TTE_telekom_kommenterad_dagordning_26_maj_2016

Bilaga till dokument från EU-nämnden 2015/16:4451D1

TTE-telekom

Slutlig

Kommenterad dagordning

2016-05-12

Näringsdepartementet

TTE-rådets möte (telekom) den 26 maj 2016

1. Godkännande av den preliminära dagordningen

Icke lagstiftande verksamhet

2. (ev.) Godkännande av A-punktslistan

Lagstiftningsöverläggningar

(Offentlig överläggning i enlighet med artikel 16.8 i fördraget om Europeiska unionen)

3.(ev.) Godkännande av A-punktslistan

4.(ev.) Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om användningen av frekvensbandet 470–790 MHz i unionen (första behandlingen) Interinstitutionellt ärende: 2016/0027 (COD)

- Allmän riktlinje

Dokumentbeteckning

2

5814/16 TELECOM 13 AUDIO 6 MI 61 CODEC 125 + ADD 1

Rättslig grund

Artikel 114 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF).

Bakgrund

Frågan är en del av harmoniseringen av frekvensbandet 700 MHz inom EU och har inte tidigare varit uppe på rådets dagordning. Rådet förväntas nu anta en allmän inriktning för det fortsatta arbetet med beslutet. För utvecklad bakgrund, se rådspromemoria.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen bör kunna stödja ordförandeskapets kompromisstext och att det antas som allmän inriktning.

EU-nämnden och TU

Frågan har inte tidigare varit föremål för samråd med EU-nämnden eller information i TU.

Icke lagstiftande verksamhet

5.Översyn av regelverket

- Riktlinjedebatt

Dokumentbeteckning

-

Rättslig grund

-

Bakgrund

I kommissionens strategi för en digital inre marknad (Digital Single Market) som presenterades 6 maj 2015 ingår en genomgripande översyn av EU-ramverket för elektroniska kommunikationer. Syftet med riktlinjedebatten är enligt ordförandeskapets diskussionspapper att ge politisk vägledning inför det lagförslag från kommissionen som förväntas läggas fram under hösten. Diskussionen är tänkt att fokusera på tre huvudteman: 1) tillgång till fasta kommunikationsnät; 2) hantering av radiospektrum för mobila kommunikationsnät; 3) regler

3

för leverantörer av kommunikationstjänster, och hur medlemsstaterna ställer sig till moderniserade regler på dessa områden.

Förslag till svensk ståndpunkt

Fokus i ett framtida regelverk bör ligga på resultatet för slutanvändare (konsumenter, företag, andra organisationer och myndigheter). Regleringen bör därför leda till att alla slutanvändare kan få full tillgång till en potentiell digital inre marknad. I sakfrågorna bör följande framhållas:

1)Utbyggnaden av höghastighetsnät måste främjas samtidigt som konkurrens och rimlig avkastning i förhållande till risk säkerställs. Fokus bör ligga på att möjliggöra den konkurrens som behövs för att driva nya investeringar. Konkurrens ska inte stå i motsats till marknads-investeringar. Systemet med regleringsmyndigheternas bedömningar av företag med betydande inflytande (Significant Market Power, SMP) och påföljande tillträdesskyldigheter börjar bli föråldrat. Nya bredbandnät är lokala (t.ex. begränsade till en kommun eller t.o.m. till ett eller flera flerbostadshus inom en kommun) och det finns en annorlunda marknadsdynamik. Man bör inom översynen utreda hur regelverket i denna del kan förenklas.

2)Nuvarande möjligheter att ställa täckningskrav i frekvenstillstånd och säkerställa politiska mål om bl.a. yttrandefrihet och kommunikations-lösningar för samhällsviktig verksamhet måste behållas. Samtidigt kan samordningen av radiospektrum i EU stärkas. Sverige bör kunna stödja reformer där radiospektrumförvaltningen samordnas inom EU bättre än idag, bl.a. genom s.k. peer review.

3)När det gäller s.k. appar m.m. som konkurrerar med ”traditionella” elektroniska kommunikationstjänster, bör följande framhållas. En jämnare och mer teknikneutral spelplan kan skapas genom avreglering av alla kommunikationstjänster, samtidigt som särregler behålls för själva anslutningen (till internet) och för telefonnummer (t.ex. nummerflytt, samtrafik, 112).

EU-nämnden och TU

Frågan var föremål för samråd med EU-nämnden och information i TU inför TTE-rådet 11 december 2015.

6. ÖVRIGA FRÅGOR

4

6.a) Aktuella lagstiftningsförslag

(Offentlig överläggning i enlighet med artikel 16.8 i fördraget om Europeiska unionen)

6.a.i. Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om tillgängligheten till offentliga myndigheters webbplatser (första behandlingen)

Interinstitutionellt ärende: 2012/0340 (COD)

- Information från ordförandeskapet

Kommissionen presenterade i december 2012 ett förslag till direktiv för ökad tillgänglighet till offentliga myndigheters webbplatser.

Webbtillgänglighet handlar om de principer och den teknik som ska iakttas när man bygger webbplatser så att webbplatsernas innehåll är tillgängligt för alla användare, också dem med funktionsnedsättning. I direktivförslaget föreslås harmoniserade tekniska tillgänglighetsbestämmelser som bygger på en vedertagen internationell standard.

