Kommenterad dagordning Rådet (utbildning, ungdom, kultur och idrott)

2021-11-22

Ku2021/02296

Kulturdepartementet

Rådets möte (utbildning, ungdom, kultur och idrott) den 29–30 november

Kommenterad dagordning

MÅNDAG 29 NOVEMBER

1.Godkännande av dagordningen

2.Godkännande av A-punkterna

a)Icke lagstiftande verksamhet

b)Lagstiftning (offentlig överläggning i enlighet med artikel 16.8 i fördraget om Europeiska unionen)

Icke-lagstiftande verksamhet

UTBILDNING

3.Rekommendation om blandat lärande för högkvalitativ och inkluderande grundskole- och gymnasieutbildning

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Antagande

Ansvarigt statsråd: Anna Ekström

Förslagets innehåll: I rekommendationen föreslås att en mer långsiktig strategi för blandat lärande utvecklas med utgångspunkt i erfarenheterna från utbildningsområdet under pandemin och att blandat lärande införs på grund- och gymnasieskolor. Medlemsstaterna uppmanas att överväga olika åtgärder

på utbildningsområdet, vilka innefattar en kombination av klassrumsundervisning och distansundervisning samt en kombination av olika lärandeverktyg som kan vara digitala (även nätbaserade) och ickedigitala används i undervisningen. De nya sätten att arbeta ska inte ersätta platsbaserad undervisning. För att stödja genomförandet föreslås i rekommendationen att kommissionen i samarbete med medlemsstaterna ska utarbeta särskilt faktabaserat vägledningsmaterial. I rekommendationen uppmanas även medlemsstaterna att bygga vidare på framgångsfaktorer och erfarenheter från distansundervisningen under pandemin för att utbyta och sprida god praxis.

Medlemsstaterna uppmanas till en rad insatser, vilka innefattar stöd till elever med inlärningssvårigheter och särskilda utbildningsbehov. Vidare uppmanas medlemsstaterna att ge stöd till lärare genom att integrera utbildning om blandat lärande i lärarutbildning och fortbildning. Medlemsstaterna uppmanas även att förbättra den digitala kompetensen hos elever och familjer genom t.ex. investering i snabb internetuppkoppling i skolor och miljöer för distanslärande liksom att motverka skillnader i digitala färdigheter, t.ex. mellan flickor och pojkar.

Därutöver uppmanas medlemsstaterna att fullt ut utnyttja EU-medel och expertis för reformer och investeringar i infrastruktur, verktyg och pedagogik.

Förslag till svensk ståndpunkt: Det är viktigt att medlemsstaternas befogenheter på utbildningsområdet respekteras.

Regeringen kan ställa sig bakom att olika lärandeverktyg, vilka kan vara både analoga och digitala, kan användas i undervisningen. Regeringen kan även ställa sig bakom vikten av att säkerställa lärares kompetens när det gäller att använda digitala verktyg i den pedagogiska undervisningen.

Utgångspunkten för svensk utbildningspolitik är att utbildning för elever i grund- och gymnasieskolan ska bedrivas på plats i skolan. Det finns stora pedagogiska och sociala vinster med det. För elever med särskilda behov görs undantag i form av distans- och fjärrundervisning. I vissa situationer, som bedöms från fall till fall, kan det vara lämpligt att komplettera undervisning på plats i skolan med undervisning i andra miljöer.

2 (25)

Regeringen ifrågasätter att elever med särskilda behov generellt skulle vara en uttalad målgrupp för distansundervisning. Regeringen menar även att distansundervisning lämpar sig sämre för yngre elever och att det främst bör vara de äldre åldersgrupperna som kan bli aktuella för distansundervisning i de fall behov finns.

Regeringen föreslår att Sverige ställer sig bakom ett antagande av rådsrekommendationen.

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Utbildningsutskottet den 16 november 2021.

Fortsatt behandling av ärendet: Medlemsstaterna väntas anta rekommendationen på rådsmötet den 29 november.

Faktapromemoria:

4.Resolution om en förnyad europeisk agenda för vuxenlärande 2021–2030

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Godkännande

Ansvarigt statsråd: Anna Ekström

Förslagets innehåll: I resolutionen fastslås att det är viktigt att arbeta med frågor om vuxnas lärande för att underlätta möjligheterna för fler att få vara en del av arbetsmarknaden. Det är särskilt viktigt för att möjliggöra omställningen mot ett mer digitalt och grönt samhälle och samtidigt bidra till återhämtningen från covid-19-pandemins socioekonomiska effekter.

En ny agenda för vuxnas lärande år 2021−2030 föreslås innehålla ett antal prioriterade områden för att säkerställa kontinuitet i och vidare utveckling av arbetet med vuxnas lärande.

De prioriterade områdena innefattar effektiv styrning inom ramen för det strategiska europeiska utbildningssamarbetet, tillgång till och möjliggörande av ett livslångt lärande samt det som kallas den gröna och digitala omställningen. Konkret handlar det om ett ömsesidigt lärande genom att identifiera och dra lärdom av god praxis i olika medlemsstater samt i

3 (25)

samarbetet med relevanta externa aktörer. Medlemsstaterna uppmanas att vidta ett antal åtgärder, bland dessa kan nämnas att uppmuntra vuxnas lärande genom kontinuerliga utbildningsinsatser under hela arbetslivet och karriärutvecklingsinsatser. Vidare ombeds medlemsstaterna att genomföra rådsrekommendationen om validering av icke-formellt och informellt lärande.

