TTE dp. 3a RådsPM Bättre reglering

Bilaga till dokument från EU-nämnden 2008/09:91C03

Rådspromemoria

2008-11-13

Näringsdepartementet

Rådets möte TTE den 12 juni 2008
Dagordningspunkt 3a

Rubrik: Frågor kring elektronisk kommunikation och informationssamhället. Förslag till Europaparlamentet och rådets direktiv om ändring av direktiv 2002/21/EG om ett gemensamt regelverk för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster, 2002/19/EG om tillträde till och samtrafik mellan elektroniska kommunikationsnät och tillhörande faciliteter och direktiv 2002/20/EG om auktorisation för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster.

Rådsdokument inte inkomna ännu.

Senaste dokument till Coreper är: 14693/08 TELECOM 161 MI 393 COMPET 412 CONSOM 155 CODEC 1414 (Framework Directive)

14449/08 TELECOM 157 MI 376 COMPET 398 CONSOM 146 CODEC 1350 (Access Directive)

14345/08 TELECOM 156 MI 369 COMPET 393 CONSOM 145 CODEC 1343 (Authorisation Directive)

KOM(2007) 697 slutlig
Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV om ändring av direktiv 2002/21/EG om ett gemensamt regelverk för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster, direktiv 2002/19/EG om tillträde till och samtrafik mellan elektroniska kommunikationsnät och tillhörande faciliteter och direktiv 2002/20/EG om auktorisation för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster

Förslaget behandlades senast den 3 juni 2008 inför TTE-rådet den 12 juni 2008.
Bakgrund
Nuvarande regelverk för elektroniska kommunikationer antogs 2001 och är i Sverige huvudsakligen genomfört genom lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation. I samband med att kommissionen föreslog en översyn av det nuvarande regelverket har man presenterat ändringar i ram-, auktorisations- och tillträdesdirektiven, benämnt Better regulation (Bättre reglering).

Huvudsyftet med regelverket är att uppnå ökad konkurrens och harmonisering inom området elektronisk kommunikation. Detta ska leda till ett ökat utbud med lägre priser och bättre kvalitet för slutkunderna.

Regelverket bygger på att de nationella regleringsmyndigheterna (i Sverige Post- och telestyrelsen, PTS) ska utöva tillsyn över marknaderna för elektronisk kommunikation. Regleringsmyndigheterna ska härvid utföra analyser av hur de olika marknaderna fungerar. Om sådana analyser visar att det finns en dominerande aktör med ett betydande inflytande på en enskild marknad (SMP) har de möjlighet att införa särskilda skyldigheter för denna s.k. SMP-aktör. I regelverket fastställs också principer för fördelning av radiofrekvenser.

Inför TTE-rådsmötet den 27 november föreligger reviderade förslag till direktiv som tagits fram av det franska ordförandeskapet. Förslagen innebär inte någon genomgripande revidering av de grundläggande förutsättningarna eller målen i gällande regelverk utan utgörs av uppdatering och modernisering av regelverket.
Rättslig grund och beslutsförfarande
Rättslig grund är artikel 95. Beslut fattas enligt artikel 251. Rådet fattar beslut med kvalificerad majoritet och Europaparlamentet har medbeslutanderätt.
Svensk ståndpunkt
Regeringen anser att Sverige i huvudsak bör stödja de kompromissförslag som presenterats av det franska ordförandeskapet.

