RIF - kommenterad dagordning

Bilaga till dokument från EU-nämnden 2016/17:458038

Promemoria

2016-10-03

Justitiedepartementet

EU-enheten

EU-nämnden

Riksdagen

Kopia: Justitieutskottet

Kopia: Socialförsäkringsutskottet

Kopia: Civilutskottet

Kopia: Konstitutionsutskottet

Kommenterad dagordning för rådets möte för rättsliga och inrikes frågor (RIF) den 13 – 14 oktober 2016

INRIKES FRÅGOR

1. Godkännande av den preliminära dagordningen (Sr Johansson, Sr Ygeman)

Se bifogad preliminär dagordning.

Lagstiftningsöverläggningar

2. (ev.) Godkännande av A-punktslistan (Sr Johansson, Sr Ygeman)

Det har ännu inte presenterats någon A-punktslista.

3. Reform av det gemensamma europeiska asylsystemet (Sr Johansson)

a) Dublin: Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om kriterier och mekanismer för att avgöra vilken medlemsstat som är ansvarig för att pröva en ansökan om internationellt skydd som en tredjelandsmedborgare eller en statslös person har lämnat in i någon medlemsstat (omarbetning) (första behandlingen)

Avsikten med behandlingen i rådet

Lägesrapport

Tidigare dokument: Fakta-PM 2015/16:FPM94

Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: den 3 juni 2016

Tidigare behandlad vid överläggning med eller information till riksdagsutskott: Information till socialförsäkringsutskottet den 19 maj 2016 samt överläggning med socialförsäkringsutskottet den 26 maj 2016.

Bakgrund

Den 4 maj 2016 presenterade kommissionen ett förslag till revidering av Dublinförordningen. Grundprinciperna i nuvarande Dublinförordning ändras inte i förslaget, dvs. att etablera vilken medlemsstat som ska ansvara för prövning av en asylansökan och att snabbt ge tillgång för den enskilde till asylprocessen. Genom förslaget avser kommissionen etablera en omfördelningsmekanism i Dublinförordningen som aktiveras med automatik när antalet asylansökningar i en medlemsstat överstiger en viss tröskel. Förslaget avser även att förenkla och effektivisera handläggningen av Dublinärenden. Ett syfte med förslaget är även att minska de sekundära förflyttningarna inom unionen.

Den första genomläsningen av förslaget pågår på rådsarbetsgruppsnivå.

Svensk ståndpunkt

Regeringen välkomnar att ordförandeskapet ska presentera en lägesrapport.

Regeringen vill se mer långtgående förslag men välkomnar kommissionens förslag och ambitionen att uppnå en jämnare fördelning av asylsökande i unionen innefattande en omfördelningsmekanism.

Alla medlemsstater måste solidariskt dela på ansvaret att ta emot människor i behov av skydd. Systemet ska vara effektivt, långsiktigt hållbart och värna asylrätten.

Utgångspunkten är att alla medlemsstater ska delta i omfördelningen. En medlemsstat ska under särskilda omständigheter ha möjlighet att välja att pröva en asylansökan utanför omfördelningen om den så önskar. Möjligheten att köpa sig fri från ansvar bör begränsas så långt det är möjligt.

När det gäller den föreslagna referensnyckeln förordar regeringen att arbetslöshet och tidigare ansträngningar på asylområdet vägs in.

De begränsningar för den enskilde individen som föreslås måste ske inom rimliga ramar och med hänsyn tagen till gällande regelverk, exempelvis Europakonventionen. Det är viktigt att begränsa de sekundära förflyttningarna och dessa ska inte vara tillåtna i större utsträckning än enligt dagens EU-regler.

Regeringen välkomnar även att kommissionen ser över effektiviteten i handläggningen av Dublinärenden. Regeringen ska verka för att systemet blir enklare, tydligare och hållbart.

Rätten att söka asyl och få den prövad måste säkerställas i alla lägen. Det är dock inte upp till den enskilde att välja i vilken medlemsstat detta ska ske. I den mån det är möjligt ska hänsyn tas till exempelvis språkkunskaper eller annan koppling till en medlemsstat. Det kan dock inte finnas en garanti för att komma till en viss medlemsstat. Familjer ska hållas samman.

Regeringen anser att förslaget bör finansieras genom omprioriteringar inom EU:s budgetram.

b) Mottagningsförhållandena: Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om normer för mottagande av personer som ansöker om internationellt skydd (omarbetning) (första behandlingen)

Avsikten med behandlingen i rådet

Lägesrapport

Dokument: Det har ännu inte presenterats något dokument för behandlingen i rådet.

Tidigare dokument: Fakta-PM 2015/16:FPM129, kommissionens förslag KOM (2016)465.

Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden:

Tidigare behandlad vid överläggning med eller information till riksdagsutskott: Överläggning med socialförsäkringsutskottet den 22 september 2016.

Bakgrund

Kommissionen antog den 13 juli 2016 ett förslag om reviderat mottagandedirektiv. Förslaget syftar till att ytterligare harmonisera mottagandeförhållandena inom EU, minska incitamenten för sekundära förflyttningar samt att tidigarelägga de sökandes tillträde till arbetsmarknaden.

Kommissionen föreslår bland annat krav på att medlemsstaterna ska beakta de normer för mottagandeförhållanden som tagits fram på EU-nivå i syfte att säkerställa att alla asylsökande får en värdig behandling. För att motverka sekundära förflyttningar föreslås möjligheter att sätta in ytterligare restriktioner i de sökandes rörelsefrihet liksom strikta konsekvenser om restriktionerna inte respekteras. För att förbättra de sökandes möjligheter att bli självförsörjande och integreras vill kommissionen att sökande tidigare ska få tillträde till arbetsmarknaden.

Förhandlingar på rådsarbetsgruppsnivå påbörjades i september 2016.

Svensk ståndpunkt

Regeringen välkomnar att ordförandeskapet ska presentera en lägesrapport.

Regeringen välkomnar en ökad harmonisering av medlemsstaternas asylsystem. Alla medlemsstater måste solidariskt dela på ansvaret att ta emot människor i behov av skydd. Systemet ska vara effektivt, rättssäkert, långsiktigt hållbart, humant och medge beslut av hög kvalitet som värnar asylrätten.

