1

5

10

15

20

25

30

35

40

RixEdit 3.6.0.6

Version 489 TB:212
Märkning  
Skapad 2012-10-31
Användare sa0909aa
Databas RixEditSql /
  DokumentLage
  r_Rixdb
Trycklov  
Justering 2012-11-08

BILAGA 10

Finansutskottets öppna utfrågning

om ekonomisk politik i Sverige och EU - den europeiska terminen Tid: 13.00-15.00

Datum: Måndag den 17 september 2012 Lokal: Andrakammarsalen

Inbjudna:

EU-kommissionär Olli Rehn Statssekreterare Susanne Ackum Deltagare:

Ledamöter

Anna Kinberg Batra (M) ordförande Peder Wachtmeister (M)

Göran Pettersson (M) Pia Nilsson (S) Jörgen Hellman (S)

Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M) Maryam Yazdanfar (S)

Carl B Hamilton (FP)

Bo Bernhardsson (S) Per Åsling (C) Marie Nordén (S) Staffan Anger (M) Per Bolund (MP)

Anders Sellström (KD) Erik Almqvist (SD) Ulla Andersson (V) Jörgen Andersson (M) Sven-Erik Bucht (S) Edip Noyan (M) Edward Riedl (M) Hans Rothenberg (M)

2012/13:FiU1

1

2012/13:FiU1 BILAGA 10 FINANSUTSKOTTETS ÖPPNA UTFRÅGNING  
  Ordföranden: Då har klockan slagit 13.00, och jag hälsar er varmt väl- 1
  komna till detta öppna finansutskottssammanträde och denna offentliga  
  utfrågning om den ekonomiska politiken i Sverige och EU med anledning  
  av den så kallade europeiska terminen.  
  Särskilt välkommen till denna eftermiddag hälsar jag EU-kommissionär 5
  Olli Rehn. Han kommer strax att få ordet för en inledning.  
  Vi känner Olli Rehn som en finsk politiker från Centerpartiet men  
  också som mångårig kommissionär. Han har ingått i Europeiska kommis-  
  sionen sedan 2004 och är sedan 2010 kommissionär med ansvar för  
  ekonomiska och monetära frågor. Sedan 2011 är han också kommissionens 10
  vice ordförande. Det är mycket roligt att du har kommit för att delta i det  
  här samtalet om ekonomisk politik i Sverige och EU under denna offent-  
  liga utfrågning i dessa tider när det dessutom förs väldigt mycket debatt  
  om de här frågorna!  
  Vi har också med oss statssekreterare Susanne Ackum från Finansdepar- 15
  tementet. Hon är här för att redogöra för hur regeringen arbetar inom  
  ramarna för den europeiska terminen från svenskt håll och kommer också  
  att kunna svara på frågor från utskottet och ledamöterna om regeringens  
  ståndpunkter inför fortsatta diskussioner inom ramarna för till exempel  
  EU:s ministerråd med mera. Välkommen, Susanne Ackum! 20
  Jag vill också hälsa välkommen till alla övriga som har kommit hit och  
  till er som följer detta utifrån på tv och på webben. [tolkning] Och efter-  
  som jag kan tala både svenska och engelska vill jag verkligen säga varmt  
  välkommen till alla ambassadörer, både från EU-medlemsländer och från  
  flera andra länder som har valt att komma hit till oss i dag. Varmt väl- 25
  komna! Om ni nu hör detta hör ni också att det tolkas. Det tolkas både till  
  engelska och svenska, och man kan alltså följa diskussionen på bägge  
  språken. Jag kan också berätta för er som vill använda tolkningen att det  
  finns hörlurar att hämta vid ingången. [slut på tolkat avsnitt]  
  Ämnet i dag är som sagt den ekonomiska politiken i Sverige och EU. 30
  Det är onekligen så, det vet vi som håller på med ekonomisk politik i Sve-  
  rige, att en liten, öppen ekonomi hänger ihop med många andra och är  
  beroende av många andra. De europeiska ekonomierna har varit beroende  
  av varandra i århundraden, men inte minst sedan de senaste årens kris har  
  vi blivit påminda om hur mycket vår svenska ekonomi är sammanflätad 35
  med andra, hur mycket av vår handel och vår bnp som är beroende av hur  
  det fungerar regionalt, europeiskt och även globalt.  
  EU har fått en ökad betydelse för den ekonomiska politiken under de  
  här åren, vilket också har orsakat debatt i olika länders nationella parla-  
  ment. Krisen har gett oss en historisk samordning av den ekonomiska 40
  politiken. Samtidigt är det viktigt för varje land att föra sin ansvarsfulla  
  ekonomiska politik. Detta har blivit viktigt både för de länder som har valt  

att införa euron som valuta och för dem – som Sverige – som har valt att behålla en egen.

  RixEdit 3.6.0.6
2 Version 489 TB:212
Märkning  
Skapad 2012-10-31
  Användare sa0909aa
  Databas RixEditSql /
    DokumentLage
    r_Rixdb
  Trycklov  
  Justering 2012-11-08
  FINANSUTSKOTTETS ÖPPNA UTFRÅGNING BILAGA 10
1 Det här illustreras till exempel med åtgärder som vidtagits sedan krisen
  inleddes: räddningsfonderna EFSF och ESM, direktlån till skuldsatta län-
  der i kris, vilket även Sveriges riksdag har deltagit i, ECB:s stödköp av
  statsobligationer, den så kallade finanspakten som diskuteras även senare i
5 höst med mera, europluspakten och nu senast förslag om en bankunion
  och så vidare.
  Det förs debatt om ett antal olika förslag, och den europeiska terminen
  är en process som ska få till stånd en samordning av den ekonomiska poli-
  tiken. Varje land ansvarar för sin budgetpolitik och ekonomiska politik,

10men vid årligen återkommande sexmånadersperioder ska medlemsstaternas budget- och strukturpolitik granskas så att oförenligheter och framväxande obalanser ska kunna upptäckas. Tanken med det här är att kunna stärka samordningen i det skede då viktiga budgetbeslut ännu är under behand-

ling. Det var också mot den bakgrunden som vi bjöd in till den här

15utfrågningen ungefär så här dags i tid, det vill säga nära inpå vår egen budgetprocess.

