RIF kommenterad dagordning 27-28 nov 2008
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2008/09:926CE
Kommenterad
dagordning
Ju2008/864/EU
2008-11-17
Justitiedepartementet
EU-nämndens kansli
Riksdagen
Kopia: Justitieutskottets kansli
Kopia: Socialförsäkringsutskottets kansli
Kommenterad dagordning för ministerrådsmötet för rättsliga och inrikes frågor samt räddningstjänsten (RIF-rådet) i Bryssel den 27-28 november 2008
1. Godkännande av den preliminära dagordningen
Se bifogad preliminär dagordning.
2. Godkännande av A-punktslistan
Det föreligger ännu ingen trolig A-punktslista.
3. Kampen mot terrorism:
a) Framläggande av rapporten från samordnaren för kampen mot
terrorism
b) Ordförandeskapets slutsatser
(sr Ask)
Avsikten med behandlingen i rådet
Presentation av EU:s antiterroristsamordnare och antagande av rådsslutsatser.
Bakgrund
EU:s antiterroristsamordnare (CTC) Gilles de Kerchove ska presentera EU:s arbete mot terrorism under det franska ordförandeskapet, samt presentera sina tankar om framtida utmaningar och möjliga åtgärder.
Antiterroristsamordnarens rapport fokuserar på vilka åtgärder som vidtagits under året i enlighet med handlingsplanen och strategin mot terrorism. Han har själv under året markerat vikten av att fokusera på förebyggande frågor och därför initierat fem projekt. Sverige tog på sig ansvaret att särskilt titta på frågan om vad som kan göras för att öka lokala polisers kapacitet att identifiera och motverka radikalisering. Bland övriga åtgärder som nämns återfinns det utökade användandet av artikel 99 i SIS (dold övervakning), konvergensprincipen, PNR, internationellt samarbete, etc.
Ordförandeskapet har under hösten presenterat ett antal initiativ som syftar till att förbättra arbetet med att bekämpa terrorism. RIF-rådet föreslås nu anta rådsslutsatser som sammanfattar dessa initiativ.
Svensk ståndpunkt
Sverige välkomnar CTC:s rapportering och ser fram emot fortsatt nära samarbete med CTC inför och under det svenska ordförandeskapet.
Sverige bör kunna godkänna rådsslutsatserna. Sverige välkomnar ordförandeskapets arbete med att bekämpa och förebygga terrorism. Sverige betonar dock vikten av att alla åtgärder för bekämpandet av terrorism på EU-nivå görs med beaktande av den enskildes integritet och rättsäkerhet.
Se vidare i bifogade promemorior.
4. IT-brottslighet
- Utkast till rådets slutsatser om en samordnad arbetsstrategi och konkreta åtgärder i kampen mot it-brottslighet
(sr Ask)
Avsikten med behandlingen i rådet
Rådet föreslås anta slutsatser. Dagordningspunkten är en s.k. falsk B-punkt.
Bakgrund
Ordförandeskapet har tagit fram ett förslag till rådsslutsatser om vissa åtgärder för att förstärka samarbetet för att bekämpa IT-relaterad brottslighet. I slutsatserna föreslås kommissionen samordna åtgärderna och inkludera dem i det kommande femårsprogrammet för insatser inom området för rättsliga och inrikes frågor.
Svensk ståndpunkt
Sverige kan godkänna förslaget till rådsslutsatser.
Sverige kommer i det fortsatta arbetet fortsätta att betona att åtgärderna ska vara proportionerliga, rättssäkra och väl avvägda med hänsyn till integritetsaspekter.
Se vidare i bifogad promemoria.
5. Europeiskt system för PNR-uppgifter
- Ordförandeskapets rapport
(sr Ask)
Avsikten med behandlingen i rådet
Ordförandeskapet väntas informera om de diskussioner som förts under hösten. Rådet ombeds notera det arbete som bedrivits och bekräfta upplägget för det fortsatta arbetet.
Bakgrund
Sedan terroristattacken den 11 september 2001 har brottsbekämpande myndigheter i flera länder, bl.a. USA, Kanada, Australien och Storbritannien, utvecklat datoriserade system för insamling och analys av flygpassageraruppgifter, s.k. PNR-uppgifter, för att kunna förebygga och bekämpa terrorism och organiserad brottslighet. Vid Europeiska rådets möte den 25-26 mars 2004 uppmanades kommissionen att lägga fram ett förslag till en gemensam EU-strategi för användning av passageraruppgifter i brottsbekämpningssyfte. Denna uppmaning har sedan upprepats både den 4-5 november 2004 i Haagprogrammet och vid det extra rådsmötet den 13 juli 2005 som hölls efter terroristbombningarna i London. I november 2007 lämnade kommissionen sitt förslag om användande av PNR-uppgifter i brottsbekämpningssyfte (se FPM63 för 2007/08). Syftet med förslaget är att möjliggöra insamling och analys av PNR-uppgifter för att förebygga och bekämpa terrorism och organiserad brottslighet.
Under våren 2008 behandlades kommissionens förslag både genom en genomgång av den föreslagna texten och genom möten som syftade till att med praktiska exempel belysa hur insamling och analys av PNR-uppgifter kan gå till. Samtliga medlemsstater har anmält granskningsreservationer och/eller parlamentariska reservationer. Sverige hör till dem som anmält såväl parlamentarisk reservation som granskningsreservation.
Under det franska ordförandeskapet har diskussionerna om PNR förts på en mer övergripande nivå. Såväl företrädare för flygbolagen som dataskyddsansvariga har deltagit vid dessa möten, liksom företrädare för myndigheter i medlemsstater där man i dag använder PNR-uppgifter i brottsbekämpningen.
Svensk ståndpunkt
Sverige kan acceptera att de fortsatta diskussionerna tar sitt avstamp i ordförandeskapets slutsatser. Sverige kommer verka för att integritetsskyddsfrågorna ska väga tungt i det fortsatta arbetet bl.a. sträva efter att begränsa lagringstiden och att användningen av uppgifterna begränsas på ett rimligt sätt.
Se vidare i bifogad promemoria.
6. Västafrika: Initiativ för att förstärka de brottsbekämpande
organens kamp mot narkotikahandel
(sr Ask)
Avsikten med behandlingen i rådet
Ordförandeskapet avser lägga fram ett mandat för det fortsatta arbetet inför kommande RIF-råd, där mandatet avses antas.
Inriktningen är därefter att trio-ordförandeskapet i slutet av år 2009 ska avrapportera för rådet vilka åtgärder man har vidtagit och om arbetet i övrigt.
Bakgrund
På franskt initiativ har frågor som rör stödjande av Västafrika i kampen mot narkotikahandeln förts in i trio-ordförandeskapets (Frankrike-Tjeckien-Sverige) arbetsprogram för de yttre förbindelserna på det rättsliga och inrikes området. På RIF-rådet i oktober hölls en riktlinjedebatt kring åtgärder för att bättre bekämpa narkotikahandeln i Västafrika. Medlemsländerna var positiva till att gå vidare med arbetet och det fanns en överenskommelse om att stärka kampen mot narkotikahandeln i Västafrika, särskilt med hjälp av operativa insatser.
Svensk ståndpunkt
Sverige stödjer ordförandeskapets initiativ om att gå vidare med arbetet och lägga fram förslag om hur EU bättre kan samarbeta för att motverka narkotikasmugglingen från regionen. Narkotikasituationen i flera Västafrikanska länder är allvarlig och situationen har stor betydelse för den globala narkotikahandeln. Ställning till mandatet får tas när detta distribuerats.
7. Civilskydd:
a) Förstärkning av Europeiska unionens kapacitet att förebygga och reagera på katastrofer och kriser
Ordförandeskapets rapport och färdplan
b) (ev.) Utkast till rådets slutsatser om en europeisk utbildning för katastrofhantering
c) (ev.) Utkast till rådets slutsatser om förbättrad civilskyddskapacitet genom ett europeiskt system för ömsesidigt bistånd som bygger på den modulära strategin för civilskydd
(sr Ask)
d) (ev.) Utkast till rådets slutsatser om stärkande av relationerna mellan EU och FN avseende katastrofinsatser
Avsikten med behandlingen i rådet
Informations- och presentationspunkt samt antagande av rådsslutsatser (troligen som a-punkt).
Bakgrund
Ordförandeskapet kommer informera rådet om utvecklingen av arbetet i EU för att förebygga katastrofer och förstärka insatskapaciteten i samband med katastrofer. Ordförandeskapet kommer också att presentera ett dokument som dels innehåller en rapport om hur arbetet fortskrider, dels ger en indikation på i vilken riktning arbetet ska fortskrida framöver (roadmap). Vidare väntas rådsslutsatser antas på civilskyddsområdet (troligen som a-punkter). Dessa handlar om utvecklingen av ett utbildningsnätverk, ett europeiskt system för ömsesidigt bistånd som bygger på den modulära strategin för civilskydd samt förstärkning av relationerna mellan EU och FN när det gäller katastrofinsatser.
Svensk ståndpunkt
Sverige välkomnar ordförandeskapets rapport och ser fram emot det kommande arbetet på detta område. Sverige kan ställa sig bakom samtliga förslag till rådsslutsatser.
Se vidare i bifogad promemoria.
8. Det årliga ministerforumet mellan EU och länderna på västra
Balkan den 6–7 november 2008
(sr Ask)
Avsikten med behandlingen i rådet
Informationspunkt. Ordförandeskapet kommer att återrapportera från ministerforumet.
Bakgrund
En gång per år, normalt på hösten, anordnas ett trojkamöte på ministernivå om RIF-frågor mellan EU och västra Balkan (EU-Västra Balkan Forum). Höstens möte ägde rum den 6-7 november i Zagreb. På dagordningen fanns bl.a. migration, gräns- och viseringsfrågor, internationell brottslighet som olaglig vapenhandel och människohandel, samarbetet med SECI center (South East European Cooperative Initiative) i regionen samt kampen mot korruption.
Kommissionen hade dagen före mötet presenterat sina översynsrapporter och särskilt frågorna om eventuella viseringslättnader togs upp av Västra Balkan-staterna. Kommissionen hänvisade till sin kommande rapport i mitten av november. Både ordförandeskapet, rådssekretariatet och kommissionen såg positivt på att Västra Balkan-staterna gjort framsteg men tryckte samtidigt på vikten av fortsatta reformer i rättsväsendet och ytterligare ansträngningar i kampen mot korruptionen.
Svensk ståndpunkt
-
9. Den övergripande strategin för migration
(Sr Billström)
- information om resultatet av den andra ministerkonferensen mellan EU och Afrika om migration och utveckling (Paris den 25 november 2008)
Avsikten med behandlingen i rådet
Information och återrapportering från ministerkonferensen.
Bakgrund
Den 25 november äger den andra ministerkonferensen EU-Afrika rum i Paris som en uppföljning till Rabat-mötet i juli 2006. Ministerkonferensen kommer att notera de åtgärder som vidtagits under de två år som gått sedan undertecknandet av Rabatdeklarationen i juli 2006 på områdena olaglig invandring, laglig invandring och synergier mellan migrations- och utvecklingspolitik. Ett treårigt arbetsprogram (2009-2011) ska antas för det fortsatta arbetet på dessa områden. Vidare förväntas mandatet för genomförandekommittén med ansvar för att överse genomförandet förlängas.