En förutsättning för ett sådant system är att alla medlemsstater har ett fungerande och effektivt asylsystem. Det kräver humana mottagningssystem med tillräcklig kapacitet, en rättssäker asylprocess, likvärdig bedömning av skyddsbehov och vissa grundrättigheter kopplade till skyddsbehovet.

Regeringen välkomnar en ökad harmonisering av medlemsstaternas mottagningssystem, som syftar till att förbättra de generella mottagandevillkoren liksom till att enskilda medlemsstater i vissa delar ha en mer generös inställning, och till förbättringar av beredskapen inom den europeiska unionen. Tidsfrister måste vara realistiska och reglerna bör varken leda till omotiverat ökad administration eller omotiverat ökade utgifter.

Att sekundära förflyttningar inte ska vara tillåtna i större utsträckning än enligt dagens EU-regler är en viktig princip. Det främsta incitamentet för att förhindra sekundära förflyttningar är ett likvärdigt mottagande i EU. Det är viktigt att prövning kan ske i rätt medlemsstat. Regeringen ser att det kan finnas behov av möjligheter att använda förvarstagande i fall då det är sannolikt att den asylsökande som hanteras enligt Dublinreglerna kan komma att avvika, en sådan ordning är också nödvändig för att upprätthålla principerna i den nya Dublinförordningen. Generellt motsätter sig dock regeringen utökade begränsningar av rörelsefriheten för asylsökande inom en medlemsstat, så som särskilda stängda flyktingläger eller i mindre områden dit asylsökande allmänt hänvisas.

När begränsningar måste ske för den enskilde individen ska de vara proportionerliga och ske med hänsyn tagen till gällande internationella åtaganden på området, exempelvis Europakonventionen. Barnens bästa måste beaktas.

Mottagandevillkoren i direktivet ska vara ändamålsenligt utformade och i överensstämmelse med övriga rättsakter på asylområdet.

Regeringen kommer fortsatt analysera förslaget i alla dess delar.

c) Kvalifikation: Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om normer för när tredjelandsmedborgare eller statslösa personer ska anses berättigade till internationellt skydd, för en enhetlig status för flyktingar eller personer som uppfyller kraven för att betecknas som subsidiärt skyddsbehövande, och för innehållet i det beviljade skyddet och om ändring av rådets direktiv 2003/109/EG av den 25 november 2003 om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning (första behandlingen)

Avsikten med behandlingen i rådet

Lägesrapport

Dokument: Det har ännu inte presenterats något dokument för behandlingen i rådet.

Tidigare dokument: Fakta-PM 2015/16:FPM130, kommissionens förslag KOM(2016) 466.

Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: -

Tidigare behandlad vid överläggning med eller information till riksdagsutskott: Överläggning med socialförsäkringsutskottet den 22 september 2016.

Bakgrund

Kommissionen antog den 13 juli 2016 ett förslag om skyddsgrundsförordning. Förordningen avses ersätta det nuvarande skyddsgrundsdirektivet. Förslaget syftar till en ökad harmonisering mellan medlemsstaterna när det gäller bedömningar av asylansökningar och innehållet i ett beviljat skydd. Förslaget innehåller vissa förtydliganden av kriterierna för skyddsbehov och uteslutande samt krav på att medlemsstaterna ska beakta analyser som föreslås tas fram med stöd av det europeiska stödkontoret för asylfrågor. Tydligare krav på omprövning av skyddsbehovet införs. Vilka rättigheter och skyldigheter de som beviljats internationellt skydd har utvecklas och förtydligas. Det fastställs bl.a. att flyktingar ska beviljas uppehållstillstånd i tre år och alternativt skyddsbehövande i ett år.

Förhandlingar på rådsarbetsgruppsnivå påbörjades i september 2016.

Svensk ståndpunkt

Regeringen välkomnar att ordförandeskapet ska presentera en lägesrapport.

Alla medlemsstater måste solidariskt dela på ansvaret att ta emot människor i behov av skydd. Systemet ska vara effektivt, rättsäkert, långsiktigt hållbart, humant och medge beslut av hög kvalitet som värnar asylrätten.

En förutsättning för ett sådant system är att alla medlemsstater har ett fungerande och effektivt asylsystem. Det kräver humana mottagningssystem med tillräcklig kapacitet, en rättssäker asylprocess, likvärdig bedömning av skyddsbehov och vissa grundrättigheter kopplade till skyddsbehovet.

Regeringen välkomnar en ökad harmonisering av medlemsstaternas asylsystem. Enhetligheten i bedömningarna av skyddsbehov bör öka och det är därför positivt att grunderna för bedömning av skyddsbehov förtydligas. Principen om non-refoulement och respekten för rätten att söka asyl måste fullt ut upprätthållas, även i situationer när en sökande inte samarbetar med myndigheterna. Regeringen anser också att skyddsstatus måste kunna beviljas vid så kallade sur place-skäl på samma sätt som idag. Bestämmelserna om omprövning av skyddsskäl bör utformas så att de inte leder till omotiverade ökade administrativa krav för de prövande myndigheterna. Vid behov ska en enskild medlemsstat i vissa delar kunna ha en mer generös inställning än den som EU som helhet har.

Regeringen välkomnar att innebörden av internationellt skydd förtydligas. Regeringen välkomnar också att det klargörs att rättigheter till t.ex. försörjningsstöd, skola och hälsovård bara föreligger i den medlemsstat som beviljat skydd och inte i andra. När det gäller längden på uppehållstillstånd för skyddsbehövande förordar regeringen ett regelverk som möjliggör att permanenta uppehållstillstånd får beviljas.

Tidsfrister måste vara realistiska och reglerna bör varken leda till omotiverad ökad administration eller omotiverat ökade utgifter.

Regeringen kommer fortsatt analysera förslaget i alla dess delar.

d) Förfarande: Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning inrättande av ett gemensamt förfarande för internationellt skydd i unionen och om upphävande av direktiv 2013/32/EU (första behandlingen)

Lägesrapport

Avsikten med behandlingen i rådet

Lägesrapport

Dokument: Det har ännu inte presenterats något dokument för behandlingen i rådet.

Tidigare dokument: Fakta-PM 2015/16:FPM131, kommissionens förslag KOM(2016)467

Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: -

Tidigare behandlad vid överläggning med eller information till riksdagsutskott: Överläggning med socialförsäkringsutskottet den 22 september 2016.

