RIF Kommenterad dagordning 24-25 juli 2008

Bilaga till dokument från EU-nämnden 2007/08:31641

Kommenterad
dagordning
Ju2008/864/EU

2008-07-11

Justitiedepartementet

EU-nämndens kansli
Riksdagen

Kopia: Justitieutskottets kansli
Kopia: Socialförsäkringsutskottets kansli
Kommenterad dagordning för ministerrådsmötet för rättsliga och inrikes frågor samt räddningstjänsten (RIF-rådet) i Bryssel den 24-25 juli 2008

1. Godkännande av den preliminära dagordningen

Se bifogad preliminär dagordning.

2. Godkännande av A-punktslistan

Det föreligger en trolig A-punktslista, se bilaga 2.

3. Europeisk pakt om invandring och asyl
(Sr Billström)

Avsikten med behandlingen i rådet
Lägesbeskrivning

Bakgrund
Frankrike har valt att prioritera migrationsfrågan under sitt ordförandeskap. Det franska initiativet till Europeisk pakt för invandring och asyl syftar till att belysa ett antal särskilt angelägna och centrala områden inom ramen för det europeiska samarbetet på migration- och asylområdet inom vilka Europeiska unionens medlemsstater bör förstärka sitt samarbete i ett framtidsperspektiv, nämligen: Laglig invandring, 2. Olaglig invandring och återvändande, 3. Gränskontroll, 4. Asyl, samt 5. Migration och utveckling. Frankrike har föreslagit att Europeiska rådet ska anta förslaget under hösten 2008.

Svensk ståndpunkt
Sverige välkomnar att Frankrike prioriterar migrationsfrågan under sitt ordförandeskap. Sverige står bakom utvecklandet av en övergripande europeisk migrationspolitik som fördjupar det europeiska samarbetet och kompletterar medlemsstaternas politik på detta område. Migrationsfrågans karaktär och de utmaningar som Europa står inför kräver ett samlat grepp och ökat samarbete. Sverige ser det franska initiativet som en ny politisk viljeyttring och en katalysator för de diskussioner som påbörjats inför framtagandet av det kommande femåriga arbetsprogrammet för RIF, som ska sträcka sig över perioden 2010-2014. Som en del i detta arbete kan Sverige välkomna det franska initiativet.

Se vidare i bifogad promemoria.

4. Förslag till rådets direktiv om villkor för tredjelandsmedborgares
inresa och vistelse när det gäller högkvalificerade arbeten (R)
(Sr Billström)

Avsikten med behandlingen i rådet
Riktlinjedebatt kring vissa utestående frågor.

Bakgrund
Direktivförslaget om högkvalificerad anställning presenterades i oktober år 2007 och förhandlingarna inleddes i januari 2008. I slutsatserna från Europeiska rådet den 19-20 juni 2008 fastslås att förhandlingsarbetet i direktivförslaget om högkvalificerad anställning ska intensifieras i syfte att anta detta före årets slut. Det franska ordförandeskapet har fört upp ett antal frågor för en mer allmän riktlinjedebatt i syfte att föra förhandlingarna vidare i utestående frågor. Dessa frågor inkluderar 1) lön som ett inresekriterium i direktivförslaget; och 2) möjligheten att tillämpa såväl nationella som framtida EU-gemensamma regler för arbetskraftsinvandring.

Svensk ståndpunkt
Generellt sett eftersträvar Sverige en ökad harmonisering av asyl- och migrationspolitiken inom Europeiska unionen.

Sverige stödjer också ansatsen om att nå politisk överenskommelse om direktivet om högkvalificerad anställning före årets slut. Av de utestående frågor som ska diskuteras står det klart att Sverige driver vikten av att inkludera en hänvisning till att lönen som erbjuds individen i ett anställningskontrakt ska vara i linje med gällande kollektivavtal eller branschpraxis. När det gäller frågan om hur nationella system för högkvalificerad arbetskraftsinvandring ska kunna existera parallellt med EU: s direktivförslag, verkar Sverige för att få till stånd en så flexibel och bra lösning som möjligt.

5. Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om påföljder
för arbetsgivare för tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i EU
(R)
(Offentlig överläggning i enlighet med artikel 8.1 c i rådets
arbetsordning))
(Sr Billström)

Avsikten med behandlingen i rådet
Riktlinjedebatt. ORDF vill framför allt få vägledning beträffande två frågor inför det fortsatta arbetet i rådsarbetsgruppen. Den första frågan rör straffrättsliga bestämmelser och den andra rör inspektioner av arbetsplatser/företag för kontroll om olaglig anställning.

Bakgrund
I maj 2007 antog kommissionen ett förslag till direktiv om sanktioner mot arbetsgivare som anställer tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i EU. Det huvudsakliga syftet med direktivet är att motverka olaglig invandring. Medlemsstaterna ska införa ett förbud för arbetsgivare att anställa personer som vistas olagligt i unionen. Kommissionen föreslår harmoniserade sanktioner, både ekonomiska avgifter och straffrättsliga påföljder, samt andra åtgärder vid överträdelse av förbudet. Vidare föreslår kommissionen i detalj om inspektioner av arbetsplatser/företag för kontroll om olaglig anställning. Beslut fattas i rådet med kvalificerad majoritet och Europaparlamentet är medbeslutande.

Svensk ståndpunkt
Sverige ställer sig i stort positivt till den allmänna inriktningen i förslaget om harmoniserade åtgärder mot arbetsgivare som anställer tredjelandsmedborgare som saknar rätt att vistas i unionen. Detta fenomen kan dels bidra till att arbetstagare utsätts för exploatering dels utgöra ett incitament för olaglig invandring och organiserad brottslighet.

Sverige anser dock att förslaget är alltför detaljerat och väl långtgående i olika avseenden. Sverige har tidigare motsatt sig straffrättsliga bestämmelser i förstapelardokument i flera andra fall eftersom medlemsstaterna i princip inte överlåtit sin kompetens på detta område. Sveriges grundinställning är därför att motsätta sig straffrätt i detta direktiv. Härtill kommer att utformningen av de gärningar som enligt kommissionen ska utgöra brott delvis är främmande för svensk straffrätt.

Sverige anser att det är viktigt att företag/arbetsplatser inspekteras för kontroll av olaglig anställning.

Kommissionen föreslår att åtminstone fem procent av samtliga företag/arbetsplatser årligen ska inspekteras. Sverige är av uppfattningen - i likhet med flera andra medlemsstater - att det är kvaliteten av inspektionerna, inte kvantiteten, som ska vara avgörande och att frågan om antalet inspektioner ska hanteras nationellt, baserat på en riskanalysbedömning. Sverige motsätter sig därför att ett visst procentuellt antal inspektioner årligen ska genomföras.

6. Utkast till rådets slutsatser om mottagande av irakiska flyktingar i
Europeiska unionens medlemsstater
(Sr Billström)

Avsikten med behandlingen i rådet
Att anta rådsslutsatser.

Bakgrund
Situationen för de irakier som har flytt till kringliggande länder eller är internt fördrivna är fortsatt bekymmersam. Under våren har diskussioner i RIF-rådet förts angående frågan om ett EU gemensamt initiativ borde tas för att bidra till en förbättring av flyktingsituationen i Irak, bl a genom att vidarebosätta irakiska flyktingar. Vid det senaste RIF-rådet som hölls den 5-6 juni, diskuterades förutsättningarna för medlemsstaterna att, på frivillig basis, göra en gemensam ansträngning för skapa möjligheter till vidarebosättning i Europa. Det konstaterades att humanitärt stöd och finansiell hjälp till de skyddsbehövande och länder i den drabbade regionen inte är tillräckligt.

Även vid GAERC i maj diskuterades frågorna och det antogs slutsatser som uppmärksammade skyldigheten för såväl Iraks grannländer som andra länder att skydda dem som flytt från Irak. Särskild oro uttrycktes för situationen för de skyddsbehövande i närområdet, bl.a. i Jordanien och Syrien.