Rabat-processen är ett initiativ av Marocko, Spanien och Frankrike och fokus ligger på den västafrikanska migrationsrutten. EU:s övergripande strategi för migration, antagen i december 2005, låg till grund för den breda ansats som valdes, där åtgärder för att förhindra den olagliga invandringen åtföljdes av åtaganden om att hantera även de underliggande orsakerna och en ambition att förvalta migrationsströmmarna på ett sätt som skulle gynna såväl EU och Västafrika som migranterna själva.
Svensk ståndpunkt
Sverige stödjer Rabatprocessen och välkomnar de framsteg som redan gjorts. Gemensamma ansträngningar leder till en bättre förvaltning av migrationsströmmarna och för de två regionerna närmare varandra. Tillsammans har EU och Afrika satt fokus på migration och utveckling. Den gemensamma strategin binder samman utrikespolitiken, politiken för utvecklingssamarbetet och migrationspolitiken för att på ett bättre sätt förstärka de positiva och motverka de negativa effekterna av migration, öka kanalerna för laglig migration och gemensam bekämpa olaglig migration.
- Utkast till rådets slutsatser om genomförandet av den övergripande
strategin för migration och partnerskap med ursprungs- och
transitländerna
Avsikten med behandlingen i rådet
Godkännande av rådsslutsatser.
Bakgrund
Kommissionen presenterade den 8 oktober sitt meddelande ”Strengthening the Global Approach to Migration”.
Rådsslutsatserna syftar till att utveckla och stärka den övergripande strategin för migration på basis av kommissionens meddelande och en utvärdering av medlemsstaternas erfarenheter av genomförandet av den övergripande strategin sedan antagandet i december 2005. Slutsatserna lyfter fram särskilt prioriterade områden och åtgärder för det fortsatta arbetet.
Svensk ståndpunkt
Sverige eftersträvar en ökad harmonisering av asyl- och migrationspolitiken inom EU. I detta sammanhang stödjer Sverige aktivt den övergripande strategin för migration som det övergripande strategiska ramverket för migration- och asylfrågorna inom EU:s yttre förbindelser. Den övergripande strategins huvudsakliga syfte, att öka samstämmigheten mellan interrelaterade politikområden (ffa invandring- och asylpolitik, utrikespolitik, utvecklingssamarbete och sysselsättningspolitik) för att mer effektivt kunna möta utmaningarna och utveckla möjligheterna på migrationsområdet, ligger i linje med svensk migrationspolitik. Sverige välkomnar särskilt att slutsatserna betonar att den övergripande strategin genomförs i dialog och partnerskap med tredje land och förordar ökade möjligheter till laglig invandring och till cirkulär migration.
10. Integration
- Information om den europeiska ministerkonferens om integration
(Vichy 3-4 november)
(Sr Billström)
Avsikten med behandlingen i rådet
Information och återrapportering från ministerkonferensen om integration i Vichy, 3-4 november.
Bakgrund
Vid den Europeiska ministerkonferensen om integration i Vichy 3-4 november 2008 antogs en deklaration som bygger på resultatet från tidigare ministerkonferenser i Groningen, Nederländerna 2004 och Potsdam, Tyskland 2007. Deklarationen i form av rådsslutsatser förväntas antas som en A-punkt på RIF-rådet den 27-28 november.
Deklarationen syftar till att konkretisera gemensamma grundläggande principer, vidareutveckla den europeiska migrationspaktens skrivning om integration och utgöra ett bidrag till förberedelserna för det nya arbetsprogrammet på RIF-området, efterföljaren till Haagprogrammet.
Särskilt prioriterade frågor är: främjande av EU:s grundläggande värderingar, integrationsprocessen, sysselsättning och främjande av mångfald, kvinnors integration och barns utbildning, interkulturell dialog samt integrationspolitikens styrning.
Svensk ståndpunkt
Utgångspunkten för Sveriges engagemang i EU-samarbetet på det integrationspolitiska området är principen om medlemsstaternas nationella kompetens. Sverige deltar aktivt och konstruktivt i utbyte av kunskap och erfarenheter men anser att det måste finnas utrymme för flexibilitet i genomförandet av gemensamma åtaganden. Sverige har därför i förhandlingsarbetet bidragit till skrivningar som understryker medlemsstaternas primära ansvar för integrationspolitik.
Sverige ställer sig bakom deklarationen från Vichy och kan därmed godkänna de föreslagna rådsslutsatserna.
11.
Förslag till rådets direktiv om ett enda ansökningsförfarande
för ett kombinerat tillstånd för tredjelandsmedborgare att vistas och
arbeta på en medlemsstats territorium och om en gemensam
uppsättning rättigheter för arbetstagare från tredjeland som vistas
lagligen i en medlemsstat (R)
(Sr Billström)
Avsikten med behandlingen i rådet
Syftet med behandlingen är ännu inte angivet.
Bakgrund
Förslaget till det så kallade ”ramdirektivet” syftar till att garantera arbetstagare från tredje land vissa grundläggande rättigheter och att skapa ett enhetligt ansökningsförfarande och ett kombinerat uppehålls- och arbetstillstånd. Detta är något som redan finns inbegripet i svensk lagstiftning.
Svensk ståndpunkt
Sverige stödjer förslaget att införa ett enhetligt ansökningsförfarande och att tillförsäkra arbetstagare från tredje land vissa grundläggande rättigheter. Vi fäster stor vikt vid att direktivet gäller generellt för arbetstagare från tredje land, oavsett yrkeskategori eller kompetens. Förslaget ligger i linje med den svenska arbetskraftsreformen.
12. Förslag till rådets direktiv om ändring av direktiv
2003/109/EG i syfte att utöka dess räckvidd till att omfatta även
personer som beviljats internationellt skydd (R)
(Sr Billström)
Avsikten med behandlingen i rådet
Politisk överenskommelse.
Bakgrund
Enligt rådets direktiv 2003/109/EG av den 25 november 2003 om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning ska tredjelandsmedborgare kunna få en särskild status efter fem års laglig vistelse i en medlemsstat. Vissa kategorier av tredjelandsmedborgare undantas från direktivets tillämpningsområde. Enligt art 3 (2) c undantas tredjelandsmedborgare som är flyktingar eller som har rätt till bosättning i en medlemsstat på grundval av alternativa skyddsformer, i enlighet med internationella åtaganden, nationell lagstiftning eller praxis i medlemsstaterna.
Enligt kommissionens ursprungliga förslag till direktiv omfattades flyktingar, men vid förhandlingarna beslutades det emellertid att flyktingar inte skulle omfattas. Kommissionen uppmanades därför i en gemensam förklaring av rådet och kommissionen av den 8 maj 2003 att utöka räckvidden av rådets direktiv 2003/109/EG. Det nu föreliggande förslaget till ändring av direktivet har således till syfte att ge verkan åt denna förklaring.
Ordförandeskapet har mot bakgrund av diskussionen vid RIF-rådet i juni presenterat ett kompromissförslag där räckvidden föreslås omfatta personer med status som flykting eller alternativt skyddsbehövande enligt det s k ”skyddsgrundsdirektivet”. Det finns en bred majoritet för kompromissen.
Svensk ståndpunkt
Sverige har förordat ett bredare tillämpningsområde än vad ordförandeskapet föreslår och har hellre velat se att direktivet tillämpas på flyktingar och andra skyddsbehövande enligt såväl skyddsgrundsdirektivet som nationell rätt.
I ljuset av att en bred majoritet av medlemsstaterna stödjer ordförandeskapets kompromiss har dock även Sverige ställt sig bakom den, eftersom konsekvensen annars blir att inga skyddsbehövande ges möjlighet att beviljas ställning som varaktigt bosatta.
Se vidare i bifogad promemoria.
13. (ev.) Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av de gemensamma konsulära anvisningarna angående viseringar till diplomatiska beskickningar och karriärkonsulat i samband med införandet av biometri samt bestämmelser om hur viseringsansökningar ska tas emot och behandlas (R)
(Offentlig överläggning i enlighet med artikel 8.1 c i rådets
arbetsordning)
(Sr Billström)
Avsikten med behandlingen i rådet
Offentlig överläggning enligt art 8.1.c i rådets arbetsordning.
Punkten står fortfarande som eventuell i dagordningen och syftet med behandlingen är ännu oklar, men sannolikt kommer ordförandeskapet att informera om behandlingen i Europaparlamentet.
Bakgrund
VIS-förordningen som omfattar bestämmelser för översändande och utbyte av uppgifter om viseringsansökningar inkluderande biometri (fingeravtryck och ansiktsfotografi) antogs den 9 juli 2008. Systemet ska enligt kommissionens tidsplan driftsättas i maj 2009. En förutsättning för driftsättningen av VIS är att det finns en rättslig grund för insamlande av de biometriska uppgifterna. Förslaget om förordning om ändring av de gemensamma konsulära anvisningarna syftar just till att skapa en rättslig grund för upptagande av biometri i viseringsärenden under en övergångsperiod innan förordningen om en gemensam viseringskodex antagits.
I första hand ska viseringsansökningar inlämnas hos medlemsstaternas ambassader eller konsulat. Andra organisationsformer som innebär samlokalisering med andra medlemsstater eller samarbete genom inrättade av gemensamma viseringsansökningskontor föreslås också finnas. Samarbete med en extern tjänsteleverantör för upptagande av viseringsansökningar kan ske då ansökningarna är många och det är omöjligt att organisera på annat sätt eller om man inte kan täcka inom ett geografiskt område.
Ordförandeskapet har presenterat ett kompromissförslag som behandlar de utestående frågorna i förordningsförslaget; åldersgräns för tagande av
fingeravtryck och vissa frågor relaterade till samarbete med externa tjänsteleverantörer. Den information som en extern tjänsteleverantör tar emot måste också behandlas i överensstämmelse med det regelverk som finns om dataskydd. I de fall som medlemsstaterna väljer att samarbeta med externa tjänsteleverantörer föreslås tillåtas en extra avgift för denna service, utöver den ordinarie viseringsavgiften.
Europaparlamentet har avslutat sin första läsning och det blir sannolikt även en andra läsning, då parlamentet och rådet fortfarande står ganska långt ifrån varandra.
Svensk ståndpunkt
För Sverige är det angeläget att förordningsförslaget snarast kan antas och att medlemsstaterna får en rättslig grund för att ta upp biometri i viseringsansökningar.
Sverige stödjer ordförandeskapets kompromissförslag som innebär att
möjligheten öppnas för medlemsstaterna att få anlita en extern tjänsteleverantör för upptagande av viseringsansökningar för att kunna ge god service åt de viseringssökande. Medlemsstaterna kan i dessa fall även välja att behålla möjligheten till direkt tillgänglighet för de viseringssökande till ambassaderna oavsett vilket samarbete man inlett med en extern tjänsteleverantör.