Den så kallade terminen och den nya övervakningsprocessen kommer

  att innebära att Europeiska rådet varje år i mars kartlägger de främsta eko-
  nomiska utmaningar som EU står inför och ger strategisk rådgivning om
20 politiken. Utifrån denna vägledning kommer medlemsstaterna att presen-
  tera sina medelfristiga budgetstrategier. Susanne Ackum kommer att
  berätta mer om hur det här faktiskt går till. Samtidigt utarbetas nationella
  reformprogram med mera, och det beslutas självständigt om inriktningen
  på den ekonomiska politiken.
25 I juli varje år kommer Europeiska rådet och rådet på grundval av de
  program som lagts fram i april att utfärda vissa ekonomisk-politiska råd.
  Dem kommer vi att höra mer om av kommissionären och få kommentarer
  till av statssekreteraren.
  Det här är ett av de initiativ som har lagts fram av den specialgrupp

30som Europeiska rådets ordförande Herman Van Rompuy leder för att stärka den gemensamma ekonomiska styrningen. Det har sedan dess som sagt var tillkommit ytterligare förslag och ytterligare debatt som säkert kommer att genomsyra denna eftermiddag. Mycket av den debatten kommer vi att återkomma till också i Sveriges riksdag. Till exempel den så

35kallade bankunionen ligger i princip utanför den här eftermiddagen. Jag förstår att det är många i salen som tänker på den också, men vi ska försöka hålla oss till de finanspolitiska frågorna här och kommer garanterat

    att återkomma till den både inom utskottet, riksdagens EU-nämnd och i
    andra former under hösten och den närmaste tiden framför oss, för nu hän-
40   der det mycket.
    Med dessa inledande ord vill jag överlämna ordet till Europeiska kom-
    missionens vice ordförande Olli Rehn. Därefter går ordet till Susanne
    Ackum och därefter får utskottets ledamöter som vanligt ordet med parti-
    erna i storleksordning.
    Välkommen och varsågod, Olli Rehn!
     
RixEdit 3.6.0.6
Version 489 TB:212  
Märkning    
Skapad 2012-10-31  
Användare sa0909aa  
Databas RixEditSql /  
  DokumentLage  
  r_Rixdb  
Trycklov    
Justering 2012-11-08  

2012/13:FiU1

3

2012/13:FiU1

4

BILAGA 10 FINANSUTSKOTTETS ÖPPNA UTFRÅGNING  
Olli Rehn, vice ordförande, Europeiska kommissionen: Tack så mycket, 1
fru ordförande! Ärade ledamöter, mina damer och herrar! Först vill jag  
säga att jag som gammal nordist är mycket glad över att vara tillbaka i  
den svenska riksdagen. Jag vill tacka er för att ni ger mig möjligheten att  
här i riksdagen få presentera kommissionens vision om en fördjupad eko- 5
nomisk och monetär union.  
Det är egentligen ett projekt som vi har arbetat med tillsammans under  
de senaste åren och ett projekt som utan tvivel kommer att följa oss under  
de närmaste åren. EU har de senaste åren tagit betydande och långtgående  
steg för att komma till rätta med finans- och skuldkrisen och för att för- 10
bättra styrningen i den ekonomiska och monetära unionen. Spänningarna  
på den perifera statspappersmarknaden har dock intensifierats under det  
senaste året. Fortsatt finansiell stress och bestående ekonomiska obalanser  
innebär att både EMU och våra medborgares framtida välbefinnande för-  
blir under ett tryck. 15
Riskerna kanske inte framstår som särskilt stora sett från ett svenskt per-  
spektiv. Sveriges ekonomi går mycket bra och har lyckats stå emot en  
recession som drabbat större delen av Europa. De svenska framgångarna  
förklaras till största delen av de långtgående finanspolitiska reformer och  
strukturreformer som tidigare genomförts. 20
Över veckoslutet har jag läst Assar Lindbecks memoarer, och han hänvi-  
sar till sådana finanspolitiska och strukturella reformer i samband med  
sina reflektioner om Lindbeckkommissionens arbete för 20 år sedan. Assar  
Lindbeck skriver: Tanken var att konjunkturpolitiken skulle bli mer ansvars-  
full om den knöts upp av ett fast regelverk… som följer vissa i förväg 25
bestämda principer, en ”regelstyrd” politik. När det gäller stabiliseringspo-  
litik märktes inflytandet från det nya synsättet framför allt i våra förslag  
om en striktare budgetprocess och en operativt självständig centralbank.  
Jag anser att det har mycket att göra med Sveriges ekonomiska fram-  
gång, och det är också en lämplig utgångspunkt för hela Europeiska 30
unionen. Det är egentligen det målet vi arbetar för just nu.  
Eftersom Sveriges ekonomi är så pass integrerad med övriga EU:s eko-  
nomier är dock svenskarnas välstånd beroende av välståndet i övriga EU.  
Därför ligger det i Sveriges intresse att skapa långsiktig trovärdighet och  
stabilitet också i eurosystemet, eftersom det kommer att gynna hela 35
Europa och därmed också Sverige.  
Det behövs utan tvivel ytterligare förändringar i EMU:s nuvarande arki-  
tektur om vi ska kunna åtgärda de svaga punkterna i den ursprungliga  
uppbyggnaden och garantera en starkare grund för den gemensamma valu-  
tan. Mer kortsiktigt krävs det nu handling för att hålla tillbaka krisen, 40
blåsa nytt liv i tillväxten och få bukt med obalanser. Detta måste kombine-  
ras med en långsiktig vision för den ekonomiska och monetära unionen  
och en tydlig färdplan för att nå dit.  

RixEdit 3.6.0.6

Version 489 TB:212
Märkning  
Skapad 2012-10-31
Användare sa0909aa
Databas RixEditSql /
  DokumentLage
  r_Rixdb
Trycklov  
Justering 2012-11-08
  FINANSUTSKOTTETS ÖPPNA UTFRÅGNING BILAGA 10 2012/13:FiU1
1 Det var mot denna bakgrund som Europeiska rådets junimöte utbytte  
  åsikter om en ytterligare fördjupning av EMU-samarbetet, baserat på rap-  
  porten Mot en verklig ekonomisk och monetär union som lades fram av  
  Herman Van Rompuy, Europeiska rådets ordförande, i samarbete med ord-  
5 förandena för kommissionen, eurogruppen och ECB. I rapporten presente-  
  ras fyra centrala byggstenar för framtidens ekonomiska och monetära  
  union. Det är en integrerad finansiell ram, en integrerad budgetram, en inte-  
  grerad ram för den ekonomiska politiken samt en stärkt demokratisk  
  legitimitet och ansvarsskyldighet.  
10 Regeringscheferna uppdrog åt Europeiska rådets ordförande att lägga  
  fram en interimsrapport i oktober och en slutrapport före årets slut. Inter-  
  imsrapporten kommer att fokusera på de ytterligare åtgärder som skulle  
  kunna införas på kortare sikt. Slutrapporten i december kommer även att  
  undersöka vad som kan göras inom den nuvarande fördragsramen och  
15 vilka åtgärder som kommer att kräva ändringar i fördraget.  
  Medlemsstaterna och Europaparlamentet kommer naturligtvis att delta i  
  reflektionerna på nära håll och konsulteras under utarbetandet av rappor-  
  terna. Målet för samrådsprocessen är att uppnå samförstånd om vad som  
  är görligt på kort sikt och vad som är önskvärt på längre sikt så att vi får  

20till stånd en välrustad färdplan på vägen mot en verklig ekonomisk och monetär union. Med andra ord betyder detta att EMU måste kompletteras och byggas om till EMU 2.0. Jag litar på att Sverige ska vara en aktiv och konstruktiv medlemsstat i denna diskussion.

