Miljö 5 RådsPM avskogning 081205 slutlig

Bilaga till dokument från EU-nämnden 2008/09:9B348

Bilaga 4

Rådspromemoria

2008-11-18

Miljödepartementet

Enheten för Miljökvalitet

Rådets möte (Miljö) den 4-5 december 2008

Dagordningspunkt: 5

Rubrik: Rådsslutsatser avskogning

Dokument: Dokument inför miljörådet har inte inkommit.

Tidigare dokument: Utkast till rådsslutsatser 15101/1/08 REV1 och Kommissionens meddelande: Addressing the challenges of deforestation and forest degradation to tackle climate change and biodiversity loss), COM(2008) 645 final

Bakgrund

FN:s klimatkonvention samt det tillhörande Kyotoprotokollet utgör ramverket för den internationella klimatregimen. De kvantitativa åtagandena som anges i Kyotoprotokollet innebär att i-ländernas samlade utsläpp ska minska med ca 5% jämfört med 1990. Åtagandena löper ut år 2012. USA har ställt sig utanför protokollet.

Betydligt mer långtgående och bredare åtaganden behövs för att nå klimatkonventionens långsiktiga mål att undvika farliga klimatförändringar. Enligt FN:s klimatpanel, IPCC, behöver de globala utsläppen halveras till 2050.

De internationella klimatförhandlingarna går nu in i en intensiv fas. Målet, enligt beslut vid det 13:e partsmötet under klimatkonventionen på Bali 2007, är att nå en ambitiös, global, klimatöverenskommelse med bred förankring vid det femtonde partsmötet under klimatkonventionen i Köpenhamn i december 2009.

Handlingsplanen från Bali beskriver en tidsplan för förhandlingarna till och med mötet i Köpenhamn och identifieras fem huvudfrågor i klimatförhandlingarna; att nå en gemensam vision, minskade utsläpp av växthusgaser, anpassning till klimatförändringar, tekniköverföring och finansieringsfrågor. Frågan om hur avskogningen kan hejdas hör till en av de viktigaste förhandlingsfrågorna. Avskogning motsvarar ca 20 % av de globala koldioxidutsläppen. Det är därför mycket viktigt att vidta åtgärder för att minska avskogningen som främst sker i tropikerna. Dessutom behövs åtgärder för att skydda och om möjligt öka kolsänkan i tempererade och boreala skogar i kampen för att minska klimatpåverkan.

För närvarande finns ingen reglering av utsläppen från avskogning i utvecklingsländerna eller någon mekanism som ger incitament att minska den. Mekanismen för ren utveckling CDM innehåller däremot möjlighet för industriländer att investera i beskognings- och återbeskogningsprojekt i utvecklingsländer mot att de ges utsläppskrediter.

I en framtida klimatöverenskommelse, efter att Kyotoprotokollet första åtagandeperiod löpt ut 2012, är det en allmän uppfattning bland parterna att åtgärder mot avskogning ska finnas med. Minskad avskogning anses dessutom ofta vara ett kostnadseffektivt sätt att minska utsläppen av CO2.

Skyddande av skogar har också stor betydelse för lokal- och ursprungsbefolkningar, för biodiversiteten och en mängd andra ekosystemtjänster som både innebär ekonomiska möjligheter och minskad sårbarhet inför klimatförändringar
Kommissionens meddelande
Den 17 oktober publicerade EU-Kommissionen ett meddelande om avskogning (Addressing the challenges of deforestation and forest degradation to tackle climate change and biodiversity loss), COM(2008) 645 final. Detta meddelande är tänkt att ligga till grund för EU:s position under COP 14 i Poznan gällande avskogning. Kommissionen föreslår att målet ska vara att minska avskogningen med 50 % till 2020. Förslaget innebär, förutom att EU bidrar med betydande ansträngningar att minska utsläppen av växthusgaser, också förstärkt fattigdomsbekämpning och bevarande av biodiversitet.

Kommissionen föreslår att under de nuvarande klimatförhandlingarna så bör EU lägga fram följande förslag: 1) inrättandet av en ny mekanism, Global Forest Carbon Mechanism, som ska kunna generera betydande finansieringsmedel för att minska avskogning och skoglig degradering, och 2) testa införandet av avskogning i växthusgasmarknaden.

Den nya mekanismen skulle bl.a. innehålla kapacitetsuppbyggnad, finansiellt stöd, samarbete med konventionen för biodiversitet, samt hänsyn till lokal- och ursprungsbefolkning. Införandet av avskogning i växthusgasmarknaden innebär att s.k. REDD-krediter skulle kunna skapas vid undviken avskogning. Det finns dock ett antal krav innan detta kan genomföras bl.a. måste det till ambitiösa åtaganden från i-länder, införandet av en övervaknings- och verifieringsstruktur, etc.

Enligt Kommissionens förslag skulle stater få använda REDD-krediter från 2013 medan REDD-krediter i EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS) ska få användas tidigast 2020 och efter en noggrann granskning av staters användande under perioden 2013 till 2020.

De rådsslutsatser som ska antas på miljörådsmötet bygger på kommissionens meddelande och spelar en viktig roll för att definiera EU:s position i fråga om avskogning inför partsmötet under klimatkonventionen som hålls i Poznan och vars högnivåsegment äger rum 11-12 december.