Inför kommande RIF-råd har ett förslag till rådsslutsatser utarbetats. I slutsatserna uppmanas Irak att ta sitt ansvar och använda tillgängliga resurser för att stödja irakier i grannländerna. Det finns en skyldighet för Irak, men även det internationella samfundet, att skydda och hjälpa de skyddsbehövande, och det är nödvändigt att stödja på andra sätt än att ge finansiellt och humanitärt stöd. Slutsatserna uppmuntrar till vidarebosättning och EU:s medlemsstater inbjuds, som ett uttryck för solidaritet, att vidarebosätta skyddsbehövande irakier, inom ramen för nya eller befintliga program. Avslutningsvis välkomnas kommissionens plan att år 2009 presentera ett förslag till ett EU-vidarebosättningsinstrument.

Svensk ståndpunkt
Vidarebosättning är en viktig svensk profilfråga och Sverige välkomnar rådsslutsatserna. Initiativet skulle kunna vara ett steg mot ett europeiskt vidarebosättningsprogram.

Sverige stödjer rådsslutsatserna och förslaget om vidarebosättning. Det är angeläget att medlemsstaterna gör vad de kan för att underlätta situationen för de irakiska flyktingarna i närområdet för vilka ingen hållbar lösning finns och för de länder där de nu befinner sig.

Med en gemensam insats skulle EU mycket konkret kunna visa sin solidaritet med länderna i regioner som tar emot det stora antalet flyktingar och med de utsatta individerna.

7. (ev.) Förslag till rådets direktiv om ändring av direktiv
2003/109/EG i syfte att utöka dess räckvidd till att omfatta även
personer som beviljats internationellt skydd (R)
(Sr Billström)

Avsikten med behandlingen i rådet
Allmän riktlinje

Bakgrund
Enligt rådets direktiv 2003/109/EG av den 25 november 2003 om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning ska tredjelandsmedborgare kunna få en särskild status efter fem års laglig vistelse i en medlemsstat. Vissa kategorier av tredjelandsmedborgare undantas från direktivets tillämpningsområde. Enligt art 3 (2) c undantas tredjelandsmedborgare som är flyktingar eller som har rätt till bosättning i en medlemsstat på grundval av alternativa skyddsformer, i enlighet med internationella åtaganden, nationell lagstiftning eller praxis i medlemsstaterna.

Syftet med att utöka direktivets räckvidd är att omfatta även personer som har beviljats internationellt skydd [dvs. flyktingar och skyddsbehövande enligt det s.k. skyddsgrundsdirektivet (rådets direktiv 2004/83/EG av den 29 april 2004 om miniminormer för när tredjelandsmedborgare eller statslösa personer skall betraktas som flyktingar eller som personer som av andra skäl behöver internationellt skydd samt om dessa personers rättsliga ställning och om innehållet i det beviljade skyddet)]. Detta åstadkoms genom ändring av bestämmelserna om vilka som undantas från direktivets tillämpningsområde. Enligt förslaget ska personer som beviljats internationellt skydd och som erhåller ställning som varaktigt bosatta också ges möjlighet att bosätta sig i en annan medlemsstat på samma villkor som övriga varaktigt bosatta.
Förslaget har behandlats i arbetsgruppen september 2007–mars 2008 och har därefter diskuterats på RIF-råden i april och juni. Ordförandeskapet har mot bakgrund av diskussionen vid RIF-rådet i juni presenterat ett kompromissförslag där räckvidden föreslås omfatta personer med status som flykting eller skyddsbehövande enligt skyddsgrundsdirektivet. Det finns en bred majoritet för kompromissen. Beslut i rådet fattas med enhällighet.

Svensk ståndpunkt
Sverige förordar ett bredare tillämpningsområde än vad ordförandeskapet föreslår och vill hellre se att direktivet tillämpas på flyktingar och skyddsbehövande enligt såväl skyddsgrundsdirektivet som nationell rätt. Om andra medlemsstater accepterar kompromissförslaget och släpper sina reservationer har emellertid regeringen också för avsikt att godta förslaget, eftersom konsekvensen annars blir att antagandet förhalas och därmed kommer inga skyddsbehövande alls att ges möjlighet att uppnå ställning som varaktigt bosatta.

8. PNR (flygpassageraruppgifter)
(Sr Ask)

Avsikten med behandlingen i rådet
Information från ordförandeskapet om den föreslagna processen för arbetet med frågan.