Ärade ledamöter! Vidareutvecklingen av finansunionen, eller bankunio-

25nen, är en mycket viktig prioritering i detta sammanhang. Jag förstår att det inte är den viktigaste frågan i dagens debatt här i utskottet, men jag

vill ändå säga några ord om detta eftersom det är mycket på agendan just nu och jag vill klargöra några synpunkter från kommissionens synvinkel genom det här förslaget.

30 Vi vill handla i två faser. Just nu befinner vi oss i den första fasen. I enlighet med slutdokumentet från eurotoppmötet i juni utarbetade kommissionen ett lagförslag som innebär att en gemensam tillsynsmekanism för banker i euroområdet inrättas. Förslaget lades fram förra veckan och diskuterades i Ekofin i Nicosia under veckoslutet. För att snabbt skapa trovärdig-

35het och återfå marknadens förtroende anser vi att det är viktigt att rådet och Europaparlamentet kunde anta förslaget före årets slut. En överenskommelse om en gemensam tillsynsmekanism bör innebära grönt ljus för den

europeiska stabiliseringsmekanismen, ESM, att anta ett nytt instrument som medger direkt rekapitalisering av banker. Som ni vet innebar den

40tyska författningsdomstolens positiva utslag i förra veckan att ESM kan träda i kraft snart.

Som kommissionens ordförande José Manuel Barroso betonade i sitt tal förra veckan är vi övertygade om att åtgärderna i riktning mot banktillsyn på EU-nivå och de planerade ytterligare stegen mot en fullt utvecklad bank-

RixEdit 3.6.0.6  
Version 489 TB:212 5
Märkning  
Skapad 2012-10-31
Användare sa0909aa  
Databas RixEditSql /  
  DokumentLage  
  r_Rixdb  
Trycklov    
Justering 2012-11-08  

2012/13:FiU1

6

BILAGA 10 FINANSUTSKOTTETS ÖPPNA UTFRÅGNING  
union är nödvändiga för att garantera stabilitet för den integrerade europe- 1
iska ekonomin och för att bryta den negativa kopplingen mellan  
statspapper och banker.  
Den gemensamma tillsynsmekanismen kommer därför att tillämpas för  
alla euroområdets medlemsstater men kommer även att stå öppen för 5
andra medlemsstater som vill ta steget mot en djupare integration på det  
här fältet. I så fall förväntas den aktuella medlemsstaten göra ett rättsligt  
åtagande och avge en försäkran om att de beslut som fattas av ECB kom-  
mer att vara bindande för nationella myndigheter och banker.  
Vi vill skapa en omfattande tillsynsmekanism med en relativt bred täck- 10
ning som säkrar tillsynen av alla banker i euroområdet med Europeiska  
centralbanken i systemets centrum. Som vi sett under senare år kan även  
mindre banker vara systemviktiga och orsaka finansiell turbulens. Jag kan  
bara nämna Northern Rock, Anglo Irish och Bankia som exempel på turbu-  
lens kring systemviktiga mindre banker. 15
Vad gäller framtida arbete av europeiska bankmyndigheten, EBA, inne-  
bär förslaget om en förordning som ändrar EBA-förordningen att det  
inrättas en mekanism som säkerställer att EBA-beslut fattas i syfte att upp-  
rätthålla och stärka den inre marknaden för finansiella tjänster, dock utan  
att förlama EBA:s beslutsfattande. 20
Vi måste också garantera att alla former av intressekonflikter utesluts i  
ECB:s beslutsfattande organ, särskilt genom att säkerställa att tillsynsfunk-  
tionerna hålls skilda från de funktioner som rör genomförandet av den  
monetära politiken.  
Ärade ledamöter! Det mycket höga ömsesidiga ekonomiska och finansi- 25
ella beroendet, särskilt i euroområdet, påkallar ett kvalitativt steg i riktning  
mot en finanspolitisk union så att EMU kan fungera så smidigt som möj-  
ligt till gagn för alla EU-medborgare.  
För den finanspolitiska unionen, på engelska fiscal union, krävs garan-  
tier om en sund finanspolitik på nationell nivå och EU-nivå så att den kan 30
bidra till hållbar tillväxt och till att säkra makroekonomisk stabilitet. Den  
bör omfatta effektiva mekanismer som ändamålsenligt hindrar och korrige-  
rar all ohållbar finanspolitisk utveckling i medlemsstaterna. Men en finans-  
politisk union betyder inte skatteunion. Det innebär att se till det allmänt  
vedertagna finanspolitiska ramverket. Åtgärderna är upp till medlemssta- 35
terna att besluta.  
Med tanke på att Sverige uppnått utomordentliga resultat för de offent-  
liga finanserna och har ett utmärkt finanspolitiskt ramverk kan Sverige på  
ett värdefullt sätt bidra till de ansträngningar som nu görs för att förstärka  
den finanspolitiska samordningen och öka den finanspolitiska disciplinen i 40
Europa. Kommissionen uppskattar Sveriges aktiva stöd för det finanspoli-  
tiska stabilitetsfördraget som officiellt heter fördraget om stabilitet, samord-  
ning och styrning och ser fram emot en smidig ratificeringsprocess i höst.  