14. (ev.) Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om
ändring av rådets förordning (EG) nr 2252/2004 om standarder för
säkerhetsdetaljer och biometriska kännetecken i pass och
resehandlingar som utfärdas av medlemsstaterna (R)
(Offentlig överläggning i enlighet med artikel 8.1 c i rådets
arbetsordning)
(sr Ask)
Avsikten med behandlingen i rådet
Punkten står fortfarande som eventuell i dagordningen och syftet med behandlingen är ännu oklar, men sannolikt kommer ordförandeskapet att informera om behandlingen i Europaparlamentet.
Bakgrund
Rådet antog i december 2004 förordning (EG) nr 2252/2004 om standarder för säkerhetsdetaljer och biometriska kännetecken i pass och resehandlingar som utfärdas av medlemsstaterna. Av förordningen och kompletterande kommittologibeslut framgår att medlemsstaterna i dessa handlingar ska införa digitala ansiktsbilder senast den 28 augusti 2006 och fingeravtryck senast den 28 juni 2009. Förordningen är inte tillämplig på nationella ID-kort, provisoriska pass eller resehandlingar med en giltighetstid på högst tolv månader.
Några medlemsstater har i ett pilotprojekt konstaterat att fingeravtryck från barn under sex år inte håller den kvalitet som krävs för en automatisk verifiering av informationen. Kommissionen har därför föreslagit en ändring av förordningen, som innebär att barn under sex år och personer på vilka det är fysiskt omöjligt att ta fingeravtryck ska undantas från kravet på fingeravtryck. Vidare har kommissionen föreslagit, som ett ytterligare skydd mot bortförande av och handel med barn, införande av principen om ett pass per person.
Rådet har nått en gemensam ståndpunkt med innebörden att barn under sex år ska undantas från kravet på fingeravtryck. Personer på vilka det är permanent omöjligt att ta fingeravtryck undantas från kravet och ska få vanligt pass utan fingeravtryck. Vad gäller personer med tillfälliga skador, möjliggör rådets ståndpunkt för medlemsstaterna att välja om man vill utfärda vanligt pass med begränsad giltighetstid eller provisoriskt pass.
Förordningsändringen behandlas i medbeslutandeförfarandet. Europaparlamentets rapportörs utkast till betänkande är fortfarande under behandling. Europaparlamentet planerar att rösta om frågan i plenum den 3 december 2008.
Svensk ståndpunkt
Inkludering av fingeravtryck från barn i deras pass och andra resehandlingar är ett viktigt verktyg för att förhindra bortförande av och handel med barn.
Sverige stödjer därför införande av fingeravtryck för barn från så låg ålder som möjligt.
15. Asyl: Information från kommissionen om uppdraget i Syrien och Jordanien angående irakiska flyktingar
(Sr Billström)
Avsikten med behandlingen i rådet
Information från kommissionen.
Bakgrund
RIF-rådet den 25 september 2008 gav i uppdrag till kommissionen att genomföra en resa till Syrien och Jordanien för att inhämta information inför ett initiativ till en EU-gemensam insats för irakiska flyktingar. Syftet med resan var att undersöka behovet av vidarebosättning av irakiska flyktingar i regionen. Kommissionen ska återrapportera från uppdragsresan som genomfördes under den första veckan i november 2008 och där höga tjänstemän från ett tiotal medlemsstater, bland andra Sverige, deltog.
Svensk ståndpunkt
Vidarebosättning är en högt prioriterad fråga för Sverige och vi ser ett stort värde i ett framtida EU-gemensamt vidarebosättningsprogram. Det nu aktuella EU-initiativet för vidarebosättning av irakiska flyktingar i Syrien och Jordanien kan ses som ett första steg mot ett sådant gemensamt program.
16. Fri rörlighet för personer: missbruk och sakfrågor
Avsikten med behandlingen i rådet
Syftet med behandlingen är ännu inte angivet.
Bakgrund
Den 25 juli i år fann EG-domstolen i den s.k. Metock-domen att medlemsstaterna inte får uppställa ett krav på tidigare laglig vistelse i en annan medlemsstat för att en unionsmedborgares make, som inte själv är unionsmedborgare, ska omfattas av bestämmelserna i rörlighetsdirektivet. Domstolen uttalade vidare att en tredjelandsmedborgare, som är make till en unionsmedborgare som uppehåller sig i en annan medlemsstat utan att vara medborgare där och som följer med eller ansluter sig till unionsmedborgaren, kan utnyttja bestämmelserna i direktivet.
Domen har gett upphov till diskussioner i flera medlemsstater. Vissa har uppfattat att domstolen gjort en extensiv tolkning av direktivet och genom Metock-domen utsträckt direktivet till att i viss mån även gälla invandring till EU eftersom krav på tidigare laglig vistelse nu inte längre kan uppställas.
Svensk ståndpunkt
Sverige har förståelse för att vissa medlemsstater ser problem med domen. I Sverige upprätthålls inte något krav på tidigare laglig vistelse i en annan medlemsstat för att rätt till familjeåterförening i enlighet med rörlighetsdirektivet ska föreligga.
Sverige anser dock inte att en omförhandling av direktivet om fri rörlighet vore önskvärd. Det är rimligt att avvakta kommissionens utvärdering av alternativa lösningar i frågan, som väntas före årets slut, innan man tar ställning till eventuella ytterligare åtgärder.
17.
Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om ändring av
rådets beslut 2001/470/EG om inrättande av ett europeiskt rättsligt
nätverk på privaträttens område
(sr Ask)
Avsikten med behandlingen i rådet
Allmän riktlinje. Troligen falsk B-punkt.
Bakgrund
I maj 2001 inrättades ett europeiskt rättsligt nätverk på privaträttens område mellan medlemsstaterna genom ett rådsbeslut. Nätverket består av företrädare för rättsliga myndigheter och förvaltningsmyndigheter i medlemsstaterna. Det träffas flera gånger om året för att utbyta information och erfarenheter och förbättra det civilrättsliga samarbetet mellan medlemsstaterna. Nätverkets främsta målsättning är att underlätta för människor som har hamnat i en tvist med anknytning till mer än en medlemsstat. I nätverket finns särskilda kontaktpunkter, som utses av varje medlemsstat, med en särskild samordnande funktion. I Sverige är Justitiedepartementets enhet för processrätt och domstolsfrågor kontaktpunkt.
Sommaren 2008 lade kommissionen ett förslag till revidering av beslutet av nätverket. Inför ett möte i rådsarbetsgruppen den 13-14 november har en konsoliderad version tagits fram av ordförandeskapet som inkorporerar synpunkter från Europaparlamentet.
Svensk ståndpunkt
Sverige stödjer förslaget till revidering av beslutet.
Se vidare i bifogad promemoria.
18. Utkast till rapporten till rådet om inrättande av en gemensam
referensram för europeisk avtalsrätt
(sr Ask)
Avsikten med behandlingen vid rådet
Rådet ska godkänna utkastet till rapport. Troligen falsk B-punkt.
Bakgrund
På avtalsrättens område finns bara enstaka inslag av harmoniserade EU-regler. De omfattande och grundläggande skillnader som finns mellan medlemsstaternas regelverk bottnar i skilda rättsliga traditioner och indelningen i olika rättsfamiljer.
Enligt Haagprogrammet bör kvaliteten på EU:s nuvarande och framtida regelverk på avtalsrättens område förbättras. I detta syfte har kommissionen för avsikt att ta fram en icke bindande referensram som kan användas som ett slags uppslagsbok eller ”verktygslåda” när befintliga gemenskapsinstrument revideras eller nya tas fram. Till grund för förslaget har kommissionen upphandlat en omfattande avtalsrättslig forskning. Ett första utkast presenterades i december 2007.
Kommissionen har som målsättning att lägga fram en vitbok om referensramen under år 2009. Det har ännu inte lämnats besked om vilket slags instrument (om något) som referensramen ska utgöra.
Ordförandeskapet vill vid RIF-rådet nå överenskommelse om ytterligare uttalanden om önskad inriktning på kommissionens arbete med referensramen.
Svensk ståndpunkt
Sverige bör även nu stödja ambitionen att rådet, för att påverka kommissionens arbete, ska ge ytterligare uttryck för den önskade inriktningen på arbetet. Sverige bör kunna stödja slutsatserna.
Se vidare i bifogad promemoria.
19. E-juridik:
Handlingsplan för europeisk e-juridik
(sr Ask)
Avsikten med behandlingen vid rådet
Rådet ska anta handlingsplanen. Troligen falsk B-punkt.
Bakgrund
E-juridikprojektet är förenklat uttryckt ett arbete för att på europeisk nivå utveckla användningen av informations- och kommunikationsteknik inom juridiken, framför allt genom att skapa en portal på Internet. Detta ska bidra till rationalisering och förenkling av rättsliga förfaranden. Handläggningstider och driftskostnader ska minska och tillgången till rättsväsendet öka.
Arbetet är praktiskt, tekniskt och organisatoriskt inriktat. Det handlar om att bygga den informationstekniska infrastruktur som är nödvändig för att genomföra projektet, bl.a. i fråga om standardisering, koordinering, verifiering och säkerhet. Någon egentlig rättslig grund för projektet finns inte. Medverkan i samarbetet är frivilligt.
Svensk ståndpunkt
Sverige bör kunna stödja såväl handlingsplanens inriktning som dess mer konkreta innehåll i form av angivna delprojekt med tidsangivelser.
Se vidare i bifogad promemoria.
20. Skapande av on-lineföretag av portugisiska medborgare i Estland
och estniska medborgare i Portugal med hjälp av digitala signaler som
används i de båda länderna
(sr Ask)
Avsikten med behandlingen vid rådet
Portugals och Estlands ministrar ska informera om möjligheten att med hjälp av elektroniska signaturer registrera företag i den andra staten.
Bakgrund
Det saknas fullständigt underlag för den aktuella dagordningspunkten men sannolikt ska den omfatta information enligt ovan.
I såväl Portugal som Estland är det möjligt att nyregistrera företag on-line med hjälp av certifierade digitala signaturer. I syfte att öka servicen till användarna i dessa två stater kommer deras hemsidor för företagsregistrering att fr.o.m. den 27 november 2008 vara ömsesidigt anpassade till varandra.
Presentationen vid RIF-rådet syftar till att utöka detta samarbete för att om möjligt omfatta än fler medlemsstater.
I Sverige är det möjligt att via hemsidan www.foretagsregistrering.se, som skapats av Bolagsverket och Skatteverket gemensamt, och Bolagsverkets hemsida nyregistrera företag. Tjänsterna omfattar såväl olika typer av bolag som föreningar och enskilda firmor. För att använda tjänsterna krävs e-legitimation. För att använda e-legitimation krävs att man har ett svenskt personnummer.
Svensk ståndpunkt
Det är för tidigt att uttala sig om det är möjligt och lämpligt att ansluta sig till detta samarbete. Frågan får bevakas framöver.
21. Utkast till slutsatser från rådet och företrädarna för
medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, om inrättande av ett
nätverk för lagstiftningssamarbete mellan Europeiska unionens
justitieministerier
(sr Ask)
Avsikten med behandlingen vid rådet
Rådet ska anta resolutionen.