Bakgrund

Kommissionen antog den 13 juli 2016 ett förslag till asylprocedurförordning. Förordningen avses ersätta det nuvarande asylprocedurdirektivet. Förslaget syftar till att etablera ett enhetligt förfarande för internationellt skydd som är effektivt, rättvist och balanserat.

Kommissionen föreslår bl.a. fler och kortare tidsfrister för myndigheternas handläggning av ärenden. Utöver nuvarande tidsfrist för registrering av en ansökan införs en tidsfrist för när en ansökan därefter ska lämnas in. Tidsfrister införs också i överprövningsförfarandet. Sökandes skyldighet att stanna kvar i den prövande medlemsstaten och att samarbeta med myndigheterna förtydligas. Det blir obligatoriskt för de prövande myndigheterna att använda påskyndade förfaranden i vissa fall. Garantierna för de sökande stärks när det gäller rätten till information och till rättsligt biträde. Garantierna för barn stärks bl.a. genom tidsfrister för förordnande av företrädare och krav på tillsyn över företrädarna.

Förhandlingar på rådsarbetsgruppsnivå påbörjades i september 2016.

Svensk ståndpunkt

Regeringen välkomnar att ordförandeskapet ska presentera en lägesrapport.

Regeringen välkomnar en ökad harmonisering av medlemsstaternas asylsystem. Alla medlemsstater måste solidariskt dela på ansvaret att ta emot människor i behov av skydd. Systemet ska vara effektivt, rättsäkert, långsiktigt hållbart, humant och medge beslut av hög kvalitet som värnar asylrätten.

En förutsättning för ett sådant system är att alla medlemsstater har ett fungerande och effektivt asylsystem. Det kräver humana mottagningssystem med tillräcklig kapacitet, en rättssäker asylprocess, likvärdig bedömning av skyddsbehov och vissa grundrättigheter kopplade till skyddsbehovet. Vid behov ska en enskild medlemsstat i vissa delar kunna ha en mer generös inställning än den som EU har som helhet.

För regeringen är upprätthållandet av rättssäkerheten i den gemensamma processen avgörande. Systemet måste ha tillräckliga garantier för rätten att söka asyl och att alla ansökningar prövas individuellt och rättssäkert. Principen om non-refoulement och respekten för rätten att söka asyl måste fullt ut upprätthållas, även i situationer när en sökande inte samarbetar med myndigheterna.

Regeringen välkomnar att reglerna förenklas och förtydligas samt att barns rättigheter stärks. Systemet måste vara effektivt och ansökningar prövas skyndsamt med bibehållen kvalitet. Regeringen anser att den föreslagna uppdelningen och ansvarsfördelningen mellan registrering av ansökan och inlämnande av ansökan bör vara frivillig för medlemsstaterna att införa. Regeringen anser också att alla vuxna ska ansöka om asyl personligen. Tidsfrister måste vara realistiska och reglerna bör varken leda till omotiverad ökad administration eller omotiverat ökade utgifter.

Regeringen anser att principen om den fria bevisvärderingen måste kunna upprätthållas och motsätter sig därför bl.a. bestämmelser om krav på erkännande av andra medlemsstaters medicinska åldersbedömningar samt begränsningar av vad en sökande får anföra under domstolsprövning.

Den övergripande målsättningen för regeringen är att säkerställa ett rättssäkert gemensamt system som värnar asylrätten. Regeringen kommer fortsatt analysera förslaget i alla dess delar.

e) Eurodac: Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av Eurodac för jämförelse av fingeravtryck för en effektiv tillämpning av [förordning (EU) nr 604/2013 om kriterier och mekanismer för att avgöra vilken medlemsstat som är ansvarig för att pröva en ansökan om internationellt skydd som en tredjelandsmedborgare eller en statslös person har lämnat in i någon medlemsstat], för att identifiera en tredjelandsmedborgare eller statslös person som vistas olagligt i medlemsstaterna och för när medlemsstaternas brottsbekämpande myndigheter och Europol begär jämförelser med Eurodacuppgifter för brottsbekämpande ändamål (omarbetning) (första behandlingen)

Avsikten med behandlingen i rådet

Riktlinjedebatt/lägesrapport

Dokument:

Det har ännu inte presenterats något dokument för behandlingen i rådet.

Tidigare dokument: Fakta-PM 2015/16:FPM96, Kommissionens förslag till förordning KOM (2016)272

Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: den 3 juni 2016.

Tidigare behandlad vid överläggning med eller information till riksdagsutskott: Överläggning med socialförsäkringsutskottet den 26 maj 2016.

Bakgrund

Eurodac är en EU-gemensam databas med fingeravtryck, som skapats för att hjälpa till att fastställa vilken medlemsstat som är ansvarig för att pröva en asylansökan. Den 4 maj 2016 presenterade kommissionen ett förslag om en revidering av Eurodacförordningen. Förslaget utgör en del av den reform av det gemensamma asylsystemet som kommissionen aviserade i sitt meddelande den 6 april 2016 (Towards a Reform of the Common European Asylum System and Enhancing Legal Avenues to Europe). Förslaget innebär att Eurodac, förutom att bidra till det praktiska genomförandet av Dublinförordningen, även ska bidra till kontroll av olaglig invandring och underlätta återvändande. Eurodac föreslås på så sätt få ett bredare användningsområde än tidigare. Förslaget innebär att information om bland annat fingeravtryck och ansiktsbild kommer att lagras och jämföras för personer som ansöker om asyl, grips i samband med att de olagligen passerar EU:s yttre gräns eller uppehåller sig olagligen i en medlemsstat.

På rådsmötet kommer en lägesrapport att ges och en riktlinjedebatt att hållas.

Svensk ståndpunkt

Sverige välkomnar kommissionens förslag. En reviderad förordning kan bidra till det praktiska genomförandet av ett nytt, mer solidariskt, gemensamt asylsystem.

Det är också positivt om ett nytt Eurodacsystem kan bidra till att fler minderåriga som befinner sig i EU kan identifieras, i syfte att motverka exploatering av barn och återfinna barn som har separerats från sina familjer.

