Miljo_Kommenterad_dagordning

Bilaga till dokument från EU-nämnden 2017/18:4C27C6

Kommenterad dagordning rådet

2018-06-14

Miljö- och energidepartementet

Internationella sekretariatet

Rådets möte (miljö) den 25 juni

Kommenterad dagordning

1.Godkännande av dagordningen

2.Godkännande av A-punktslistan

Lagstiftningsöverläggningar

(Offentlig överläggning i enlighet med artikel 16.8 i fördraget om Europeiska unionen)

3.Förordningen om normer för minskade koldioxidutsläpp från personbilar och lätta nyttofordon (omarbetning)

Vilken typ av behandling förväntas i rådet:

Riktlinjedebatt.

Ansvarigt statsråd:

Karolina Skog.

Förslagets innehåll:

Kommissionen föreslår flera ändringar i förhållande till nuvarande bestämmelser. Under 2021 ska bilarnas utsläpp av koldioxid räknas om enligt den nya testmetoden WLTP (Worlwide harmonized Light duty driving Test Procedure), som bättre avspeglar utsläpp i verklig körning än den nuvarande metoden. EU-målen för både personbilar och lätta nyttofordon ska skärpas

med 15 % reduktion till 2025 och med 30 % reduktion till 2030, jämfört med 2021 års nivå. Vidare ska den modell som används för att fördela EU-målen mellan tillverkarna justeras för att gynna mindre och lättare bilar mer än i dag. Därutöver föreslår kommissionen bland annat nya definitioner och incitament för noll- och lågutsläppsfordon och att undantaget för nischtillverkare med försäljningsvolym på mellan 10 000 och 300 000 fordon per år tas bort.

Förhandlingen i rådets arbetsgrupp har hittills inte resulterat i några överenskommelser. Diskussionerna har mest präglats av tekniska frågor, såsom provning och kontroll av fordonens verkliga utsläpp av koldioxid, samt av Frankrikes förslag att avskaffa modellen som fördelar EU-målen mellan tillverkarna.

Till rådsmötet har det bulgariska ordförandeskapet tagit fram följande två frågor som underlag för diskussionen:

1.Innebär den ambitionsnivå som föreslås för målen för 2025 och 2030 vad gäller personbilar och lätta nyttofordon en god avvägning mellan att ge ett adekvat bidrag till minskade koldioxidutsläpp å ena sidan och att säkra arbetstillfällena i Europa och skapa tillväxt och konkurrenskraft för den europeiska fordonsindustrin å andra sidan?

2.Är mekanismen för incitament för utsläppsfria och utsläppssnåla fordon enligt kommissionens förslag det bästa och effektivaste sättet att främja införandet av sådana fordon?

Förslag till svensk ståndpunkt:

Regeringen är positiv till kommissionens förslag om successiva ändringar i modellen som fördelar EU-målen mellan tillverkarna. Det är däremot fel tidpunkt att nu genomföra genomgripande förändringar av modellen, och därmed plötsligt skapa helt nya förutsättningar för tillverkarna.

Regeringen kan också stödja kommissionens förslag till incitament för noll- och lågutsläppsfordon i form av rabatt på utsläppsmålet för tillverkare med en hög försäljningsandel av dessa fordon. Regeringens uppfattning är att kommissionens liggande förslag är väl avvägt och anser att det är riktigt att incitamenten ska ha en styrning mot rena elbilar.

2 (9)

De nya EU-målen har betydelse för Sveriges möjligheter att nå det nationella målet för inrikes transporter till 2030. Mot denna bakgrund anser regeringen att kommissionens förslag till nya EU-mål bör skärpas. I enlighet med förslag från berörda svenska myndigheter som analyserat frågan under våren anser regeringen att EU-målen bör höjas till 25 % reduktion till 2025 och till 50 % reduktion till 2030, jämfört med 2021 års nivå. Målet till 2030 bör dock vara indikativt med hänsyn till den osäkerhet som finns kring hur snabbt nollutsläppsfordon får genomslag i olika delar av Europa. Vid den planerade översynen 2024 bör en bred analys genomföras av Kommissionen innan målet fastställs.

Datum för tidigare behandling i riksdagen:

Den 1 mars 2018 hölls en överläggning med Miljö- och jordbruksutskottet.

Fortsatt behandling av ärendet:

Rådsförhandlingen i arbetsgruppen beräknas pågå under hela 2018.