Förslag till svensk ståndpunkt: Det är viktigt att medlemsstaternas befogenheter på utbildningsområdet respekteras.

Regeringen välkomnar samarbete som ska främja livslångt lärande och förse människor med den kompetens som krävs på arbetsmarknaden i dag och i framtiden.

Regeringen välkomnar initiativ för att genomföra omställningen mot ett mer digitalt och grönt samhälle och bidra till återhämtning från covid-19- pandemin.

Regeringen delar synen att medborgarnas tillgång till utbildning och kompetensutveckling såväl inom arbetslivet som inom formell och ickeformell utbildning är avgörande för att möta efterfrågan på arbetsmarknaden i dag och i framtiden och för att säkerställa en smidig övergång till ett digitalt och grönt samhälle. Tillgång till utbildning och kompetensutveckling är också avgörande för vuxnas möjlighet till egen försörjning och bidrar till individens personliga utveckling.

Regeringen föreslår att Sverige ställer sig bakom ett godkännande av rådsresolutionen.

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Utbildningsutskottet den 16 november 2021.

Fortsatt behandling av ärendet: Medlemsstaterna väntas anta resolutionen på rådsmötet den 29 november.

Faktapromemoria: −

4 (25)

5.Resolution om styrningsstrukturen för den strategiska ramen för det europeiska utbildningssamarbetet inför och bortom ett europeiskt område för utbildning (2021–2030)

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Godkännande

Ansvarigt statsråd: Anna Ekström

Förslagets innehåll: I resolutionen föreslås att det innevarande ordförandeskapet tillsammans med det senaste, samt det inkommande ordförandeskapet, den s.k. trion, och kommissionen ska ta en ledande roll när det gäller att koordinera arbetet inom högnivågruppen. Högnivågruppen föreslås träffas minst två gånger per år dvs. en gång per ordförandeskapsperiod.

Det föreslås även ske ett regelbundet utbyte mellan de två tidigare ordförandeskapen, det innevarande ordförandeskapet, samt de två inkommande ordförandeskapen, i samarbete med kommissionen. Detta utbyte föreslås ske inom ramen för en informell koordineringsgrupp. Gruppen som ska ledas av ordförandeskapet föreslås träffas regelbundet, minst två gånger per ordförandeskap. Det yttersta ansvaret för det strategiska ramverkets styrstruktur föreslås innehas av rådet.

Koordineringsgruppens roll är att stödja högnivågruppen och den föreslås få ett antal uppgifter. Dessa innefattar att föreslå diskussionsämnen till möten i högnivågruppen, inklusive sådana som kan bidra till att förbereda riktlinjedebatter i rådet. Därutöver ska koordineringsgruppen sprida information om framsteg gällande det europeiska ramverket för att uppnå det europeiska utbildningsområdet, inklusive resultatet från övriga möten, t.ex. möten mellan generaldirektörer, arbetsgruppsmöten och expertmöten. Koordineringsgruppen ska också stödja högnivågruppen genom att undersöka synergier mellan utbildningsområdet och andra politikområden. Vid behov kan en rapportör utses av koordineringsgruppen. Denna ska informera högnivågruppen och vid behov utbildningskommittén om framsteg i arbetsgrupperna inom det strategiska ramverket.

Förslag till svensk ståndpunkt: Det är viktigt att medlemsstaternas befogenheter på utbildningsområdet respekteras.

Regeringen kan välkomna utkastet till rådsresolution för styrningen av det europeiska ramverket för utbildning.

5 (25)

Regeringen anser att det är viktigt med en tydlig struktur för ett effektivt genomförande av ramverket.

Det är också viktigt att respektera ansvarsfördelning och roller, t.ex. vad å ena sidan gäller förhandling i rådsstrukturen och å andra sidan det lärande och utbyte av erfarenheter som sker i andra konstellationer.

Regeringens bedömning är att den föreslagna rådsresolutionen håller sig inom EU:s befogenheter på utbildningsområdet.

Regeringen föreslår att Sverige ställer sig bakom ett antagande av rådsresolutionen.

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Utbildningsutskottet den 16 november 2021.

Fortsatt behandling av ärendet: Medlemsstaterna väntas anta resolutionen på rådsmötet den 29 november.

Faktapromemoria:

6.Digital utbildning och digitala färdigheter: bidrag till den strukturerade dialogen

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Riktlinjedebatt

Ansvarigt statsråd: Anna Ekström

Förslagets innehåll: Bakgrunden till diskussionen är Handlingsplanen för digital utbildning 2021–2027 som togs fram som en konsekvens av den utökade användningen av digital undervisning under covid-19-pandemin och rådsslutsatser om digital utbildning i Europas kunskapssamhällen som antogs i november 2020. Kommissionens ordförande tog upp frågan i sitt tal till unionen i september. Hon framhöll då vikten av investeringar i digitala färdigheter och även i 5G och fiber samt vikten av ledarnas uppmärksamhet och en strukturerad dialog på toppnivå. Vikten av digitala färdigheter framhölls även i Europeiska rådets slutsatser från oktober 2021 där Europeiska rådet framhöll behovet av en inkluderande och hållbar digital politik, med särskilt fokus på digitala färdigheter och digital utbildning. Kommissionen har även aviserat i sitt arbetsprogram för 2022 att den har för

6 (25)

avsikt att presentera två rekommendationer inom området för digital utbildning hösten 2022.