RixEdit 3.6.0.6

Version 489 TB:212
Märkning  
Skapad 2012-10-31
Användare sa0909aa
Databas RixEditSql /
  DokumentLage
  r_Rixdb
Trycklov  
Justering 2012-11-08
  FINANSUTSKOTTETS ÖPPNA UTFRÅGNING BILAGA 10
1 Ärade ledamöter! Jag börjar komma till slutet, och jag vill säga att för
  att gå i riktning mot en djupare integration inom området av samordningen
  av den ekonomiska politiken krävs starka mekanismer för att legitimera de
  beslut som tas gemensamt och för att garantera den demokratiska ansvars-
5 skyldigheten och det politiska deltagande som krävs. Ni i Sverige och vi
  alla i Norden med våra långa demokratiska traditioner förstår mycket väl
  betydelsen av demokratisk legitimitet och fordrar att demokratiska värder-
  ingar också respekteras på europeisk nivå.
  Den ekonomiska dialog som införs med paketet om ekonomisk styrning

10är ett nytt instrument som ska garantera att det finns ett viktigt forum för demokratisk ansvarsskyldighet inom området för samordningen av den ekonomiska politiken. En aspekt av paketet som kan få långtgående effekter är de innovativa bestämmelser som tillåter EU-parlamentet att föra ekono-

miska dialoger med enskilda medlemsstater, särskilt när de bryter mot

15unionens gemensamma regler. Dessa bestämmelser innebär att en nationell regering kan ställas till offentligt ansvar på europeisk nivå om man underlåtit att iaktta sina europeiska skyldigheter.

  Den ekonomiska dialogen med Europaparlamentet räcker dock inte till
  när det gäller bredare frågor om ansvarsskyldigheten gentemot EU:s med-
20 borgare. Det behövs också ett större och närmare samarbete mellan de
  nationella parlamenten och Europaparlamentet.
  I detta sammanhang vill jag också fästa er uppmärksamhet på ett av de
  viktiga förslagen i lagstiftningspaketet för budgetövervakning. Det gäller
  möjligheten att kommissionen bjuds in av de nationella parlamenten för att
25 förklara sin position vad gäller nationella budgetar. Framtida lagstiftning,
  till exempel om förhandssamordning av den ekonomiska politiken, skulle
  kunna omfatta liknande bestämmelser.
  Mina damer och herrar! Låt mig avsluta genom att säga att det är posi-
  tivt och viktigt att den så välbehövliga, allvarliga debatten om euron nu

30har inletts. Jag anser att en djupare integrering är en viktig del av denna vision som måste åtföljas av starkare demokratisk legitimitet och ansvarskyldighet i beslutsfattandet. Jag är också övertygad om att européerna, när vi nu går vidare med vår gemensamma vision, varken kommer att eller kan delas upp i vinnare och förlorare. Antingen vinner vi tillsammans eller

35 så förlorar vi allt tillsammans.

Därför måste vi bygga broar så att olika åsikter och uppfattningar kan överbryggas. Vi behöver en gemensam vision som går i riktning mot en verklig och genuin ekonomisk och finansiell union som backas upp av stark demokratisk ansvarsskyldighet, en vision om att bygga en stabilitets-

40union av ansvarighet och en solidaritet som klarar att skapa hållbar tillväxt och sysselsättning.

Ärade riksdagsledamöter! Sveriges bidrag till denna debatt och vision kommer att vara avgörande både för EU och för dess medborgare!

RixEdit 3.6.0.6

Version 489 TB:212
Märkning  
Skapad 2012-10-31
Användare sa0909aa
Databas RixEditSql /
  DokumentLage
  r_Rixdb
Trycklov  
Justering 2012-11-08

2012/13:FiU1

7

2012/13:FiU1

8

BILAGA 10 FINANSUTSKOTTETS ÖPPNA UTFRÅGNING

Ordföranden: Tack så mycket för det! Vi har som sagt valt att ta ett sådant här tillfälle till dialog med kommissionen. Vi kommer att återkomma till det även efter den här övningen.

Syftet med diskussionen här är att titta på hur Sverige förhåller sig till terminen i sak. Sedan kan man också diskutera både formen och politiskt. Jag kan i det sammanhanget nämna att Sverige ju har försökt att dels ta aktiv del i diskussionen om hur det här utformas, dels samtidigt värna om den nationella beslutanderätten över budget, beskattning och sådant, vilket jag också uppskattar att kommissionären nämnde.

Med Lissabonfördraget ges också en möjlighet för nationella parlament att säga ifrån när det behövs. Ibland behövs det förstås inte, men när det gäller att pröva subsidiariteten, det vill säga om förslag ligger på rätt nivå inom samarbetet, är det svenska finansutskottet ganska aktivt och har redan närmast i dag, efter den här utfrågningen, att pröva frågan om ramverket för banker i kris. Vi försöker alltså både ta aktiv del och hålla reda på vilken nivå som ska göra vad.

Då ska jag närmast lämna ordet till regeringens representant, statssekreterare Susanne Ackum. Därefter kommer vi att ge möjlighet till frågor från och diskussion med ledamöterna.

Statssekreterare Susanne Ackum: Jag tänkte i rekordfart presentera lite grann hur regeringen har jobbat tillsammans med riksdagen med den europeiska terminen i Sverige.

Jag tänkte visa på den här cykeln som i princip började i november förra året och som kommer att avslutas nu på torsdag i och med budgetpropositionen för 2013.

Jag tänker också lite kort nämna, och möjligtvis kan jag ta frågor, det mer långsiktiga inom ramen för EU 2020 som finns inom terminen, kommissionens analys av de makroekonomiska obalanserna för att sedan gå in på de landsspecifika rekommendationerna.

Jag kommer inte att ha tid att gå igenom allt i detalj men tar några exempel.

Först och främst gäller det regeringens utgångspunkter som naturligtvis är avstämda med riksdagen via EU-nämnden. Det är hur vi ser på den här terminen och på rekommendationerna som kommer från kommissionen inom ramen för terminen. Utgångspunkten är att det är parlamenten i respektive medlemsland som beslutar om den nationella ekonomiska politiken. För Sverige är det då Sveriges riksdag.

Rekommendationerna inom ramen för terminen är således inte bindande, utan vi ser terminen som ett viktigt hjälpmedel för att bedriva en ansvarsfull ekonomisk politik och nå den måluppfyllelse som finns inom den ekonomisk-politiska samordningen i EU.

Sedan länge har vi exempelvis haft både OECD och IMF som kommit till Sverige för att granska vår ekonomiska politik och ge oss rekommendationer. Naturligtvis är kommissionens roll i det här avseendet något skarpare, men av samma art.