Bakgrund
Det franska ordförandeskapet har tagit ett initiativ till att inrätta ett nätverk för samarbete mellan medlemsstaternas justitiedepartement i arbetet med lagstiftning och har presenterat ett utkast till resolution.
Nätverket syftar ytterst till att under lagstiftningsarbetet i de olika medlemsstaterna ge särskilda möjligheter till en enkel och smidig tillgång till information om rättsläget, valda lösningar och reformplaner m.m. i andra medlemsstater.
Svensk ståndpunkt
Sverige bör stödja initiativet. Det är värdefullt för de nationella justitiedepartementen att kunna få del av information från andra länder på ett enkelt och smidigt sätt.
Se vidare i bifogad promemoria.
22. Förslag till rådets rambeslut om det europeiska beslutet om
rättslig övervakning inom ramen för förfaranden mellan Europeiska
unionens medlemsstater före rättegång
(sr Ask)
Avsikten med behandlingen vid rådet
Nå en politisk överenskommelse om innehållet i rambeslutet.
Bakgrund
Kommissionen lade i augusti 2006 fram ett förslag till rambeslut om en europeisk övervakningsorder. Det ursprungliga förslaget från kommissionen har omarbetats efter en riktlinjedebatt i rådet i september 2007. Syftet med rambeslutet är att främja användandet av icke frihetsberövande straffprocessuella tvångsmedel utan att möjligheterna till lagföring försvåras. En EU-medborgare eller en person med hemvist i en EU-stat som är misstänkt för ett brott i en annan EU-stat än i den han eller hon bor ska inte behöva vara häktad i rättegångslandet i lika stor utsträckning som i dag. Istället ska den misstänkte kunna återvända till sitt hemland och övervakas där, i avvaktan på utredning och rättegång.
Svensk ståndpunkt
Sverige kan stödja ordförandeskapets mål att nå en politisk överenskommelse om rambeslutet. Det är viktigt att vi inom EU arbetar med instrument som kan leda till användning av mindre repressiva åtgärder mot den enskilde.
Se vidare i bifogad promemoria.
23. Utkast till slutsatser "Varning om bortförande"
(sr Ask)
Avsikten med behandlingen i rådet
Rådet ska anta rådsslutsatser.
Bakgrund
Frågor som rör skydd av barn har fått ökad aktualitet i EU-samarbetet de senaste åren och flera initiativ har sin bakgrund i en vilja att vidta åtgärder på detta område.
Ordförandeskapet har nu föreslagit åtgärder vad avser brottsligt bortförande av barn i sitt förslag till rådsslutsatser, särskilt i gränsområden. Ordförandeskapet har framhållit att allmänheten bör kunna alerteras gränsöverskridande i allvarliga fall och som exempel på en bra modell hänvisat till det franska ”Alerte – Enlèvement”. Kommissionen har i sin tur pekat på behovet av liknande mekanismer i anslutning till det mycket uppmärksammade fallet Madeleine McCann som försvann i Portugal.
Framtidsgruppen för rättsliga frågor har också pekat på denna modell som ett önskvärt instrument för att snabbt kunna lokalisera bortrövade barn.
Svensk ståndpunkt
Sverige kan godkänna utkastet till rådsslutsatser. Sverige välkomnar förslag som ger oss bättre möjligheter att skydda barns liv och hälsa. Det är därför bra att man ser till att det finns mekanismer inom EU som innebär att man snabbt kan lokalisera barn som på ett otillåtet sätt förs över våra gränser.
Se vidare i bifogad promemoria.
24. Övriga frågor
Samarbetsavtal Europol-Eurojust
– Informationspunkt
(sr Ask)
Avsikten med behandlingen vid rådet
Information från ordförandeskapet.
Bakgrund
I samband med förhandlingarna om de nya rådsbesluten rörande Eurojust och Europol har frågan väckts om behovet av att öka samarbetet mellan de båda myndigheterna. Frågan har även uppmärksammats av rådet vid ett flertal tillfällen.
Vid RIF-rådet den 5-6 juni 2008 antogs ett rådsuttalande i avsikt att få till stånd ett förbättrat informationsutbyte mellan Eurojust och Europol. Uttalandet innehöll en uppmaning till Europol och Eurojust att förbereda ändringar av deras samarbetsavtal för att ge förutsättningar till ett förstärkt och förbättrat samarbete.
Sedan rådsuttalandet har ett utkast till nytt samarbetsavtal mellan Europol och Eurojust presenterats. Syftet med ändringarna av rådande samarbetsavtal är bl.a. att skapa ett mer genomarbetat system för informationsutbyte mellan parterna. I enlighet med detta syfte har det tillkommit ett helt nytt kapitel i avtalet innehållande regler om informationsutbyte. Utkastet till nytt samarbetsavtal ska nu godkännas av Eurojusts kollegium och Europols styrelse.
Svensk ståndpunkt
Ett ökat informationsutbyte mellan Eurojust och Europol är en förutsättning för att man ska kunna effektivisera deras arbete. Utkastet till samarbetsavtal ger en markant förbättring av förutsättningarna för ett utökat informationsutbyte och bör därför stödjas av Sverige.
GEMENSAMMA KOMMITTÉN PÅ MINISTERNIVÅ
1. Godkännande av den preliminära dagordningen
Se bifogad preliminär dagordning, bilaga 1.
2. (ev.) Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om
ändring av de gemensamma konsulära anvisningarna angående v
viseringar till diplomatiska beskickningar och karriärkonsulat i
samband med införandet av biometri samt bestämmelser om hur
viseringsansökningar ska tas emot och behandlas
(sr Billström)
3. (ev.) Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om
ändring av rådets förordning (EG) nr 2252/2004 om standarder för
säkerhetsdetaljer och biometriska kännetecken i pass och
resehandlingar som utfärdas av medlemsstaterna
(sr Ask)
Se punkt 14 ovan.
4.
Schengenutvärdering av Schweiz
- Utkast till rådets slutsatser om slutförandet av utvärderingen av hur långt Schweiz har kommit med förberedelserna för genomförandet av samtliga bestämmelser i Schengenregelverket, däribland SIS-bestämmelserna
- Utkast till rådets beslut om fullständig tillämpning av Schengenregelverkets bestämmelser i Schweiziska edsförbundet
(sr Ask)
Avsikten med behandlingen i rådet
Anta rådsslutsatser Schweiz förmåga att tillämpa Schengenregelverket samt godkänna rådsbeslutet om full tillämpning av Schengenregelverket i förhållande till Schweiz från den 12 december.
Bakgrund
Frågan handlar om de avslutande åtgärderna i syfte att ansluta Schweiz till Schengensamarbetet. De sista momenten av ett kandidatlands anslutningsprocess utgörs av att rådet först antar slutsatser där man – efter en genomförd utvärdering – kan konstatera att landet i fråga har förmåga att tillämpa Schengenregelverket på ett korrekt sätt. Därefter kan rådet besluta att Schengenregelverket ska tillämpas i sin helhet mellan kandidatlandet och övriga Schengenländer. Den mest påtagliga konsekvensen därav är att personkontrollen vid gränserna mellan länderna upphör.
Schweiz och EU ingick 2004 ett avtal om Schweiz anslutning till Schengenområdet. Avtalets godkännande behandlades i prop. 2005/06:194. Schweiz förmåga att tillämpa Schengenregelverket på ett korrekt sätt har utvärderats under 2008. Utvärderingsprocessen har uppdagat vissa brister beträffande luftgränser som kräver ombyggnader av terminaler på ett antal flygplatser. Beträffande övriga utvärderade områden har utvärderingsgruppen inte funnit några brister som hindrar att Schweiz ansluts till Schengenområdet. Av detta skäl föreslås rådslutsatser som godkänner Schweiz förmåga att tillämpa Schengenregelverket med undantag för luftgräns, där återinspektioner måste äga rum.
Det finns en ambition (främst från kandidatlandet och ordförandeskapet) att Schweiz ska kunna anslutas under 2008. Rådets beslut om full tillämpning av Schengenregelverket föreslår därför – liksom vid anslutningen av de nio nya medlemsstaterna 2007 – att gränskontrollen lyfts i två steg. Först, den 12 december 2008 (preliminärt), lyfts kontrollen vid landgräns vilket innebär att även övriga Schengenregler börjar tillämpas. Därefter, den 29 mars 2009, förutsatt att ombyggnationerna av terminalbyggnader kunnat färdigställas, lyfts kontrollen vid luftgränsen.
Svensk ståndpunkt
Sverige kan godkänna rådslutsatserna.
Sverige kan godkänna beslutet om full tillämpning av Schengenregelverket i förhållande till Schweiz från den 12 december 2008.
5. SIS II
– Lägesrapport
(sr Ask)
Avsikten med behandlingen i rådet
Syftet med behandlingen är att informera ministrarna om det problematiska läge som råder i SIS II-projektet samt få information från kommissionen om den senaste utvecklingen.
Bakgrund
Schengens informationssystem (SIS) är det gemensamma efterlysnings- och spaningsregister som används av länderna som deltar i Schengensamarbetet. Utvecklingen av nästa generation av Schengens informationssystem (SIS II) pågår under kommissionens ledning.
Utvecklingen av systemet har präglats av ett flertal förseningar. Vid RIF-rådets möte den 5-6 juni 2008 presenterade kommissionen en tidsplan för de resterande delarna av SIS II-projektet. Enligt tidsplanen skulle systemet tas i drift i september 2009.
Redan under sensommaren 2008 upptäcktes fel i den centrala delen av systemet (som utvecklas av en av kommissionen upphandlad leverantör, Steria). Felen ledde till att alla pågående tester fick stoppas för att ge Steria möjlighet att korrigera felen. Korrigering har nu genomförts men informella tester har indikerat att vissa brister återstår. I januari kan resultatet av nu pågående testfas utvärderas och först då kan man få vetskap om hur allvarligt problemet är. Det är sannolikt att möjligheten att systemet ska kunna tas i drift under det svenska ordförandeskapet har minskat avsevärt. Hur lång försening som kan bli aktuell kan för närvarande inte bedömas.
Svensk ståndpunkt
Sveriges fortsatta önskan och ambition är att SIS-II projektet ska kunna avslutas på ett framgångsrikt sätt så snart möjligt.
6. Övriga frågor
Några övriga frågor har inte presenterats.
* * *
dagordning
Ju2008/864/EU
2008-11-17
Justitiedepartementet
EU-nämndens kansli
Riksdagen
Kopia: Justitieutskottets kansli
Kopia: Socialförsäkringsutskottets kansli
Kommenterad dagordning för ministerrådsmötet för rättsliga och inrikes frågor samt räddningstjänsten (RIF-rådet) i Bryssel den 27-28 november 2008
1. Godkännande av den preliminära dagordningen
Se bifogad preliminär dagordning.
2. Godkännande av A-punktslistan
Det föreligger ännu ingen trolig A-punktslista.
3. Kampen mot terrorism:
a) Framläggande av rapporten från samordnaren för kampen mot
terrorism
b) Ordförandeskapets slutsatser
(sr Ask)
Avsikten med behandlingen i rådet
Presentation av EU:s antiterroristsamordnare och antagande av rådsslutsatser.