Inför mötet i utbildningsrådet har det slovenska ordförandeskapet presenterat ett diskussionsunderlag, där de ställer följande tre frågor till medlemsstaterna;

1.Tillämpas digitala färdigheter i ert utbildningssystem? Inkluderas digital utbildning tillräckligt tidigt och tillräckligt brett?

2.Vilken roll skulle olika intressenter och näringslivet kunna ha för utbildningsinsatser om digitala färdigheter? Hur borde vi förbättra länken mellan olika policyer för att leverera digitala färdigheter på utbildningsområdet?

3.Hur viktigt är, enligt er, ny teknik, så som artificiell intelligens, för att ge stöd till kvalitet inom utbildning och hur kan AI-verktyg integreras i existerande undervisningsformer?

Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen anser att det är viktigt att medlemsstaternas befogenheter på utbildningsområdet respekteras.

Regeringen menar att det är av värde att medlemsstaterna får möjlighet att diskutera och dela erfarenheter av digitalisering och AI på utbildningsområdet.

Regeringen delar uppfattningen att det är angeläget att investeringar sker för att fördelar ska kunna dras av den digitala utvecklingen, både gällande digital infrastruktur, utrustning och utbildning i digitala färdigheter. För att tillgodose behovet av rätt kompetens på det digitala området är det även nödvändigt att säkerställa möjligheten till livslångt lärande samt kontinuerlig vidareutbildning av lärare. Det är också viktigt att ha en dialog med intressenter och arbetsmarknadens parter när det gäller frågor som rör omställning och behovet av utbildning i digitala färdigheter för att nå framgång i detta arbete.

Regeringen anser också att skolväsendet kan spela en central roll för att uppnå ett digitalt kompetent Sverige, genom att flickor och pojkar ges möjlighet att utveckla förmågan att använda digital teknik och förståelse för hur digitaliseringen och AI påverkar individen och samhällets utveckling.

7 (25)

Det är även viktigt ur funktionshinderperspektiv samt jämlikhets- och jämställdhetsperspektiv att utbildningssystemet kompenserar för de olika möjligheterna att utveckla och förbättra den kompetens som kvinnor och män respektive flickor och pojkar har på digitaliseringsområdet.

Regeringen anser att man i sammanhanget också bör ta hänsyn till frågan om integritetsaspekten när det handlar om att använda AI i undervisningen.

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Utbildningsutskottet 16 november 2021.

Fortsatt behandling av ärendet: Medlemsstaterna väntas ha en riktlinjedebatt på rådsmötet den 29 november.

Faktapromemoria: −

UNGDOMSFRÅGOR

Lagstiftningsöverläggningar

(Offentlig överläggning i enlighet med artikel 16.8 i fördraget om Europeiska unionen)

Icke lagstiftande verksamhet

7.Resolution om resultatet av den åttonde cykeln av EU:s ungdomsdialog

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Godkännande

Ansvarigt statsråd: Amanda Lind

Förslagets innehåll: Det slovenska ordförandeskapet har föreslagit att i en rådsresolution sammanfatta den åttonde cykeln av EU:s ungdomsdialog. Syftet är att belysa de resultat som kommit av det ungdomspolitiska samarbetet under triopresidentskapet med Tyskland, Portugal och Slovenien. Resolutionen sammanfattar de huvudsakliga slutsatserna från dialoger, konferenser, studier och rådslutsatser från de tyska, portugisiska och slovenska ordförandeskapen. Under triopresidentskapet har fokus varit på ungas demokratiska deltagande och den övergripande prioriteringen har

8 (25)

utgått från mål nummer nio av de elva europeiska ungdomsmålen: utrymme och deltagande för alla.

Resolutionen syftar till att säkerställa att resultaten av den åttonde cykeln i EU:s ungdomsdialog erkänns och följs upp av relevanta aktörer inom nationell och europeisk ungdomspolitik, samt till att säkerställa kvaliteten och kontinuiteten i genomförandet av ungdomsdialogen. Resolutionen betonar vikten av att stödja unga och ungdomsorganisationer i deras arbete med ungdomsdialogen och att möjliggöra meningsfullt deltagande från alla nivåer. Utkastet innehåller ett antal förslag på hur ungdomsdialogen bör organiseras och utföras i framtiden och uppmuntrar kommande ordförandeskap att ta slutsatserna från den åttonde cykeln i beaktande när framtida cykler planeras.

Regeringens övergripande ståndpunkt är att det är viktigt att respektera att ungdomspolitiken styrs och organiseras på olika sätt och på olika nivåer i medlemsstaterna. Mångfalden ska bevaras och samarbete på EU-nivå ska inte innebära någon harmonisering av regler och lagstiftning på området. Regeringen har under förhandlingens gång betonat vikten av att främja alla ungas möjligheter till inflytande och delaktighet, oavsett bakgrund och tidigare erfarenheter.

Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringens bedömning är att den föreslagna rådsresolutionen om den åttonde cykeln av EU:s ungdomsdialog håller sig inom EU:s kompetens på ungdomsområdet så som den är uttryckt i artikel 165 i fördraget om EU:s funktionssätt. Regeringen föreslår att Sverige ställer sig bakom rådets resolution om den åttonde cykeln av EU:s ungdomsdialog.

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Kulturutskottet den 23 november 2021

Fortsatt behandling av ärendet: Medlemsstaterna väntas anta rådsresolutionen på rådsmötet den 29 november.