Faktapromemoria:

Fakta-PM 2017/18:FPM33

4.Direktiv om kvalitet på dricksvatten (omarbetning) Vilken typ av behandling förväntas i rådet:

Riktlinjedebatt.

Ansvarigt statsråd:

Sven-Erik Bucht.

Förslagets innehåll:

Förslaget innehåller en omarbetning och uppdatering av dricksvattendirektivet. Det är i indelat i fem huvuddelar: uppdaterade kvalitetsparametrar för dricksvatten, införande av en riskbaserad inriktning i direktivet, ökad transparens, åtgärder för att öka tillgången till dricksvatten samt åtgärder när det gäller material i kontakt med dricksvatten.

3 (9)

Till rådsmötet har bulgariska ordförandeskapet ställt följande frågor:

1.Harmonisering av produkter och material i kontakt med dricksvatten (art. 10)

a)Anser medlemsländerna att harmonisering av material och produkter i kontakt med dricksvatten ska äga rum inom ramen för den inre marknadens reglering, inklusive harmonisering av hygienkrav, eller ska medlemsstaterna behålla möjligheten att ställa striktare krav inom nationell miljölagstiftning?

b)Om harmonisering av material och produkter i kontakt med dricksvatten hanteras inom byggproduktförordningen, ser ni några problem med detta, och om så, hur ska de hanteras? Om ni föreslår alternativ, kan ni förklara hur det skulle hanteras i relation till genomförbarhet och juridisk tillämpning?

2. Tillgång till vatten (art. 13)

a)Är dricksvattendirektivet rätt instrumentet för att reglera garanterad tillgång till vatten, med europeiska medborgarinitiativet Right2Water i åtanke?

b)Om det ska finnas en bestämmelse om tillgång till dricksvatten, ska den då lista metoder och medel för säkra tillgång till vatten, eller ska medlemsländerna tillåtas större flexibilitet att välja den mest lämpliga metoden baserad på kulturella och geografiska omständigheter?

Förslag till svensk ståndpunkt:

Regeringen anser att det ur ett hälso- och miljöperspektiv är viktigt med tydliga regler för produkter och material som kommer i kontakt med dricksvatten, samtidigt som handelshinder på den inre marknaden måste reduceras. Regeringen vill därför ha mer enhetliga regler på EU-nivå för produkter och material i kontakt med dricksvatten.

Regeringen anser att det finns olika möjliga lösningar för att skydda människors hälsa från skadliga effekter av föroreningar i dricksvatten och samtidigt skapa mer enhetliga regler om material i kontakt med dricksvatten.

4 (9)

Regeringen välkomnar en lösning där byggproduktförordningen används för att ta fram tekniska specifikationer och provningsmetoder för material i kontakt med dricksvatten. Regeringen anser dock inte att detta är tillräckligt för att skydda människors hälsa eller förhindra problemen med handelshinder. Byggproduktförordningen omfattar produkter som varaktigt ska ingå i byggnadsverk och kan därför inte omfatta allt material i kontakt med dricksvatten genom hela distributionskedjan. Krav på innehåll eller avgivning av ämnen från material i kontakt med dricksvatten behöver därför även regleras på EU-nivå.

Dricksvattendirektivets rättsliga beslutsfarande grundar sig på artikel 192.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Det innebär möjligheter för Sverige enligt artikel 193 att införa strängare skyddsåtgärder. De ska vara förenliga med fördraget och ska anmälas till kommissionen.

När det gäller tillgång till dricksvatten stödjer regeringen målsättningen att minska förbrukningen av plastflaskor, men anser samtidigt att skrivningarna om tillgång till dricksvatten behöver analyseras med hänvisning till proportionalitetsprincipen. Det är angeläget att finna en avvägning mellan en strävan att främja tillgången på dricksvatten i EU:s medlemsstater och samtidigt upprätthålla proportionalitetsprincipen.

Datum för tidigare behandling i riksdagen:

Överläggning ägde rum den 12 april 2018 i Miljö- och jordbruksutskottet.

Fortsatt behandling av ärendet:

Förslaget kommer fortsätta förhandlas under hösten 2018 med ett sannolikt antagande våren 2019.

Faktapromemoria:

Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om kvaliteten på dricksvatten (omarbetning) 2017/18: FPM56

5 (9)

5.Slutsatser om förverkligande av EU:s handlingsplan för den cirkulära ekonomin

Vilken typ av behandling förväntas i rådet:

Antagande av rådsslutsatser.

