RIF, Kommenterad dagordning RIF-rådet 14 september 2017

Bilaga till dokument från EU-nämnden 2016/17:48A7C5

2017-09-04

Justitiedepartementet

EU-enheten

EU-nämnden

Riksdagen

Kopia: Justitieutskottet

Kopia: Socialförsäkringsutskottet

Kopia: Civilutskottet

Kopia: Konstitutionsutskottet

Kommenterad dagordning för rådets möte för rättsliga och inrikes frågor (RIF) den 14 september 2017

INRIKES FRÅGOR

1. Godkännande av dagordningen (Sr Johansson, Sr Fritzon)

Se bifogad preliminär dagordning.

Lagstiftningsöverläggningar

2. (ev.) Godkännande av A-punktslistan (Sr Johansson, Sr Fritzon)

Det har ännu inte presenterats någon slutlig A-punktslista.

3. Övriga frågor(Sr Johansson, Sr Fritzon)

Ordförandeskapet har ännu inte presenterat några övriga frågor.

Icke lagstiftande verksamhet

4. Godkännande av A-punktslistan (Sr Johansson, Sr Fritzon)

Det har ännu inte presenterats någon slutlig A-punktslista.

5. Terrorismbekämpning: uppdatering efter den senaste tidens händelser (Sr Johansson)

= Diskussion

Avsikten med behandlingen i rådet: diskussion

Dokument: det har ännu inte presenterats något dokument för behandlingen i rådet.

Tidigare dokument:

Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden:

Kampen mot terrorism behandlades under 2015 den 28 januari, den 6 mars, den 12 juni, den 2 och den 7 oktober samt den 20 och den 27 november inför RIF-rådsmöten. Under 2016 behandlades ämnet inför RIF-rådsmöten, den 4 och den 24 mars, den 15 april, den 3 juni, den 11 oktober samt den 2 december.

Tidigare behandlad vid överläggning med eller information till riksdagsutskott: Information lämnades under 2015 den 27 januari, den 5 mars, den 11 juni, den 1 oktober samt den 26 november. 2016 har information lämnats den 3 mars, den 14 april, den 2 juni (skriftlig) och den 10 oktober. Överläggning hölls den 28 januari 2016.

Bakgrund

Frågan om hur terrorismhotet mot Europa bäst ska bekämpas har varit högt prioriterad de senaste åren och diskuteras både i rådet för rättsliga och inrikes frågor och i Europeiska rådet. Ett antal olika slutsatstexter har antagits vid tidigare möten.

Svensk ståndpunkt

  • Regeringen stödjer EU:s arbete mot terrorism. Samarbetet inom EU är centralt för Sveriges internationella arbete mot terrorism.
  • Regeringens inställning till enskilda åtgärder tar sin utgångspunkt i de principer som framgår i Förebygga, förhindra och försvåra – den svenska strategin mot terrorism [skr. 2014/15:146].

För att förhindra terrorism är det nödvändigt att brottsbekämpande myndigheter har möjlighet att utbyta information över nationsgränserna i den omfattning som behövs för en effektiv terrorismbekämpning. Svenska myndigheter ska använda och bidra till de gemensamma europeiska databaser som finns på detta område.

All terrorismbekämpning, inklusive informationsutbyte, ska ske med respekt för grundläggande rättigheter och med hänsyn till skyddet av den personliga integriteten.

6. Migration: lägesrapport och kommande åtgärder (Sr Fritzon)

= Diskussion

Avsikten med behandlingen i rådet: diskussion

Dokument: det har ännu inte presenterats något dokument för behandlingen i rådet.

Tidigare dokument:

Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: Den 6, 9 och 27 november 2015, 19 februari, 4 mars, 15 april, 13 maj, 3 juni, 7 oktober, 2 december 2016, 24 mars och 2 juni 2017.

Tidigare behandlad vid överläggning med eller information till riksdagsutskott: Information till socialförsäkringsutskottet den 5 och 26 november 2015 och den 3 mars, 14 april, 12 maj, 26 maj, 24 november, 1 december 2016, 23 mars och 1 juni 2017.

Bakgrund

På rådet den 14 september kommer en diskussion att äga rum om situationen på migrationsområdet. Denna dagordningspunkt är sedan 2015 återkommande på råden för rättsliga och inrikes frågor. Diskussionerna har tidigare fokuserat på genomförandet av de åtgärder man beslutat vidta för att hantera migrationssituationen.

Svensk ståndpunkt

EU måste solidariskt genomföra de beslut som fattats för att gemensamt lösa migrationssituationen.

För att rädda liv och tillhandahålla alternativ till farliga irreguljära migrationsvägar är det av vikt att medlemsstaterna ökar vidarebosättning, i samarbete med UNHCR, av personer i behov av skydd från de stora värdländerna, såsom Libyen och Sahelländerna längs den centrala Medelhavsrutten. Likaså är det viktigt att vidarebosättning av syrier från Turkiet fortsätter.

Sverige stödjer utökade ansträngningar av UNHCR och IOM längs den centrala Medelhavsrutten. Detta gäller även aktiviteter för att få till stånd ett ökat frivilligt återvändande och återetablering samt för att bereda internationellt skydd genom vidarebosättning. UNHCR och IOM är centrala aktörer för ett rättssäkert genomförande med respekt för mänskliga rättigheter.

Sverige förespråkar långsiktiga migrationsdialoger med prioriterade tredjeländer och stödjer EU-samarbetet för att stärka ursprungs- och transitländers egen kapacitet att hantera alla aspekter av migration inklusive bekämpning av människosmuggling.

Det är viktigt att EU-rätten och internationell rätt efterlevs vid genomförandet av uttalandet på migrationsområdet mellan EU och Turkiet. Asylrätten ska värnas. Uttalandet måste följas upp för att säkerställa att detta sker.

Medlemsstaterna måste bidra till det operativa stödet (personal och utrustning) till Grekland och Italien.

Det är nödvändigt att fortsatt fokusera på ett bättre återvändande och ett bättre samarbete om återtagande med tredjeländer.

7. Övriga frågor (Sr Johansson)

– Utkast till avtal om passageraruppgifter mellan EU och Kanada: information från kommissionen

Avsikten med behandlingen i rådet

Vid mötet förväntas kommissionen informera om utfallet av EU-domstolens avgörande i juli 2017 i målet om PNR-avtalet mellan EU och Kanada och den fortsatta hanteringen av ärendet.

Dokument: det har inte presenterats något dokument inför behandlingen i rådet.

Tidigare dokument: -

Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: -

Tidigare behandlad vid överläggning med eller information till riksdagsutskott: -

Bakgrund

Kommissionen förhandlade år 2014 fram en förlängning av PNR-avtalet mellan EU och Kanada och överlämnade den till Europaparlamentet för godkännande. Europaparlamentet valde istället att underställa EU-domstolen frågan med ett ifrågasättande om avtalet var i enlighet med EU-fördraget. Den 26 juli 2017 meddelade EU-domstolen att avtalet i sin nuvarande form på flera punkter står i strid med EU-rätten och att det för att kunna godkännas behöver ändras på dessa punkter. Kommissionen har uttalat att man kommer att omförhandla avtalet med Kanada.