KKR 8 PM till rådet dp8 SBA nov08

Bilaga till dokument från EU-nämnden 2008/09:9B342

PM till rådet

Näringsdepartementet

Enheten för Entreprenörskap

Rådslutsatser Tänk småskaligt först – en Small Business Act för Europa
Dokumentbeteckning
KOM (2008) 394 slutlig
Meddelande från kommissionen till rådet, Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén - Tänk småskaligt först En "Small Business Act" för Europa

Rådslutsatser
11262/08 COMPET 249 IND 68 MI 232 ECO 84 + ADD 2
14676/08 COMPET 408 IND 146 MI 389 ECO 14

Sammanfattning
Small Business Act (SBA) är ett samlingsdokument för all SMF relaterad policy i EU. Förslaget är uppdelat i tio vägledande principer med tillhörande åtgärder (92 stycken). De föreslagna åtgärderna är i vissa fall nya, i andra påbörjade och i vissa fall redan genomförda.

Utöver de tio vägledande principerna finns ett antal nya lagförslag som grundas på principen om tänk småskaligt först. Dessa är gruppundantagsförordningen för statligt stöd, förordning om ett europeiskt privat aktiebolag (Societas Privata Europaea) som innebär att en ny europeisk associationsform skapas samt ett direktiv om sänkta momssatser för tjänster som ger medlemsstaterna möjligheter att tillämpa sänkta momssatser främst för tjänster som tillhandahålls lokalt. Dessa tre lagförslag är redan lagda eller kommer att läggas inom kort.

Dessutom kommer två förslag utarbetas för att ytterligare modernisera, förenkla och harmonisera befintliga regler om momsfakturering för att underlätta för företagen samt en ändring av direktiv om bekämpande av sena betalningar.

Sverige ställer sig positivt till att samla all SMF-relaterad policy till ett enda dokument. Dock anser regeringen att ytterligare precisering är nödvändig av vissa av åtgärdsförslagen.
I Förslaget
1. Innehåll
Den politiska ramen bygger på tio vägledande principer av politiken inriktad på små och medelstora företag på såväl nationell som EU nivå.

Principerna är följande:
I Skapa ett klimat som gynnar småföretagare och familjeföretag och belönar entreprenörskap.
II Se till att ärliga företagare som gjort konkurs snabbt får en andra chans.
III Utarbeta regler som grundar sig på principen om att tänka småskaligt först.
IV Göra offentliga förvaltningar lyhörda för de små och medelstora företagens behov.
V Anpassa offentliga politiska instrument till de små och medelstora företagens behov, så att det blir lättare för dem att delta i offentlig upphandling och få del av statligt stöd.
VI Göra det lättare för små och medelstora företag att få tillgång till finansiering och se till att såväl lagstiftningen som affärsklimatet stöder iakttagande av betalningsfrister vid handelstransaktioner.
VII Hjälpa små och medelstora företag att bättre utnyttja den inre marknadens möjligheter.

VIII Stödja kontinuerlig kompetensutveckling och all slags innovation i små och medelstora företag.
IX Hjälpa små och medelstora företag att omvandla miljöutmaningar till möjligheter.
X Uppmuntra små och medelstora företag att utnyttja växande marknader och stödja dem i detta.

Till varje princip finns kopplat förslag. Förslagen finns under varje princip under underrubriken Hur omsätts denna princip i praktiken?. Förslagen är uppdelade på tre nivåer; kommissionen kommer att eller bara kommissionen i de fall åtgärden redan är pågående, medlemsstaterna uppmanas att samt kommissionen och medlemsstaterna uppmanas att.

Åtgärderna som föreslås under varje princip är i vissa fall redan pågående eller i det närmaste avslutade. Andra förslag har redan förberetts medan ett fåtal förslag är helt nya. Förslagen är av mycket olika konkretiseringsgrad. Ibland föreslås enskilda namngivna program medan förslagen i andra fall uttrycker en vilja att främja exempelvis entreprenörskultur eller innovation i SMF. Sammanlagt föreslås 92 åtgärder i SBA.

Utöver de tio vägledande principerna finns ett antal nya lagförslag som grundas på principen om tänk småskaligt först:

En allmän gruppundantagsförordning för statligt stöd
En förordning om ett europeiskt privat aktiebolag (Societas Privata Europaea) som innebär att en ny europeisk associationsform skapas. Till detta kommer nödvändiga ändringsförslag för att denna nya bolagsform kan omfattas av befintliga bolagsskattedirektiv.
Ett direktiv om sänkta momssatser för tjänster som ger medlemsstaterna möjligheter att tillämpa sänkta momssatser främst för tjänster som tillhandahålls lokalt.
Dessa tre lagförslag är redan lagda.

Dessutom kommer två förslag utarbetas som en del av SBA:
- Ett lagförslag för att ytterligare modernisera, förenkla och harmonisera befintliga regler om momsfakturering för att underlätta för företagen.
- En ändring av direktiv 2000/35/EG om bekämpande av sena betalningar för att se till att SMF får in sina betalningar i tid i samband med handelstransaktioner.

Under Konkurrenskraftsrådet i september 2008 diskuterades SBA för första gången med utgångspunkt i att identifiera politiska prioriteringar under en finansiellt mycket turbulent tid. Den rubricering som finns på SBA speglar den debatt som hölls på KKR i september. De aktuella rubrikerna kring vilka rådsslutsatserna är uppbyggda är i nämnd ordning; Tillgång till finansiering, ökad tillgång till marknader samt Bättre lagstiftning. Rådslutsatserna har förutom de tre nämnda rubrikerna en ytterligare rubrik med åtgärder som handlar om konkurrenskraft och tillväxt för SMEs.