1

5

10

15

20

25

30

35

40

RixEdit 3.6.0.6

Version 489 TB:212
Märkning  
Skapad 2012-10-31
Användare sa0909aa
Databas RixEditSql /
  DokumentLage
  r_Rixdb
Trycklov  
Justering 2012-11-08
  FINANSUTSKOTTETS ÖPPNA UTFRÅGNING BILAGA 10 2012/13:FiU1
1 Här kommer nu en exposé över hur vi jobbat egentligen från den 23  
  november 2011 och fram till att budgetpropositionen läggs fram nu på tors-  
  dag.  
  Den 23 november 2011 lade kommissionen fram sin årliga tillväxtöver-  
5 sikt. Den 14 februari 2012 kom kommissionens rapport om de ekonomiska  
  obalanserna. Där går man igenom en rad olika obalanser som kan uppstå i  
  ekonomierna – ett slags varningsklocka för att man i slutändan kan få pro-  
  blem i ekonomin. Det var tio sådana makroekonomiska variabler.  
  Utifrån den analysen var det vissa medlemsländer, däribland Sverige,  

10som blev föremål för en fördjupad granskning avseende de här potentiella obalanserna och vilka eventuella problem som kan uppstå på lite längre sikt.

I mars var det ekonomiskt vårtoppmöte där man antog slutsatserna i den första tillväxtöversikten. I april presenterade vi för finansutskottet vårt konvergensprogram och det nationella reformprogrammet. Konvergensprogram-

15met är en analys av Sveriges offentliga finanser. Det nationella reformprogrammet handlar också mycket om EU 2020 och uppföljningen av målen där. Det presenterades i finansutskottet och baserades då mycket

på budgetpropositionen för 2012, vårpropositionen för 2012 och andra propositioner däremellan. Dagen efter skickades den till kommissionen.

20 Man kan säga att det finns ett litet tidsproblem där. Kommissionen behöver egentligen rapporten lite tidigare i april. Men det är väldigt viktigt att vi inte skickar material till kommissionen innan det behandlats i Sveriges riksdag.

I slutet av maj publicerade kommissionen sina landsspecifika rekommen-

25dationer. De tittar på sin egen bedömning av svensk ekonomi. De har tittat på vad vi så att säga har gjort i konvergensprogrammet och det nationella

reformprogrammet. Man gör en bedömning också utifrån det makroekonomiska obalansförfarandet. Man ger rekommendationer. Man gjorde också en fördjupad granskning av eventuella makroekonomiska obalanser. Vi

30hade ett samråd med EU-nämnden i juni. Sedan behandlades detta i olika rådsstrukturer – det vill säga av finansministrarna eller arbetsmarknadsministrarna eller av andra relevanta EU-organ.

Under hösten kommer regeringens syn. Vilka åtgärder man ämnar vidta

redogörs det för i den budgetproposition som kommer nu på torsdag.

35Sedan drar det hela egentligen i gång igen i och med att det kommer att vara partssamråd på tjänstemannapolitisk nivå. En del sådana partssamråd har redan ägt rum – i början av september – för att igen kunna dra i gång

  den cykel som börjar i november.
  Det här var en kvick exposé över hur processen ser ut och hur den han-
40 teras under året.

Sedan kommer vi till det långsiktiga målet som EU satt upp, Europa 2020. Jag tänker bara ta upp ett exempel. Det handlar om fem övergripande mål som vi tillsammans har diskuterat och som vi tänker oss är det som kan leda fram till att Europa ska ha en bättre tillväxtstrategi.

RixEdit 3.6.0.6  
Version 489 TB:212 9
Märkning  
Skapad 2012-10-31
Användare sa0909aa  
Databas RixEditSql /  
  DokumentLage  
  r_Rixdb  
Trycklov    
Justering 2012-11-08  

2012/13:FiU1

10

BILAGA 10 FINANSUTSKOTTETS ÖPPNA UTFRÅGNING  
Det rör mål för sysselsättning, för utbildning, för forskning och utveck- 1
ling, för klimat och för social delaktighet.  
Exempelvis har man satt upp EU-målet att sysselsättningen för personer  
som är 20–64 år ska vara 75 procent år 2020. Vi har satt upp ett nationellt  
mål för Sverige för 2020 på väl över 80 procent. I dagsläget, 2011 i det 5
här fallet, ligger vi på precis 80 procent. Men då ska man notera att det  
ska vara väl över 80 procent, så sysselsättningen bör vara högre än den  
var 2011.  
Vi kan också ta ett exempel avseende social delaktighet där målet för  
EU som helhet är att 20 miljoner färre ska vara fattiga 2020. Den svenska 10
regeringen har definierat det så att andelen människor i åldern 20–64 år  
som står utanför arbetskraften, som är långtidsarbetslösa eller som är lång-  
tidssjukskrivna ska vara väl under 14 procent år 2020. Avstämningen år  
2011 låg på 13 procent.  
Det här finns alltså inom ramen för den europeiska terminen och stäms 15
av varje vår så att kommissionen kan se om vi är on track eller inte.  
Nästa del av kommissionens övervakning av svensk ekonomi rör de mak-  
roekonomiska obalanserna. Från början är det tio olika variabler som de  
olika ekonomierna bedöms utifrån. I Sveriges fall var det fyra variabler  
där vi hade ett tröskelvärde som översteg det som kommissionen ansåg 20
vara rimligt. Vi hade nämligen ett bytesbalansöverskott som var för stort.  
Vi hade exportmarknadsandelar som hade minskat för mycket. Vi har en  
privat skuldsättning som är för hög, och vi har huspriser som har ökat för  
mycket.  
Det här är bara tröskelvärden som man sätter upp. För svensk del 25
gjorde kommissionen en djupanalys av svensk ekonomi och sade: Kan det  
finnas rimliga förklaringar till de här värdena, eller är det så att detta i  
framtiden kan bli ett stort problem för svensk ekonomi?  
Man gjorde, tycker jag, en väldigt intressant analys av vårt bytesbalans-  
överskott. Kommissionen sa att det nog inte är någon större risk. Framför 30
allt kan man säga att ett bytesbalansöverskott ska ses över en längre hori-  
sont. Under 1970- och 1980-talen hade vi stora underskott som nu i  
princip har bytts till ett överskott, så över en längre period ligger Sveriges  
ekonomi mer i balans när det gäller utlandet. Det kan också vara så att ett  
land behöver ett överskott då man står inför stora demografiska utma- 35
ningar, vilket bland annat Sverige gör.  
Ett annat argument är att Sverige är en liten öppen ekonomi med en  
ganska stor finansiell sektor, vilket kan göra att vi behöver lite mer spa-  
rande än om det är ett annat land med kanske en mer sluten ekonomi och  
en lite mindre finansiell sektor. 40
Efter att ha djupgranskat svensk ekonomi bedömde kommissionen att  
det här inte utgör ett potentiellt problem för Sverige. När man däremot  

följde upp den privata skuldsättningen var rekommendationen att regeringen noga bör följa detta. Privat skuldsättning rör både företag och hushåll. Man gjorde en djupanalys avseende både företag och hushåll.

