TTE dp. 3b RådsPM USO och e-dataskydd

Bilaga till dokument från EU-nämnden 2008/09:91C04

Rådspromemoria

2008-11-13

Näringsdepartementet

Rådets möte i TTE den 27 november 2008

Dagordningspunkt 3 b)

Rubrik: Förslag till Europaparlamentets och Rådets direktiv om ändring av om ändring av direktiv 2002/22/EG om samhällsomfattande tjänster och användares rättigheter avseende elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster, direktiv 2002/58/EG om behandling av personuppgifter och integritetsskydd inom sektorn för elektronisk kommunikation och förordning (EG) nr 2006/2004 om konsumentskyddssamarbete.

Dokument: ej känt

Senaste dokument till Coreper är: 15387/07 TELECOM 151 MI 298 COMPET 392 DATAPROTECT 50 CONSOM 133 CODEC 1297

15093/08 TELECOM 176 MI 414 COMPET 438 DATAPROTECT 80
CONSOM 164 CODEC 1470

15106/08 TELECOM 177 MI 415 COMPET 439 DATAPROTECT 81CONSOM 165 CODEC 1471

Tidigare dokument: KOM(2007)698 slutlig
Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2002/22/EG om samhällsomfattande tjänster och användares rättigheter avseende elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster, direktiv 2002/58/EG om behandling av personuppgifter och integritetsskydd inom sektorn för elektronisk kommunikation och förordning (EG) nr 2006/2004 om konsumentskyddssamarbete
Fakta-PM N-dep 45/2008

Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: 4 juni 2008

Bakgrund
I kommissionens uppdatering av regelverket för elektroniska kommunikationer från 2001 har man presenterat ändringar i direktiven om e-dataskydd och samhällsomfattande tjänster i ett direktiv som kallas citizens rights. Kommissionens ändringar i direktiv 2002/58/EG (e-dataskyddsdirektivet) syftar till att förbättra skyddet för den personliga integriteten, särskilt genom ökad säkerhet och förbättrade genomförandemekanismer. Konsumentskyddsreglerna i USO-direktivet (2002/22/EG) föreslås stärkas på ett flertal olika sätt. Dessutom uppdateras definitioner och vissa regler för att göra texten mer framtidssäker. Ändringarna syftar till att uppnå ökad säkerhet för persondata och ett förbättrat konsumentskydd.

Rättslig grund och beslutsförfarande
Rättslig grund är artikel 95. Beslut fattas enligt artikel 251. Rådet fattar beslut med kvalificerad majoritet och Europaparlamentet har medbeslutanderätt.

Svensk ståndpunkt
Sverige har stött de förslag som innebär en ökad säkerhet för persondata och ett förbättrat konsumentskydd.
Konsumentskydd (USO-direktivet)
Sverige stödjer det liggande förslaget med tydligare regler för att stärka rättigheter för konsumenter samt öka användbarhet och tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning.

I tidigare artikel 20.6, numera 20.2 sista stycket,21.4a och 33.2a i USO-direktivet har stadganden om upphovsrätt tagits in. Sverige har haft granskningsreservationer på stadgandena fram till den 30 oktober, men nu kan SE godta ordförandeskapets senaste skrivningar. Dessa innebär bl a att medlemsstaterna får (och inte ska som tidigare skrivningar) införa regler som innebär att operatörerna måste ge viss information om upphovsrätt till konsumenterna.

Informationen ska dock tas fram av relevant myndighet.

Sverige har i förhandlingarna arbetat för ökade prisinformationskrav på ett sätt som är lättillgängligt för användarna.

Sverige har i artikel 26.5 fått igenom att kravet på push-funktion för lokaliseringsdata för nödtjänster tagits bort. Kommissionen ville att direktivet skulle peka ut push-tekniken. Sverige har tillsammans med Finland fått igenom att direktivet inte ska peka ut någon specifik teknik, särskilt inte när det inte ger några positiva effekter för den inre marknaden.