Bakgrund
Sedan terroristattacken den 11 september 2001 har brottsbekämpande myndigheter i flera länder, bl.a.

USA, Kanada, Australien och Storbritannien, utvecklat datoriserade system för insamling och analys av flygpassageraruppgifter, s.k. PNR-uppgifter, för att kunna förebygga och bekämpa terrorism och organiserad brottslighet. I november 2007 föreslog kommissionen inrättande av ett EU-system för motsvarande ändamål. Syftet med förslaget är att möjliggöra insamling och analys av PNR-uppgifter för att förebygga och bekämpa terrorism och organiserad brottslighet.

Under våren har kommissionens förslag behandlats både genom en genomgång av den föreslagna texten och genom möten som syftat till att med praktiska exempel belysa hur insamling och analys av PNR-uppgifter kan gå till. Samtliga medlemsstater har anmält granskningsreservationer och/eller parlamentariska reservationer. Sverige hör till dem som anmält såväl parlamentarisk reservation som granskningsreservation

Svensk ståndpunkt
Sverige ställer sig bakom den föreslagna processen för den fortsatta behandlingen av frågan om PNR. Se vidare i bifogad promemoria.

9. Framtidsgruppen (inrikes frågor)
(Sr Ask och Sr Billström)

Avsikten med behandlingen i rådet
De medlemsstater som inte ingått i framtidsgruppen kommer att ges tillfälle att kommentera innehållet i gruppens rapport.

Bakgrund
Det nuvarande programmet på RIF-området, Haagprogrammet, löper ut i december 2009. Under det tyska ordförandeskapet tog den tyske inrikesministern initiativ till en diskussion om det framtida RIF-samarbetet i en mindre krets av medlemsstater, den sk. framtidsgruppen för inrikesfrågor. Under det portugisiska ordförandeskapet tog den portugisiske justitieministern därefter, med motsvarigheten för inrikesfrågor som förebild, initiativ till en framtidsgrupp för rättsliga frågor. Syftet med båda grupperna har varit att i en mindre krets av medlemsstater diskutera och formulera impulser inför framtagandet av det nya programmet för RIF-området avseende perioden 2010-2014.

Svensk ståndpunkt
Framtidsgrupperna har varit ett bra forum för att på ett mera informellt sätt diskutera det framtida samarbetet. Det svenska deltagandet i grupperna har varit särskilt värdefullt eftersom det med all sannolikhet är under det svenska ordförandeskapet som det nya programmet för RIF-området kommer att slutförhandlas. Diskussionerna i grupperna har givit värdefull insyn i hur i vart fall några av medlemsstaterna ser på det framtida samarbetet.

Se vidare i bifogad promemoria.

10. Förslag om en europeisk plattform för att bekämpa IT-relaterad brottslighet
(Sr Ask)

Avsikten med behandlingen i rådet
Ordförandeskapet väntas presentera ett förslag om att inrätta en gemensam EU-plattform för att bättre bekämpa brott som begås på Internet, exempelvis barnpornografi. Presentationen väntas följas av en allmän diskussion.

Bakgrund
Det franska ordförandeskapet i EU vill öka samarbetet kring IT-relaterad brottslighet. På nationell nivå har Frankrike inrättat ett centrum som utreder samtliga anmälningar om brott på Internet.

I Sverige finns redan idag samordning för vissa typer av Internetbrott (primärt barnpornografibrott) på Rikskriminalpolisen. Ordförandeskapet väntas för det första föreslå att samtliga medlemsstater inrättar nationella centrum och för det andra att dessa nationella centrum ska arbeta i en gemensam EU-plattform för att undvika dubbelarbete. En medlemsstat som får in en ny anmälan ska kunna få veta om ärendet redan utreds i en annan medlemsstat. Möjligen kommer ordförandeskapet att föreslå att plattformen administreras av Europol.

Svensk ståndpunkt
Sverige anser att det är viktigt att de brottsbekämpande myndigheterna samarbetar även när det gäller brottslighet på Internet. Internet får inte vara en skyddad zon för brottslighet. Det är dock angeläget att kampen mot brottslighet inte inkräktar på grundläggande fri- och rättigheter, såsom till exempel yttrandefrihet.