RixEdit 3.6.0.6

Version 489 TB:212
Märkning  
Skapad 2012-10-31
Användare sa0909aa
Databas RixEditSql /
  DokumentLage
  r_Rixdb
Trycklov  
Justering 2012-11-08
  FINANSUTSKOTTETS ÖPPNA UTFRÅGNING BILAGA 10
1 Man tror att det här inom företagssektorn inte utgör ett potentiellt pro-
  blem. Hushållens skuldsättning däremot bör man noggrannare analysera
  och se att den inte innebär att hushållens balansräkning är utsatt för stora
  risker. Exempelvis vid en chock vid arbetslöshet eller när någonting annat
5 händer kan det här skapa ett potentiellt problem.
  Sedan kommer vi till de fyra rekommendationer som kommissionen rik-
  tat till Sverige. Lite fritt har jag tolkat dem så att vi ska behålla den
  långsiktiga hållbarheten i de offentliga finanserna. Med tanke på det man
  sade om hushållssektorn, sparandet och bostadsmarknaden bör regeringen

10vidta ytterligare förebyggande åtgärder för att öka stabiliteten på bostads- och bolånemarknaden. I hushållens balansräkningar, som man lite fritt säger från den privata sektorn, ingår naturligtvis skulder. En stor del av de skulderna rör de bolån vi tar upp.

Vidare handlar det om att förbättra arbetsmarknadssituationen för ung-

15domar och andra utsatta grupper och om att förbättra spetsforskningen och kommersialiseringen av forskningen.

Vi kan titta på två exempel här – jag tror att Olli Rehn nämnde detta.

Det pågår nu en diskussion om att stärka budgetramverken. Lärdomen från Sverige var krisen på 1990-talet. Därefter byggde vi upp vårt finanspoli- 20 tiska ramverk. Men vi ska aldrig tro att vi jobbat klart med saker och ting,

utan vi fortsätter att utveckla vårt ramverk.

Under 2012 skedde två saker: Tillsammans med oppositionen förtydligade vi Finanspolitiska rådets verksamhet på så sätt att den högsta prioriteten är att svara på frågan om de offentliga finanserna är långsiktigt

25hållbara. Vidare gav vi Konjunkturinstitutet i uppdrag att beräkna den S2- indikator som även kommissionen gör. I dagsläget är det Finansdepartemen-

tet, kommissionen och Konjunkturinstitutet som räknar på den långsiktiga hållbarheten i de offentliga finanserna.

När det gäller att förbättra arbetsmarknadssituationen för ungdomar och

30andra utsatta grupper: En del av det som kommer som förslag nu i budgetpropositionen har presenterats. Framför allt handlar det om att stärka övergången mellan skola och arbetsliv. Det rör sig om lärlingsutbildningar och yrkesutbildningar, något som kommissionen pekat på.

Det kommer också en effektivisering av de arbetsmarknadspolitiska åtgär-

35derna för ungdomar som rör tidigare insatser och försök att stimulera till mer utbildning för dem som kanske hoppat av gymnasieskolan samt att försöka stärka nystartsbidragen och att på prov kunna ge flyttbidrag.

Under 2012 kommer alltså förslag. I BP13 kommer förslag som vi tycker korresponderar mot de rekommendationer som kommissionen gjort.

40Jag tror att det finns en samstämmig bild av den analys som kommissionen gjort. Den delas av regeringen och, tror jag, även oppositionen när det gäller de saker som är utmaningar för svensk ekonomi.

Ordföranden: Tack så mycket för det! Nu ska vi gå in på diskussionen med de olika partiernas företrädare. Vi börjar med det största partiet. Första talare är Bo Bernhardsson, Socialdemokraterna. Varsågod!

RixEdit 3.6.0.6

Version 489 TB:212
Märkning  
Skapad 2012-10-31
Användare sa0909aa
Databas RixEditSql /
  DokumentLage
  r_Rixdb
Trycklov  
Justering 2012-11-08

2012/13:FiU1

11

2012/13:FiU1

12

BILAGA 10 FINANSUTSKOTTETS ÖPPNA UTFRÅGNING  
Bo Bernhardsson (S): Tack så mycket! Först vill jag tacka för introduk- 1
tionen.  
Jag skulle vilja ställa en global fråga: Är den europeiska terminen ett  
sätt att i efterhand försöka rätta till det som blev fel i konstruktionen av  
eurosamarbetet som ekonomisk skapelse, så som det en gång startade? 5
Avsikten är att samordna den ekonomiska politiken och funktionerna.  
Man kan också tala om att centralisera den ekonomiska politiken på EU-  
nivå. Lite tillspetsat kan det sägas att man har skapat vad som mycket  
liknar att man tvingas sätta åt sidan en del andra bedömningar när det gäl-  
ler sociala och politiska program. Resultatet är en recession i större delen 10
av Europa och en hög arbetslöshet speciellt bland unga människor. Jag  
tror att vi alla kan vara överens om att det finns problem. De flesta skulle  
säga att trots alla reformer som genomförts de senaste två åren fungerar  
det inte. Vi ser inte slutet på åtgärdslistorna.  
Olli Rehn säger att vi måste skapa en verklig ekonomisk union, en dju- 15
pare integration. Det är alltså en process som pågår.  
Den senaste veckan har vi fått rätt så radikala inlägg i debatten. Barroso  
säger att vi ska gå vidare mot ett federalt Europa av nationalstater. De  
som är ännu radikalare säger att vi ska gå vidare mot en federalism där  
nationalstaterna har upplösts och så vidare. Det är uppenbart att en väldigt 20
stor och viktig politisk diskussion pågår.  
Även om Olli Rehn redan lite grann berört saken skulle jag vilja höra  
lite mer funderingar kring detta. Hur ska man se på handlingsalternativen?  
Och kanske framför allt: Vilka är dina synpunkter på länder som väljer att  
stå utanför eurosamarbetet? Kan man tänka lite högt kring detta? Vilka 25
ytterligare reformer krävs för att bryta recessionen, den utveckling som nu  
pågår? Inte minst har, tror jag, tilliten till hela det europeiska projektet  
skadats.  
Det var min frågeställning, vilken inte är så liten. Jag är medveten om  
det men tar mig i alla fall friheten att ställa de här frågorna. 30
Jag har också ett medskick. Under processerna när vi behandlat lagstift-  
ningspaket och terminen har ständigt i våra diskussioner frågan om respek-  
ten för den nationella kompetensen kommit upp, inte minst på ett område  
där vi gång på gång varit rätt oroade. Det rör då respekten för lönebild-  
ningsprocessen i olika länder och till exempel hur den svenska arbetsmark- 35
naden fungerar.  
En sak är att i en dialog peka på obalanser. En annan sak är hur långt  
man ska ge sig in på att ge detaljerade anvisningar om hur länderna ska  
komma till rätta med obalanserna. Just när det gäller arbetsmarknadspoliti-  
ken och parternas fria roll på den svenska arbetsmarknaden har vi tyckt – 40
jag tänker kanske inte framför allt på terminen; i olika processer har vi  
just den frågan – att respekten för den nationella kompetensen är mycket  
viktig. Det vill jag skicka med.  

