prot 29 bil2 yttrande JuU
Bilaga
FÖRSVARSUTSKOTTET
YTTRANDE
Bilaga 2
till protokoll
2007/08:29
Försvarsutskottet anser det angeläget att Sverige aktivt agerar sig för att förebygga att brott begås med hjälp av explosiva varor.
Svenska bestämmelser om hantering m.m. av explosiva varor finns i lagen (1988:868) om brandfarliga och explosiva varor och i förordningen (1988:1145) om brandfarliga och explosiva varor. Lagen innehåller i huvudsak övergripande säkerhetsbestämmelser och bemyndiganden.
Det internationella samarbetet mot terrorism har utmärkts av en strävan att åstadkomma konventioner med global räckvidd. Av olika skäl har det hittills inte varit möjligt att utarbeta en övergripande konvention mot terrorism. I stället har speciella konventioner utarbetats alltefter de olika uttryck som terrorismen har tagit sig genom åren. För närvarande har det internationella samfundet utarbetat 13 globala konventioner och protokoll i syfte att motverka olika yttringar av terrorism. En av dessa konventioner är konventionen om märkning av plastiska sprängämnen.
Konventionens syfte – att begränsa olaglig spridning av sprängämnen – har stor betydelse för luftfartsskyddet, men naturligtvis också för skyddet mot terrorism i andra sammanhang.
Detta syfte stämmer väl med det syfte som lagen om brandfarliga och explosiva varor har, nämligen att förhindra icke avsedda explosioner och att förebygga och begränsa skador på liv, hälsa, miljö eller egendom genom explosion vid hantering av explosiva varor.
Sverige har den 1 april 2007 tillträtt konventionen om märkning av plastiska sprängämnen
Lagen om brandfarliga och explosiva varor har därför kompletterats (prop. 2006/07:22, bet. 2006/07:FöU3) med bestämmelser och bemyndiganden om att plastiska sprängämnen ska vara försedda med föreskrivna spårämnen för att på så sätt säkerställa Sveriges förpliktelser enligt konventionen.
Konventionen innehåller inte några krav på nationella sanktionsbestämmelser. Regeringen föreslog emellertid i prop. 2006/07:22 att det ska införas en straffbestämmelse med böter i straffskalan för all hantering, inklusive in- och utförsel, av plastiska sprängämnen som inte är märkta på föreskrivet sätt. Utskottet ansåg, i likhet med regeringen, att det saknas anledning att se annorlunda på överträdelser av de aktualiserade bestämmelserna än på överträdelser av bestämmelserna om tillståndsplikt för innehav av explosiva varor i lagen om brandfarliga och explosiva varor.
Ett av huvudsyftena med konventionen är att säkerställa att plastiska sprängämnen markeras med spårämnen så att de kan upptäckas vid kontroll. För att de nämnda syftena ska kunna uppnås, var det enligt utskottets mening absolut nödvändigt att införa ett straffsanktionerat förbud mot hantering av omärkta plastiska sprängämnen.
Enligt vad försvarsutskottet erfarit pågår en översyn av lagen (1988:868) om brandfarliga och explosiva varor. En proposition beräknas överlämnas till riksdagen under hösten 2008. Riksdagen får sålunda inom kort återkomma till hithörande frågor och därvid ta ställning till om några ytterligare författningsändringar är nödvändiga för att får en bättre sprängämnessäkerhet för att förhindra terrorism och annan brottslig befattning med sprängämnen.
YTTRANDE
Bilaga 2
till protokoll
2007/08:29
Försvarsutskottet anser det angeläget att Sverige aktivt agerar sig för att förebygga att brott begås med hjälp av explosiva varor.
Svenska bestämmelser om hantering m.m. av explosiva varor finns i lagen (1988:868) om brandfarliga och explosiva varor och i förordningen (1988:1145) om brandfarliga och explosiva varor. Lagen innehåller i huvudsak övergripande säkerhetsbestämmelser och bemyndiganden.
Det internationella samarbetet mot terrorism har utmärkts av en strävan att åstadkomma konventioner med global räckvidd. Av olika skäl har det hittills inte varit möjligt att utarbeta en övergripande konvention mot terrorism. I stället har speciella konventioner utarbetats alltefter de olika uttryck som terrorismen har tagit sig genom åren. För närvarande har det internationella samfundet utarbetat 13 globala konventioner och protokoll i syfte att motverka olika yttringar av terrorism. En av dessa konventioner är konventionen om märkning av plastiska sprängämnen.
Konventionens syfte – att begränsa olaglig spridning av sprängämnen – har stor betydelse för luftfartsskyddet, men naturligtvis också för skyddet mot terrorism i andra sammanhang.
Detta syfte stämmer väl med det syfte som lagen om brandfarliga och explosiva varor har, nämligen att förhindra icke avsedda explosioner och att förebygga och begränsa skador på liv, hälsa, miljö eller egendom genom explosion vid hantering av explosiva varor.
Sverige har den 1 april 2007 tillträtt konventionen om märkning av plastiska sprängämnen
Lagen om brandfarliga och explosiva varor har därför kompletterats (prop. 2006/07:22, bet. 2006/07:FöU3) med bestämmelser och bemyndiganden om att plastiska sprängämnen ska vara försedda med föreskrivna spårämnen för att på så sätt säkerställa Sveriges förpliktelser enligt konventionen.
Konventionen innehåller inte några krav på nationella sanktionsbestämmelser. Regeringen föreslog emellertid i prop. 2006/07:22 att det ska införas en straffbestämmelse med böter i straffskalan för all hantering, inklusive in- och utförsel, av plastiska sprängämnen som inte är märkta på föreskrivet sätt. Utskottet ansåg, i likhet med regeringen, att det saknas anledning att se annorlunda på överträdelser av de aktualiserade bestämmelserna än på överträdelser av bestämmelserna om tillståndsplikt för innehav av explosiva varor i lagen om brandfarliga och explosiva varor.
Ett av huvudsyftena med konventionen är att säkerställa att plastiska sprängämnen markeras med spårämnen så att de kan upptäckas vid kontroll. För att de nämnda syftena ska kunna uppnås, var det enligt utskottets mening absolut nödvändigt att införa ett straffsanktionerat förbud mot hantering av omärkta plastiska sprängämnen.
Enligt vad försvarsutskottet erfarit pågår en översyn av lagen (1988:868) om brandfarliga och explosiva varor. En proposition beräknas överlämnas till riksdagen under hösten 2008. Riksdagen får sålunda inom kort återkomma till hithörande frågor och därvid ta ställning till om några ytterligare författningsändringar är nödvändiga för att får en bättre sprängämnessäkerhet för att förhindra terrorism och annan brottslig befattning med sprängämnen.