Bakgrund
EU:s antiterroristsamordnare (CTC) Gilles de Kerchove ska presentera EU:s arbete mot terrorism under det franska ordförandeskapet, samt presentera sina tankar om framtida utmaningar och möjliga åtgärder.
Antiterroristsamordnarens rapport fokuserar på vilka åtgärder som vidtagits under året i enlighet med handlingsplanen och strategin mot terrorism. Han har själv under året markerat vikten av att fokusera på förebyggande frågor och därför initierat fem projekt. Sverige tog på sig ansvaret att särskilt titta på frågan om vad som kan göras för att öka lokala polisers kapacitet att identifiera och motverka radikalisering. Bland övriga åtgärder som nämns återfinns det utökade användandet av artikel 99 i SIS (dold övervakning), konvergensprincipen, PNR, internationellt samarbete, etc.
Ordförandeskapet har under hösten presenterat ett antal initiativ som syftar till att förbättra arbetet med att bekämpa terrorism. RIF-rådet föreslås nu anta rådsslutsatser som sammanfattar dessa initiativ.
Svensk ståndpunkt
Sverige välkomnar CTC:s rapportering och ser fram emot fortsatt nära samarbete med CTC inför och under det svenska ordförandeskapet.
Sverige bör kunna godkänna rådsslutsatserna. Sverige välkomnar ordförandeskapets arbete med att bekämpa och förebygga terrorism. Sverige betonar dock vikten av att alla åtgärder för bekämpandet av terrorism på EU-nivå görs med beaktande av den enskildes integritet och rättsäkerhet.
Se vidare i bifogade promemorior.
4. IT-brottslighet
- Utkast till rådets slutsatser om en samordnad arbetsstrategi och konkreta åtgärder i kampen mot it-brottslighet
(sr Ask)
Avsikten med behandlingen i rådet
Rådet föreslås anta slutsatser. Dagordningspunkten är en s.k. falsk B-punkt.
Bakgrund
Ordförandeskapet har tagit fram ett förslag till rådsslutsatser om vissa åtgärder för att förstärka samarbetet för att bekämpa IT-relaterad brottslighet. I slutsatserna föreslås kommissionen samordna åtgärderna och inkludera dem i det kommande femårsprogrammet för insatser inom området för rättsliga och inrikes frågor.
Svensk ståndpunkt
Sverige kan godkänna förslaget till rådsslutsatser.
Sverige kommer i det fortsatta arbetet fortsätta att betona att åtgärderna ska vara proportionerliga, rättssäkra och väl avvägda med hänsyn till integritetsaspekter.
Se vidare i bifogad promemoria.
5. Europeiskt system för PNR-uppgifter
- Ordförandeskapets rapport
(sr Ask)
Avsikten med behandlingen i rådet
Ordförandeskapet väntas informera om de diskussioner som förts under hösten. Rådet ombeds notera det arbete som bedrivits och bekräfta upplägget för det fortsatta arbetet.
Bakgrund
Sedan terroristattacken den 11 september 2001 har brottsbekämpande myndigheter i flera länder, bl.a. USA, Kanada, Australien och Storbritannien, utvecklat datoriserade system för insamling och analys av flygpassageraruppgifter, s.k. PNR-uppgifter, för att kunna förebygga och bekämpa terrorism och organiserad brottslighet. Vid Europeiska rådets möte den 25-26 mars 2004 uppmanades kommissionen att lägga fram ett förslag till en gemensam EU-strategi för användning av passageraruppgifter i brottsbekämpningssyfte. Denna uppmaning har sedan upprepats både den 4-5 november 2004 i Haagprogrammet och vid det extra rådsmötet den 13 juli 2005 som hölls efter terroristbombningarna i London. I november 2007 lämnade kommissionen sitt förslag om användande av PNR-uppgifter i brottsbekämpningssyfte (se FPM63 för 2007/08). Syftet med förslaget är att möjliggöra insamling och analys av PNR-uppgifter för att förebygga och bekämpa terrorism och organiserad brottslighet.
Under våren 2008 behandlades kommissionens förslag både genom en genomgång av den föreslagna texten och genom möten som syftade till att med praktiska exempel belysa hur insamling och analys av PNR-uppgifter kan gå till. Samtliga medlemsstater har anmält granskningsreservationer och/eller parlamentariska reservationer. Sverige hör till dem som anmält såväl parlamentarisk reservation som granskningsreservation.
Under det franska ordförandeskapet har diskussionerna om PNR förts på en mer övergripande nivå. Såväl företrädare för flygbolagen som dataskyddsansvariga har deltagit vid dessa möten, liksom företrädare för myndigheter i medlemsstater där man i dag använder PNR-uppgifter i brottsbekämpningen.
Svensk ståndpunkt
Sverige kan acceptera att de fortsatta diskussionerna tar sitt avstamp i ordförandeskapets slutsatser. Sverige kommer verka för att integritetsskyddsfrågorna ska väga tungt i det fortsatta arbetet bl.a. sträva efter att begränsa lagringstiden och att användningen av uppgifterna begränsas på ett rimligt sätt.
Se vidare i bifogad promemoria.
6. Västafrika: Initiativ för att förstärka de brottsbekämpande
organens kamp mot narkotikahandel
(sr Ask)
Avsikten med behandlingen i rådet
Ordförandeskapet avser lägga fram ett mandat för det fortsatta arbetet inför kommande RIF-råd, där mandatet avses antas.
Inriktningen är därefter att trio-ordförandeskapet i slutet av år 2009 ska avrapportera för rådet vilka åtgärder man har vidtagit och om arbetet i övrigt.
Bakgrund
På franskt initiativ har frågor som rör stödjande av Västafrika i kampen mot narkotikahandeln förts in i trio-ordförandeskapets (Frankrike-Tjeckien-Sverige) arbetsprogram för de yttre förbindelserna på det rättsliga och inrikes området. På RIF-rådet i oktober hölls en riktlinjedebatt kring åtgärder för att bättre bekämpa narkotikahandeln i Västafrika. Medlemsländerna var positiva till att gå vidare med arbetet och det fanns en överenskommelse om att stärka kampen mot narkotikahandeln i Västafrika, särskilt med hjälp av operativa insatser.
Svensk ståndpunkt
Sverige stödjer ordförandeskapets initiativ om att gå vidare med arbetet och lägga fram förslag om hur EU bättre kan samarbeta för att motverka narkotikasmugglingen från regionen. Narkotikasituationen i flera Västafrikanska länder är allvarlig och situationen har stor betydelse för den globala narkotikahandeln. Ställning till mandatet får tas när detta distribuerats.
7. Civilskydd:
a) Förstärkning av Europeiska unionens kapacitet att förebygga och reagera på katastrofer och kriser
Ordförandeskapets rapport och färdplan
b) (ev.) Utkast till rådets slutsatser om en europeisk utbildning för katastrofhantering
c) (ev.) Utkast till rådets slutsatser om förbättrad civilskyddskapacitet genom ett europeiskt system för ömsesidigt bistånd som bygger på den modulära strategin för civilskydd
(sr Ask)
d) (ev.) Utkast till rådets slutsatser om stärkande av relationerna mellan EU och FN avseende katastrofinsatser
Avsikten med behandlingen i rådet
Informations- och presentationspunkt samt antagande av rådsslutsatser (troligen som a-punkt).
Bakgrund
Ordförandeskapet kommer informera rådet om utvecklingen av arbetet i EU för att förebygga katastrofer och förstärka insatskapaciteten i samband med katastrofer. Ordförandeskapet kommer också att presentera ett dokument som dels innehåller en rapport om hur arbetet fortskrider, dels ger en indikation på i vilken riktning arbetet ska fortskrida framöver (roadmap). Vidare väntas rådsslutsatser antas på civilskyddsområdet (troligen som a-punkter). Dessa handlar om utvecklingen av ett utbildningsnätverk, ett europeiskt system för ömsesidigt bistånd som bygger på den modulära strategin för civilskydd samt förstärkning av relationerna mellan EU och FN när det gäller katastrofinsatser.
Svensk ståndpunkt
Sverige välkomnar ordförandeskapets rapport och ser fram emot det kommande arbetet på detta område. Sverige kan ställa sig bakom samtliga förslag till rådsslutsatser.
Se vidare i bifogad promemoria.
8. Det årliga ministerforumet mellan EU och länderna på västra
Balkan den 6–7 november 2008
(sr Ask)
Avsikten med behandlingen i rådet
Informationspunkt. Ordförandeskapet kommer att återrapportera från ministerforumet.
Bakgrund
En gång per år, normalt på hösten, anordnas ett trojkamöte på ministernivå om RIF-frågor mellan EU och västra Balkan (EU-Västra Balkan Forum). Höstens möte ägde rum den 6-7 november i Zagreb. På dagordningen fanns bl.a. migration, gräns- och viseringsfrågor, internationell brottslighet som olaglig vapenhandel och människohandel, samarbetet med SECI center (South East European Cooperative Initiative) i regionen samt kampen mot korruption.
Kommissionen hade dagen före mötet presenterat sina översynsrapporter och särskilt frågorna om eventuella viseringslättnader togs upp av Västra Balkan-staterna. Kommissionen hänvisade till sin kommande rapport i mitten av november. Både ordförandeskapet, rådssekretariatet och kommissionen såg positivt på att Västra Balkan-staterna gjort framsteg men tryckte samtidigt på vikten av fortsatta reformer i rättsväsendet och ytterligare ansträngningar i kampen mot korruptionen.
Svensk ståndpunkt
-
9. Den övergripande strategin för migration
(Sr Billström)
- information om resultatet av den andra ministerkonferensen mellan EU och Afrika om migration och utveckling (Paris den 25 november 2008)
Avsikten med behandlingen i rådet
Information och återrapportering från ministerkonferensen.
Bakgrund
Den 25 november äger den andra ministerkonferensen EU-Afrika rum i Paris som en uppföljning till Rabat-mötet i juli 2006. Ministerkonferensen kommer att notera de åtgärder som vidtagits under de två år som gått sedan undertecknandet av Rabatdeklarationen i juli 2006 på områdena olaglig invandring, laglig invandring och synergier mellan migrations- och utvecklingspolitik. Ett treårigt arbetsprogram (2009-2011) ska antas för det fortsatta arbetet på dessa områden. Vidare förväntas mandatet för genomförandekommittén med ansvar för att överse genomförandet förlängas.
Rabat-processen är ett initiativ av Marocko, Spanien och Frankrike och fokus ligger på den västafrikanska migrationsrutten. EU:s övergripande strategi för migration, antagen i december 2005, låg till grund för den breda ansats som valdes, där åtgärder för att förhindra den olagliga invandringen åtföljdes av åtaganden om att hantera även de underliggande orsakerna och en ambition att förvalta migrationsströmmarna på ett sätt som skulle gynna såväl EU och Västafrika som migranterna själva.