Sverige tror att en gemensam plattform för IT-brott (till exempel
barnpornografi) skulle kunna förbättra samordningen av pågående utredningar i medlemsstaterna. Det finns inget konkret förslag på hur denna plattform skulle byggas upp och i de fortsatta diskussionerna är det viktigt beakta det arbete som redan görs inom ramen för Europol och Interpol.

Se vidare i bifogad promemoria.

11. Utkast till rådets beslut om förstärkning av Eurojust och om ändring av rådets beslut 2002/187/RIF av den 28 februari 2002 om inrättande av Eurojust för att stärka kampen mot grov brottslighet, ändrat genom rådets beslut 2003/659/RIF
(Sr Ask)

Avsikten med behandlingen i rådet
Politisk överenskommelse om det reviderade Eurojustbeslutet i dess helhet.

Bakgrund
Efter initiativ från Sverige, Frankrike, Belgien och Portugal initierades år 2002 genom ett beslut av Europeiska rådet EU:s åklagarsamarbete, Eurojust. Myndighetens huvuduppgifter är att främja och förbättra samarbete och samordning mellan medlemsstaternas brottsbekämpande myndigheter vid bekämpandet av grov gränsöverskridande brottslighet. Eurojust ska bl.a. hjälpa medlemsstaterna i det rättsliga samarbetet i frågor om t.ex. internationell rättslig hjälp och utlämning. Eurojust kan på begäran av en medlemsstat också hjälpa till med utredningar och åtal som rör en medlemsstat eller ett land utanför EU, förutsatt att det finns ett samarbetsavtal med detta land.

Eurojust består av en nationell medlem från varje medlemsland och utför sina uppgifter antingen som ett kollegium, eller genom en eller flera nationella medlemmar. Varje medlemsland bestämmer själv om den nationella medlemmen ska ha några rättsliga befogenheter i förhållande till sitt hemland. Den svenska nationella medlemmen är åklagare och hör till Riksåklagarens kansli, med placering i Haag.

Eurojust har befogenhet att uppmana rättsliga myndigheter i medlemsstaterna som berörs av ett ärende att genomföra brottsutredningar och väcka åtal. Eurojust kan vidare uppmana de berörda myndigheterna att samordna utredningar.

Eurojust har dock inte några egna rättsliga befogenheter. Beslut i brottsutredningar fattas alltid på nationell nivå, av åklagare, domare eller andra personer med motsvarande behörighet, med tillämpning av nationell lag. De ärendetyper som hänvisas till Eurojust är bl.a. bedrägerier, narkotikabrott, terrorism, människohandel och penningtvätt.

Eurojust har sedan inrättandet utvecklats på ett positivt sätt med ett ständigt ökande antal ärenden som hänvisas till myndigheten från medlemsstaterna. År 2007 har över 1000 ärenden hänvisats dit. Sex års erfarenheter från samarbetet visar dock att det finns utrymme för och behov av att effektivisera Eurojust.

Svensk ståndpunkt
Eurojust, som tillkommit på initiativ av bl.a. Sverige, är en väl fungerande enhet som har en viktig funktion i bekämpningen av grov gränsöverskridande brottslighet. Det finns dock behov av och utrymme för att ytterligare effektivisera Eurojustsamarbetet. Det aktuella förslaget till reviderat Eurojustbeslut innebär en viktig och nödvändig förstärkning av det mellanstatliga samarbetet. Sverige stödjer därför föreliggande förslag och bör verka för att RIF-rådet når en politisk överenskommelse.

Se vidare i bifogad promemoria.

12. Utkast till rådets beslut om det europeiska rättsliga nätverket (EJN)
(Sr Ask)

Avsikten med behandlingen i rådet
Politisk överenskommelse om hela förslaget till rådets beslut.

Bakgrund
Den 7 januari 2008 lade Slovenien, Frankrike, Tjeckien, Sverige, Spanien, Belgien, Polen, Italien, Luxembourg, Nederländerna, Slovakien, Estland, Österrike och Portugal fram ett förslag till rådets beslut om det europeiska rättsliga nätverket (EJN). Det europeiska rättsliga nätverket inrättades genom genensam åtgärd 98/428/RIF av den 29 juni 1998 (EGT L 191, 7.7.1998, s 4).

