Miljö 9 RådsPM HKP REV5.4 nov

Bilaga till dokument från EU-nämnden 2008/09:9B34C

Bilaga 8

Rådspromemoria

2008-11-04

Miljödepartementet
Gunilla Blomquist
Näringsdepartementet

Johan Stålhammar
Anna Törner

Rådets möte (miljö) 4-5 december 2008

Dagordningspunkt: 9

Rubrik: Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och regionkommittén om handlingsplanen för hållbar konsumtion och produktion samt en hållbar industripolitik
- Riktlinjedebatt
- Antagande av rådets slutsatser

Dokument: KOM(2008) 397

Tidigare dokument: Faktapromemoria 2008/09:FPM8

Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: den 10 september inför diskussion i Konkurrenskraftrådet den 25-26 september.

Bakgrund
Den 16 juli 2008 antog Kommissionen ett meddelande om en handlingsplan för hållbar konsumtion och produktion och hållbar näringspolitik. Kommissionens handlingsplan presenterar en rad initiativ som syftar till att förbättra produkters energi- och miljöprestanda och öka efterfrågan för dessa typer av produkter.
Rättslig grund och beslutsförfarande
--
Svensk ståndpunkt
Regeringen välkomnar i stort handlingsplanen för hållbar konsumtion och produktion och hållbar näringspolitik. Hållbar konsumtion och produktion är av avgörande betydelse för att uppnå hållbar utveckling och minska klimatförändringar. Den hållbara näringspolitiken utgör därvid ett grundläggande inslag. Regeringen efterfrågar mer av konkretisering när det gäller målen och ifrågasätter avsaknaden av en tydlig koppling och beskrivning av hur handlingsplanen förhåller sig till meddelandet om industripolitiken, (KOM(2005) 474) och till Environment Technology Action Plan (ETAP).

Regeringen ser positivt på inriktningen och val av fokusområden mot bättre produkter och smartare konsumtion, kostnadseffektiv produktion och initiativ på global nivå. Vad gäller förslaget till ett utökat ekodesign direktiv ser regeringen fram emot, efter utvärdering av resultat, att även energirelaterade produkter inkluderas.

Regeringen ser dock en stor brist vad gäller smartare privat konsumtion. Kommissionen säger att konsumenter ska uppmuntras till ett proaktivt beteende men de förslag som presenteras rör i huvudsak ytterligare och bättre information till konsumenter. De måste kompletteras med åtgärder för att underlätta för hushåll att bete sig hållbart. Det måste skapas bättre förutsättningar i form av effektiv infrastruktur/samhällsplanering och även fler ekonomiska incitament.

Regeringen välkomnar det fokus som Kommissionen sätter på detaljhandeln och producenter, vilka är viktiga aktörer, men efterfrågar en tydligare beskrivning om hur ett Detaljhandlarforum ska verka och hur man ska arbeta genom sina distributionskedjor. Det är dock av stor vikt att en bredare grupp av aktörer, exempelvis små- och medelstora företag, också ges möjlighet att ingå i en dialog om hållbar konsumtion och produktion/hållbar näringspolitik.

Regeringen välkomnar initiativ för att stödja miljöindustrins konkurrenskraft, men vill även se särskilda initiativ som bidrar till att den traditionella industrin kan ta till sig miljöindustrins produkter och tjänster.

Handlingsplanen syftar också till att öka andelen miljöanpassad offentlig upphandling, vilket måste ske inom gällande ramar för statsstödsregler. Regeringen anser att miljöanpassad offentlig upphandling är ett marknadsbaserat och kraftfullt styrmedel i arbetet med att styra samhället mot en långsiktigt hållbar konsumtion och därmed produktion. Förslag till nationella och EU-gemensamma åtgärder måste åtföljas av konsekvensanalyser som visar att åtgärderna är kostnadseffektiva.

Viktiga element i en hållbar näringspolitik bör vara att ställa om Europas näringsliv till de krav och åtgärder som följer av energi- och klimatpaketet som presenterades av Kommissionen i början av 2008.
Viktigt är också åtgärder som höjer klimat- och miljökrav på produkter, stärker efterfrågan på klimat- och miljöanpassade produkter, bidrar till en effektiv resursanvändning och inte minst stärker det europeiska näringslivets konkurrenskraft även i ett globalt perspektiv.