Svensk ståndpunkt
Sverige stödjer Rabatprocessen och välkomnar de framsteg som redan gjorts. Gemensamma ansträngningar leder till en bättre förvaltning av migrationsströmmarna och för de två regionerna närmare varandra. Tillsammans har EU och Afrika satt fokus på migration och utveckling. Den gemensamma strategin binder samman utrikespolitiken, politiken för utvecklingssamarbetet och migrationspolitiken för att på ett bättre sätt förstärka de positiva och motverka de negativa effekterna av migration, öka kanalerna för laglig migration och gemensam bekämpa olaglig migration.
- Utkast till rådets slutsatser om genomförandet av den övergripande
strategin för migration och partnerskap med ursprungs- och
transitländerna
Avsikten med behandlingen i rådet
Godkännande av rådsslutsatser.
Bakgrund
Kommissionen presenterade den 8 oktober sitt meddelande ”Strengthening the Global Approach to Migration”.
Rådsslutsatserna syftar till att utveckla och stärka den övergripande strategin för migration på basis av kommissionens meddelande och en utvärdering av medlemsstaternas erfarenheter av genomförandet av den övergripande strategin sedan antagandet i december 2005. Slutsatserna lyfter fram särskilt prioriterade områden och åtgärder för det fortsatta arbetet.
Svensk ståndpunkt
Sverige eftersträvar en ökad harmonisering av asyl- och migrationspolitiken inom EU. I detta sammanhang stödjer Sverige aktivt den övergripande strategin för migration som det övergripande strategiska ramverket för migration- och asylfrågorna inom EU:s yttre förbindelser. Den övergripande strategins huvudsakliga syfte, att öka samstämmigheten mellan interrelaterade politikområden (ffa invandring- och asylpolitik, utrikespolitik, utvecklingssamarbete och sysselsättningspolitik) för att mer effektivt kunna möta utmaningarna och utveckla möjligheterna på migrationsområdet, ligger i linje med svensk migrationspolitik. Sverige välkomnar särskilt att slutsatserna betonar att den övergripande strategin genomförs i dialog och partnerskap med tredje land och förordar ökade möjligheter till laglig invandring och till cirkulär migration.
10. Integration
- Information om den europeiska ministerkonferens om integration
(Vichy 3-4 november)
(Sr Billström)
Avsikten med behandlingen i rådet
Information och återrapportering från ministerkonferensen om integration i Vichy, 3-4 november.
Bakgrund
Vid den Europeiska ministerkonferensen om integration i Vichy 3-4 november 2008 antogs en deklaration som bygger på resultatet från tidigare ministerkonferenser i Groningen, Nederländerna 2004 och Potsdam, Tyskland 2007. Deklarationen i form av rådsslutsatser förväntas antas som en A-punkt på RIF-rådet den 27-28 november.
Deklarationen syftar till att konkretisera gemensamma grundläggande principer, vidareutveckla den europeiska migrationspaktens skrivning om integration och utgöra ett bidrag till förberedelserna för det nya arbetsprogrammet på RIF-området, efterföljaren till Haagprogrammet.
Särskilt prioriterade frågor är: främjande av EU:s grundläggande värderingar, integrationsprocessen, sysselsättning och främjande av mångfald, kvinnors integration och barns utbildning, interkulturell dialog samt integrationspolitikens styrning.
Svensk ståndpunkt
Utgångspunkten för Sveriges engagemang i EU-samarbetet på det integrationspolitiska området är principen om medlemsstaternas nationella kompetens. Sverige deltar aktivt och konstruktivt i utbyte av kunskap och erfarenheter men anser att det måste finnas utrymme för flexibilitet i genomförandet av gemensamma åtaganden. Sverige har därför i förhandlingsarbetet bidragit till skrivningar som understryker medlemsstaternas primära ansvar för integrationspolitik.
Sverige ställer sig bakom deklarationen från Vichy och kan därmed godkänna de föreslagna rådsslutsatserna.
11.
Förslag till rådets direktiv om ett enda ansökningsförfarande
för ett kombinerat tillstånd för tredjelandsmedborgare att vistas och
arbeta på en medlemsstats territorium och om en gemensam
uppsättning rättigheter för arbetstagare från tredjeland som vistas
lagligen i en medlemsstat (R)
(Sr Billström)
Avsikten med behandlingen i rådet
Syftet med behandlingen är ännu inte angivet.
Bakgrund
Förslaget till det så kallade ”ramdirektivet” syftar till att garantera arbetstagare från tredje land vissa grundläggande rättigheter och att skapa ett enhetligt ansökningsförfarande och ett kombinerat uppehålls- och arbetstillstånd. Detta är något som redan finns inbegripet i svensk lagstiftning.
Svensk ståndpunkt
Sverige stödjer förslaget att införa ett enhetligt ansökningsförfarande och att tillförsäkra arbetstagare från tredje land vissa grundläggande rättigheter. Vi fäster stor vikt vid att direktivet gäller generellt för arbetstagare från tredje land, oavsett yrkeskategori eller kompetens. Förslaget ligger i linje med den svenska arbetskraftsreformen.
12. Förslag till rådets direktiv om ändring av direktiv
2003/109/EG i syfte att utöka dess räckvidd till att omfatta även
personer som beviljats internationellt skydd (R)
(Sr Billström)
Avsikten med behandlingen i rådet
Politisk överenskommelse.
Bakgrund
Enligt rådets direktiv 2003/109/EG av den 25 november 2003 om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning ska tredjelandsmedborgare kunna få en särskild status efter fem års laglig vistelse i en medlemsstat. Vissa kategorier av tredjelandsmedborgare undantas från direktivets tillämpningsområde. Enligt art 3 (2) c undantas tredjelandsmedborgare som är flyktingar eller som har rätt till bosättning i en medlemsstat på grundval av alternativa skyddsformer, i enlighet med internationella åtaganden, nationell lagstiftning eller praxis i medlemsstaterna.
Enligt kommissionens ursprungliga förslag till direktiv omfattades flyktingar, men vid förhandlingarna beslutades det emellertid att flyktingar inte skulle omfattas. Kommissionen uppmanades därför i en gemensam förklaring av rådet och kommissionen av den 8 maj 2003 att utöka räckvidden av rådets direktiv 2003/109/EG. Det nu föreliggande förslaget till ändring av direktivet har således till syfte att ge verkan åt denna förklaring.
Ordförandeskapet har mot bakgrund av diskussionen vid RIF-rådet i juni presenterat ett kompromissförslag där räckvidden föreslås omfatta personer med status som flykting eller alternativt skyddsbehövande enligt det s k ”skyddsgrundsdirektivet”. Det finns en bred majoritet för kompromissen.
Svensk ståndpunkt
Sverige har förordat ett bredare tillämpningsområde än vad ordförandeskapet föreslår och har hellre velat se att direktivet tillämpas på flyktingar och andra skyddsbehövande enligt såväl skyddsgrundsdirektivet som nationell rätt.
I ljuset av att en bred majoritet av medlemsstaterna stödjer ordförandeskapets kompromiss har dock även Sverige ställt sig bakom den, eftersom konsekvensen annars blir att inga skyddsbehövande ges möjlighet att beviljas ställning som varaktigt bosatta.
Se vidare i bifogad promemoria.
13. (ev.) Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av de gemensamma konsulära anvisningarna angående viseringar till diplomatiska beskickningar och karriärkonsulat i samband med införandet av biometri samt bestämmelser om hur viseringsansökningar ska tas emot och behandlas (R)
(Offentlig överläggning i enlighet med artikel 8.1 c i rådets
arbetsordning)
(Sr Billström)
Avsikten med behandlingen i rådet
Offentlig överläggning enligt art 8.1.c i rådets arbetsordning.
Punkten står fortfarande som eventuell i dagordningen och syftet med behandlingen är ännu oklar, men sannolikt kommer ordförandeskapet att informera om behandlingen i Europaparlamentet.
Bakgrund
VIS-förordningen som omfattar bestämmelser för översändande och utbyte av uppgifter om viseringsansökningar inkluderande biometri (fingeravtryck och ansiktsfotografi) antogs den 9 juli 2008. Systemet ska enligt kommissionens tidsplan driftsättas i maj 2009. En förutsättning för driftsättningen av VIS är att det finns en rättslig grund för insamlande av de biometriska uppgifterna. Förslaget om förordning om ändring av de gemensamma konsulära anvisningarna syftar just till att skapa en rättslig grund för upptagande av biometri i viseringsärenden under en övergångsperiod innan förordningen om en gemensam viseringskodex antagits.
I första hand ska viseringsansökningar inlämnas hos medlemsstaternas ambassader eller konsulat. Andra organisationsformer som innebär samlokalisering med andra medlemsstater eller samarbete genom inrättade av gemensamma viseringsansökningskontor föreslås också finnas. Samarbete med en extern tjänsteleverantör för upptagande av viseringsansökningar kan ske då ansökningarna är många och det är omöjligt att organisera på annat sätt eller om man inte kan täcka inom ett geografiskt område.
Ordförandeskapet har presenterat ett kompromissförslag som behandlar de utestående frågorna i förordningsförslaget; åldersgräns för tagande av
fingeravtryck och vissa frågor relaterade till samarbete med externa tjänsteleverantörer. Den information som en extern tjänsteleverantör tar emot måste också behandlas i överensstämmelse med det regelverk som finns om dataskydd. I de fall som medlemsstaterna väljer att samarbeta med externa tjänsteleverantörer föreslås tillåtas en extra avgift för denna service, utöver den ordinarie viseringsavgiften.
Europaparlamentet har avslutat sin första läsning och det blir sannolikt även en andra läsning, då parlamentet och rådet fortfarande står ganska långt ifrån varandra.
Svensk ståndpunkt
För Sverige är det angeläget att förordningsförslaget snarast kan antas och att medlemsstaterna får en rättslig grund för att ta upp biometri i viseringsansökningar.
Sverige stödjer ordförandeskapets kompromissförslag som innebär att
möjligheten öppnas för medlemsstaterna att få anlita en extern tjänsteleverantör för upptagande av viseringsansökningar för att kunna ge god service åt de viseringssökande. Medlemsstaterna kan i dessa fall även välja att behålla möjligheten till direkt tillgänglighet för de viseringssökande till ambassaderna oavsett vilket samarbete man inlett med en extern tjänsteleverantör.
14. (ev.) Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om
ändring av rådets förordning (EG) nr 2252/2004 om standarder för
säkerhetsdetaljer och biometriska kännetecken i pass och
resehandlingar som utfärdas av medlemsstaterna (R)
(Offentlig överläggning i enlighet med artikel 8.1 c i rådets
arbetsordning)
(sr Ask)
Avsikten med behandlingen i rådet
Punkten står fortfarande som eventuell i dagordningen och syftet med behandlingen är ännu oklar, men sannolikt kommer ordförandeskapet att informera om behandlingen i Europaparlamentet.
Bakgrund
Rådet antog i december 2004 förordning (EG) nr 2252/2004 om standarder för säkerhetsdetaljer och biometriska kännetecken i pass och resehandlingar som utfärdas av medlemsstaterna. Av förordningen och kompletterande kommittologibeslut framgår att medlemsstaterna i dessa handlingar ska införa digitala ansiktsbilder senast den 28 augusti 2006 och fingeravtryck senast den 28 juni 2009. Förordningen är inte tillämplig på nationella ID-kort, provisoriska pass eller resehandlingar med en giltighetstid på högst tolv månader.