Ansvarigt statsråd:

Karolina Skog.

Förslagets innehåll:

Rådsslutsatser följer på kommissionens meddelanden om plaststrategin, gränssnittet för kemikalier, produkter och avfall samt övervakningsramverket för cirkulär ekonomi.

Förslaget till rådslutsatser innehåller uppmaningar till både medlemsstaterna och kommissionen om inriktning i plaststrategin, i det fortsatta arbetet med gränssnittet för kemikalier, produkter och avfall samt för övervakningsramverket för cirkulär ekonomi.

Sverige har fått gehör för sina ståndpunkter under framtagandet av slutsatserna och haft framgång med samtliga fyra huvudprioriteringar i förhandlingen. De fyra ståndpunkterna är:

Verka för en slutsats i vilken medlemsstaterna uppmuntrar kommissionen att ta fram förslag gällande oavsiktligt bildade mikroplaster som leder till utsläpp.

Verka för en slutsats som belyser vikten av åtgärder som begränsar export av plastavfall utanför unionen till länder som inte kan säkerställa en avfallshantering som är säker för människors hälsa och miljön.

Verka för EU-åtgärder som leder till ökad andel biobaserad råvara i produkter och plastproduktion.

EU ska gå mot en giftfri miljö. För att nå det målet måste särskilt farliga ämnen fasas ut och information om främst särskilt farliga

6 (9)

ämnen, men på längre sikt fler ämnen, vara tillgänglig för alla aktörer i hela värdekedjan inklusive återvinningsföretag och avfallshanterare.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen föreslår att Sverige vid rådsmötet ställer sig bakom ett antagande av rådsslutsatserna.

Datum för tidigare behandling i riksdagen:

Överläggning om plaststrategin ägde rum i Miljö- och jordbruksutskottet den 1 mars.

Fortsatt behandling av ärendet

Rådsslutsatserna väntas antas på rådsmötet.

Faktapromemoria:

Meddelande om plaststrategin 2017/18:FPM52

6.Övriga frågor

a)Aktuella lagstiftningsförslag

(Offentlig överläggning i enlighet med artikel 16.8 i fördraget om Europeiska unionen)

I.Förordningen om koldioxidnormer för tunga fordon

II.Förordningen om ett program för miljö- och klimatpolitik (Life)

III.Förordningen om återanvändning av vatten IV. Förordning om engångsplaster

V.Förordningen om samordning av rapporteringsskyldigheter på miljöområdet

Kommissionen avser informera om de lagförslag som nyligen har presenterats.

7 (9)

b)Internationella möten under senare tid

I. EU för Talanoa-dialog (Bryssel, 13 juni 2018)

II.Nionde Petersbergsdialogen om klimatfrågor (Berlin, 17-19 juni 2018)

III.Ministermöte om klimatåtgärder (Bryssel, 20-21 juni 2018)

Kommissionen avser informera om de internationella möten som ägt rum sedan miljörådsmötet den 5 mars.

c) Efter 2020 – en ny global överenskommelse om kemikalier och avfall

Sverige avser vid rådsmötet informera om förslaget att inrätta en högnivåallians för att säkerställa en ambitiös kemikaliagenda och en sund hantering av kemikalier och avfall efter 2020.

d)Inkludering av uppfyllnaden av Parisavtalet som en grundläggande del av EU:s överenskommelser och verkställighet av bestämmelserna om hållbar utveckling i handelsavtal genom tvistlösningsmekanismer

Information från den franska delegationen.

e)Att nå ambitiösa resultat vid COP 15 för mångfaldskonventionen under 2020

Frankrike avser informera om sitt non-paper om hur de tänker sig att en post 2020-regim inom CBD-konventionen kan utvecklas. De har tagit fram detta positionspapper i tid för de diskussioner som kommer att ske under året inför konventionens fjortonde partsmöte som äger rum i Sharm El Sheik, Egypten, 17-29 november 2018. De vill med sitt non-paper influera diskussionerna inom EU i dessa diskussioner och även de kommande rådslutsatser som förväntas antas i höst inför partsmötet.

f) Det kommande ordförandeskapets arbetsprogram

Det inkommande österrikiska ordförandeskapet avser informera om sitt arbetsprogram.

8 (9)

9 (9)