Regeringen önskar att Europas företag uppmanas ta ansvar i alla produktionsled. Företagen behöver inte bara förutsättningar att utveckla nya teknologier utan det ska också vara lönsamt för dem att agera hållbart. Det offentliga bör agera så att detta blir möjligt genom initiativ som syftar till kompetensutveckling och medvetandegörande hos såväl stora som små företag.

Regeringen understryker vidare vikten av att implementera innovations- och forskningsfrämjande åtgärder, såsom EU:s innovationsstrategi, ramprogram och CIP (Competitiveness and Innovation Programme). Pionjärmarknadsinitiativet utgör därvid ett viktigt inslag.

Regeringen välkomnar initiativ för att skapa globala marknader för hållbara produkter. Liberalisering av den internationella handeln med miljövänliga varor och tjänster är en central del i detta arbete, liksom utvecklandet av internationella standarder. Det är viktigt att utvecklingsländernas förutsättningar och intressen beaktas i arbetet.

Regeringen ser allvarligt på att energiintensiv industri som är utsatt för internationell konkurrens flyttar till länder som inte omfattas av koldioxidrestriktioner eller konkurrensfördelar för anläggningar i dessa länder. Regeringen anser att den optimala lösningen för att undvika koldioxidläckage är att i Köpenhamn i december 2009 uppnå ett internationellt klimatavtal för perioden efter 2012.
Europaparlamentets inställning
Förslaget
Kommissionens handlingsplan för hållbar konsumtion och produktion och hållbar näringspolitik utgör en del av Kommissionens strategi för att stödja en sammanhållen ansats i EU för hållbar utveckling. Strategin är ett komplement till redan existerande insatser på produkters miljöprestanda och energianvändning och då framförallt energi- och klimatpaketet som presenterades i januari 2008.

Utmaningen är, enligt kommissionen, att skapa en positiv utveckling genom att förbättra varors miljöprestanda över hela livscykeln, stimulera efterfrågan på bättre produkter och teknologier samt hjälpa konsumenter att göra bättre miljöval genom enhetlig märkning.

Handlingsplanen och de presenterade initiativen fokuserar på tre områden: 1)Smartare konsumtion och bättre produkter, 2)Resurssnål produktion och 3) Globala marknader

För att ge incitament till smartare konsumtion och bättre produkter föreslår handlingsplanen ändringar i huvuddirektiven för energianvändande produkter och för miljömärkning. Främsta syftet är att täcka in ett större antal produkter under lagstiftningen och att utarbeta nya minimikrav för dessa produkter (för att dessa ska få säljas på den inre marknaden). Energimärkning och märkning av andra miljöparametrar ska bli mer omfattande och tydligare. Ett antal andra insatser som syftar till smartare konsumtion kommer också att genomföras. Framförallt ska återförsäljare och producenter engageras för miljöanpassning av sin verksamhet och sina distributionskedjor. Vidare ska konsumenter uppmuntras till större medvetenhet och till ett pro-aktivt beteende.

Andra åtgärder syftar till att på frivillig väg stödja mer miljöanpassade produkter i offentlig upphandling. En del i meddelandet om offentlig upphandling behandlar ett eventuellt kommande förslag om tvingande miniminivåer i fråga om produkter som omfattas av det kommande förslaget till översyn av direktivet om energimärkning under vilka offentliga myndigheter inte skulle tillåtas upphandla. Kommissionen kommer även att erbjuda vägledning och verktyg för att offentliga upphandlare.

I avsnittet resurssnål produktion presenteras åtgärder för att främja resurseffektivitet, eko-innovationer och för att öka industrins miljöpotential. Verktyg kommer att utarbetas för att övervaka resurseffektiviteten, sätta riktmärken för den och främja den. I ett senare skede blir det fråga om utförliga materialbaserade analyser och mål med utgångspunkt i betydelsen för klimatet och tillgången till naturresurser.

För att öka industrins miljöpotential presenteras åtgärder för gemenskapens miljölednings- och miljörevisionsordning (EMAS). Dessutom kommer det att utarbetas särskilda initiativ för miljöindustrin för att stödja miljöindustrins konkurrenskraft och bidra till att den traditionella industrin tar till sig dess produkter och tjänster. Här ingår bl.a. kartläggning av hinder samt initiativ för att hjälpa små och medelstora företag.