I tillägg till rådslutsatserna har franska ordförandeskapet formulerat en aktionsplan som kom in mycket sent i processen och har hanterats vid två extrainsatta arbetsgruppsmöten.

Aktionsplanen är en ytterligare prioritering av rådslutsatserna och koncentreras till de rubriker som diskuterades under KKR i september.

2. Gällande svenska regler och förslagets effekt på dessa
De lagförslag som finns i SBA behandlas i särskild ordning inom ramen för respektive rådskonstellation.
3. Budgetära konsekvenser
Kommissionen publicerade i tillägg till SBA en särskild konsekvensanalys Impact assessment (SEC(2008) 2102). Alla 92 åtgärder förklaras i detta dokument på olika detaljnivå och i vissa fall är behovet av åtgärden motiverad med statistik. SBA i sig utgör inget lagförslag och bedöms därför kunna genomföras inom befintliga budgetramar.
II Ståndpunkter
1. Svensk ståndpunkt
Sverige välkomnar att unionen samlar all SMF-relaterad policy till ett samlat dokument. Detta ger förutsättningar att på ett effektivt sätt stödja denna centrala del av Europas näringsliv. SMF ska ges samma förutsättningar att konkurrera på inre marknaden som större företag.

I rådsförhandlingen har regeringen haft som mål att koppla slutsatserna till prioriteringar för svenska ordförandeskapet. Målet har varit att få tydliga referenser till kvinnors företagande samt att utveckla texten och åtgärdsförslagen kopplade till princip IX i kommissionens meddelande: EU och medlemsstaterna bör göra det möjligt för SMF att omvandla miljöproblem till affärsmöjligheter. Denna målsättning har lyckats väl vad gäller rådslutsatser.

De utifrån diskussionerna på KKR i september valda prioriteringarna kring vilka rådslutsatserna är uppbyggda stöds av regeringen.

Sverige ställer sig positivt till gruppundantagsbestämmelserna för statsstöd som antogs i slutet av augusti. Genom dessa mildras kravet på föranmälan av statsstödsärenden till EG-kommissionen vid lägre stödbelopp, vilket underlättar för stödmottagarna och medlemsstaterna.

Regeringen är positiv till åtgärder som kan underlätta för små och medelstora företag att etablera sig och att bedriva verksamhet och välkomnar initiativet till förordning om förordning om ett europeiskt privat aktiebolag (Societas Privata Europaea) från kommissionen. Övriga europeiska associationsformer (europabolag och europakooperativ) har inte fått något större genomslag. Mot den bakgrunden är det angeläget att regelverket för bolagen anpassas efter företagens behov och att det blir enkelt att tillämpa. Regeringen har i denna fråga därför drivit att förordningen måste utformas så det blir enklare för företagen framför att det ska beslutat snabbt.

Vidare välkomnar regeringen Kommissionens förslag angående ändringar av rådets direktiv 2006/112/EG om ett gemensamt system för mervärdes¬skatt, (mervärdesskattedirektivet), som bl.a.

innebär möjlighet för alla medlemsstater att tillämpa reducerad mervärdesskattesats på de tjänster som ingår i försöket med reducerad skattesats på vissa arbetsintensiva tjänster (det s.k. lågmomsförsöket) och på restaurangtjänster (dock inte på alkoholhaltiga drycker).

Regeringen anser att följande tre principer i första hand bör vara vägledande vid fastställande av vilka varor och tjänster som i framtiden skall kunna omfattas av reducerad skattesats:
Ökad produktivitet (motverka hemarbete och svartarbete)
Högre strukturell (varaktig) sysselsättning (ökat arbetsutbud, eventuellt även riktad efterfrågan mot områden med lågutbildad arbetskraft)
Inkomstfördelning

Regeringen har även att bevaka och verka för att nedsatta skattesatser blir fortsatt möjliga inom områden där Sverige redan idag tillämpar en reducerad skattesats. Exempel på dessa är kultur (inkl. tidningar och böcker), idrott och social välfärd.

Eftersom en sänkt mervärdesskatt i ekonomiskt avseende kan jämställas med en sänkt skatt på arbetsinkomster, bidrar en sänkning av mervärdesskatten till en minskad skattekil, vilket ökar arbetsutbudet och därmed leder till en högre sysselsättning (jfr de ovan nämnda principerna om ökad produktivitet och högre strukturell sysselsättning). Mot denna bakgrund välkomnar regeringen de nu föreslagna ändringarna av mervärdesskattedirektivets bestämmelser om reducerade skattesatser.

2. Remissinstansernas ståndpunkter
Vid en hearing med Svenskt Näringsliv, Företagarna, Företagareförbundet, Exportrådet, Nutek m fl. myndigheter i juni som Näringsdepartementet arrangerade strax före kommissionen lade fram sitt förslag framkom synpunkter på ordningen av principerna. En naturlig tolkning är att det som står först är viktigast. Vid första förhandlingen i rådsarbetsgruppen i juli 2008 har kommissionen försäkrat att ingen rangordning har gjorts av principerna i förslaget.

En ytterligare hearing med samma deltagare hölls i oktober 2008, under rådsförhandlingen. Remissinstanserna hade inget att erinra mot regeringens prioriteringar. Remissinstansernas allmänna inställning är att man anser att tillämpningarna av befintliga bestämmelser måste fungera innan man tar nya initiativ. Särskilt gäller detta bestämmelser som rör inre marknaden.
III Övrigt
1. Fortsatt behandling av ärendet
Rådslutsatserna ingår som en beslutspunkt på Konkurrenskraftsrådet i december. Aktionsplanen kommer att utgöra en bilaga till rådslutsatserna. Eventuellt kommer även SBA att komma upp som en beslutspunkt under Europeiska rådet.
2. Rättslig grund och beslutsförfarande
-
3. Fackuttryck/termer

Bilagor (51)