Miljö 7 RådsPM GMO tillägg utk 4 081118

Bilaga till dokument från EU-nämnden 2008/09:9B34A

Bilaga 6

Rådspromemoria UTKAST, tillägg

2008-11-18

Miljödepartementet

Internationella enheten

Rådets möte (miljö) den 4-5 dec 2008
Gemensamberedning med Jo-DL, IJ, Fi, UD-IH, UD-FIM, N, SB SAM Miljö, EU kansliet pågår.

Dagordningspunkt: 7

Rubrik: Genetiskt modifierade organismer
– Rådslutsatser

Dokument: Ej förekommit.

Tidigare dokument: 13561/08 Rapport och frågor

Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: 17 oktober 08

Bakgrund
Det franska ordförandeskapet initierade redan på miljörådet den 5 juni en debatt om GMO.
I juli beslöt Coreper om upprättande av en tillfällig rådsarbetsgrupp om GMO. Ordförandeskapet lade fram ett dokument med fem diskussionsområden:

a. förstärka miljöriskbedömningen
b. ta hänsyn till socioekonomiska kriterier

förbättra hur den vetenskapliga bedömningen fungerar
snabbt fastställa gränsvärden på europeisk nivå för inblandning av GMO i konventionellt utsäde
metoder för att ta hänsyn till sårbara och/eller skyddade områden

På rådsmötet 20 oktober diskuterades tre frågor: Sårbara områden, tröskelvärde för utsäde och socioekonomiska kriterier.

Sedan dess har ordförandeskapet lagt fram förslag till rådsslutsatser på de fem ovannämnda områdena. Diskussioner har än så länge förts i rådsarbetsgruppen vid två tillfällen.

Diskussionerna har visat på mycket olika uppfattningar mellan medlemsstaterna. En grupp är mycket kritiska till nuvarande lagstiftning och dess tillämpning, de önskar möjligheten att ta nationella beslut om GMO. En annan grupp är positiva till de nuvarande reglerna och ser tillämpningen som ett problem.

Några anser att det ska vara möjligt att använda subsidiaritetsprincipen för att besluta om GMO - en möjlighet som kommissionen på det kraftigaste har avvisat då regelverket är harmoniserat.

Medlemsstaterna är eniga om att det vore bra med gemensamma tröskelvärden för utsäde. Nivån är man dock inte enig om, några vill ha värden så låga som det går att detektera, medan andra vill ha nivåer som utgår ifrån att nuvarande utsädesproduktion ska vara möjlig med samtidig produktion av GMO, konventionella eller ekologiska grödor inom samma land eller region.

För frågan om känsliga och/eller skyddade områden handlar oenigheterna om hur och vem som kan etablera GMOfria zoner. Några vill att detta ska kunna ske på kommunal nivå (vilket KOM bestrider) emedan andra pekar på att det måste ske på frivillig väg bland involverade aktörer (jordbrukare, företag).

Vissa MS anser att GMO-odling hotar att undergräva varumärket för vissa särartsskyddade produkter som parmaskinka, parmesan, champagne, bayonneskinka mm. och vill därför kunna förbjuda användning och odling av GMO i dessa och andra områden.

EU-regelverket medger inte offentligt upprättande och lagstiftande av GMO-fria zoner på andra grunder än miljöskydd i MS.

Det finns däremot inga hinder för frivilliga överenskommelser och privata standarder om att inte odla/använda GMO mellan economic operators (lantbrukare, livsmedelsproducenter etc.) i ett visst område

Sådana överenskommelser/standarder som går utöver vad EU-regelverket kräver och som inte kan motiveras vetenskapligt finns på annat håll och även om de är problematiska på flera sätt är det privata överenskommelser som inte kan stoppas. Den tyska livsmedelskedjan Lidl kräver t.ex. att frukt och grönt inte ska innehålla några bekämpningsmedelsrester (i praktiken betyder det detektionsgränsen) alls. Frukt- och grönt som godkänns av EU som tjänlig godtas alltså inte av Lidl.

Den mest komplicerade fråga är fortsatt den om socioekonomiska hänsyn. Ordförandeskapet har fasthållit sitt förslag om en process som ska ta fram kriterier för socioekonomiska hänsyn och hur de kan tillämpas i beslutsprocessen. Kommissionen har ställt sig mycket tveksam och pekat på att de möjligheter som finns inom gällande gemenskaps och internationella handelsregler är mycket begränsade och bara kan tillämpas från fall till fall. Många medlemsländer kan tänka sig ett förslag som ordförandens medan andra pekar på bekymmer i relation till beslutsprocessen för GMO-godkännande och handelsåtganden.
Rättslig grund och beslutsförfarande
Rådsslutsatser tas i enighet, det finns ingen rättslig grund.
Svensk ståndpunkt
Regeringen är främst positiv till en dialog som kan föra medlemsstaterna närmare varandra, förbättra tillämpningen av regelverken och som bidrar till beslut om GMO som bejakar en miljömässigt hållbar utveckling och som samtidigt inte stör den inre marknaden eller går emot internationella handelsåtaganden. Regeringen är därför kritisk till förslag som om de förlänger tillståndsprocessen kommer verka handelsstörande. Resultatet av WTO:s panelutslag i GMO-tvisten innebär att klagande parter har rätt att införa retalieringsåtgärder gentemot EU. Sverige kan som handelsnation komma att drabbas hårt.