Handlingsplanen presenterar också åtgärder för att stödja hållbara produkter på globala marknader, bl.a.

genom att främja sektorsansatser (sectoral approaches) i de internationella klimatförhandlingarna som en del av och ett komplement till ett internationellt klimatavtal för perioden efter 2012 (post-Kyoto). Kommissionen avser även att driva vidare arbetet mot ökad liberalisering av handeln med miljö- och klimatvänliga varor och tjänster i relevanta handelsförhandlingar, i möjligaste mån baserat på internationella standarder.

Kommissionen kommer att granska resultaten och rapportera om genomförandet av handlingsplanen år 2012.

Handlingsplanen är en del av ett paket som även innehåller följande:

utvidgning av ecodesign-direktivet
översyn av förordningen om ekomärke (Blomman)
revidering av EMAS-förordningen
miljöanpassad off. upph.(meddelande)

Ytterligare förslag förväntas under hösten 2008

Förslag till översyn av direktivet om energimärkning
Förslag till förordning om ett system för verifiering av miljöteknik
Gällande svenska regler och förslagets effekter på dessa
Allmänt syftar meddelandet till att främja hållbar konsumtion och produktion och hållbar näringspolitik bl.a. genom att utöka nuvarande energi- och miljömärkningslagstiftning samt stödja resurseffektivitet och eko-innovationer. Sådana åtgärder är i linje med regeringens arbete att ändra konsumenters beteende till att konsumera mera miljöanpassade produkter och stärka industrins miljöpotential och marknadsintroduktion av eko-innovativa produkter och tjänster.
Ekonomiska konsekvenser
Kommissionens konsekvensanalys av handlingsplanen sammanfattar resultatet av de åtgärdspaket som har analyserats. Det åtgärdspaket som ansågs som mest fördelaktigt innehåller en utvidgning av ekodesign direktivet och en mer harmoniserad användning av gemensamma kriterier för offentlig upphandling. Detta paket förväntas bidra till betydande förbättringar i resurseffektivitet och minskade externa miljöeffekter.

Handlingsplanen i sig utgör inget lagförslag och bedöms därför kunna genomföras inom befintliga budgetramar. Konsekvensanalyser för de förslag på översyn av direktiv och förordningar som presenteras i handlingsplanen redogörs för i separata konsekvensanalyser.

Övrigt

Utestående frågor inför Miljörådet
I förhandlingarna om rådslutsatserna har alla reservationer lösts ut på konkurrenskrafrådet utom följande förslag till tillägg från ett medlemsland om elpriser:

34) Add new text to the paragraph 34: : "Particularly, further consideration should be given to the development of the EU ETS in a way which does not lead to rapid electricity price increases as well as their fluctuations, that in turn may worsen the competitiveness of the European economy. Thus, extended analysis and solutions for this area are required".

SE stöder ej reservationen om elpriser:
Argument:

förslaget är delvis inkluderat i ORDF kompromiss - att konkurrensutsatt industri ska snarast möjligast hanteras i EU ETS
ETS-förslaget diskuteras i miljörådet
ETS-revideringen föregicks av noggrant förarbete; ytterligare utvärderingar kan därmed anses inte vara nödvändiga.

Vad gäller energiprisernas ekonomiska effekter så diskuteras de för närvarande av Ecofin som uppföljning av Europeiska Rådets junislutsatser (inspel till oktobertoppmötet), så den frågan kan också anses vara omhändertagen. För övrigt är elprisförändringar är en ofrånkomlig del av en välfungerande elmarknad med effektiv CO2.

Debatt – frågor & svar
Beslutet om rådsslutsatser kommer att föregås av en debatt med utgångspunkt i ett antal frågor.

1. Which of the measures in the Action Plan do you think are a priority for achieving European ambitions and objectives in relation to sustainable consumption and production and sustainable industrial policy? What are the conditions for the successful implementation of the Plan? What could its next stages be?

2. What would you define as the best ways forward to enhance the European ecolabel, while maintaining a high level of credibility, in particular what verification system would suit best the objectives?

3. Should the European Union address the issue of more sustainable lifestyles and behaviour and what would be the best instrument for doing so?

4. Would you be in favour of displaying the carbon content of products at European level, on products themselves or in the sale process for the main product families ? Do such activities exist in your country?

Svar till fråga 1: Åtgärder i handlingsplanen
Sverige välkomnar handlingsplanen för hållbar konsumtion och produktion och hållbar näringspolitik. Hållbar konsumtion och produktion är av avgörande betydelse för att uppnå hållbar utveckling och minska klimatförändringar. Den hållbara näringspolitiken utgör därvid ett grundläggande inslag. En hållbar näringspolitik som bygger på att främja innovation, ny teknik och nya affärslösningar kommer att leda till att EU behåller sin tillväxt och internationella konkurrenskraft.