Faktapromemoria: -

9 (25)

8.Slutsatser om genomförandet av EU:s ungdomsstrategi (2019– 2024)

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Godkännande

Ansvarigt statsråd: Amanda Lind

Förslagets innehåll: Ordförandeskapet har tagit fram ett utkast till rådsslutsatser som syftar till att utvärdera genomförandet av EU:s ungdomsstrategi under åren 2019–2020. Enligt resolutionen om ramarna för det europeiska samarbetet på ungdomsområdet: EU:s ungdomsstrategi 2019–2027 ska kommissionen vart tredje år rapportera om strategins genomförande. Utkastet tar särskild hänsyn till covid-19-pandemins konsekvenser för genomförandet av den europeiska ungdomspolitiken och betonar stora delar av planerade insatser och processer fått anpassas eller ställas in. I rådsslutsatserna konstateras att EU:s samarbete på ungdomsområdet verkar tjäna som en inspirationskälla för andra regioner i världen, särskilt i EU:s granskapsområden. I utkastet uppmuntras medlemsstaterna att fortsatt arbeta för att integrera och synliggöra ungdomsperspektivet i alla politikområden och nivåer som påverkar unga. I utkastet uppmuntras även medlemsstaterna att förbättra strukturer för ungas deltagande, särskilt unga med begränsade möjligheter, unga personer med funktionsnedsättningar och unga från gles- och landsbygder. I rådsslutsatserna bjudes vidare medlemsstaterna och kommissionen in att möjliggöra effektiv användning av EU-program och medel för att stödja återhämtningen för unga och ungdomssektorn efter pandemin.

Regeringens övergripande ståndpunkt i förhandlingarna har varit att kostnadsdrivande förslag ska undvikas. Regeringen har under förhandlingarna betonat att EU:s ungdomspolitik tjänar som en källa till inspiration i EU:s grannskapsområden och att medlemsstaterna och kommissionen bör fortsätta stödja processer och initiativ även utanför unionen. Sverige har även verkat för att rådsslutsatserna ska innehålla ett funktionshinderperspektiv och särskilt framhävt vikten av att bättre nå ut till utsatta grupper av unga.

Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringens bedömning är att det föreslagna utkastet till rådsslutsatser om genomförandet av EU:s ungdomsstrategi (2019–2021) håller sig inom EU:s kompetens på ungdomsområdet såsom den är uttryckt i artikel 165 i fördraget om EU:s

10 (25)

funktionssätt. Regeringen föreslår att Sverige ställer sig bakom ett antagande av utkastet till rådsslutsatser.

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Kulturutskottet den 23 november 2021

Fortsatt behandling av ärendet: Medlemsstaterna väntas anta rådsslutsatserna på rådsmötet den 29 november.

Faktapromemoria: -

9.Resolution om arbetsplanen för EU:s ungdomsstrategi (2022 – 2024)

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Godkännande

Ansvarigt statsråd: Amanda Lind

Förslagets innehåll: Ordförandeskapet har tagit fram ett utkast till rådsresolution som syftar till att fastslå handlingsplanen för EU:s ungdomsstrategi under åren 2022–2024. Handlingsplanen fungerar som ett vägledande dokument för medlemsstaterna, kommissionen och övriga relevanta aktörer i processen för att uppnå målen i strategin. Utkastet till rådsresolution baseras på de preliminära handlingsplanerna för kommande triopresidentskap. Kommissionen, medlemsstaterna och övriga aktörer kan stödja och komplettera åtgärder som medlemsstaterna presenterar i handlingsplanen. Regeringen har i handlingsplanen föreslagit tre preliminära rådsdokument för det svenska ordförandeskapet 2023. Förslaget till svenska rådsslutsatser om den sociala dimensionen av hållbar utveckling grundar sig i det pågående förberedelsearbetet på ungdomsområdet tillsammans med Frankrike och Tjeckien. Den kommande ordförandeskapstrion med Frankrike, Tjeckien och Sverige har valt att följa en gemensam inriktning för den nionde cykeln av EU:s ungdomsdialog som utgår från ungdomsmål 10 Ett hållbart grönt Europa och ungdomsmål 3 Inkluderande samhällen. Förslaget till en svensk rådsresolution om slutsatserna av den nionde cykeln i EU:s ungdomsdialog följer av att Sverige som sista ordförande i trion enligt tradition har ansvaret för att sammanfatta cykelns 18-månadersperiod. Det tredje föreslagna rådsdokumentet är halvtidsutvärderingen av rubricerad handlingsplan för genomförandet av EU:s ungdomsstrategi 2022–2024.

11 (25)

Regeringen har under förhandlingen av resolutionen framfört att de nationella förberedelserna fortfarande pågår och att aktiviteterna under det svenska ordförandeskapet kan komma att ändras. De svenska förslagen till rådsdokument är preliminära och kommer att utvecklas under de fortsatta förberedelserna. Regeringen planerar att tillsammans med berörda myndigheter och organisationer genomföra förberedelse- och förankringsarbete under återstoden av året och under 2022.

Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringens bedömning är att de föreslagna rådslutsatserna om handlingsplanen för genomförandet av EU:s ungdomsstrategi 2022–2024 håller sig inom EU:s kompetens på ungdomsområdet så som den är uttryckt i artikel 165 i fördraget om EU:s funktionssätt. Regeringen föreslår att Sverige ställer sig bakom utkastet till rådsresolution.

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Kulturutskottet den 23 november 2021

Fortsatt behandling av ärendet: Medlemsstaterna väntas anta rådsresolutionen på rådsmötet den 29 november.