Bästa möjliga balans mellan behovet av att behandla fler personuppgifter och skyddet av den personliga integriteten och respekt för de barn som ska registreras måste dock eftersträvas när fingeravtryck ska tas. Det är även viktigt vid behandlingen av känsliga personuppgifter, särskilt som det kan röra sig om personer med skyddsbehov. 

Kommissions förslag syftar också till att underlätta återvändandearbetet, vilket är en viktig fråga för Sverige, när antalet avslagna asylansökningar i medlemsstaterna kan förväntas öka.

f) Easobj Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om Europeiska unionens asylbyrå och om upphävande av förordning (EU) nr 439/2010 (första behandlingen)

Riktlinjedebatt/lägesrapport

Avsikten med behandlingen i rådet

Riktlinjedebatt/lägesrapport

Dokument: Det har ännu inte presenterats något dokument för behandlingen i rådet.

Tidigare dokument: Fakta-PM 2015/16:FPM95

Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: den 3 juni 2016

Tidigare behandlad vid överläggning med eller information till riksdagsutskott: Information till socialförsäkringsutskottet den 19 maj 2016 samt överläggning med socialförsäkringsutskottet den 26 maj 2016.

Bakgrund

I kommissionens meddelande Mot en reform av det gemensamma europeiska asylsystemet och stärkta lagliga vägar till Europa den 6 april 2016 (se faktapromemoria 2015/16:FPM79) var en av de prioriterade åtgärderna att reformera det gemensamma europeiska asylsystemet i syfte att bland annat etablera ett hållbart och rättvist asylsystem. Behovet av en reform har även lyfts fram av Europaparlamentet och Europeiska rådet. Förslaget till revidering av förordningen om det europeiska stödkontoret för asylfrågor är ett av flera lagstiftningsförslag som ingår i reformen och som kommissionen presenterat under våren och sommaren 2016. Kommissionen presenterade det nu aktuella förslaget den 4 maj 2016. Byrån föreslås få fem huvuduppgifter: (1) stärka praktiskt samarbete och informationsutbyte, (2) tillförsäkra en ökad konvergens i EU vid bedömningen av skyddsbehov, (3) främja ett enhetligt genomförande av EU-rätten, (4) övervaka och utvärdera genomförandet av det gemensamma asylsystemet, och (5) erbjuda utökat operativt och tekniskt stöd till medlemsstaterna.

Den första genomläsningen av förslaget pågår på rådsarbetsgruppsnivå.

Svensk ståndpunkt

Regeringen välkomnar förslaget. EASO:s kapacitet måste stärkas och mandatet behöver därför ses över. Det praktiska samarbetet på asylområdet måste överlag förbättras inom EU. Det är centralt att medlemsstaterna på ett korrekt sätt genomför antagen lagstiftning och det är därför viktigt att den nya byrån fokuserar på sin huvuduppgift, det vill säga att främja ett enhetligt genomförande av EU-rätten genom ett utökat operativt och tekniskt stöd till medlemsstaterna. Ett gemensamt asylsystem förutsätter ett fungerande verktyg för att säkerställa att alla länder följer sina åtaganden. Det är viktigt att den nya byråns uppgifter inte duplicerar det arbete som görs idag av till exempel UNHCR och International Organization for Migration (IOM).

4. Unionsram för vidarebosättning (Sr Johansson)

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av en unionsram för vidarebosättning och om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 516/2014 (första behandlingen)

= Riktlinjedebatt

Avsikten med behandlingen i rådet

Riktlinjedebatt

Dokument: Det har ännu inte presenterats något dokument för behandlingen i rådet.

Tidigare dokument: Fakta-PM 2015/16: FPM 122, kommissionens förslag KOM(2016)468

Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: -

Tidigare behandlad vid överläggning med eller information till riksdagsutskott: Överläggning med socialförsäkringsutskottet den 22 september 2016.

Bakgrund

Kommissionen antog den 13 juli 2016 ett förslag om förordning om ett EU-gemensamt system för vidarebosättning och förslag om ändring av förordningen om asyl-, migrations-, och integrationsfonden. Förslaget syftar till att etablera en ram för EU:s politik för vidarebosättning.

Förslaget innebär en mer sammanhållen handläggningsprocess kring vidarebosättning och en mer sammanhållen ansats gentemot de stora värdländerna. Förslaget innehåller inga bestämmelser som tvingar en EU-medlemsstat att ta en viss andel av en EU-gemensam vidarebosättningskvot. Men det föreslås att genomförandebefogenheter ges till rådet som i ett årligt separat beslut, efter förslag från kommissisonen, ska fastställa en EU-gemensam kvot och medlemsstaternas andelar i denna, liksom övergripande geografiska prioriteringar. Kommande rådsbeslut kan leda till att en medlemsstat måste ta emot kvotflyktingar.

Viktiga delar i förslaget är att förutom flyktingar och skyddsbehövande ska även internflyktingar kunna omfattas av vidarebosättning. Ett standardförfarande respektive ett påskyndat förfarande för vidarebosättning och regler om uteslutandegrunder föreslås. Det inrättas en högnivåkommitté, ledd av kommissionen, som ska ge politisk vägledning vid genomförandet av det gemensamma arbetet. Förhandlingar på rådsarbetsgruppsnivå påbörjades i september 2016.

Svensk ståndpunkt

Vidarebosättning är och har sedan länge varit en viktig del av den svenska flyktingpolitiken. Vidarebosättning är ett väl beprövat system och det säkraste sättet för personer i behov av skydd att komma till EU. Det finns ett behov av fler lagliga vägar till EU för att söka asyl.

Regeringen är positiv till att det förutom det ordinarie vidarebosättningsförfarandet ska införas ett skyndsamt förfarande, vilket möjliggör en snabbare väg in i EU för personer som är i behov av skydd.

Regeringen är positiv till ett EU-gemensamt vidarebosättningssystem som syftar till att öka medlemsstaternas deltagande i arbetet och som kan bidra till att öka antalet vidarebosättningsplatser i EU. Det är viktigt att det system som inrättas inte medför onödig administration eller försvårar för de medlemsstater som redan har ett välfungerande nationellt system för vidarebosättning. UNHCR och IOM har centrala roller vid genomförandet. Regeringen kommer fortsatt analysera förslaget i alla dess delar.

