KKR_Kommenterad_dagordning

Bilaga till dokument från EU-nämnden 2016/17:454120

Kommenterad dagordning rådet

2016-09-19

Näringsdepartementet

Sekretariatet för EU och Internationella frågor

Rådets möte (Näringsministrarna) den 29:e September 2016

Kommenterad dagordning

1.Godkännande av dagordningen

2.A-punkter – lagstiftningsärenden

3.A-punkter – Icke lagstiftningsärenden

4.Konkurrenskraftsavstämmning: Lägesrapport avseende den reala ekonomin och integrering av konkurrenskraften

-Föredragning av Kommission

-Diskussion

Ansvarigt statsråd: Mikael Damberg

En avstämning av konkurrenskraftsläget, s.k. Competitiveness checkup, är en återkommande dagordningspunkt på Konkurrenskraftsrådet. Den infördes under Luxemburgs ordförandeskap och den första diskussionen hölls den 1 oktober 2015. Dagordningspunkten omfattar en presentation från kommissionen om konkurrenskraftsläget i stort för unionen utifrån aktuell statistik och rapportering, samt en andra del med erfarenhetsutbyte i frågan om integrering av näringspolitiken i andra politikområden.

2

Dagordningspunkten har införts med motivet att utveckla diskussionerna rörande konkurrenskrafts- och tillväxtfrågor, i syfte att identifiera och ta vara på möjligheter att påverka i konkurrenskrafts- och tillväxtaspekter inom andra politikområden.

Kommissionen har angett att den tematiska inriktningen ska vara tillgång till finansiering av innovativa företag i tidiga faser och i tillväxtfas (s.k. scale-ups)

Förslag till svensk ståndpunkt:

Regeringen anser att det är viktigt att fortsätta arbeta för att stärka EU:s konkurrenskraft. Regeringen anser att grunden för ett effektivt EU och samordning över politikområden är en väl fungerande samordning internt i medlemsstaterna. Med sådan samordning kan olika rådskonstellationer fokusera sina diskussioner inom respektive mandat och ansvarsområde. Beträffande finansiering företag i tidiga faser och i tillväxtfaser anser Regeringen att ett välfungerande system för kapitalförsörjning är centralt för små- och medelstora företag i alla tillväxtstadier. Stabila ramvillkor för privata investeringar i företag är viktigt. Det finns områden, såsom finansiering av innovativa och hållbara företag i tidiga faser och i tillväxtfas (scale-up) där det finns behov av marknadskompletterande insatser. Insatser för att främja samspelet privat och publikt kapital är betydelsefullt för att bygga ett långsiktigt hållbart system för finansiering av tillväxtföretag.

5.Delningsekonomin

-Föredragning av kommissionen

-Riktlinjedebatt

Ansvarigt statsråd: Ann Linde

Ordförandeskapet har under agendapunkten aviserat en policydebatt om delningsekonomin.

I Inre marknadsstrategin för varor och tjänster (KOM (2015) 550 slutlig) aviserades om en europeisk agenda för delningsekonomin med riktlinjer för hur befintlig EU-lagstiftning ska tillämpas på delningsekonomiska affärsmodeller. Den 2 juni 2016 presenterade kommissionen ett meddelande ”En europeisk agenda för delningsekonomin” (KOM (2016) 356). Meddelandet är inte bindande för medlemsstaterna.

De centrala frågorna inom delningsekonomin som kommissionen ger vägledning om är: Huruvida delningsplattformar och tjänsteleverantörer omfattas av EU-lagstiftningens krav för tillträde till marknaden och, i så fall, i vilken utsträckning. Gränsdragningen

3

mellan professionella tjänsteutövare och privatpersoner som på tillfällig basis erbjuder tjänster, en lämplig lösning kan enligt kommissionen vara att sektorsvis fastställa tröskelvärden. Frågor kring delningsplattformsaktörers ansvar för, bland annat, information de lagrar och olagligt material. Skydd av användare i delningsekonomin och tydliggörande i vilka fall en privatperson ska anses vara en näringsidkare och därmed omfattas av EU:s lagstiftning om konsumentskydd. Huruvida ett anställningsförhållande föreligger och vilka kriterier som är avgörande för den bedömningen. Slutligen, ger kommissionen vägledning kring skatteregler. Kommissionen aviserade även i meddelandet att den kommer att bedöma eventuella luckor i lagstiftningen och övervaka delningsekonomins utveckling.

I meddelandet konstaterar kommissionen att delningsekonomin skapar nya möjligheter för både konsumenter och näringsidkare och kan komma att bidra avsevärt till sysselsättning och tillväxt i EU, om den uppmuntras och utvecklas på ett ansvarsfullt sätt. Framgångsrika delningsplattformar kan i vissa fall innebära en utmaning för traditionella marknadsaktörer men gör det också möjligt för exempelvis nya tjänster och lägre priser. Samtidigt aktualiserar delningsekonomin ofta frågor om de befintliga regelverkens tillämpning, eftersom de nuvarande gränserna mellan konsumenter och leverantörer, anställda och egenföretagare samt tjänster som tillhandahålls av professionella tjänsteleverantörer respektive privatpersoner suddas ut.