Faktapromemoria: -

10.Medborgerliga utrymmen för ungdomar

a)Slutsatser om upprätthållande och skapande av medborgerliga utrymmen för ungdomar där ett meningsfullt ungdomsdeltagande underlättas

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Godkännande

Ansvarigt statsråd: Amanda Lind

Förslagets innehåll: Ordförandeskapet har presenterat ett utkast till rådsslutsatser om upprätthållande och skapande av medborgerliga utrymmen för ungdomar där ett meningsfullt ungdomsdeltagande underlättas. I utkastet hänvisas till EU:s definition av begreppet medborgerliga utrymmen (civic spaces). Begreppet inbegriper miljöer som möjliggör för människor och

12 (25)

grupper, eller medborgerliga aktörer, att meningsfullt kunna delta i det politiska, ekonomiska, sociala och kulturella livet i samhället.

Syftet med rådsslutsatserna är att betona vikten av fria utrymmen åt aktörer inom det civila samhället för att underlätta meningsfullt ungdomsdeltagande i samhällets beslutsprocesser. Rådsslutsatserna betonar vikten av att främja kostnadsfria, trygga, öppna och tillgängliga medborgerliga utrymmen där unga kan engagera sig i frågor som är viktiga för dem och delta i offentligt beslutsfattande.

Utkastet lyfter risken av att covid-19-pandemins konsekvenser och samhällets åtgärder för att hindra smittspridningen kan ha bidragit till att ytterligare begränsa tillgången till medborgerliga utrymmen för unga. Nya digitala lösningar har enligt utkastet bidragit med flera positiva lärdomar men samtidigt belyst skillnader i tillgängligheten till IT-infrastruktur, kunskapen om digitala verktyg och ungas säkerhet på nätet.

I utkastet till rådsslutsatserna uppmuntras medlemsstaterna att skydda och utvidga medborgerliga utrymmen för alla unga och att genomföra ytterligare insatser för unga med begränsade förutsättningar, särskilt unga från gles- och landsbygder, samt unga personer med funktionsnedsättningar. Vidare uppmuntras medlemsstaterna och kommissionen att stödja organisationer som arbetar med unga och informella grupper av unga som engagerar sig för att bemöta hatpropaganda och med att skydda yttrandefrihet och föreningsfrihet.

Regeringen har under förhandlingarna betonat att unga ska ses som individer med egna demokratiska rättigheter. Dessa rättigheter borgar för att unga bör inkluderas i samhällsutvecklingen utifrån sina egna förutsättningar.

Regeringen har under förhandlingarna betonat vikten av att alla unga, oavsett kön, funktionsnedsättning eller annan diskrimineringsgrund, ska ha tillgång till samhällets beslutsprocesser.

Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringens bedömning är att de föreslagna rådslutsatserna om att skydda och skapa medborgerliga utrymmen för unga som underlättar meningsfullt ungdomsdeltagande håller sig inom EU:s kompetens på ungdomsområdet så som den är uttryckt i artikel 165 i fördraget om EU:s funktionssätt. Regeringen föreslår att Sverige ställer sig bakom utkastet till rådsslutsatser.

13 (25)

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Kulturutskottet den 23 november 2021

Fortsatt behandling av ärendet: Medlemsstaterna väntas anta rådsslutsatserna på rådsmötet den 29 november.

Faktapromemoria: -

b)Upprätthållande och skapande av medborgerliga utrymmen för ungdomar där ett meningsfullt ungdomsdeltagande underlättas

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Riktlinjedebatt

Ansvarigt statsråd: Amanda Lind

Förslagets innehåll: Diskussionsunderlaget handlar om upprätthållande och skapande av medborgerliga utrymmen för ungdomar där ett meningsfullt ungdomsdeltagande underlättas. Ordförandeskapet hänvisar i underlaget till EU:s ungdomsstrategi och menar att det finns konsensus på EU-nivå kring att unga ska vara socialt och medborgerligt engagerade. Underlaget lyfter vikten av att främja ungdomsledda fysiska utrymmen och trygga digitala miljöer. Att skydda och stödja medborgerliga utrymmen för unga är enligt ordförandeskapet en avgörande komponent i stabila och livskraftiga demokratier. Ordförandeskapet nämner vidare en generell negativ trend av ökad reglering av medborgerliga utrymmen, både fysiska och digitala, som viktiga utmaningar även för väletablerade demokratier och pekar ut unga som den mest sårbara gruppen i samhället.

Digitala verktyg har enligt underlaget erbjudit ökade möjligheter för unga att göra sina röster hörda och mobilisera ungdomsrörelsen i olika frågor. Samtidigt har de digitala verktygen även blivit viktiga för ökad övervakning, censur, kontroll och kriminalisering av misstycke. Dessutom menar ordförandeskapet att kommersiella intressen prioriterat vinst över allmänintresset när de tillhandahållit digitala medborgerliga utrymmen. Enligt en rapport som underlaget hänvisar till vill unga ha ökade möjligheter till inflytande i beslutsprocesser och agendasättande, samt bättre mekanismer för att uppmärksamma politiker på ungas åsikter. I samma rapport

14 (25)

framkommer även att unga uttrycker ett behov av fler medborgerliga utrymmen.

Riktlinjedebatten utgår från två frågor:

1.Hur kan medborgerliga utrymmen för unga upprätthållas och ytterligare stödjas av myndigheter på olika nivåer?

2.Vad kan det offentliga göra för att initiera reflektion om den påverkan privatägda verktyg för medborgerliga utrymmen för unga kan ha, och hur kan det offentliga främja åtgärder för att bemöta utmaningarna med detta?

Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen välkomnar det underlag som ordförandeskapet tagit fram som vägledning för ministrarnas diskussion. Goda fysiska mötesplatser fyller en viktig funktion för ungdomars sociala liv, jämsides med umgänget på digitala plattformar. Ändamålsenliga lokaler i närmiljön ger utrymme för ungas tillgång till kultur- och fritidsaktiviteter och förbättrar deras förutsättningar att organisera sig och att engagera sig i samhällsutvecklingen.

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Kulturutskottet den 23 november 2021

Fortsatt behandling av ärendet: -

Faktapromemoria: -

11.Övriga frågor

Utbildning

a)Covid-19-pandemins inverkan på utbildningen

Information från ordförandeskapet

b)Gemensamt uttalande från utbildningsministrarna om kvinnors situation i Afghanistan när det gäller rätten till utbildning

Information från ordförandeskapet

15 (25)

c)Fördrag om automatiskt ömsesidigt erkännande av kvalifikationer från högre utbildning

Information från den belgiska och litauiska delegationen på den belgiska, nederländska, luxemburgska, estniska, lettiska och litauiska delegationens vägnar

d)Det kommande ordförandeskapets arbetsprogram

Information från den franska delegationen

Ungdomsfrågor

e)COVID-19-pandemins inverkan på ungdomsfrågor

Information från ordförandeskapet

f)Resultatet av diskussionerna på ungdomsforumets informella frukostmöte

Information från ordförandeskapet

g)Det kommande ordförandeskapets arbetsprogram

Information från den franska delegationen

TISDAG 30 NOVEMBER

Icke-lagstiftande verksamhet

KULTUR/AUDIOVISUELLA FRÅGOR

12.Slutsatser om kultur, arkitektur och bebyggd miljö av hög kvalitet som centrala inslag i det nya europeiska Bauhausinitiativet

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Godkännande

Ansvarigt statsråd: Amanda Lind

16 (25)

Förslagets innehåll: I januari 2021 lanserade EU-kommissionen initiativet Ett nytt europeiskt Bauhaus och i september presenterade kommissionen meddelandet ”Det nya europeiska Bauhaus Vackert, hållbart, tillsammans”. Initiativet tillför en kulturell och kreativ dimension till den europeiska gröna given för att främja hållbar innovation, teknik och ekonomi som kopplas samman till människors livsmiljöer.

De förslagna rådsslutsatserna betonar kultur, högkvalitativ arkitektur och bebyggd miljö som centrala inslag i initiativet Ett nytt Europeiskt Bauhaus. I förslaget understryks bl.a. att arkitektur och den bebyggda miljön är uttryck för historisk och samtida kultur, vikten av att tillämpa hög kvalitet vid så väl renoveringar som vid nybyggnation, att kultur och högkvalitativ arkitektur och bebyggd miljö bidrar till målen i Agenda 2030 och till genomförandet av den europeiska gröna given.

Iförslaget uppmanas medlemsstaterna och EU-kommissionen att bl.a. underlätta för synergier mellan initiativet Ett nytt Europeiskt Bauhaus och andra processer och planer, främja tillämpning av kvalitetsprinciper och verka för ökad medvetenhet och kompetens. Medlemsstaterna uppmanas också att utse en nationell kontaktpunkt för initiativet.

Förslaget till rådsslutsatser ligger i stort i linje med hur Sverige arbetar med dessa frågor, främst inom ramen för genomförandet av politik för gestaltad livsmiljö samt inom ramen för Rådet för hållbara städers arbete.

Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringens bedömning är att de föreslagna slutsatserna om kultur, arkitektur och bebyggd miljö av hög kvalitet som centrala inslag i det nya europeiska Bauhausinitiativet, håller sig inom EU:s kompetens på kulturområdet så som den är uttryckt i artikel 167 i fördraget om EU:s funktionssätt. Regeringen föreslår att Sverige stödjer förslaget till rådsslutsatser.

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Kulturutskottet den 23 november 2021

Fortsatt behandling av ärendet: Medlemsstaterna väntas anta rådsslutsatserna på rådsmötet den 30 november.

17 (25)

Faktapromemoria: Om kommissionens förslag från september som

behandlas i Civilutskottet: Faktapromemoria 2021/22 FPM6 Det nya europeiska Bauhaus

13.Slutsatser om hur tillgänglighet och konkurrenskraft för europeiskt audiovisuellt innehåll och medieinnehåll kan ökas

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Godkännande

Ansvarigt statsråd: Amanda Lind

Förslagets innehåll: De föreslagna slutsatserna behandlar hur medlemsstaterna och kommissionen ska kunna bidra till att öka tillgänglighet och konkurrenskraft för europeiskt audiovisuellt innehåll liksom annat medieinnehåll. Bakgrunden är de utmaningar som medie- och filmsektorn har haft under pandemin, men också den mer långsiktiga utveckling som pågår där affärsmodeller och tittarmönster ändras i snabb takt och nya stora och ofta globala aktörer får en starkare ställning.

Åtgärder för att utnyttja den positiva kraft som den europeiska kulturella mångfalden innebär, för att främja och framhålla särskilt europeisk audiovisuell produktion och för att öka den ekonomiska bärkraften i branschen lyfts fram.

Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen delar bedömningen att utvecklingen i medielandskapet innebär nya och i många fall gemensamma utmaningar för den europeiska medie- och innehållssektorn. De åtgärder som vidtagits i olika länder för att stoppa spridningen av Coronapandemin har inneburit ytterligare utmaningar bl.a. i form av stora annonstapp för nyhetsmedier och störningar och förseningar för dramaproduktion liksom nedgång i antalet biografbesök. Rådsslutsatserna uppmärksammar framförallt redan inledda politiska initiativ och sådana europeiska finansieringsmöjligheter som kan bidra till sektorns utveckling.