5. Informationstekniska åtgärder som hör samman med gränsförvaltning (Sr Ygeman)

a) Systematiska kontroller vid de yttre gränserna

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 562/2006 vad gäller stärkandet av kontrollerna mot relevanta databaser vid de yttre gränserna (första behandlingen)

Avsikten med behandlingen i rådet

Lägesrapport

Bakgrund

I reaktion på de terrorattentat som Frankrike drabbades av hösten 2015 bjöd rådet för rättsliga och inrikes frågor (RIF-rådet) i sina slutsatser från den 9 och den 20 november 2015 in kommissionen att presentera ett förslag på en ändring i kodex om Schengengränserna för att möjliggöra systematiska slagningar på EU-medborgare, inklusive verifiering av biometriska uppgifter, gentemot relevanta databaser vid de yttre gränserna. Förslaget presenterades av kommissionen den 15 december 2015, som del av ett paket innehållande flera förslag på gränsområdet.

Enligt förslaget ska det vara obligatoriskt för medlemsstaterna att utföra systematiska in- och utresekontroller på personer som åtnjuter fri rörlighet enligt unionsrätten. Slagningar i relevanta databaser ska göras gällande såväl resehandlingar som huruvida personerna utgör hot mot allmän ordning eller inre säkerhet. Vid tvivel om resehandlingens äkthet eller innehavarens identitet ska verifiering ske med hjälp av biometriska uppgifter. Gällande tredjelandsmedborgare föreslås det bli obligatoriskt med systematiska kontroller vid utresa gentemot relevanta databaser för att säkra att tredjelandsmedborgaren inte utgör ett hot mot allmän ordning eller inre säkerhet.

I februari 2016 beslutade rådet om en allmän inriktning gällande förslaget. LIBE-utskottet röstade den 21 juni om förslaget med ändringar. Triloger inleddes med Europaparlamentet under sommaren. Kommissionen och en majoritet av medlemsstaterna har på tjänstemannanivå betonat vikten av att inte försvaga förslaget genom att gå med på de ändringar som Europaparlamentet föreslår. Triloger kommer att återupptas inom kort.

Vid rådsmötet ska ordförandeskapet lämna en lägessrapport.

Svensk ståndpunkt

Se bifogad rådspromemoria.

b) In- och utresesystem

i) Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av ett in- och utresesystem som har till syfte att registrera in- och utreseuppgifter och uppgifter om nekad inresa för tredjelandsmedborgare som passerar Europeiska unionens medlemsstaters yttre gränser och om fastställande av villkoren för åtkomst till in- och utresesystemet för brottsbekämpande ändamål och om ändring av förordning (EG) nr 767/2008 och förordning (EU) nr 1077/2011 (första behandlingen)

ii) Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) 2016/399 vad gäller användningen av in- och utresesystemet (första behandlingen)

Lägesrapport

Avsikten med behandlingen i rådet

Lägesrapport

Bakgrund

Redan för ett antal år sedan såg kommissionen och medlemsstaterna behovet av att modernisera kontrollen av de yttre gränserna och anpassa den till modern teknik. År 2013 presenterade kommissionen det som man kallade för Smarta gränser, som bestod av ett lagförslag dels om ett in- och utresesystem för tredjelandsmedborgare, dels ett program för förhandsregisterade tredjelandsmedborgare som skulle slippa den sedvanliga manuella gränskontrollen in i EU. Då konstaterade rådet att de omfattande tekniska förslagen krävde att projektet prövades innan de sjösattes, varpå man initierade en teknisk studie och ett pilotprojekt som genomfördes på ett antal gränsövergångställen i EU, däribland Arlanda flygplats.

Som en följd av detta presenterade kommissionen den 6 april 2016 sitt reviderade förslag gällande Smarta gränser-paketet. Paketet består av två delar, en förordning om ett elektroniskt in- och utresesystem för tredjelandsmedborgare (Entry Exit System – EES), kompletterat med ett förslag om ändringar i EU:s gränskodex till följd av in- och utresesystemet.

De förslag till rättsakter som presenterades i april är således baserade på en omfattande analys. I jämförelse med 2013 har kommissionen reviderat förslaget inom flera områden, främst systemets tekniska arkitektur, valet av biometriska identifierare, användning av så kallade acceleratorer för att underlätta gränspassagen för resenärerna, datalagring och tillgång till systemet i brottsbekämpande syften.

Kommissionen menar att ett in- och utresesystem behövs för att hantera det ökande antalet gränspassager, för att det nuvarande stämplingssystemet är felbenäget och långsamt och inte heller är anpassat för att varken hantera problemet med personer som överskrider sin tillåtna vistelsetid i Schengenområdet eller bekämpa säkerhetshot som internationell kriminalitet och terrorism.

Förslagen har under våren behandlats på tjänstemannanivå. En tvistefråga har varit förslagets avgränsning avseende tillämpningsområde och en rad medlemsstater önskar utvidga den personkrets som ska registreras i in- och utresesystemet. Några medlemsstater förespråkar att alla resenärer, inklusive EU-medborgare, ska omfattas av systemet. Några andra medlemsstater förespråkar att i vart fall inkludera alla tredjelandsmedborgare (och inte bara de som besöker unionen för en kortare vistelse såsom är föreslaget) i syfte att täppa till luckor i nuvarande system med bristfällig information om resenärer. Om förslaget skulle antas i sitt ursprungsutförande skulle exempelvis viseringsfria turister på besök i EU under maximalt 90 dagar inom en 180-dagarsperiod registreras i EES, medan personer som får en nationell visering giltig i mer än tre månader eller ett uppehållstillstånd inte skulle registreras alls.

Förslaget innehåller också ett förslag till ändring i Schengenkonventionen som går ut på att sådana bilaterala avtal om ytterligare viseringsfri tid som vissa medlemsstater har med olika tredjeländer ska fasas ut. Detta har varit föremål för mycket diskussion då medlemsstaternas meningar går isär om möjligheten att fasa ut avtalen.

Systemet ska innehålla biometriska uppgifter, som enligt förslaget ska utgöras av en ansiktsbild och fyra fingeravtryck. Vissa medlemsstater förespråkar att fler fingeravtryck ska lagras för att öka säkerheten i verifiering och identifiering. Diskussion har också förekommit om vilka fingeravtryck som kan vara till störst nytta för brottsbekämpande myndigheter, som under strikt avgränsade villkor får tillgång till uppgifterna i EES.