RixEdit 3.6.0.6

Version 489 TB:212
Märkning  
Skapad 2012-10-31
Användare sa0909aa
Databas RixEditSql /
  DokumentLage
  r_Rixdb
Trycklov  
Justering 2012-11-08
  FINANSUTSKOTTETS ÖPPNA UTFRÅGNING BILAGA 10 2012/13:FiU1
1 Ordföranden: Tack så mycket för det! Vi skulle kunna ägna hela efter-  
  middagen åt Bo Bernhardssons mycket viktiga och ganska stora frågeställ-  
  ning. Jag ska försöka haka på med en fråga till innan vi ger ordet till Olli  
  Rehn. Eftersom det är Moderaternas tur att få ordet tar jag själv den möj-  
5 ligheten.  
  Jag vill börja med att tacka kommissionären inte bara för en intressant  
  inledning utan särskilt också för att han citerade Assar Lindbeck. Här i  
  huset är det välkänt att det ramverk som sedan mitten av 1990-talet  
  använts av flera svenska regeringar nu sitter ganska stadigt. Även Susanne  

10Ackum refererade till detta. Det har stöd av åtminstone sex av riksdagens åtta partier, och det anses välbekant över block- och partigränser att det tjänat Sverige väl och är viktigt för starka, ansvarsfulla och långsiktigt hållbara offentliga finanser, oavsett regering.

Inför budgetpropositionen på torsdag kan vi konstatera att det som

15redan är känt – i form av bland annat uttalanden – är att inriktningen från regeringens sida är att fortsätta inom denna ansvarsfulla ram både med ansvarsfulla offentliga finanser och med en förstärkt satsning på att bygga

konkurrenskraft. Det är nu oerhört viktigt i många europeiska länder, men det finns länder som har ett svårare utgångsläge än Sverige.

20 Mot den bakgrunden vill jag fråga egentligen mer om rekommendationer till andra än Sverige och Sveriges riksdag kanske.

Min ena fråga är om det finns några typiska rekommendationer och i så fall vilka som kommissionen riktar till de länder som också behöver stärka sin konkurrenskraft men utifrån mer problematiska statsfinansiella situatio-

25ner. Alla har inte svenska förutsättningar att investera för jobb och tillväxt, men hela Europa skulle behöva det.

Min andra fråga går till Olli Rehn i hans egenskap av budgetkommissionär. Jag kan inte låta bli att skicka med frågan om vad kommissionens eget ansvar är nu när det ändå pågår diskussioner om den kommissions-

30drivna EU-budgeten. Hur kan kommissionen i sitt budgetarbete ta ansvar både för hållbara offentliga finanser och för de största och bästa satsningarna på stärkt konkurrenskraft i Europa?

Jag stannar där och ger ordet till kommissionären. Sedan går vi in på några rundor till så att alla partier får komma till tals. Varsågod, kommis-

35sionären!

EU-kommissionär Olli Rehn: Tack så mycket för dessa mycket viktiga frågor! Jag tror att jag vill svara på engelska. Det är kanske mer nyttigt för er om jag är klar om dessa saker.

Bo Bernhardssons hade en fråga om den mer allmänna bilden när det

40gäller att återuppbygga den ekonomiska och monetära unionen och när det gäller de systematiska bristerna i hur EMU såg ut redan från början. Vidare gäller det förhållandet till den demokratiska legitimiteten. Det här är just nu själva nyckelfrågan både när det gäller aktiviteter som redan

RixEdit 3.6.0.6  
Version 489 TB:212 13
Märkning  
Skapad 2012-10-31
Användare sa0909aa  
Databas RixEditSql /  
  DokumentLage  
  r_Rixdb  
Trycklov    
Justering 2012-11-08  
2012/13:FiU1 BILAGA 10 FINANSUTSKOTTETS ÖPPNA UTFRÅGNING  
  genomförts för att se till den ekonomiska styrningen inom EU och när det 1
  gäller den kommande debatten om EMU och two pack om att bygga upp  
  den ekonomiska monetära unionen.  
  När det gäller nyckelaspekterna i de senaste reformerna som nu varit i  
  kraft i ett år – ikraftträdandet skedde förra hösten, någon gång i november 5
  eller december – finns det två huvudaspekter. Kanske är det ännu inte sär-  
  skilt välkänt hur det fungerar. Därför tycker jag att det är viktigt att jag  
  får lägga fram några punkter om detta.  
  Det gäller alltså två huvudaspekter. För det första gäller det ganska tyd-  
  liga strukturer samt regler och institutioner. Det handlar om hur man ska 10
  säkerställa budgetdisciplinen och en hållbarhet i de offentliga finanserna.  
  För det andra är en nyhet i förra årets reformer att vi skapade en meka-  
  nism för hur man förebyggande kan ta itu med ackumulerade makroekono-  
  miska skillnader och obalanser.  
  Utmaningen på denna andra punkt är att det ska vara förebyggande. Det 15
  är alltid bättre att förebygga än att korrigera. Tyvärr är vi nu mitt uppe i  
  krisen, så den andra pelaren – makroekonomiska obalanser – kommer att  
  bli av större betydelse när vi kommit tillbaka till en lite mer normal situa-  
  tion. Då kan vi tillämpa detta förebyggande så att man kan undvika den  
  sorts kris vi hamnat i. 20
  Den första aspekten fungerar redan. Jag vill påminna om november  
  förra året. Då visste ni att den nya lagstiftningen skulle träda i kraft i mit-  
  ten av december. Jag minns att jag omedelbart skickade brev till fem  
  regeringar och beskrev att de riskerade att bryta mot regeln om 3 procent  
  för år 2011. Det gällde Belgien, Malta, Ungern, Polen och Cypern. 25
  Efter femhundra dagars förhandling om en ny regering i Belgien insåg  
  sex partier att de var tvungna att samla sina krafter för att undvika finansi-  
  ella sanktioner. Dessa skulle ha varit ganska omfattande – lika mycket  
  som behövdes bara för att kunna uppfylla målen. Jag ägnade halva jul-  
  lovet åt att diskutera med Steven Vanackere, finansministern, och åt att 30
  förhandla om den belgiska budgeten. Ja, det viktiga är inte att jag fick  
  ägna jullovet åt detta. Det viktiga är att Belgien fick fram en budget och  
  att man i januari kunde bilda en ny koalitionsregering som nu får samma  
  uppgift. De har viktiga beslut att fatta för att få ordning på de offentliga  
  finanserna så att dessa blir hållbara. 35
  Sedan i höstas har Belgien hållit sig ifrån farozonen – någon gång tidi-  
  gare i år hade de en negativ räntesats för statsobligationer – så det är ett  
  tecken på politisk stabilitet och ekonomisk åtstramning i landet. Det visar  
  att den nya mekanismen fungerar. Vi har samma erfarenheter från Cypern.  
  Malta och Polen klarade också av sitt jobb. Men det gjorde inte Ungern. 40
  Därför beslutade vi tillsammans med rådet att vi från januari 2013 skulle  
  stänga av utbetalningarna från sammanhållningsfonden om Ungern inte age-  