Regeringens bedömning är att de föreslagna slutsatserna håller sig inom ramen för EU:s kompetens för medieområdet såsom den är uttryckt i artikel 167 i fördraget om EU:s funktionssätt, och betonar att kostnadsdrivande förslag ska undvikas och respekten för subsidiaritetsprincipen ska upprätthållas. Regeringen bedömer att Sverige kan ställa sig bakom ett antagande av slutsatserna.

18 (25)

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Information lämnades till Konstitutionsutskottet den 8 november 2021

Fortsatt behandling av ärendet: Medlemsstaterna väntas anta rådsslutsatserna på rådsmötet den 30 november.

Faktapromemoria: -

14.Rätten till kulturarv, hållbarhet och Europas framtid

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Riktlinjedebatt

Ansvarigt statsråd: Amanda Lind

Förslagets innehåll: Riktlinjedebatten för kulturministrarna vid rådsmötet i maj hade även den kulturarv som tema men med en annan inriktning än den som planeras den 30 november.

Det nu aktuella diskussionsunderlaget lyfter upp fram rätten till kulturarv som en mänsklig rättighet och dess roll i Agenda 2030, mål 11.4. Engagemang i kulturarvet, inklusive dess skydd och bevarande, är viktigt för individers och samhällens identiteter. I det avseendet är de ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekterna relaterade till kulturarvet avgörande och bygger en grund för hållbar återhämtning och varaktig fred och bidrar till samhällenas övergripande motståndskraft. Även konkreta åtgärder som syftar till att stärka kulturarvet bidrar till inkluderande och hållbar utveckling och sysselsättningsmöjligheter i lokalsamhällen.

Den 10–11 september hölls en konferens i Ljubljana på temat Tillgång till kulturarv som stimulans för hållbar utveckling. Konferensen fokuserade på kulturarv som sammanlänkande mellan tradition och samtid och som en viktig byggsten i en hållbar utveckling med koppling till New European Bauhaus, kommissionens initiativ för att tillföra en kulturell och kreativ dimension till den europeiska gröna given.

Konferensen European Cultural Heritage Summit i Venedig den 21–24 september, ett samarbete mellan EU, Europa Nostra och det slovenska ordförandeskapet, hade temat om kulturarv som fredsbyggare. Konferensen resulterade i en uppmaning om en ny europeisk renässans som integrerar

19 (25)

kulturens och kulturarvets kraft som strategiska prioriteringar för omformningen av våra samhällen för att klara klimatkrisen och postpandemi. Konferensen lyfte att kulturarvet har potential för hållbarhetsmålen i Agenda 2030, europeiska gröna given, New European Bauhaus och europeiska ungdomsåret 2022.

Den 21 juni 2021 antog rådet slutsatser om kulturarvets nyckelroll för att främja fred, demokrati och hållbar utveckling på global nivå.

Diskussionsunderlaget tar slutligen upp talibanregimens förödande inverkan på afghanska kulturskapare, framförallt kvinnor, vilken utgör ett allvarligt hot mot afghanskt kulturarv.

Mot denna bakgrund ställs tre frågor till ministrarna i diskussionsunderlaget:

Vad är enligt er åsikt de mest effektiva sätten att skydda och främja rätten till kulturarv och en hållbar förvaltning av kulturarv inom och utom Europa?

Vilken roll skulle rätten till kulturarv kunna spela i EU:s kontext på både inhemsk och extern nivå?

Hur kan vi underlätta för afghanska kvinnliga konstnärer som vill lämna Afghanistan att komma till EU:s medlemsstater?

Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen välkomnar det underlag som ordförandeskapet tagit fram som vägledning för ministrarnas diskussion. Regeringen avser att vid rådsmötet framföra att det offentliga kulturarvsarbetet måste eftersträva att alla upplever att det gemensamma kulturarvet är en angelägenhet för dem. Om den bildningsväg som det gemensamma kulturarvet utgör är öppen för alla kommer det också bidra positivt till samhällsbygget.

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Information till kulturutskottet den 23 november 2021.

Fortsatt behandling av ärendet: -

Faktapromemoria: -

20 (25)

IDROTT

15.Rådsresolution om huvuddragen i en europeisk modell för idrott

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Godkännande

Ansvarigt statsråd: Amanda Lind

Förslagets innehåll:

I resolutionen uppmanas medlemsstaterna bland annat att stödja huvuddragen i en europeisk modell för idrott, såsom föreningsfrihet, pyramidstruktur, öppet system för uppflyttning och nedflyttning, gräsrotsstrategi och solidaritet, roll i nationell identitet, samhällsbyggande och strukturer baserade på frivillig verksamhet.

Kommissionen uppmanas att bland annat att stödja idrottens roll och dess utbildningsdimension, såsom idrottares dubbla karriärer.

Idrottsorganisationerna uppmanas bland annat att engagera sig för ekonomisk solidaritet mellan professionell och gräsrotsidrott och nå den högsta nivån av god förvaltning, säkerhet och integritet för idrottare, personal, funktionärer och åskådare.

Förslag till svensk ståndpunkt:

Regeringen anser att utkastet till rådsresolution om huvuddragen i en europeisk modell för idrott är balanserat. Regeringens bedömning är att den föreslagna rådsresolutionen håller sig inom EU:s kompetens på idrottsområdet så som den är uttryckt i artikel 165 i fördraget om EU:s funktionssätt. Regeringen föreslår därför att Sverige ställer sig bakom antagandet av resolutionen.