Ett system med lagring av personuppgifter ställer stora krav på dataskydd och hänsyn till grundläggande rättigheter. Förslaget innehåller särskilda bestämmelser om detta.

Målsättningen från ordförandeskapet och KOM är att nå en politisk överenskommelse under innevarande år.

Vid rådsmötet ska ordförandeskapet lämna en lägesrapport.

Svensk ståndpunkt

Se vidare i bifogad promemoria.

6. Övriga frågor

= Information från ordförandeskapet om aktuella lagstiftningsförslag (Sr Johansson, Sr Ygeman)

Avsikten med behandlingen i rådet

Information från ordförandeskapet om aktuella lagstiftningsförslag.

Bakgrund

Ordförandeskapet har ännu inte meddelat något om dagordningspunktens innehåll.

Icke lagstiftande verksamhet

7. Godkännande av A-punktslistan (Sr Johansson, Sr Ygeman)

Det har ännu inte presenterats någon A-punktslista.

8. Migration (Sr Johansson)

= Genomförande

Avsikten med behandlingen i rådet

Rådet förväntas diskutera den nuvarande situationen på migrationsområdet och följa upp genomförandet av uttalandet mellan EU och Turkiet.

Dokument: Det har ännu inte presenterats något dokument för behandlingen i rådet.

Tidigare dokument: -

Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: Den 6, 9 och 27 november 2015 och den 19 februari, 4 mars, 15 april, 13 maj samt 3 juni 2016.

Tidigare behandlad vid överläggning med eller information till riksdagsutskott: Information till socialförsäkringsutskottet den 5 och 26 november 2015 och den 3 mars, 14 april, 12 maj samt 26 maj 2016.

Bakgrund

På RIF-rådet den 13–14 oktober kommer en uppföljning ske av de åtgärder man beslutat vidta för att hantera migrationssituationen. Särskilt fokus kommer ligga på uppföljningen och genomförandet av uttalandet mellan EU och Turkiet från den 18 mars 2016.

Svensk ståndpunkt

  • EU måste solidariskt genomföra de beslut som fattats för att gemensamt lösa migrationssituationen.

Det är viktigt att EU-rätten och internationell rätt efterlevs vid genomförandet av uttalandet på migrationsområdet mellan EU och Turkiet. Asylrätten ska värnas. Uttalandet måste följas upp för att säkerställa att detta sker.

Medlemsstaterna måste bidra till det operativa stödet (personal och utrustning), särskilt till Grekland.

Medlemsstaterna måste öka antalet platser för att motta skyddsbehövande syrier från Turkiet.

Det är prioriterat att få stopp på människosmugglingen för att förhindra dödsolyckor. Sverige arbetar för att skapa lagliga vägar in till EU för att söka asyl.

  • Det är nödvändigt att fortsatt fokusera på ett bättre återvändande och ett bättre samarbete om återtagande med tredjeländer.

9. Europeiska gräns- och kustbevakningen: Genomförande (Sr Ygeman)

= Lägesrapport

Avsikten med behandlingen i rådet

Ordförandeskapet kommer att presentera en lägesrapport om genomförandet av förordningen om en europeisk gräns- och kustbevakning.

Dokument: Det har ännu inte presenterats något dokument inför behandlingen i rådet.

Tidigare dokument: Fakta-PM 2015/16:FPM45

Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: Den 19 februari 2016 inför RIF-rådet den 25 februari, den 4 mars 2016 inför RIF-rådet den 10-11 mars, den 15 april inför RIF-rådet den 21 april, den 13 maj inför RIF-rådet den 20 maj, den 3 juni inför RIF-rådet den 9-10 juni samt genom skriftligt samråd (underlag översänt den 9 september) inför rådets skriftliga antagningsförfarande av förordningen den 13-14 september.

Tidigare behandlad vid överläggning med eller information till riksdagsutskott: Information till justitieutskottet den 2 februari 2016, överläggning med justitieutskottet den 11 februari, information till utskottet den 3 mars 2016 inför RIF-rådet den 10-11 mars, den 15 april inför RIF-rådet den 21 april, den 12 maj inför RIF-rådet den 20 maj samt den 30 maj (skriftlig) inför RIF-rådet den 9-10 juni.

Bakgrund

Kommissionen antog den 15 december 2015 ett förordningsförslag om en europeisk gräns- och kustbevakning.

Förslaget förhandlades med hög hastighet under våren. Europaparlamentet antog förordningen genom omröstning den 13 september. Rådet antog förordningen genom skriftligt förfarande den 13-14 september. Rättsakten undertecknades den 16 september och träder i kraft den 6 oktober, 20 dagar efter publicering i Europeiska unionens officiella tidning.

Förordningen innehåller bland annat följande komponenter:

Inrättande av en europeisk gräns- och kustbevakning som ska bestå av dels medlemsstaternas gränsbevakande myndigheter och dels den nya gränsbyrån (som efterföljare till Frontex)

De element som ska ingå i den europeiska integrerade gräns-förvaltningen

Möjlighet för rådet att på förslag från kommissionen i extremsituationer kunna besluta om åtgärder för att förstärka förvaltningen av den yttre gränsen i en medlemsstat mot dennes vilja.

Inrättande av en permanent reserv med gränskontrollexperter som ska stå till byråns omedelbara förfogande för snabba insatser.

Utökat mandat för den nya gränsbyrån på återvändandeområdet, t.ex. genom stöd till medlemsstaterna i förberedelserna inför verkställigheter

Förberedelsearbete för att skyndsamt kunna genomföra förordningen har inletts. Bland annat har Frontex planerat pilotprojekt för att utföra de första sårbarhetsanalyserna med stöd av den nya förordningen redan under hösten.

Svensk ståndpunkt

Regeringen välkomnar att ordförandeskapet ska presentera en lägesrapport över genomförandet av förordningen.

10. Informationstekniska åtgärder som hör samman med gränsförvaltning (Sr Ygeman)

c) Utvecklingen av Schengens informationssystem (SIS)

Avsikten med behandlingen i rådet

Lägesrapport

Dokument: Det har ännu inte presenterats något dokument för behandlingen i rådet.

