Miljö, RådsPM - inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt, dp. 3

Bilaga till dokument från EU-nämnden 2012/13:2B6014

Rådspromemoria

2013-03-07

Miljödepartementet

Internationella sekretariatet

Rådets möte (miljö) den 21 mars 2013

Dagordningspunkt 3

Rubrik: Förslag till Europaparlamentets och Rådets direktiv om ändring av direktiv 2011/92/EU om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt

Riktlinjedebatt

Dokument: 15627/12 och 6853/1/13

Tidigare dokument: Fakta-PM Miljödepartementet 2012/13:FPM

Ej tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden.
Bakgrund
Direktivet om miljökonsekvensbeskrivningar eller MKB-direktivet (85/337/EEG) ställde krav på miljöbedömningar vid tillståndsprövning av vissa projekt och verksamheter som kan antas ge betydande miljöpåverkan. Direktivet har ändrats tre gånger och tillämpats i över tjugofem år. Ändringarna och direktivet kodifierades i ett nytt direktiv 2011/92/EU.

Kommissionen publicerade den 26 oktober 2012 ett förslag (2012/628) till ändring av detta direktiv för att främst rätta till vissa brister och ta hänsyn till de miljömässiga, socioekonomiska och rättsliga förändringar som skett.

Förslaget syftar enligt kommissionen till att skärpa bestämmelserna om miljökonsekvensbedömningens kvalitet, att förbättra samstämmigheten med annan EU-lagstiftning och internationell rätt samt att förenkla procedurerna.
Ordförandeskapet har formulerat tre frågor inför riktlinjedebatten. Dessa handlar om i) huruvida medlemsstaterna kan instämma i att samordnade eller gemensamma förfaranden görs obligatoriska vid samtidiga skyldigheter att göra miljöbedömningar i enlighet med detta direktiv och annan unionslagstiftning, ii) lämpligheten i att den ansvariga myndigheten ska vara skyldig att besluta hur omfattande och detaljerad den information ska vara som exploatören ska lämna i miljörapporten samt iii) nödvändigheten av ett system med auktoriserade experter som utarbetar miljörapporten för att garantera kvaliteten på sådana rapporter.
Rättslig grund och beslutsförfarande
Kommissionen anger att direktivets huvudsakliga mål är att skydda miljön i enlighet med artikel 191 i fördraget om Europeiska Unionens funktionssätt (EUF-fördraget) och förslaget bygger därför på artikel 192.1 i EUF-fördraget. Beslut fattas av rådet med kvalificerad majoritet efter ordinarie lagstiftningsförfarande med Europaparlamentet enligt artikel 294 i EUF-fördraget.

Svensk ståndpunkt
Vad gäller frågan om samordnade eller gemensamma förfaranden anser regeringen att den frivillighet som befintligt direktiv uttrycker bör finnas kvar och att tvingande regler om sådana förfaranden varken är lämpliga eller behövliga. Sådana regler skulle snarare medföra en mer omständlig process och tidsutdräkt än förenklingar och snabbare processer. För Sveriges del skulle förslaget dessutom kunna medföra att mark- och miljödomstolar i tillståndsprövningen skulle riskera att styras av andra myndigheter, vilket enligt regeringen inte är godtagbart.

Vad avser förslaget att ansvarig myndighet ska avgöra omfattningen och detaljeringsgraden för informationen i miljörapporten (miljökonsekvensbeskrivningen) motsätter sig regeringen att myndigheten ska ta över den sökandens ansvar att klargöra vad miljökonsekvensbeskrivningen ska innehålla. Detta skulle innebära en uppgift av helt nytt slag för svenska myndigheter helt ny uppgift som kräver behov av ny kompetens samt betydande nya resurser och kostnader.
Förslaget om auktoriserade experter anser regeringen inte är lämplig eftersom det inte finns behov att bygga upp ett sådant system i Sverige och det motverkar syftet med att minska den byråkratiska bördan. Den sökande bör enligt regeringen istället vara fri att söka den expertis denne finner lämplig i enlighet med bestämmelserna i det befintliga direktivet. Regeringen anser heller inte att förslaget om verifiering av miljörapporten av sådana experter är lämpligt eftersom myndigheter är kapabla att själva bedöma kvaliteten bland annat genom samråd med andra expertmyndigheter.

Regeringens handlingslinje i allmänhet är att en ändring av direktivet inte väsentligen bör avvika från den svenska lagstiftningen på området och från de förslag till ändringar av 6 kapitlet miljöbalken som miljödepartementet tagit fram.
Europaparlamentets inställning
Europaparlamentets inställning är ännu inte känd.
Förslaget
Förslaget syftar enligt kommissionen till att skärpa bestämmelserna om miljökonsekvensbedömningens kvalitet, att förbättra samstämmigheten med annan EU-lagstiftning och internationell rätt samt att förenkla procedurerna vid miljökonsekvensbedömningar.

De främsta föreslagna ändringarna är bland annat krav på samordnade eller gemensamma förfaranden vid samtidig miljöbedömning som görs enligt annan EU-lagstiftning, krav på innehåll i myndighetens beslut huruvida betydande miljöpåverkan kan antas liksom tidsramar för detta. Vidare föreslås att en obligatorisk procedur införs för att fastställa innehållet i MKB, krav på licensiering införs för MKB-konsulter och medverkan av dessa krävs för verifikation av MKB-informationen samt att tidsramar för samråd med berörd allmänhet införs liksom för miljöbedömningen. Det föreslås även att flera bilagor ska beslutas med delegerade akter.
Gällande svenska regler och förslagets effekter på dessa
De centrala bestämmelserna om miljökonsekvensbeskrivningar finns i 6 kapitlet miljöbalken och i förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar. Ytterligare bestämmelser finns i plan- och bygglagen (PBL) och ett antal andra lagar. Bestämmelserna tillämpas vid tillståndsprövning enligt dessa lagar av ett flertal myndigheter och även av kommunen vid planläggning enligt PBL. Länsstyrelsen har en central roll vid bedömning av om betydande miljöpåverkan kan antas föreligga liksom för att ge information om underlag för miljöbedömningen.

Miljödepartementet redovisade i augusti 2012 ett förslag till ändring av 6 kapitlet miljöbalken och en ny miljökonsekvensförordning i departementspromemorian ”Effektivare identifiering, beskrivning och bedömning av miljökonsekvenser”. Promemorian grundade sig på en tidigare departementspromemoria och på miljöprocessutredningens betänkande ”Områden av riksintresse och Miljökonsekvensbeskrivningar” (SOU 2009:45) liksom på remissutfallet av dessa. Syftet med förslaget är att reglerna ska vara tydliga och ändamålsenliga och ge förutsättningar för att resurserna vid och inför prövningen läggs på de fall och frågor där de ger störst miljönytta.

De myndigheter som har i uppgift att fatta beslut enligt de berörda lagarna kommer att påverkas av ändringsförslaget liksom de företag och enskilda som avser genomföra projekt och verksamheter där krav på miljöbedömning kan ställas.
Ekonomiska konsekvenser
Förslaget kan få ekonomiska konsekvenser eftersom myndigheters arbetsbörda skulle öka liksom deras behov av konsulthjälp vilket ställer krav på ökade resurser. Även ökade uppgifter för den sökande liksom ökade och nya administrativa krav kan leda till ökade kostnader för företag. Det är svårt att i nuläget närmare uppskatta kostnaderna.
Övrigt
-