Artikel 28.2 handlar om att nummer och tjänster i vissa fall kan blockeras. Sverige har ansett att det är viktigt att detta ska kunna beslutas av domstol och inte endast av tillsynsmyndigheter. I liggande förslag stadgas därför relevant authority och inte NRA.

Artikel 31 handlar om must-carry, dvs vidaresändningsplikt för vissa TV-kanaler. Sverige har inte kvar någon reservation på stadgandet eftersom begreppet television broadcast channels nu används (andra diskuterade begrepp skulle bli för vida och ta in ex on-demand tjänster, vilket Sverige inte vill).

Persondataskydd (e-dataskyddsdirektivet)
Sverige har stött ett förbättrat skydd för den personliga integriteten, genom ökad säkerhet och förbättrade genomförandemekanismer.

I artikel 4.3 stadgas att tillhandahållare av elektroniska kommunikationstjänster ska meddela användare och tillsynsmyndighet vid förlust, förstörelse, ändring m m av persondata när detta utgör en allvarlig risk för abonnentens personliga integritet. Sverige har tidigare reserverat sig mot artikeln eftersom Sverige ansett att begreppet allvarlig inte behövs utan att abonnenten ska informeras utom i mindre viktiga fall. Sverige har dock släppt denna reservation och kan nu acceptera skrivningarna i det liggande kompromissförslaget.

Artikel 13.6 handlar om obeställd e-postreklam. Sverige är positiv till huvuddelen av stadgandet, men har inte kunnat acceptera den sista meningen som innebär att MS kan införa särskilda regler med sanktioner gentemot operatörer som genom inaktivitet bidrar till överträdelser av artikel 13. SE anser att det är att gå för långt att operatörer pga av inaktivitet ska kunna åläggas sanktioner i detta fall. Sveriges reservation har förhoppningsvis dock lösts ut på Coreper den 14 november.

Europaparlamentets inställning
Europaparlamentet har den 24 september 2008 röstat fram 194 ändringar/tillägg till direktivet om medborgarnas rättigheter. Ändringarna är av varierande slag, och den ändring som debatterats mest i Sverige, i framförallt bloggsvären, är tillägg 166. Ordförandeskapet har tagit in vissa av förslagen i det liggande kompromissförslaget och andra delvis. Vissa ändringar har inte tagits in alls.

Förslaget
SE stöder det senaste förslaget från ordförandeskapet avseende ändringarna i USO-direktivet (2002/22/EG) eftersom konsumentskyddet har stärkts på ett flertal olika sätt, bl a genom transparent information och stärkta rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Dessutom finns det inte längre kvar någon hänvisning till att en viss teknik, push-tekniken, måste användas vid nödsamtal, utan detta stadgande har försvunnit under förhandlingens gång. Flera andra delar i det liggande förslaget har också gått i den riktning SE vill. SE stödjer därför det liggande förslaget från ordförandeskapet.

Det senaste förslaget från ordförandeskapet avseende ändringar av e-dataskyddsdirektivet (2002/58/EG) kan också stödjas av SE. Förslaget har förhandlats fram under året och förbättrar skyddet för den personliga integriteten. Bl a måste abonnenten informeras om en säkerhetsbrist hos operatören medfört att det finns en allvarig risk för abonnentens personliga integritet. Dessutom kan operatörer och andra stämma s k spammare. (Dock med reservation för att SE:s reservationen avseende artikel 13.6 sista meningen om e-postreklam och operatörernas ansvar löstes ut på Coreper den 14 november)
Gällande svenska regler och förslagets effekter på dessa
Nuvarande regelverk är i huvudsak genomfört genom lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation och genom ändringar i lagen (1998:31) om standarder för sändning av radio- och TV-signaler. Ändringar i direktiven kommer att få effekter på denna reglering.
Ekonomiska konsekvenser
Ekonomiska konsekvenser för ändringarna i direktivet om samhällsomfattande tjänster och e-dataskyddsdirektivet är svåra att beräkna i dagsläget. Ändringarna bör dock inte få alltför stora ekonomiska konsekvenser eftersom Sverige redan infört flera av de föreslagna kraven.