Tidigare dokument:

- Fakta-PM 2015/16:FPM78 Meddelande om smartare informationssystem

- Kommissionens meddelande KOM(2016) 205 Kraftfullare och smartare informationssystem för gränser och säkerhet

Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: 15 april 2016

Tidigare behandlad vid överläggning med eller information till riksdagsutskott: Den 14 april 2016, information till JuU

Bakgrund

I kommissionens meddelande Starkare och smartare informationssystem för gränser och säkerhet, publicerat den 6 april 2016, anges tre åtgärder som rör förbättringar av Schengens informationssystem (SIS).

1. Kommissionen och eu-LISA (EU:s myndighet för stora IT-system) ska utveckla och genomföra ett automatiskt fingeravtrycksidentifieringssystem (AFIS) i SIS senast i mitten av 2017. Åtgärden baseras på den gällande SIS II-förordningen och pågår inom ramen för eu-LISAS verksamhet.

2. Kommissionen ska senast i slutet av 2016 lägga fram förslag på en reviderad rättslig grund för SIS för att förbättra dess funktioner ytterligare. Lagstiftningsförslaget väntas i början av december.

3. Medlemsstaterna ska maximera sitt bruk av SIS, både genom att införa alla relevanta uppgifter och genom att använda sig av systemet då det behövs. Denna åtgärd omfattar flera olika aktiviteter som pågår bl.a. inom ramen för kommissionens högnivåexpertgrupp för informationssystem och interoperabilitet. Cirka 20 av de 50 punkterna i den färdplan för ett förbättrat informationsutbyte och informationsförvaltning som beslutades vid RIF-rådet i juni 2016 berör SIS. Aktiviteter kring dessa punkter pågår i olika rådsarbetsgrupper, EU-myndigheter, kommittéer och i medlemsstaterna.

Svensk ståndpunkt

Regeringen välkomnar att ordförandeskapet ska presentera en lägesrapport. I övrigt gäller tidigare förankrad ståndpunkt.

d) EU-system för reseuppgifter och resetillstånd (Etias)

Avsikten med behandlingen i rådet

Vid rådet för rättsliga och inrikes frågor (RIF-rådet) den 13-14 oktober kommer kommissionen att presentera en framstegsrapport om EU Travel Information and Authorisation System (ETIAS).

Dokument: Det har ännu inte presenterats något dokument inför behandlingen i rådet.

Tidigare dokument: -

Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: -

Tidigare behandlad vid överläggning med eller information till riksdagsutskott: -

Bakgrund

Idén med ETIAS lanserades i april 2016 i kommissionens meddelande Starkare och smartare informationssystem för gränser och säkerhet (COM(2016) 205 final).

Av kommissionens meddelande från den 14 september 2016, Att höja säkerheten i en rörlig värld – starkare yttre gränser och förbättrat informationsutbyte i kampen mot terrorism (COM(2016) 602 final), framgår att kommissionen avser presentera ett förslag till ETIAS i november 2016. Efter det informella Europeiska rådet i Bratislava i september bekräftade kommissionen sin ambition att presentera ett dylikt förslag.

I det senare meddelandet nämns två syften för detta system: Som ett redskap för att öka kontrollen av viseringsfria tredjelandsmedborgare vid inresa i EU och för att öka viseringsreciprociteten, det vill säga att det ska råda ömsesidighet i viseringspolitiken. EU-medborgare ska kunna resa viseringsfritt till de tredjeländer, vars medborgare kan resa viseringsfritt till EU.

Detaljerna i det kommande förslaget är fortfarande okända. ETIAS bedöms emellertid i praktiken komma att innebära ett system för obligatorisk förhandskontroll av varje enskild resenär från tredjeland till EU som är undantagen från viseringskravet. Innan resan till EU sker ska information inhämtas från resenären för att bedöma om personen utgör en säkerhets- eller migrationsrisk.

Svensk ståndpunkt

Regeringen är generellt positiv till idén om ett ETIAS och återkommer med ett detaljerat förslag till ståndpunkt när förordningsförslaget har presenterats. Regeringen välkomnar kommissionens arbete med att ta fram en konsekvensanalys så att för- och nackdelar med systemet närmare kan analyseras av medlemsstaterna.

e) Högnivåexpertgruppen för informationssystem och interoperabilitet

Lägesrapport

Avsikten med behandlingen i rådet

Lägesrapport

Dokument: Det har ännu inte presenterats något dokument för behandlingen i rådet.

Tidigare dokument:

- Fakta-PM 2015/16:FPM78 Meddelande om smartare informationssystem

- Kommissionens meddelande KOM(2016) 205 Kraftfullare och smartare informationssystem för gränser och säkerhet

Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: 15 april 2016

Tidigare behandlad vid överläggning med eller information till riksdagsutskott: 14 april 2016, information till JuU

Bakgrund

High Level Expert Group on information systems and interoperability (HLEG)bildades på initiativ av kommissionen i dess meddelande om smartare och starkare informationssystem för gränser och säkerhet, publicerat den 6 april 2016. Gruppen ska ge råd och stöd till kommissionen i arbetet med att skapa interoperabilitet, utveckla en strategisk vision och etablera samarbete och samordning mellan kommissionen och medlemsstaterna. Gruppen ska bilda en bro mellan teknisk expertnivå och diskussionerna på policynivå, klargöra tekniska koncept som diskuteras på policynivån och skapa en plattform för kunskapsutbyte. Arbetet bedrivs på ett öppet och informellt sätt, utan att påverka pågående diskussioner i rådet och i Europaparlamentet om existerande lagförslag och parallellt med arbetet i existerande kommittéer och grupper för de olika systemen. Högnivågruppen har hittills hållit två av de fem möten som planeras fram till maj 2017. Tre undergrupper har bildats för de olika områdena existerande system, nya system samt interoperabilitet. Undergrupperna har hållit det första av tre möten vardera som planeras fram till april 2017.

Svensk ståndpunkt

Regeringen välkomnar att ordförandeskapet ska presentera en lägesrapport. I övrigt gäller tidigare förankrad ståndpunkt.

11. Övriga frågor

– Tredje ministerkonferensen inom ramen för Pragprocessen – Adressing challenges together i Bratislava den 19-20 september 2016

Avsikten med behandlingen i rådet

Information från ordförandeskapet.