Förslagen innebär att det skapas bättre förutsättningar för en förutsägbar och harmoniserad tillämpning av regelverket i hela EU. Det bidrar positivt till investeringsvilja i ny och förbättrad teknik.
Radiofrekvensfrågor
De föreslagna uppdateringarna vad gäller radiofrekvensfrågor är inte särskilt långtgående i förhållande till det nu gällande regelverket. Regeringen hade önskat en större förändring mot en mera harmoniserad och teknik- och tjänsteneutral europeisk reglering av radiofrekvenser genom att färre undantag från huvudregeln skulle tillåtas. Eftersom stöd saknats för detta bland majoriteten av andra medlemsstater anser regeringen att Sverige i huvudsak ska acceptera liggande kompromissförslag. Orsaken till detta är att Sverige på nationell nivå inte kommer vara förhindrat att bedriva en frekvenspolitik som utgår från teknik- och tjänsteneutralitet i fördelningen av radiofrekvenser, men där möjligheter till undantag från principen ges för t.ex. tillståndsgivning för radio och TV.
Artikel-7-proceduren
Regeringen stödjer förslag om att införa regler som ökar harmoniseringen av regleringsmyndigheters skyldighetsbeslut gentemot dominerande företag.
Funktionell separation
Regeringen stödjer införandet av funktionell separation som en möjlig särskild skyldighet i extraordinära fall. Dock kan regeringen inte stödja en reglering som i praktiken omöjliggör införandet av en sådan skyldighet, dvs. ställer högre krav för att motivera ett ingripande än vad som gäller i den svenska lagstiftningen.
Nationella regleringsmyndigheters självständighet
Regeringen stödjer förslag för att stärka de nationella regleringsmyndigheternas oberoende. Svenska förvaltningssystemet är uppbyggt med självständiga myndigheter så det är från svenskt perspektiv rimligt att ha det så även på EU-nivå.
Europaparlamentets inställning
Europaparlamentet har den 24 september 2008 röstat fram en stor mängd ändringar/tillägg till direktivet om bättre reglering. Ändringarna är av varierande slag. Ett förslag som varit föremål för diskussioner i Sverige har varit tillägg 138, till ramdirektivet. Ordförandeskapet har tagit tagit hänsyn till vissa av förslagen i det liggande kompromissförslaget. Ett stort antal ändringar har ingen hänsyn tagits till.
Förslaget
Förslagens syfte är att förenkla regelverket och öka harmoniseringen mellan medlemsstaterna. Förhandlingen har hittills i stor utsträckning handlat om vilken roll och vilket inflytande som kommissionen ska ha i harmoniseringsarbetet, samt ytterst behovet av ökad harmonisering.
Radiofrekvensfrågor
Förslagen innebär att huvudregeln kvarstår, dvs.

att tillstånd inte ska krävas för att använda radiosändare, men att medlemsstaterna får göra undantag från detta på grunder som räknas upp i auktorisations-direktivets artikel 5.1, dels när det är motiverat för att undvika en allvarlig risk för skadlig störning dels för att uppfylla andra mål av allmänt intresse. Den senare grunden är ny. I ordförandeskapets kompromissförslag har möjligheten till undantag från huvudregeln utökats.

Förslagen innebär dessutom att radiotillstånd som huvudregel ska vara teknikneutrala, dvs. tillståndshavaren får avgöra fritt vilken teknik som ska användas. Medlemsstaterna får göra undantag från huvudregeln på grunder som räknas upp i ramdirektivets artikel 9.3. Undantagen utgörs främst av undvikande av skadlig störning och tillgodose allmänna intressen. Denna princip innebär ett tydligt avsteg från hur reglering av radiofrekvenser traditionellt har reglerats. I ordförandeskapets kompromissförslag föreslås en utökning av skäl till undantag från huvudregeln. De utökade skälen utgörs i huvudsak av att man ska kunna försäkra teknisk kvalitet för tjänster, säkerställa en effektiv användning av radiofrekvenser. Dessutom föreslår ordförandeskapet att hänsyn ska tas till ITU:s radioreglemente.

Förslagen etablerar principen att radiotillstånd som huvudregel ska vara tjänsteneutrala, dvs. tillståndshavaren får avgöra fritt vilka tjänster som ska levereras med hjälp av frekvenserna. Medlemsstaterna får göra undantag från huvudregeln på grunder som räknas upp i ramdirektivets artikel 9.4, bl.a. för att undvika faror för liv och hälsa och skydd för sammanhållning och pluralism i medierna. Även denna princip innebär ett tydligt avsteg från hur reglering av radiofrekvenser traditionellt har reglerats. Ordförandeskapets förslag innebär bl.a. att det preciseras att tillstånd för radio- och tv-tjänster kan undantas från huvudregeln och att hänsyn ska tas till ITU:s radioreglemente.
Artikel 7
Kommissionens förslag till ändring av artikel 7 i ramdirektivet innebar att kommissionen skulle ges möjlighet att uttala sig om en föreslagen skyldighet mot en SMP-operatör utgör hinder för den inre marknaden eller hyser allvarliga tvivel huruvida åtgärden är förenlig med gemenskapslagstiftningen. Detta skulle leda till att skyldighetsbeslutens utformning harmonieras mellan de olika länderna. Enligt det nu gällande regelverket har kommissionen motsvarande vetorätt vad avser nationella regleringsmyndigheters beslut om avgränsning av marknader som kan regleras och vad avser beslut om fastställande av vilka företag som ska utses till SMP-operatörer.

