KKR, Råds-PM - Gemensam programplanering, dp. 13

Bilaga till dokument från EU-nämnden 2012/13:2B9C81

Rådspromemoria

2013-05-14

Utbildningsdepartementet

Forskningspolitiska enheten

Rådets möte (KKR) den 30 maj 2013

Dagordningspunkt: 13

Rubrik: Joint Programming - Policy debate

Dokument: 9258/13

Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: Senaste tillfälle var 2 december 2011.

Tidigare behandlad vid överläggning i utskott: Senaste tillfälle var 29 november 2011.

Bakgrund

Sedan år 2000 har ett centralt mål för det europeiska forskningsområdet (ERA) varit att säkra samordningen mellan nationella och regionala forskningsprogram och prioriteringar i frågor av europeiskt intresse.

Målet grundar sig i att ca 85 % av den offentligt finansierade forskningen idag planeras, och finansieras på nationell nivå och att det förekommer alldeles för lite samarbete och samordning mellan länderna.

Gemensam programplanering (Joint programming) är en respons på behovet av önskad samordning av forskningsprogram. Primärt är dessa gemensamma program samarbeten mellan medlemsstater och kommissionens roll är framförallt att underlätta processen.

Tanken är att genom ökat och mer effektivt samarbete mellan medlemsstaterna möta stora samhälleliga utmaningar av alleuropeisk eller internationell omfattning.

Arbetet med gemensam programplanering styrs på övergripande europeisk nivå av GPC (Groupe de haut niveau pour la Programmation Conjointe), vilken är utsedd av rådet.

Sedan 2011 finns tio gemensamma program som har beslutats av rådet efter förslag från GPC. Sverige är aktivt engagerat i åtta av dem, om än på olika nivå. Gemensamma program förvaltas av myndighet eller motsvarande i ett av de deltagande länderna eller av ett särskilt inrättat organ.

I juli 2012 presenterade EU-kommissionen ett meddelande när det gäller ett förstärkt europeiskt forskningsområde (ERA). I meddelandet lyfter kommissionen fram att implementeringen av de gemensamma programmen sker alltför långsamt och att medlemsstaterna bättre behöver utnyttja synergier mellan nationella och internationella program.

I oktober 2012 presenterade en av EU-kommissionen utsedd expertgrupp sin rapport om processen för de gemensamma programmen. I rapporten fastslås att medlemsländernas åtaganden är en förutsättning för framgångsrika gemensamma program och att detta bäst sker genom inriktning av befintliga nationella program och satsningar på nationell nivå för att på ett bättre sätt använda Europas begränsade offentliga FoU-medel.

Vid KKR 30 maj kommer forskningsministrarna diskutera gemensam programplanering med utgångspunkt i tre diskussionsfrågor som ordförandeskapet tagit fram.

Något sammanfattat handlar diskussionsfrågorna om följande:

Framgångsrik implementering av gemensamma program för forskning kräver åtgärder på nationell nivå, t.ex. bättre inriktning av befintliga nationella program, öronmärkning av medel eller gemensamt överenskomna standarder och förfaranden. Hur avser ni att vända utvecklingen i rätt riktning?

Vad krävs för att försäkra att den gemensamma programplaneringen når maximal samhällseffekt?

Inom de existerande gemensamma programmen behöver man nu skyndsamt arbeta mot implementering av sina strategiska forskningsagendor (Strategic Research Agendas). Vilken nivå och vilken typ av engagemang är ni beredda att satsa på nationell nivå för att säkerställa att de gemensamma programmen implementeras effektivt?

Rättslig grund och beslutsförfarande

Art. 179 om Europeiska forskningsområdet. Beslut fattas efter enhällighet.

Svensk ståndpunkt

Regeringen delar kommissionens uppfattning att de gemensamma programmens implementering inte sker tillräckligt skyndsamt.

Det är viktigt att medlemsstaterna nu engagerar sig ytterligare för att tillsammans arbeta mot en implementering av de olika gemensamma program som har beslutats av rådet.

En viktig utgångspunkt för bedömning av svenskt deltagande i de gemensamma programmen har varit och är fortfarande att Sverige ska ha framstående och omfattande forskning inom temat och att satsningen av resurser inom programtemat ska komma svensk forskning till nytta.

Sverige deltar därför genom berörda myndigheter i gemensamma programinitiativ inom de teman där Sverige har starka forskargrupper.

Olika programinitiativ har kommit olika långt på vägen mot implementation. Här har de parter som aktivt deltar i arbetet med gemensamma program också ett ansvar att utveckla kunskaps- och erfarenhetsutbytet mellan programinitiativen för att underlätta en skyndsam implementering.

Europaparlamentets inställning

Inte aktuellt.

Gällande svenska regler och förslagets effekter på dessa

Sverige bidrar via ansvariga myndigheter med finansiering i de programinitiativ som man prioriterat att delta i.

Ekonomiska konsekvenser

Budgeteffekter för ansvariga myndigheter.