Rättslig grund och beslutsförfarande
-
Svensk ståndpunkt
Sverige välkomnar Kommissionens meddelande och ett ökat fokus på avskogningsfrågor. Sverige ska verka för att rådslutsatserna om avskogning bygger vidare på de av EU tidigare antagna rådsslutsatserna inom klimatområdet och andra relevanta EU dokument samt att de tydligt annonserar EUs vilja att förbättra befintliga och vid behov utveckla nya verktyg för att reducera avskogningen väsentligt i ett framtida klimatavtal.

Sverige bör verka för att rådslutsatserna inte låser fast EU kring hur incitamenten för minskad avskogning ska skapas, då en öppen dialog kring dessa frågor med andra parter framför allt skogrika utvecklingsländer kommer vara nödvändigt för att nå en framgångsrik uppgörelse i frågan inom ramen för ett framtida klimatavtal.

Sverige anser att en överenskommelse om avskogning måste utgå från redovisning av avskogning på nationell nivå. Därtill måste man en sådan överenskommelse fokusera på åtgärder som leder till bevarande och förstärkning av såväl skogens och markens kollager samt hållbart skogsbruk, andra ekosystemtjänster behöver också beaktas. Om ett finansiellt verktyg för att minska avskogningen, där i-länder kan delfinansiera de faktiska ändringarna av u-länders markanvändning, inkluderas i ett kommande avtal, skulle detta kunna resultera i nya stora finansiella flöden. Alla finansiella alternativ behöver bedömas särskilt med avseende på genomförbarhet, effektivitet, rättvisa, omfattning och hållbarhet. Sverige anser att ytterligare analys behövs av för- och nackdelar med fondlösningar såväl som marknadsbaserade lösningar samt granskning och utvärdering av befintliga finansiella mekanismer. Först efter en sådan analys är vi redo att ta ställning till inrättandet av nya mekanismer eller fonder för dessa ändamål. Sverige motsätter sig därför att tydligt stödja Kommissionens förslag vad gäller inrättandet av en ny mekanism, att tydligt och tidsbestämt peka ut hur krediter skulle kunna användas för att nå åtaganden eller i EUs handelssystem. Sverige vill inte heller att pengar från flygets införlivande i EUs handelssystem öronmärks för avskogningsändamål.

För Sverige är det också viktigt att andra aspekter av avskogningsproblematiken beaktas. Således bör lokal- och ursprungsbefolkningars medverkan stödjas aktivt och deras grundläggande rättigheter säkerställas. Hänsyn ska tas till den biologiska mångfalden och övriga ekosystemtjänster på vederbörligt sätt när åtgärder planeras och genomförs. Då avskogning är starkt länkat till markkonflikter, osäkra nyttjanderättigheter och till fattigdom måste både rättighets- och fattigdomsaspekter beaktas genomgående i denna fråga.

Europaparlamentets inställning
-
Förslaget
Förslaget till rådsslutsatser beskriver inledningsvis tidigare fattade beslut med bäring på området. Därefter beskrivs Skogarnas viktiga mångdimensionella funktion samt de problem som avskogningen för med sig, t ex att den står för 20% av globala växthusgasutsläpp att den starkt bidrar till minskad biologisk mångfald. Avskogningens orsaker beskrivs och tonvikt läggs på illegal avverkning. Kommissionens meddelande välkomnas, liksom dess heltäckande ansats. Rådet stöder sedan Kommissionens mål att stoppa avskogningen till 2030 samt att begränsa den till hälften till 2020.

Synergier mellan olika Rio-konventioner och andra instrument betonas och EU-kommissionens förslag till åtgärder för att minska illegal avverkning och hantering av skogsprodukter, FLEGT, pekas ut som ett viktigt förslag. Andra politikområdens inverkan på avskogningen noteras och Kommissionen inbjuds göra ytterligare analys. Rådet pekar därefter på kommissionens förslag till en ny mekanism för att minska avskogning och pekar på de möjligheter som en sådan eller andra finansiella mekanismer kan erbjuda. Man pekar också på kompletterande insatser. Rådet beskriver sedan vilka kriterier en mekanism bör uppfylla och noterar därefter att finansiella medel skulle kunna komma från redan beslutad öronmärkning av intäkter från flygets inkluderande i utsläppshandelssystemet. Rådet pekar därefter på hur avskogningskrediter genererade under en ny mekanism skulle kunna användas för att nå parters åtaganden och i EU:s handelssystem. Därefter inbjuds kommissionen att inom ramen för sitt kommande meddelande inför klimatförhandlingarna i Köpenhamn 2009 att komma med förslag på hur finansiering av avskogningsåtgärder kan skalas upp. Slutligen understryks behovet av kapacitetsuppbyggnad i utvecklingsländerna.

Gällande svenska regler och förslagets effekter på dessa
Inga
Ekonomiska konsekvenser
-
Vi får inte glömma det positiva sambandet mellan tydliga incitament för lokal befolkning, t ex säkrad nyttjanderätt (secure tenure) och minskad avskogning.

Bilagor (51)