I skrivande stund finns inte förslaget till rådsslutsatser som miljörådet kommer diskutera, det förhandlas fortfarande i arbetsgruppen. Följande ståndpunkter är därför generellt hållna.

Regeringen vill att slutsatserna signalera att gemenskapen har ett omfattande regelverk på plats, som säkrar att GMO, som kan skada människors eller djurs hälsa eller miljön, inte godkännas för utsättning i miljön.

Elementer i slutsatserna:
Riskbedömningen
Regeringen ser ett stort värde i att riktlinjerna för riskbedömningen revideras av EFSA. Det kommer att stärka bedömningarna när det blir klarare hur bl.a. icke-mål organismer ska ingå i bedömningen.

Regeringen framhåller att utgångspunkten för riskvärdering är att den ska ske på vetenskapliga grunder. Regeringen delar åsikten att det är av särskild vikt att hänsyn tas till eventuella långtidseffekter av GMO.

Regeringen ställer sig tveksam till kommissionens förslag att reglera EFSA: s reviderade riktlinjer för riskbedömning av GMO i en rättsakt, utan anser att de reviderade riktlinjerna ska ha samma status som de nuvarande.
Utveckling och tillämpning av socioekonomiska kriterier
Regeringen ska verka för en uppgörelse om socio-ekonomiska kriterier som utesluter att en process sätts igång för att ta fram kriterier och för tillämpningen av dem. Regeringen anser vidare att socio-ekonomiska kriterier enbart ska tillämpas inom de nuvarande reglerna på GMOområdet från fall till fall och underlagt de restriktioner som ges av den övriga gemensamma lagstiftning och internationella åtaganden på handelsområdet. KOM kan ombes att göra en konsekvensanalys av att tillämpa socioekonomiska kriterier i relation till beslutsprocessen och internationell handel.

Regeringen vill understryka att en eventuell framtida tillämpningen av socioekonomiska hänsyn ska göras inom ramen för hänsyn till bevarandet och det uthålliga nyttjandet av biologisk mångfald och andra mål för miljön.

De vetenskapliga bedömningarna
Regeringen anser att texten här ska vara balanserad så att EFSA:s roll inte undermineras i relation till medlemsländernas experter.

Regeringen anser inte att det är nödvändigt med ytterligare formalisering av EFSA:s arbetssätt i nuläget, utan vill invänta resultatet av pågående förändringar. Sverige är generellt nöjd med EFSA:s arbete.. Det finns redan möjligheter till praktiskt erfarenhetsutbyte och nätverkande inom gällande regler.

Regeringen vill bibehålla EFSA:s ställning som en politiskt oberoende vetenskaplig instans. EFSA byggdes upp som en oberoende instans som skulle utnyttja EG:s bästa expertis utan att ta nationella hänsyn i riskvärderingen. Det är vår åsikt att det bör bestå.

Gränsvärden för utsäde
Regeringen anser att ett/flera harmoniserade tröskelvärden för utsäde ska garantera valfrihet för lantbrukaren att odla konventionellt, ekologisk eller med GMO. Tröskelvärdet får inte sättas så lågt att det slår ut produktionen av utsäde är. Utifrån dessa förutsättningar kan gränsvärdena vara så låga som möjligt. I övrigt anser regeringenatt en diskussion om specifika halter bör undvikas tills KOM:s konsekvensanalys är klar.
Känsliga områden
Främst anser regeringen att GMO som kan hota arter eller livsmiljöer någonstans inom gemenskapen inte ska ha tillstånd för utsläppande på marknaden.

I övrigt anser regeringen att det verkar finnas tillräckligt med juridiska verktyg för att skydda hotade arter och ekosystem från eventuella hot från introduktion av GMO i miljön. Utöver utsättningsdirektivet (dir 2001/18/EG) är även regler i art- och habitatdirektivet tillämpbara (dir 92/43/EEG). Regeringen anser att texten bör lyfta de möjligheter som finns i existerande regelverk.

Med hänsyn till skydd av områden av andra anledningar än miljöhänsyn anser regeringen att Spårbarhets- och märkningsförordningen (1830/2003/EG) och nationella samexistensregler ger förutsättningar för att skapa GMO-fria zoner på frivillig basis. Regeringen anser att texten inte får öppna upp för att andra än involverade aktörer (economic operators) kan ingå avtal.

Europaparlamentets inställning
Icke applicerbart
Förslaget
Ordförandeskapet lägger fram förslag till rådsslutsatser för beslut. Texten är inte färdigförhandlar i rådsarbetsgruppen, det finns därför inget förslag.
Gällande svenska regler och förslagets effekter på dessa
GMO-området är reglerat i både EU:s förordningar och direktiv. SFS 2002:1086 genomför GMO-utsättningsdirektivet i Sverige, SFS 2007:273 och SJVFS 2008:34 etablerar nationella regler för samexistens. Om debatten leder till att gemensamma kriterier ska gälla för socioekonomiska hänsyn kommer den svenska utsättningsförordningen sannolikt att ändras.
Ekonomiska konsekvenser
Om debatten leder till en utdragen process med syfte att komplettera och/eller ändra regelverket finns risk att de klagande parterna (USA, Kanada och Argentina) i WTO-rättegången tröttnar och inför retalieringsåtgärder mot EU. Sverige kan som handelsnation komma att drabbas hårt av detta.

Bilagor (51)