Några medlemsstater har i ett pilotprojekt konstaterat att fingeravtryck från barn under sex år inte håller den kvalitet som krävs för en automatisk verifiering av informationen. Kommissionen har därför föreslagit en ändring av förordningen, som innebär att barn under sex år och personer på vilka det är fysiskt omöjligt att ta fingeravtryck ska undantas från kravet på fingeravtryck. Vidare har kommissionen föreslagit, som ett ytterligare skydd mot bortförande av och handel med barn, införande av principen om ett pass per person.
Rådet har nått en gemensam ståndpunkt med innebörden att barn under sex år ska undantas från kravet på fingeravtryck. Personer på vilka det är permanent omöjligt att ta fingeravtryck undantas från kravet och ska få vanligt pass utan fingeravtryck. Vad gäller personer med tillfälliga skador, möjliggör rådets ståndpunkt för medlemsstaterna att välja om man vill utfärda vanligt pass med begränsad giltighetstid eller provisoriskt pass.
Förordningsändringen behandlas i medbeslutandeförfarandet. Europaparlamentets rapportörs utkast till betänkande är fortfarande under behandling. Europaparlamentet planerar att rösta om frågan i plenum den 3 december 2008.
Svensk ståndpunkt
Inkludering av fingeravtryck från barn i deras pass och andra resehandlingar är ett viktigt verktyg för att förhindra bortförande av och handel med barn.
Sverige stödjer därför införande av fingeravtryck för barn från så låg ålder som möjligt.
15. Asyl: Information från kommissionen om uppdraget i Syrien och Jordanien angående irakiska flyktingar
(Sr Billström)
Avsikten med behandlingen i rådet
Information från kommissionen.
Bakgrund
RIF-rådet den 25 september 2008 gav i uppdrag till kommissionen att genomföra en resa till Syrien och Jordanien för att inhämta information inför ett initiativ till en EU-gemensam insats för irakiska flyktingar. Syftet med resan var att undersöka behovet av vidarebosättning av irakiska flyktingar i regionen. Kommissionen ska återrapportera från uppdragsresan som genomfördes under den första veckan i november 2008 och där höga tjänstemän från ett tiotal medlemsstater, bland andra Sverige, deltog.
Svensk ståndpunkt
Vidarebosättning är en högt prioriterad fråga för Sverige och vi ser ett stort värde i ett framtida EU-gemensamt vidarebosättningsprogram. Det nu aktuella EU-initiativet för vidarebosättning av irakiska flyktingar i Syrien och Jordanien kan ses som ett första steg mot ett sådant gemensamt program.
16. Fri rörlighet för personer: missbruk och sakfrågor
Avsikten med behandlingen i rådet
Syftet med behandlingen är ännu inte angivet.
Bakgrund
Den 25 juli i år fann EG-domstolen i den s.k. Metock-domen att medlemsstaterna inte får uppställa ett krav på tidigare laglig vistelse i en annan medlemsstat för att en unionsmedborgares make, som inte själv är unionsmedborgare, ska omfattas av bestämmelserna i rörlighetsdirektivet. Domstolen uttalade vidare att en tredjelandsmedborgare, som är make till en unionsmedborgare som uppehåller sig i en annan medlemsstat utan att vara medborgare där och som följer med eller ansluter sig till unionsmedborgaren, kan utnyttja bestämmelserna i direktivet.
Domen har gett upphov till diskussioner i flera medlemsstater. Vissa har uppfattat att domstolen gjort en extensiv tolkning av direktivet och genom Metock-domen utsträckt direktivet till att i viss mån även gälla invandring till EU eftersom krav på tidigare laglig vistelse nu inte längre kan uppställas.
Svensk ståndpunkt
Sverige har förståelse för att vissa medlemsstater ser problem med domen. I Sverige upprätthålls inte något krav på tidigare laglig vistelse i en annan medlemsstat för att rätt till familjeåterförening i enlighet med rörlighetsdirektivet ska föreligga.
Sverige anser dock inte att en omförhandling av direktivet om fri rörlighet vore önskvärd. Det är rimligt att avvakta kommissionens utvärdering av alternativa lösningar i frågan, som väntas före årets slut, innan man tar ställning till eventuella ytterligare åtgärder.
17.
Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om ändring av
rådets beslut 2001/470/EG om inrättande av ett europeiskt rättsligt
nätverk på privaträttens område
(sr Ask)
Avsikten med behandlingen i rådet
Allmän riktlinje. Troligen falsk B-punkt.
Bakgrund
I maj 2001 inrättades ett europeiskt rättsligt nätverk på privaträttens område mellan medlemsstaterna genom ett rådsbeslut. Nätverket består av företrädare för rättsliga myndigheter och förvaltningsmyndigheter i medlemsstaterna. Det träffas flera gånger om året för att utbyta information och erfarenheter och förbättra det civilrättsliga samarbetet mellan medlemsstaterna. Nätverkets främsta målsättning är att underlätta för människor som har hamnat i en tvist med anknytning till mer än en medlemsstat. I nätverket finns särskilda kontaktpunkter, som utses av varje medlemsstat, med en särskild samordnande funktion. I Sverige är Justitiedepartementets enhet för processrätt och domstolsfrågor kontaktpunkt.
Sommaren 2008 lade kommissionen ett förslag till revidering av beslutet av nätverket. Inför ett möte i rådsarbetsgruppen den 13-14 november har en konsoliderad version tagits fram av ordförandeskapet som inkorporerar synpunkter från Europaparlamentet.
Svensk ståndpunkt
Sverige stödjer förslaget till revidering av beslutet.
Se vidare i bifogad promemoria.
18. Utkast till rapporten till rådet om inrättande av en gemensam
referensram för europeisk avtalsrätt
(sr Ask)
Avsikten med behandlingen vid rådet
Rådet ska godkänna utkastet till rapport. Troligen falsk B-punkt.
Bakgrund
På avtalsrättens område finns bara enstaka inslag av harmoniserade EU-regler. De omfattande och grundläggande skillnader som finns mellan medlemsstaternas regelverk bottnar i skilda rättsliga traditioner och indelningen i olika rättsfamiljer.
Enligt Haagprogrammet bör kvaliteten på EU:s nuvarande och framtida regelverk på avtalsrättens område förbättras. I detta syfte har kommissionen för avsikt att ta fram en icke bindande referensram som kan användas som ett slags uppslagsbok eller ”verktygslåda” när befintliga gemenskapsinstrument revideras eller nya tas fram. Till grund för förslaget har kommissionen upphandlat en omfattande avtalsrättslig forskning. Ett första utkast presenterades i december 2007.
Kommissionen har som målsättning att lägga fram en vitbok om referensramen under år 2009. Det har ännu inte lämnats besked om vilket slags instrument (om något) som referensramen ska utgöra.
Ordförandeskapet vill vid RIF-rådet nå överenskommelse om ytterligare uttalanden om önskad inriktning på kommissionens arbete med referensramen.
Svensk ståndpunkt
Sverige bör även nu stödja ambitionen att rådet, för att påverka kommissionens arbete, ska ge ytterligare uttryck för den önskade inriktningen på arbetet. Sverige bör kunna stödja slutsatserna.
Se vidare i bifogad promemoria.
19. E-juridik:
Handlingsplan för europeisk e-juridik
(sr Ask)
Avsikten med behandlingen vid rådet
Rådet ska anta handlingsplanen. Troligen falsk B-punkt.
Bakgrund
E-juridikprojektet är förenklat uttryckt ett arbete för att på europeisk nivå utveckla användningen av informations- och kommunikationsteknik inom juridiken, framför allt genom att skapa en portal på Internet. Detta ska bidra till rationalisering och förenkling av rättsliga förfaranden. Handläggningstider och driftskostnader ska minska och tillgången till rättsväsendet öka.
Arbetet är praktiskt, tekniskt och organisatoriskt inriktat. Det handlar om att bygga den informationstekniska infrastruktur som är nödvändig för att genomföra projektet, bl.a. i fråga om standardisering, koordinering, verifiering och säkerhet. Någon egentlig rättslig grund för projektet finns inte. Medverkan i samarbetet är frivilligt.
Svensk ståndpunkt
Sverige bör kunna stödja såväl handlingsplanens inriktning som dess mer konkreta innehåll i form av angivna delprojekt med tidsangivelser.
Se vidare i bifogad promemoria.
20. Skapande av on-lineföretag av portugisiska medborgare i Estland
och estniska medborgare i Portugal med hjälp av digitala signaler som
används i de båda länderna
(sr Ask)
Avsikten med behandlingen vid rådet
Portugals och Estlands ministrar ska informera om möjligheten att med hjälp av elektroniska signaturer registrera företag i den andra staten.
Bakgrund
Det saknas fullständigt underlag för den aktuella dagordningspunkten men sannolikt ska den omfatta information enligt ovan.
I såväl Portugal som Estland är det möjligt att nyregistrera företag on-line med hjälp av certifierade digitala signaturer. I syfte att öka servicen till användarna i dessa två stater kommer deras hemsidor för företagsregistrering att fr.o.m. den 27 november 2008 vara ömsesidigt anpassade till varandra.
Presentationen vid RIF-rådet syftar till att utöka detta samarbete för att om möjligt omfatta än fler medlemsstater.
I Sverige är det möjligt att via hemsidan www.foretagsregistrering.se, som skapats av Bolagsverket och Skatteverket gemensamt, och Bolagsverkets hemsida nyregistrera företag. Tjänsterna omfattar såväl olika typer av bolag som föreningar och enskilda firmor. För att använda tjänsterna krävs e-legitimation. För att använda e-legitimation krävs att man har ett svenskt personnummer.
Svensk ståndpunkt
Det är för tidigt att uttala sig om det är möjligt och lämpligt att ansluta sig till detta samarbete. Frågan får bevakas framöver.
21. Utkast till slutsatser från rådet och företrädarna för
medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, om inrättande av ett
nätverk för lagstiftningssamarbete mellan Europeiska unionens
justitieministerier
(sr Ask)
Avsikten med behandlingen vid rådet
Rådet ska anta resolutionen.
Bakgrund
Det franska ordförandeskapet har tagit ett initiativ till att inrätta ett nätverk för samarbete mellan medlemsstaternas justitiedepartement i arbetet med lagstiftning och har presenterat ett utkast till resolution.
Nätverket syftar ytterst till att under lagstiftningsarbetet i de olika medlemsstaterna ge särskilda möjligheter till en enkel och smidig tillgång till information om rättsläget, valda lösningar och reformplaner m.m. i andra medlemsstater.
Svensk ståndpunkt
Sverige bör stödja initiativet. Det är värdefullt för de nationella justitiedepartementen att kunna få del av information från andra länder på ett enkelt och smidigt sätt.
Se vidare i bifogad promemoria.
22. Förslag till rådets rambeslut om det europeiska beslutet om
rättslig övervakning inom ramen för förfaranden mellan Europeiska
unionens medlemsstater före rättegång
(sr Ask)
Avsikten med behandlingen vid rådet
Nå en politisk överenskommelse om innehållet i rambeslutet.