Nätverket består av företrädare för nationella myndigheter som arbetar med internationellt rättsligt samarbete, s.k. kontaktpunkter. Varje medlemsstat har utsett ett antal kontaktpersoner som ska vara aktiva mellanhänder för att underlätta det rättsliga samarbetet mellan medlemsstaterna i deras arbete med att bekämpa grov brottslighet. Kontaktpersonerna ska tillhandahålla information till rättsliga myndigheter i det egna landet samt till de övriga kontaktpersonerna och de rättsliga myndigheterna i de andra medlemsstaterna. De ska också främja samordningen av det rättsliga samarbetet.

I syfte att effektivisera detta samarbete och att tydliggöra fördelningen av ärenden mellan Eurojust och EJN har utkast till rådsbeslut om reviderande av såväl Eurojust som EJN initierats. Det nu framlagda förslaget om EJN avser att ersätta den gemensamma åtgärden.

Svensk ståndpunkt
Sverige är en av initiativtagarna till ett nytt rådsbeslut om det europeiska rättsliga nätverket och kan stödja nu liggande förslag till rådsbeslut. Det är angeläget att effektivisera det europeiska rättsliga nätverket och samarbetet mellan Eurojust och nätverket.

Se vidare i bifogad promemoria.

13.

Förslag till rådsbeslut om utbyte av uppgifter ur kriminalregister
(Sr Ask)

Avsikten med behandlingen i rådet
Presentation av och diskussion (riktlinjedebatt)om förslaget till rådsbeslut.

Bakgrund
I juni 2007 nåddes en politisk överenskommelse om ett förslag till rambeslut om organisationen av medlemsstaternas utbyte av uppgifter ur kriminalregister (i Sverige belastningsregister)och uppgifternas innehåll. Förslagets övergripande syfte är att förbättra utbytet av information från medlemsstaternas belastningsregister. I dag sker detta utbyte med stöd av Europarådets konvention från 1959 om ömsesidig rättslig hjälp i brottmål och dess första tilläggsprotokoll från 1978 samt rådets beslut från den 21 november 2005 om utbyte av uppgifter ur kriminalregister.

Enligt rambeslutet ska varje medlemsstat, som meddelar en dom mot en annan medlemsstats medborgare, informera medborgarstaten om domen. Medborgarstaten ska lagra informationen. Tanken är att varje medlemsstat ska ha information om alla de domar som har meddelats inom EU mot de egna medborgarna. I rambeslutet slås fast vilka kategorier av uppgifter som ska utbytas och lagras. Det finns bestämmelser som begränsar för vilka ändamål uppgifter får inhämtas och överföras. I en bilaga till beslutet finns formulär för ansökan och svar. Rambeslutet syftar till att förkorta förfarandet när uppgifter ur belastningsregister begärs.

Den gemensamma utgångspunkten är att tillsammans utveckla ett datoriserat system för att förenkla utbytet av aktuella uppgifter. Det ursprungliga förslaget till rambeslut innehöll artiklar som reglerade genomförandet av beslutet, t.ex. i vilket format uppgifterna skulle sändas över, tekniska lösningar för översändandet och ett kommittéförfarande. Man valde dock att skjuta dessa frågor på framtiden genom att ange att rådet skulle besluta om dessa frågor separat. Det rådsbeslut som nu ska diskuteras är detta förslag för att genomföra rambeslutet.

Svensk ståndpunkt
Sverige är positivt till ett förbättrat och mer effektivt informationsutbyte beträffande uppgifter ur belastningsregister och välkomnar därför förslaget till rådsbeslut. Förslaget behöver dock analyseras närmare i sina detaljer, bl.a. vad gäller uppgifter för den kommitté som föreslås bli inrättad.

Se vidare i bifogad promemoria.

14. Rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 2201/2003 om domstols behörighet och införande av bestämmelser om tillämplig lag i äktenskapsmål (Rom III)
(Sr Ask)

Avsikten med behandlingen i rådet
Riktlinjedebatt. Det är i nuläget något oklart vilken inriktning debatten kommer att ha, men det kan antas att det är förutsättningarna för förstärkt samarbete som kommer att vara fokus för diskussionen.

Bakgrund
Kommissionen presenterade i juli 2006 ett förslag om ändring av den s.k.

Bryssel II-förordningens regler om behörigt domstolsland i äktenskapsmål och införande av enhetliga regler om vilket lands lag som ska tillämpas i mål om skilsmässa. Förslaget har under snart två års tid förhandlats vid rådsarbetsgruppsmöten.

Sverige har i förhandlingarna ifrågasatt behovet av enhetliga lagvalsregler i gemenskapen när det gäller äktenskapsskillnad. Sverige har motsatt sig regler som innebär att domstolarna ska tillämpa ett annat lands lag i vissa mål om äktenskapsskillnad.

Vid rådets möte för rättsliga och inrikes frågor i Luxemburg den 5-6 juni 2008 konstaterades att det visat sig vara omöjligt att uppnå enhällighet kring de föreslagna lagvalsreglerna och att det inte går att förutse att enhällighet ska kunna uppnås under överskådlig tid. Rådet gav Civilrättskommittén i uppdrag att närmare undersöka förutsättningarna för ett förstärkt samarbete mellan de stater som vill gå vidare med förslaget. Minst åtta medlemsstater har nu gett uttryck för att de önskar gå vidare med förstärkt samarbete.

Svensk ståndpunkt
Sverige kan inte acceptera att det införs regler som innebär att möjligheten att få skilsmässa i svensk domstol inskränks för vissa grupper. Om lagvalsregler antas, ska de innebära att svensk domstol tillämpar svensk lag i skilsmässomål. Sverige stöder slutsatsen att det inte finns förutsättningar att uppnå enhällighet kring de föreslagna lagvalsreglerna. Sverige kommer inte att delta i förstärkt samarbete kring förslagen.

Se vidare i bifogad promemoria.

15. Framtidsgruppen (rättsliga frågor)
(Sr Ask)

Avsikten med behandlingen i rådet
De medlemsstater som inte ingått i framtidsgruppen kommer att ges tillfälle att kommentera innehållet i gruppens rapport.

Bakgrund
Det nuvarande programmet på RIF-området, Haagprogrammet, löper ut i december 2009. Under det tyska ordförandeskapet tog den tyske inrikesministern initiativ till en diskussion om det framtida RIF-samarbetet i en mindre krets av medlemsstater, den sk. framtidsgruppen för inrikesfrågor. Under det portugisiska ordförandeskapet tog den portugisiske justitieministern därefter, med motsvarigheten för inrikesfrågor som förebild, initiativ till en framtidsgrupp för rättsliga frågor. Syftet med båda grupperna har varit att i en mindre krets av medlemsstater diskutera och formulera impulser inför framtagandet av det nya programmet för RIF-området avseende perioden 2010-2014.

Svensk ståndpunkt
Framtidsgrupperna har varit ett bra forum för att på ett mera informellt sätt diskutera det framtida samarbetet. Det svenska deltagandet i grupperna har varit särskilt värdefullt eftersom det med all sannolikhet är under det svenska ordförandeskapet som det nya programmet för RIF-området kommer att slutförhandlas.

Diskussionerna i grupperna har givit värdefull insyn i hur i vart fall några av medlemsstaterna ser på det framtida samarbetet.

Se vidare i bifogad promemoria.

16. Övriga frågor

Några övriga frågor har inte presenterats.

GEMENSAMMA KOMMITTÉN PÅ MINISTERNIVÅ

1. Godkännande av den preliminära dagordningen

Se bifogad preliminär dagordning, bilaga 1.

2. Utkast till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring
av de gemensamma konsulära anvisningarna angående viseringar till
diplomatiska beskickningar och karriärkonsulat i samband med
införandet av biometri samt bestämmelser om hur
viseringsansökningar ska tas emot och behandlas
(Sr Billström)

Avsikten med behandlingen i rådet
Lägesbeskrivning

Något nytt dokument inför rådet har inte presenterats.