EU-institutionerna har vid trepartssamtal i början av maj nått fram till en preliminär överenskommelse, som bl.a. innebär att alla offentliga aktörers webbplatser och mobila applikationer med vissa angivna undantag omfattas av kraven i direktivet. En slutlig text, baserad på den preliminära överenskommelsen, planerar att presenteras för medlemsstaterna i slutet av maj.

EU-nämnden och TU

Frågan var senast föremål för samråd med EU-nämnden och information i TU inför TTE-rådet i december 2015.

6. a. ii. Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om åtgärder för att säkerställa en hög gemensam nivå av nät- och informationssäkerhet i hela unionen (första behandlingen) Interinstitutionellt ärende: 2013/0027 (COD)

- Information från ordförandeskapet

Ordförandeskapet avser vid rådsmötet informera om att en överenskommelse har nåtts avseende förslaget till ett direktiv om åtgärder för att säkerställa en hög gemensam nivå av nät- och

5

informationssäkerhet i hela unionen (NIS-direktivet). NIS-direktivet presenterades av kommissionen i februari 2013. Europaparlamentet behandlade förslaget i mars 2014.

NIS-direktivet innehåller regler som omfattar nationella åtgärder, samarbete inom EU samt hanteringen av olika sektorer. I direktivet finns det regler som ålägger medlemsstaterna att inrätta nationella myndigheter för nät- och informationssäkerhet, inrätta incidenthanteringsorganisationer (CSIRT) och anta nationella strategier för nät- och informationssäkerhet.

När det gäller samarbete inom EU skapas två nivåer av samverkan mellan MS, en strategisk, övergripande nivå och en operativ nivå där myndigheterna utbyter erfarenheter och diskuterar icke-känslig information relaterad till incidenter.

Medlemsstaterna blir skyldiga att identifiera leverantörer av samhällsviktig verksamhet. Medlemsstaterna ska enligt direktivet införa regler som innebär att dessa aktörer ska vidta tekniska och organisatoriska åtgärder för att hantera säkerhetsrisker i sina nätverk och informationssystem. De ska även rapportera allvarliga itincidenter.

Direktivet reglerar även säkerheten i nätverk och informationssystem hos leverantörer av digitala tjänster, s.k. Digital Service Providers (DSP). I den kategorin ingår e-handelsplatser, sökmotorer och molntjänster.

Medlemsstaterna är skyldiga att ha genomfört direktivet senast 21 månader efter ikraftträdandet.

EU-nämnden och FU

Frågan var senast föremål för samråd med EU-nämnden inför TTE- rådet i december 2015. Frågan var föremål för information i försvarsutskottet den 3 december 2015.

6 b) (ev.) Utvecklingen inom förvaltning av internet

- Information från kommissionen

USA:s handelsdepartement National Telecommunications and Information Administration, NTIA, ansvarar för översyn av de sk. IANA-funktionerna(Internet Assigned Numbers Authority), vilket innebär att förslag till ändringar i internets rotzon passerar NTIA för

6

vidare förmedling till rotzonsoperatören. Den 14 mars 2014 anmälde USA:s handelsdepartement att de välkomnar att Internet Corporation for Assigned Names and Numbers, ICANN, som administrerar internets adresseringssystem, ska ta fram förslag om en ny ordning för översynen av IANA-funktionerna. ICANN har i flerpartsamverkan formulerat förslag till en sådan nyordning. Förslagen överlämnades i februari till NTIA som nu handlägger ärendet för att kunna genomföra förslagen till september 2016. Det finns en risk att frågan möter inhemskt politiskt motstånd och att genomförandet förhindras. TTE-rådet antog den 27 november 2014, och 12 juni 2015, rådsslutsatser som bland annat välkomnar denna process och de villkor för övergången som USA presenterat.

En resolution om översynen av World Summit of the Information society, tio år efter toppmötet i Tunis, WSIS+10, antogs i FN:s generalförsamling vid ett högnivåmöte i New York den 15 december.

Vid telekområdet den 26 maj väntas kommissionen att informera ministrarna om läget i de olika processerna. Ingen diskussion förväntas.

EU-nämnden och TU

Frågan var senast föremål för samråd med EU-nämnden och information i TU inför TTE-rådet i december 2015.

6 c. (ev.) De digitala plattformarnas roll i den digitala ekonomin

- Information från kommissionen

Kommissionen aviserade i Strategin för en inre digital marknad en analys av onlineplattformars roll i den digitala ekonomin. Resultatet av analysen kommer enligt uppgift den 25 maj 2016 i form av ett meddelande om onlineplattformars roll i den digitala ekonomin. På rådsmötet väntas kommissionen göra en första presentation av meddelandet.

EU-nämnden och TU

Frågan har tidigare varit föremål för samråd med EU-nämnden och NU inför Konkurrenskraftsrådet den 29 februari 2016. Frågan har inte tidigare varit föremål för samråd med TU.

7

6 d. Det kommande ordförandeskapets arbetsprogram

- Information från den slovakiska delegationen

Slovakien ska tillträda som ordförande för EU den 1 juli 2016. Den slovakiska delegationen väntas informera rådet om arbetsprogrammet för ordförandeperioden under andra halvåret 2016.

EU-nämnden och TU

Samråd hölls med EU-nämnden och information gavs till Trafikutskottet inför TTE-rådet i december 2015 med anledning av att Nederländerna tillträdde som EU:s ordförandeland den 1 januari 2016.