I takt med den snabba framväxten av delningsekonomiska affärsmodeller har det kunnat ses en trend inom EU där flera medlemsstater har gått fram med lagstiftning för att reglera tjänstemarknaden för nya delningsekonomiska affärsmodeller.

Delningsekonomin har, så som en del av Inre marknadsstrategin för varor och tjänster, varit uppe för information i NU den 25 februari 2015 och i EUN den 26 februari 2016. Vid denna tidpunkt var meddelandet

”En europeisk agenda för delningsekonomin” inte presenterat.

Förslag till svensk ståndpunkt:

Regeringen välkomnar kommissionens vägledning. Den snabbt växande delningsekonomin bedöms bidra till en ökad tillväxt, en grön och resurseffektiv ekonomi och fler flexibla tjänster till lägre priser. För att kunna skapa förutsättningar för detta är det viktigt att det finns en tydlighet om vilka regler som ska tillämpas av och på aktörer inom delningsekonomin. Då rättsläget inte alltid är helt tydligt välkomnar regeringen att kommissionen har presenterat en vägledning om hur befintlig lagstiftning kan tillämpas.

Regeringen anser att det är viktigt att inte hasta fram en generell reglering utan istället inta en avvaktande hållning, i första hand

4

använda sig av redan befintlig lagstiftning och intervenera endast i de fall det bedöms nödvändigt.

6. Lägesrapport avseende den europeiska stålindustrin

=information från kommissionen

=Diskussion

Ansvarigt statsråd: Mikael Damberg

Vid Konkurrenskraftsrådet den 29 september väntas kommissionen lämna uppdaterad information om den senaste utvecklingen i stål- och handelsrelaterade frågor tillsammans med en efterföljande diskussion. Problemen i stålsektorn togs upp vid Konkurrenskraftsrådet i november 2015 samt i februari 2016. Stålsektorns frågor väntas även diskuteras vid Europeiska rådets möte den 20 och 21 oktober. Ordförandeskapet har redogjort för utvecklingsläget i underlagsnot till dagordningspunkten som också utgör grund för åsiktsutbytet.

Förslag till svensk ståndpunkt:

Regeringens grundläggande handelspolitiska principer är för öppen och fri handel, främjande av goda ramvillkor för industrin, en resurseffektiv och cirkulär ekonomi samt respekt av EU:s statsstödsregler.

Regeringen delar oron för de problem den ståltillverkande industrin står inför och de utmaningar som råder på världens stålmarknader med vikande efterfrågan och ännu inte fungerande marknader. De åtgärder som vidtas bör syfta till att minska den globala överkapaciteten. Stålsektorn står globalt sett för en betydande del av koldioxidutsläppen. Därför betonar regeringen vikten av ambitiöst arbete för att minska sektorns klimatpåverkan.

Det är viktigt att undvika ett handelskrig om stål som drabbar EU:s exporterande stålindustri, samt att WTO:s regelverk och andra internationella åtaganden följs samtidigt som justa konkurrensvillkor ska gälla.

Åtgärder som främjar modernisering och utveckling i syfte att uppnå långsiktigt hållbar konkurrenskraft ska eftersträvas. Stålindustrin inom EU bör ges förutsättningar att positionera sig högt i värdekedjan med produkter och produktionsprocesser som har ett högt kunskapsinnehåll med grund i god forskning och innovation och som bidrar till hållbara produktions- och konsumtionsmönster inom ramen för en cirkulär ekonomi.

5

Regeringen välkomnar fortsatt arbete från kommissionen i syfte att föreslå alternativ för ökad konkurrenskraft inom stålindustrin, samtidigt som behoven hos stålets användarindustri i Europa måste beaktas liksom behovet av minskade koldioxidutsläpp inom stålindustrin. Regeringen anser fortsatt att överkapacitet är ett problem som måste hanteras på marknaden, men i den utsträckning orsaken är statlig inblandning i andra länder är det något vi måste diskutera med våra handelspartners.

Övrigt

7 (a) Standardiseringspaketet

- Föredragning av kommissionen

Ansvarigt statsråd: Ann Linde

Meddelandet om Standardiseringspaketet (Europeiska standarder för 2000-talet) publicerades den 1 juni 2016 och innehåller målsättningar och resonemang om hur europeisk standardisering ska stärkas.

Kommissionens bild är att det europeiska standardiseringssystemet är på rätt väg men att dess aktörer bör bli bättre på att samverka och kommunicera internt. Målet är ett europeiskt standardiseringssystem med globalt genomslag där standarder utarbetas i rätt tid på ett öppet, transparent och inkluderande sätt för att främja innovation och för att öka europeiska företags konkurrenskraft i globala värdekedjor. Meddelandet har sedan det publicerades diskuterats i rådsarbetsgrupp vid ett tillfälle den 13 september.