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Kulturutskottet den 23 november 2021

Fortsatt behandling av ärendet: Medlemsstaterna väntas anta rådsresolutionen på rådsmötet den 30 november.

Faktapromemoria: -

21 (25)

16. Rådsslutsatser om livslång fysisk aktivitet

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Godkännande

Ansvarigt statsråd: Amanda Lind

Förslagets innehåll: I slutsatserna uppmanas medlemsstaterna bland annat att fortsätta att främja och uppmuntra befolkningens livslånga fysiska aktivitet, inklusive missgynnade grupper, med fokus på att minska fysisk inaktivitet genom att dela goda erfarenheter. Därtill att utbyta goda metoder för hur man motiverar människor att röra på sig och träna under dagen.

Vidare uppmanas kommissionen att bland annat främja kunskap om och synliggöra bevis för kostnaderna för de hälsorisker som är kopplade till fysisk inaktivitet, i synnerhet hälsoutgifter.

Idrottsorganisationerna uppmanas bland annat att ytterligare betona möjligheter för medborgarnas livslånga engagemang i idrott och fysisk aktivitet i sina aktiviteter, projekt och initiativ, för olika målgrupper.

Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen anser att utkastet till rådsslutsatser om livslång fysisk aktivitet är balanserat. Regeringens bedömning är att de föreslagna rådsslutsatserna håller sig inom EU:s kompetens på idrottsområdet så som den är uttryckt i artikel 165 i fördraget om EU:s funktionssätt. Regeringen föreslår därför att Sverige ställer sig bakom antagandet av slutsatserna.

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Kulturutskottet den 23 november 2021

Fortsatt behandling av ärendet: Medlemsstaterna väntas anta rådsslutsatserna på rådsmötet den 30 november.

Faktapromemoria: -

17.Riktlinjedebatt om dubbla karriärer för idrottare

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Riktlinjedebatt

22 (25)

Ansvarigt statsråd: Amanda Lind

Förslagets innehåll: Diskussionsunderlaget utgår ifrån att följa upp slutsatser i rådet från 2013 om idrottares dubbla karriärer. Enligt dessa slutsatser ska "dubbel karriär" förstås så att en idrottare kan kombinera sin idrottskarriär med utbildning och/eller arbete på ett flexibelt sätt genom utbildning av hög kvalitet - med särskilt fokus på fortsatt formell utbildning av unga idrottare.

För att främja utvecklingen av en europeisk kultur med dubbla karriärer antog kommissionen redan 2012 riktlinjer inom EU. Kommissionen rekommenderade politiska åtgärder till stöd för dubbla karriärer inom elitidrott på utbildnings-, yrkesutbildnings- och sysselsättningsnivåer.

Kommissionen presenterade 2017 en studie om genomförandet av dessa riktlinjer. Uppfattningen bland de som deltagit i studien var att en positiv men begränsad utveckling av insatser för dubbla karriärer hade gjorts i deras länder.

Under det senaste decenniet har samarbete inom området genomförts mellan medlemsstaterna och mellan idrottsorganisationer och utbildningsinstitutioner genom stöd från Erasmus+.

Mot denna bakgrund ställer ordförandeskapet tre frågor:

1)Vad har hänt sedan publiceringen av EU:s riktlinjer för dubbla karriärer sedan 2013 i ditt medlemsland?

2)Vilka uppföljningsåtgärder på EU-nivå angående idrottarnas dubbla karriär kan vidtas i linje med EU:s arbetsplan för idrott 2021–2024?

3)Hur bör vi ytterligare främja och övervaka dubbla karriärer för idrottare (t.ex. idrottare, tränare, idrottschefer)?

Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen välkomnar det underlag som ordförandeskapet tagit fram som vägledning för ministrarnas diskussion. Regeringen avser att vid rådsmötet framföra att idrottsutövares möjlighet att satsa på både en yrkes- och idrottskarriär är viktigt. I Sverige har regering och riksdag sedan många år tillbaka prioriterat idrottsgymnasier som tar sikte på just detta. Insatser görs även inom utbildningsområdet i övrigt. Det är

23 (25)

viktigt att notera att de flesta elitidrottare efter idrottskarriärens slut behöver arbeta för att klara sin försörjning.

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Information till

kulturutskottet den 23 november 2021

Fortsatt behandling av ärendet: -

Faktapromemoria: -

Övriga frågor

Kultur/audiovisuella frågor

a)Val av europeisk kulturhuvudstad 2026

Information från den finska delegationen

b)Mot en mer hållbar förvaltning av kulturarv

Information från den spanska delegationen

c)Statusen för yrkesarbetande inom de kulturella och kreativa näringarna.

Information från den portugisiska delegationen

d)G20:s kulturministermöte och Romförklaring

Information från den italienska delegationen

e)Det kommande ordförandeskapets arbetsprogram

Information från den franska delegationen

Idrott

f)Möten inom WADA: Verkställande kommittén och stiftelsestyrelsen (Paris, 24-25 november 2021)

Information från den nuvarande ordförandetrion i styrelsen

24 (25)

g)Covid-19-pandemins inverkan på idrotten

Information från ordförandeskapet

h)Öppenhet och demokrati i internationella idrottsförbund.

Information från den danska, finska och svenska delegationen

i)Det kommande ordförandeskapets arbetsprogram

Information från den franska delegationen

25 (25)