Bakgrund
VIS-förordningen som omfattar bestämmelser rörande översändande och utbyte av uppgifter om viseringsansökningar inkluderande biometri (fingeravtryck och ansiktsfotografi) antogs den 23 juni 2008. Systemet ska enligt kommissionens tidsplan driftsättas i april-maj 2009. En förutsättning för driftsättningen av VIS är att det finns en rättslig grund för insamlande av de biometriska uppgifterna. Förslaget om förordning om ändring av de gemensamma konsulära anvisningarna syftar till att skapa en rättslig grund för upptagande av biometri i viseringsärenden under en övergångsperiod innan förordningen om en gemensam viseringskodex antagits. Förslaget definierar även ett antal organisationsformer som MS kan välja bland då dessa organiserar viseringsverksamheten, bl.a. möjlighet att samarbeta med s.k. externa tjänsteleverantörer för mottagande av viseringsansökningar.

Ordförandeskapet har presenterat ett kompromissförslag som behandlar de utestående frågorna i förordningsförslaget; åldersgräns för tagande av
fingeravtryck och vissa frågor relaterade till samarbete med externa tjänsteleverantörer. Den information som en extern tjänsteleverantör tar emot måste behandlas i överensstämmelse med det regelverk som finns om dataskydd. I de fall som medlemsstaterna väljer att samarbeta med externa tjänsteleverantörer föreslås tillåtas en extra avgift för denna service, utöver den ordinarie viseringsavgiften.

Europaparlamentet röstade inte för rådets ändringsförslag den 8 juli i plenum och det blir nu aktuellt med en andra läsning. Ordförandeskapet kommer på RIF-rådet att informera om konsekvenserna av Europaparlamentets ställningstagande och förutsättningarna för en fortsatt behandling av förslaget.

Svensk ståndpunkt
För Sverige är det angeläget att förordningsförslaget snarast kan antas och att medlemsstaterna kan ges den rättsliga grunden för att få ta upp biometri i viseringsansökningar.

3. Schengen informationssystem (SIS) II
(Sr Ask)

Avsikten med behandlingen i rådet
Det kan antas att ordförandeskapet avser att inbjuda till en allmän diskussion om hur det fortsatta arbetet med SIS II-projektet ska
bedrivas.

Om det förberedande arbetet hinner slutföras, kommer eventuellt istället ett förslag till rådsförordning (och likalydande rådsbeslut) som reglerar den s.k. migreringsfasen att presenteras.

Något dokument inför rådet har inte presenterats.

Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: Frågor relaterade till SIS II behandlades senast inför RIF-rådet den 5-6 juni 2008.

Bakgrund
Kommissionens har sedan 2001 mandat från rådet att utveckla andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II). Efter ett antal förlängningar löper mandatet ut till årsskiftet. Eftersom tidsplanen för SIS II förlängts och systemet nu beräknas vara klart tidigast september 2009 finns ett behov att förnya mandatet eller skapa en annan rättslig grund för utvecklingen av SIS II under 2009.

Med anledning härav har diskussioner påbörjats kring ett förslag till ny rättslig grund för SIS II-projektet, främst för den verksamheten som ska bedrivas under 2009. Ett utkast till kompromissförslag har tagits fram inom gruppen Friends of SIS II, i vilken Sverige ingår. Förslaget förhandlas för närvarande och ytterligare dokument kommer at presenteras inför rådsbehandlingen.

Det utkast till rådsförordning som tagits fram avser reglera fördelning av ansvar, uppgifter och beslutsförfaranden under de tester som ska genomföras under 2009 och den s.k. migreringsfasen, när riktiga SIS II- data ska föras över till SIS II och systemet tas i drift.

Svensk ståndpunkt
Sverige anser att det är av stor vikt att SIS II-projektet slutförs med gott resultat på utsatt tid. Sverige verkar därför för att de centrala styrdokumenten, rådsförordning och rådsbeslut, som nu upprättas för avslutningsfasen ska bli så tydliga som möjligt.

8. Övriga frågor

Några övriga frågor har inte presenterats.

_______________
(R) = Rättsakt
(*) = Punkt där omröstning kan begäras

* * *