Bakgrund

Prag-processen har en framträdande roll som regional migrationsdialog mot den östliga dimensionen inom ramen för EU:s övergripande strategi för migration och rörlighet (GAMM). Pragprocessen syftar till att främja partnerskap på migrationsområdet mellan EU, Schengenområdet, östliga partnerskapet, västra Balkan, Centralasien, Ryssland och Turkiet, sammanlagt deltar 50 länder. Vid den tredje ministerkonferensen i Bratislava 19-20 september, antogs en gemensam deklaration med inriktningen för arbetet 2017–2021. Samarbetet bygger på sex huvudområden; förebygga och bekämpa irreguljär migration, återtagande, frivilligt återvändande och hållbar återintegration, laglig migration med särskilt fokus på arbetskraftsinvandring, integrering av lagligt bosatta migranter, migration, rörlighet och utveckling, kapacitetsuppbyggnad och stöd på området för asyl och internationellt skydd.

RÄTTSLIGA FRÅGOR

Lagstiftningsöverläggningar

12. Europeiska åklagarmyndigheten: Förslag till rådets förordning om inrättande av Europeiska åklagarmyndigheten

= Riktlinjedebatt/Partiell allmän inriktning (Sr Ygeman)

Avsikt med behandlingen i rådet

Riktlinjedebatt och partiell allmän inriktning

Bakgrund

Enligt dagordningen ska RIF-rådet dels föra en riktlinjedebatt om förslaget om inrättandet av en europeisk åklagarmyndighet (Eppo), dels besluta om en partiell allmän inriktning. Förhandlingar pågår fortfarande i rådet och det är ännu inte känt vilka frågor och artiklar som ska bli föremål för behandling på rådsmötet.

Svensk ståndpunkt

Se bifogad rådspromemoria.

13. SEFI: Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om bekämpning genom straffrättsliga bestämmelser av bedrägerier som riktar sig mot unionens finansiella intressen (första behandlingen)

= Riktlinjedebatt /lägesrapport (Sr Johansson)

Avsikt med behandlingen i rådet

Riktlinjedebatt/lägesrapport

Bakgrund

Direktivförslaget presenterades av kommissionen 2012. Direktivet är avsett att ersätta en befintlig konvention i samma ämne (SEFI-konventionen). Rådet antog en allmän inriktning om direktivet den 6 juni 2013. Europaparlamentet antog sin förstaläsningsståndpunkt den 16 april 2014. Trilogförhandlingar inleddes hösten 2014 och pågick till sommaren 2015 men har, på grund av den aktuella förhandlingsfrågan, därefter legat nere.

Den fråga som för närvarande är aktuell i förhandlingarna är om momsbedrägerier ska omfattas av direktivet. Frågan har varit en av de största tvistefrågorna mellan institutionerna. Kommissionen och Europaparlamentet anser att momsbedrägerier ska omfattas av direktivet. Rådet, som har varit av motsatt uppfattning, har i sin överenskommelse om allmän inriktning uttryckligen undantagit moms från direktivets tillämpningsområde och under trilogerna förhandlat med Europaparlamentet med utgångspunkten att en överenskommelse förutsätter att moms undantas.

Om momsbedrägerier innefattas i SEFI-direktivet innebär det att behörigheten för den europeiska åklagarmyndigheten, Eppo, kan komma att utvidgas i motsvarande mån.

Svensk ståndpunkt

Se bifogad rådspromemoria.

14. Övriga frågor

- Information från ordförandeskapet om aktuella lagstiftningsförslag (Sr Johansson, Sr Ygeman)

Avsikten med behandlingen i rådet

Information från ordförandeskapet om aktuella lagstiftningsförslag.

Bakgrund

Ordförandeskapet har ännu inte meddelat något om dagordningspunktens innehåll.

Icke lagstiftande verksamhet

15. Övriga frågor

- Bekämpning av hatbrott i EU: information från kommissisonen (Sr Johansson)

Avsikten med behandlingen i rådet

Information från kommissionen.

Bakgrund

Kommissionen har begärt att få informera om arbetet mot hatbrott och vikten av genomförande av rasimrambeslutet. Genomförandet har granskats av kommissionen i en genomföranderapport från 2014.

I anslutning till rådets möte:

GEMENSAMMA KOMMITTÉN PÅ MINISTERNIVÅ

1. Europeiska gräns- och kustbevakningen: Genomförande

=Lägesrapport

Se rådets dagordning, punkt 9.

2. Informationstekniska åtgärder som hör samman med gränsförvaltning

a) Systematiska kontroller vid de yttre gränserna

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 562/2006 vad gäller stärkandet av kontrollerna mot relevanta databaser vid de yttre gränserna (första behandlingen)

Se rådets dagordning, punkt 5 a.

b) In- och utresesystem

i) Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av ett in- och utresesystem som har till syfte att registrera in- och utreseuppgifter och uppgifter om nekad inresa för tredjelandsmedborgare som passerar Europeiska unionens medlemsstaters yttre gränser och om fastställande av villkoren för åtkomst till in- och utresesystemet för brottsbekämpande ändamål och om ändring av förordning (EG) nr 767/2008 och förordning (EU) nr 1077/2011 (första behandlingen)

ii) Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) 2016/399 vad gäller användningen av in- och utresesystemet (första behandlingen)

Se rådets dagordning, punkt 5 b.

c) Utvecklingen av Schengens informationssystem (SIS)

Se rådets dagordning, punkt 10 c.

d) EU-system för reseuppgifter och resetillstånd (Etias)

Se rådets dagordning, punkt 10 d.

e) Högnivåexpertgruppen för informationssystem och interoperabilitet

Lägesrapport

Se rådets dagordning, punkt 10 e.

3. Övriga frågor

a) Information från ordförandeskapet om aktuella lagstiftningsförslag (Sr Johansson, Sr Ygeman)

Avsikten med behandlingen i rådet

Information från ordförandeskapet om aktuella lagstiftningsförslag.

Bakgrund

Ordförandeskapet har ännu inte meddelat något om dagordningspunktens innehåll.

b) Projektet Eures-Crim om återvändanden, seminarier i december 2015 och april 2016

= Information från Belgien

Avsikten med behandlingen i rådet

Information från Belgien.

Bakgrund

Dagordningspunkten har tillkommit på förfrågan från Belgien som vill informera om sitt projekt Eures-CRIM.

_________