Sverige ser positivt på inriktningen och val av fokusområden mot bättre produkter och smartare konsumtion, kostnadseffektiv produktion och initiativ på global nivå.

Vad gäller förslaget till ett utökat ekodesign direktiv ser Sverige fram emot, efter utvärdering av resultat, att även energirelaterade produkter inkluderas.

Sverige uppskattar också det fokus som KOM sätter på standarder och grön offentlig upphandling. Vi anser att dessa ar viktiga och verkningsbara verktyg for att förändra ohållbar konsumtion och produktion.

Sverige välkomnar även det fokus som kommissionen sätter på detaljhandeln och producenter men efterfrågar en tydligare beskrivning om hur ett Detaljhandlarforum ska verka och hur man ska arbeta genom sina distributionskedjor. I det fortsatta arbetet är det dock av stor vikt att en bredare grupp av aktörer, exempelvis små- och medelstora företag, också ges möjlighet att ingå i en dialog om hållbar konsumtion och produktion/hållbar näringspolitik.

Svar till fråga 2: Miljömärkning
Regeringen välkomnar revideringen av förordningen om EU:s miljömärkningssystem. Ett mer effektivt system för miljömärkning på EU-nivå är önskvärt. Ett EU-gemensamt miljömärkningssystem är ett viktigt verktyg både för att underlätta för konsumenter att välja miljöanpassade alternativ och för att stimulera företag till att utveckla miljöanpassade varor som kan cirkulera fritt på hela den europeiska marknaden. Regeringen ser positivt på ambitionerna att närmare koppla miljömärkningen till andra verktyg på europeisk nivå inom ramen för hållbar konsumtion och produktion, t.ex. miljöanpassad offentlig upphandling och ekodesign.

Förändringar i syfte att öka effektiviteten i systemet får inte ske på bekostnad av märkningens trovärdighet. För att bibehålla och öka förtroendet för märkningen fordras kriterier på en hög nivå samt regler för marknadskontroll och påföljder.

Vi gör också den preliminära bedömningen att nuvarande system med förhandskontroll bör bibehållas liksom systemet med årsavgifter.

Samtidigt som regeringen önskar en stark märkning på europeisk nivå är det viktigt att nationella miljömärkningar också kan fortsätta att utvecklas. Flera nationella och regionala miljömärkningar i dag är betydligt effektivare ur miljösynpunkt än Blomman. En ökad koordinering mellan nationella märkningar och EU:s märkningssystem bör eftersträvas.

Svar till fråga 3: Hållbara livsstilar och beteenden
För att minska klimatpåverkan anser Sverige det nödvändigt att förändra det ohållbara sätt på vilket vi konsumerar produkter och tjänster. Sverige välkomnar KOM:s fokus på smartare konsumtion men anser att information inte ar tillräckligt för att ställa om till hållbara beteenden. Sverige anser att det behövs fler åtgärder än de som presenterats, framförallt för att underlätta för hushåll att bete sig hållbart, t.ex. klimateffektiva trafiksystem, övrig samhallsplanering och ekonomiska incitament. I ett fortsatt arbete borde KOM kunna utveckla fler åtgärder vad gäller hållbar konsumtion som inte endast innebär information och utbildning.

Sverige leder en internationell arbetsgrupp om hållbara livsstilar och vi hoppas att resultat från detta arbete som sker i projekt i olika länder, ska bidra till att hitta de rätta åtgärderna och verktygen för hållbar konsumtion och livsstilar.

Svar till fråga 4: Klimatmärkning
Sverige ser gärna att konsumenter möts av en välutvecklad miljömärkning i butikerna. Miljömärkningen bör omfatta även klimataspekter och den bör vara frivillig. Även Blomman bör beakta klimataspekter.

En internationell ISO-standard kring klimatdeklarationer är under utarbetande. Statliga initiativ bör följa och aktivt delta i ISO-arbetet och därutöver uppmana märkningsorganisationer inklusive EU:s eget arbete med Blomman och med förordningen för ekologiska livsmedel att ta största möjliga hänsyn till klimataspekter i sitt arbete vid produktval, kriterieutveckling och kommunikation.

Bilagor (51)