I meddeladet förklaras att standardisering är viktigt för EU genom att den främjar innovation, höjer kvalitets- och säkerhetsnivån, skapar arbetstillfällen och tillväxt, stödjer globala värdekedjor och överbrygger kostsam fragmentering på den inre marknaden. Kommissionen redogör också för utmaningar kopplat bland annat till den snabba tekniska utvecklingen och den allt mindre skarpa gränsen mellan produkter och tjänster. För att klara utmaningarna behövs enligt kommissionen ett effektivt, öppet, transparent, inkluderande och flexibelt system som kan ta fram moderna standarder till stöd för marknaden och den offentliga politiken samtidigt som den ger näringslivet en förutsägbar och stabil ram.

En viktig del i arbetet med att förbättra standardiseringen är att stärka samarbetet mellan EU och de europeiska standardiseringsorganisationerna och övriga intressenter. Kommissionen har mot denna bakgrund lanserat ett gemensamt initiativ om standardisering (Joint Initiative on Standardisation - JIS). Avsikten är att medlemstaternas företrädare i anslutning till rådets

6

möte ska signera initiativet som redan är undertecknat av företrädare för standardiseringsorganisationerna och andra berörda aktörer.

Standardiseringspaket består förutom meddelandet och det gemensamma initiativet av ett arbetsprogram samt ett dokument om tjänstestandardisering.

(b) Utarbetande av en ambitiös industripolitik i Europa

- Information från den belgiska delegationen

Ansvarigt statsråd: Mikael Damberg

Belgien har begärt att få dagordningspunkten på agendan.

Den 13 september hölls en debatt i Europaparlamentet om behovet av en åter-industrialiseringspolitik (”reindustrialisation policy”) i ljuset av

Caterpillar och Alstoms nedläggningar av anläggningar i Belgien respektive Frankrike. Ministerrådet och kommissionen deltog i debatten. Europaparlamentariker har efterfrågat en långsiktig industriell strategi inom EU och en bättre användning av EU:s finansiella instrument. Vikten av sociala skyddsnät och vidareutbildning för de som drabbas lyftes också i debatten i parlamentet. En omröstning om en ”draft resolution” ska hållas vid parlamentets plenarsession den 1 oktober.

Det är sannolikt att Belgien vill lyfta samma fråga under punkten på konkurrenskraftsrådet och då lyfta behovet av att EU måste stödja nationell industri på ett bättre sätt och använda de instrument som EU har till sitt förfogande.

(c)EU:s övergång till en koldioxidsnål ekonomi

-Föredragning av kommissionen

Ansvarigt statsråd: Isabella Lövin, Karolina Skog

Behandlat i NU/EUN tidigare: Nej

Den 20 juli 2016 presenterade kommissionen två förslag samt ett meddelande; (i) ett förslag till förordning om ansvarsfördelning mellan medlemsstaterna för utsläppsminskningar i de sektorer som inte omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter för perioden 2021-2030, (ii) ett förslag till en förordning som inkluderar växthusgaser från markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF) i EU:s ramverk för klimat och energi till 2030,

7

och (iii) ett meddelande om en europeisk strategi för utsläppssnål rörlighet.

Gemensamt utgör dessa tre initiativ en viktig del i att åstadkomma nå EU:s utsläppsminskningsmål till 2030 och den ambition som kommissionen uttalat i samband med meddelandet om energiunionen om en övergång till en ekonomi med låga koldioxidutsläpp. De två lagstiftningsakterna kommer att förhandlas 2016/17, medan meddelandet om transport aviserar ett stort antal planerade åtgärder, men innehåller i sig inga förslag.

(d)Ett enhetligt patent och en enhetlig patentdomstol

-Lägesrapport från ordförandeskapet

Ansvarigt statsråd: Morgan Johansson

Under dagordningspunkten förväntas det slovakiska ordförandeskapet ge en lägesrapport över förberedelsearbetet med införandet av det enhetliga patentskyddet (som skett i det särskilda utskottet, Select Committee, under den europeiska patentorganisationens förvaltningsråd) och inrättandet av den enhetliga patentdomstolen (som skett i en fristående medlemsstatskommitté, Preparatory Committee, under svenskt ordförandeskap). Frågan behandlades senast i nämnden den 26 februari 2016 inför Konkurrenskraftsrådet 29 februari 2016.

(e)Resultat av konferensen - Att hitta rätt balans: lösningar i debatten om patent och växtförädlarrätt (Bryssel den 18:e maj 2016)

-Information från den nederländska delegationen

Ansvarigt statsråd: Morgan Johansson

Under agendapunkten, som är en informationspunkt, förväntas den nederländska delegationen informera från en konferens som arrangerades i våras med fokus på att hitta lösningar på att förbättra samspelet mellan patent och växtförädlarrätt.