisters och musikproducenters inspelningar är enligt nu gällande svensk lagstiftning skyddade genom samma bestämmelser som andra artisters respektive producenters inspelningar och under en tid av 50 år från inspelningen. Förslaget om förlängd skyddstid kommer därför att kräva särskilda bestämmelser för musikartister och musikproducenter.
Text och musik ingående i ett och samma verk skyddas enligt gällande svensk rätt som två från varandra särskiljbara verk och skyddstiden beräknas således för vart och ett av dessa för sig. Även den föreslagna bestämmelsen avseende skyddstid för musikverk kommer därför att kräva lagändringar.

Ekonomiska konsekvenser
Förslaget bedöms inte medför några budgetära konsekvenser.

Övrigt
Fortsatt behandling av ärendet
Under hösten har behandling av förslaget i rådsarbetsgrupp inletts. Det kan ännu inte anges någon tidpunkt för när ett direktiv skulle kunna antas.

Bilagor (51)