Ordförandeskapet har föreslagit att den utökade vetorätten ska omvandlas till en form av stark rekommendation men där de nationella regleringsmyndigheterna har sista ordet.

Europaparlamentet har föreslagit en efter sin första läsning föreslagit ett typ av samrådsprocedur mellan den nya EU-gruppen (GERT), aktuell regleringsmyndighet och kommissionen där kommisisonen i slutändan har sista ordet.
Funktionell separation
Genom artikel 13a i tillträdesdirektivet föreslås att det införs en möjlighet för de nationella regleringsmyndigheterna att ålägga en skyldighet om funktionell separation. I Sverige har det införts en lagstiftning liknande ordförandeskapets förslag. I det förslaget är det tänkt att regleringen ska kunna tillämpas på vilka slags nät som helst till skillnad från det svenska förslaget som är tydligt begränsat till att gälla endast för det nationella kopparnätet (det traditionella telefonnätet som ägs av TeliaSonera).

Vid beredningen av det svenska förslaget framkom flera synpunkter om hur en funktionell separation kan komma att påverka investeringsviljan i det befintliga nätet och avseende ny infrastruktur. För att inte riskera att hämma investeringsviljan för ny infrastruktur och nya tekniker har vi i Sverige därför inledningsvis valt att begränsa förslaget till endast den marknad där vi för närvarande har konstaterat betydande konkurrensproblem. Samtidigt har synpunkter inkommit om att lagstiftningen också bör gälla för andra nät (så som fibernät) än enbart det nationella kopparnätet.

Att ålägga skyldighet om funktionell separation för andra nät än det nationella kopparnätet synes inte för närvarande vara aktuellt i Sverige. Dock kan i en framtid sådana behov komma att föreligga och det kan inte uteslutas att det finns andra medlemsstater där behoven redan finns.

Vissa medlemsstater har i förhandlingarna varit kritiska till att införa en möjlighet till funktionell separation. Europaparlamentet har vidare föreslagit flera krav som ska vara uppfyllda innan en sådan kan bli aktuell. Ett krav som ordförandeskapet har tagit in i sitt senaste kompromissförslag är att det ska kunna presenteras bevis för en liten möjlighet till infrastrukturbaserad konkurrens inom en rimlig tidshorisont. Detta innebär att förslaget ställer större krav för en funktionell separation än vad som gäller enligt den gällande svenska lagen.
Regleringsmyndigheternas oberoende
Ändringarna av artikel 3 i ramdirektivet syftar till att stärka de nationella regleringsmyndigheternas oberoende vad avser bl.a. krav på en årlig budget och, i förhållande till regeringsmakten, en oberoende ledning.
Gällande svenska regler och förslagets effekter på dessa
Nuvarande regelverk är i huvudsak genomfört genom lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation och genom ändringar i lagen (1998:31) om standarder för sändning av radio- och TV-signaler. Ändringar i direktiven kommer att få effekter på denna reglering.

Ekonomiska konsekvenser
Den föreslagna förändringarna som syftar till en ökad harmonisering av regelverkens tillämpning kan väntas öka förutsägbarheten för marknadens aktörer och därmed leda till betydande samhällsekonomiska vinster. En förändring mot att som huvudregel tillämpa teknik- och tjänsteneutralitet i fördelningen av radiofrekvenstillstånd kan väntas leda till en, från samhällsekonomisk utgångspunkt, mer effektiv användning av denna begränsade och värdefulla naturresurs.
Övrigt