Bakgrund
Kommissionen lade i augusti 2006 fram ett förslag till rambeslut om en europeisk övervakningsorder. Det ursprungliga förslaget från kommissionen har omarbetats efter en riktlinjedebatt i rådet i september 2007. Syftet med rambeslutet är att främja användandet av icke frihetsberövande straffprocessuella tvångsmedel utan att möjligheterna till lagföring försvåras. En EU-medborgare eller en person med hemvist i en EU-stat som är misstänkt för ett brott i en annan EU-stat än i den han eller hon bor ska inte behöva vara häktad i rättegångslandet i lika stor utsträckning som i dag. Istället ska den misstänkte kunna återvända till sitt hemland och övervakas där, i avvaktan på utredning och rättegång.
Svensk ståndpunkt
Sverige kan stödja ordförandeskapets mål att nå en politisk överenskommelse om rambeslutet. Det är viktigt att vi inom EU arbetar med instrument som kan leda till användning av mindre repressiva åtgärder mot den enskilde.
Se vidare i bifogad promemoria.
23. Utkast till slutsatser "Varning om bortförande"
(sr Ask)
Avsikten med behandlingen i rådet
Rådet ska anta rådsslutsatser.
Bakgrund
Frågor som rör skydd av barn har fått ökad aktualitet i EU-samarbetet de senaste åren och flera initiativ har sin bakgrund i en vilja att vidta åtgärder på detta område.
Ordförandeskapet har nu föreslagit åtgärder vad avser brottsligt bortförande av barn i sitt förslag till rådsslutsatser, särskilt i gränsområden. Ordförandeskapet har framhållit att allmänheten bör kunna alerteras gränsöverskridande i allvarliga fall och som exempel på en bra modell hänvisat till det franska ”Alerte – Enlèvement”. Kommissionen har i sin tur pekat på behovet av liknande mekanismer i anslutning till det mycket uppmärksammade fallet Madeleine McCann som försvann i Portugal.
Framtidsgruppen för rättsliga frågor har också pekat på denna modell som ett önskvärt instrument för att snabbt kunna lokalisera bortrövade barn.
Svensk ståndpunkt
Sverige kan godkänna utkastet till rådsslutsatser. Sverige välkomnar förslag som ger oss bättre möjligheter att skydda barns liv och hälsa. Det är därför bra att man ser till att det finns mekanismer inom EU som innebär att man snabbt kan lokalisera barn som på ett otillåtet sätt förs över våra gränser.
Se vidare i bifogad promemoria.
24. Övriga frågor
Samarbetsavtal Europol-Eurojust
– Informationspunkt
(sr Ask)
Avsikten med behandlingen vid rådet
Information från ordförandeskapet.
Bakgrund
I samband med förhandlingarna om de nya rådsbesluten rörande Eurojust och Europol har frågan väckts om behovet av att öka samarbetet mellan de båda myndigheterna. Frågan har även uppmärksammats av rådet vid ett flertal tillfällen.
Vid RIF-rådet den 5-6 juni 2008 antogs ett rådsuttalande i avsikt att få till stånd ett förbättrat informationsutbyte mellan Eurojust och Europol. Uttalandet innehöll en uppmaning till Europol och Eurojust att förbereda ändringar av deras samarbetsavtal för att ge förutsättningar till ett förstärkt och förbättrat samarbete.
Sedan rådsuttalandet har ett utkast till nytt samarbetsavtal mellan Europol och Eurojust presenterats. Syftet med ändringarna av rådande samarbetsavtal är bl.a. att skapa ett mer genomarbetat system för informationsutbyte mellan parterna. I enlighet med detta syfte har det tillkommit ett helt nytt kapitel i avtalet innehållande regler om informationsutbyte. Utkastet till nytt samarbetsavtal ska nu godkännas av Eurojusts kollegium och Europols styrelse.
Svensk ståndpunkt
Ett ökat informationsutbyte mellan Eurojust och Europol är en förutsättning för att man ska kunna effektivisera deras arbete. Utkastet till samarbetsavtal ger en markant förbättring av förutsättningarna för ett utökat informationsutbyte och bör därför stödjas av Sverige.
GEMENSAMMA KOMMITTÉN PÅ MINISTERNIVÅ
1. Godkännande av den preliminära dagordningen
Se bifogad preliminär dagordning, bilaga 1.
2. (ev.) Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om
ändring av de gemensamma konsulära anvisningarna angående v
viseringar till diplomatiska beskickningar och karriärkonsulat i
samband med införandet av biometri samt bestämmelser om hur
viseringsansökningar ska tas emot och behandlas
(sr Billström)
3. (ev.) Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om
ändring av rådets förordning (EG) nr 2252/2004 om standarder för
säkerhetsdetaljer och biometriska kännetecken i pass och
resehandlingar som utfärdas av medlemsstaterna
(sr Ask)
Se punkt 14 ovan.
4.
Schengenutvärdering av Schweiz
- Utkast till rådets slutsatser om slutförandet av utvärderingen av hur långt Schweiz har kommit med förberedelserna för genomförandet av samtliga bestämmelser i Schengenregelverket, däribland SIS-bestämmelserna
- Utkast till rådets beslut om fullständig tillämpning av Schengenregelverkets bestämmelser i Schweiziska edsförbundet
(sr Ask)
Avsikten med behandlingen i rådet
Anta rådsslutsatser Schweiz förmåga att tillämpa Schengenregelverket samt godkänna rådsbeslutet om full tillämpning av Schengenregelverket i förhållande till Schweiz från den 12 december.
Bakgrund
Frågan handlar om de avslutande åtgärderna i syfte att ansluta Schweiz till Schengensamarbetet. De sista momenten av ett kandidatlands anslutningsprocess utgörs av att rådet först antar slutsatser där man – efter en genomförd utvärdering – kan konstatera att landet i fråga har förmåga att tillämpa Schengenregelverket på ett korrekt sätt. Därefter kan rådet besluta att Schengenregelverket ska tillämpas i sin helhet mellan kandidatlandet och övriga Schengenländer. Den mest påtagliga konsekvensen därav är att personkontrollen vid gränserna mellan länderna upphör.
Schweiz och EU ingick 2004 ett avtal om Schweiz anslutning till Schengenområdet. Avtalets godkännande behandlades i prop. 2005/06:194. Schweiz förmåga att tillämpa Schengenregelverket på ett korrekt sätt har utvärderats under 2008. Utvärderingsprocessen har uppdagat vissa brister beträffande luftgränser som kräver ombyggnader av terminaler på ett antal flygplatser. Beträffande övriga utvärderade områden har utvärderingsgruppen inte funnit några brister som hindrar att Schweiz ansluts till Schengenområdet. Av detta skäl föreslås rådslutsatser som godkänner Schweiz förmåga att tillämpa Schengenregelverket med undantag för luftgräns, där återinspektioner måste äga rum.
Det finns en ambition (främst från kandidatlandet och ordförandeskapet) att Schweiz ska kunna anslutas under 2008. Rådets beslut om full tillämpning av Schengenregelverket föreslår därför – liksom vid anslutningen av de nio nya medlemsstaterna 2007 – att gränskontrollen lyfts i två steg. Först, den 12 december 2008 (preliminärt), lyfts kontrollen vid landgräns vilket innebär att även övriga Schengenregler börjar tillämpas. Därefter, den 29 mars 2009, förutsatt att ombyggnationerna av terminalbyggnader kunnat färdigställas, lyfts kontrollen vid luftgränsen.
Svensk ståndpunkt
Sverige kan godkänna rådslutsatserna.
Sverige kan godkänna beslutet om full tillämpning av Schengenregelverket i förhållande till Schweiz från den 12 december 2008.
5. SIS II
– Lägesrapport
(sr Ask)
Avsikten med behandlingen i rådet
Syftet med behandlingen är att informera ministrarna om det problematiska läge som råder i SIS II-projektet samt få information från kommissionen om den senaste utvecklingen.
Bakgrund
Schengens informationssystem (SIS) är det gemensamma efterlysnings- och spaningsregister som används av länderna som deltar i Schengensamarbetet. Utvecklingen av nästa generation av Schengens informationssystem (SIS II) pågår under kommissionens ledning.
Utvecklingen av systemet har präglats av ett flertal förseningar. Vid RIF-rådets möte den 5-6 juni 2008 presenterade kommissionen en tidsplan för de resterande delarna av SIS II-projektet. Enligt tidsplanen skulle systemet tas i drift i september 2009.
Redan under sensommaren 2008 upptäcktes fel i den centrala delen av systemet (som utvecklas av en av kommissionen upphandlad leverantör, Steria). Felen ledde till att alla pågående tester fick stoppas för att ge Steria möjlighet att korrigera felen. Korrigering har nu genomförts men informella tester har indikerat att vissa brister återstår. I januari kan resultatet av nu pågående testfas utvärderas och först då kan man få vetskap om hur allvarligt problemet är. Det är sannolikt att möjligheten att systemet ska kunna tas i drift under det svenska ordförandeskapet har minskat avsevärt. Hur lång försening som kan bli aktuell kan för närvarande inte bedömas.
Svensk ståndpunkt
Sveriges fortsatta önskan och ambition är att SIS-II projektet ska kunna avslutas på ett framgångsrikt sätt så snart möjligt.
6. Övriga frågor
Några övriga frågor har inte presenterats.
* * *
Bilagor (27)
- JoF Kommenterad dagordning (doc, 107 KB)
- dp.5 rådspm Sprit 2 (doc, 67 KB)
- TTE Kom. dagordning (doc, 158 KB)
- dp.3 rådspm e-kom (doc, 45 KB)
- dp.4 rådspm mobil-tv (doc, 47 KB)
- dp.6 rådspm MSS (doc, 55 KB)
- dp.7a rådspm.it och åldrande (doc, 53 KB)
- dp.7b rådspm.e-inclusion (doc, 41 KB)
- dp.8 rådspm Galileo (doc, 59 KB)
- dp.11a rådspm.Athenkonv (doc, 63 KB)
- dp.11b rådspm.klassällskap (doc, 62 KB)
- dp.14 rådspm.interop jvg (doc, 57 KB)
- dp.15 rådspm. jvsäk (doc, 53 KB)
- dp.16 rådspm ERA (doc, 49 KB)
- dp.17 rådspm. fplavg (doc, 55 KB)
- dp.18 rådspm 3e luftfartspaket (doc, 65 KB)
- dp.19a rådspm Jordanien (doc, 51 KB)
- dp.21 rådspm inre marknad (doc, 64 KB)
- dp.5 Upphäva GSM-direktiv (doc, 28 KB)
- dp.5 rådspm (doc, 53 KB)
- JoF dp. 3 13195.sv08 (doc, 138 KB)
- JoF kommenterad dagordning (SLUTLIG) (doc, 54 KB)
- TTE dp. 3a RådsPM Bättre reglering (doc, 68 KB)
- TTE dp. 3b RådsPM USO och e-dataskydd (doc, 61 KB)
- TTE dp. 3c RådsPM GERTg (doc, 50 KB)
- TTE dp. 4 RådsPM roaming (doc, 54 KB)
- TTE Kommenterad dagordning (doc, 70 KB)