rade. Detta ledde då till att man i Ungern agerade. Vi kunde således häva beslutet om att avstänga medel. Detta skedde i somras.

  RixEdit 3.6.0.6
14 Version 489 TB:212
Märkning  
Skapad 2012-10-31
  Användare sa0909aa
  Databas RixEditSql /
    DokumentLage
    r_Rixdb
  Trycklov  
  Justering 2012-11-08
  FINANSUTSKOTTETS ÖPPNA UTFRÅGNING BILAGA 10
1 Första pelaren fungerar alltså redan. Den hjälper EU och EU:s medlems-
  länder att uppfylla kraven på hållbara offentliga finanser, vilket är väldigt
  viktigt för en hållbar tillväxt och för sysselsättningen.
  När det gäller lönesättningen och förhandlingsmodellerna respekterar vi
5 de nationella systemen. Men vi har rekommendationer som går ut på att
  det är viktigt att löneutvecklingen avspeglar utvecklingen av produktivite-
  ten. I det här landet har det varit fallet alltsedan 1950-talet. Också då
  fanns en person som hette Rehn men som jag inte är släkt med – Rehn-
  Meidner-modellen.
10 Våra rekommendationer går ut på att peka ut svagheter i olika länder.
  Belgien har ett ganska stramt löneindex – ett system som är lite problema-
  tiskt sett till den internationella konkurrensen. Vi har kommit med lik-
  nande rekommendationer till det land österut härifrån sett som jag bäst
  känner till när det gäller löneutvecklingen och förbättringar av den interna-
15 tionella konkurrensen.
  Det du, Anna Kinberg Batra, nämnde har jag egentligen delvis svarat
  på. Du nämnde arbetsmarknaden och hur vi ser på den och hur andra län-
  der tar itu med dessa utmaningar. Ni minns kanske att flexicurity varit en
  ledstjärna inom EU under de senaste fem åren. Framför allt har den neder-

20ländska modellen genom åren lett till goda resultat och relativt höga sysselsättningsnivåer.

Men det finns ingen mirakelmedicin, och det går inte att förklara detta med bara en enda modell. Danmark har mycket höga offentliga utgifter, men det danska systemet fungerar väl i sitt sammanhang. Om man försö-

25ker exportera den modellen till länder som Estland och Ungern blir dock resultaten kanske inte alls desamma. Genom att man inte har samma resur-

  ser kan vi inte tillämpa samma modell på alla. Rekommendationerna
  utarbetas utifrån behoven i medlemsländerna. Hänsyn måste tas till olika
  nationella omständigheter och till de nationella resurserna.
30 Ordföranden: Tack så mycket! Vi återgår till talarlistan. Närmast på tur
  står Miljöpartiet. Därefter tar vi några frågor till. Varsågod, Per Bolund!
  Per Bolund (MP): Tack så mycket, fru ordförande! Också jag vill rikta
  ett tack till kommissionären för ett väldigt intressant föredrag och själv-
  klart även till statssekreteraren.
35 Kommissionären tog i sitt anförande upp många viktiga frågor. En fråga
  som jag gärna vill knyta an till är den om behovet av en starkare demokra-
  tisk legitimitet i EU. Det håller jag verkligen med om.
  Frågan är hur det ska åstadkommas. Vi ser med oro på hur den snabba
  utvecklingen mot en starkare politisk union eller till och med mot en fede-

40ration inte har folkligt stöd i de flesta EU-länder och särskilt inte i Sverige, skulle jag säga.

Frågan är då hur man ska åstadkomma en sådan starkare demokratisk legitimitet för Europa. Jag vill fråga kommissionären om han uppmuntrar medlemsländerna att exempelvis genomföra folkomröstningar när de ska ta beslut om att överföra makt till det europeiska planet.

RixEdit 3.6.0.6

Version 489 TB:212
Märkning  
Skapad 2012-10-31
Användare sa0909aa
Databas RixEditSql /
  DokumentLage
  r_Rixdb
Trycklov  
Justering 2012-11-08

2012/13:FiU1

15

2012/13:FiU1

16

BILAGA 10 FINANSUTSKOTTETS ÖPPNA UTFRÅGNING  
Jag har också en fråga kring den privata skuldsättningen i Sverige. Det 1
är ett område där det är uppenbart att Sverige ligger långt över det tröskel-  
värde som kommissionen har satt. Vi ser att Sverige ligger högre än  
många andra länder inom EU, till och med krisländerna nere i Sydeuropa,  
när det gäller privat skuldsättning. 5
Vi har minnen från den kris som vi hade i Sverige på 90-talet, när pri-  
vat skuldsättning övergick till stor offentlig skuldsättning. Vi har också  
sett exempel från Spanien och Irland där privata skulder har skapat finansi-  
ella obalanser.  
Fortfarande ser vi, trots de åtgärder som har vidtagits, att den privata 10
skuldsättningen i Sverige ökar. Jag vill fråga om kommissionen är nöjd  
med de åtgärder som Sverige har genomfört eller ser behov av ytterligare  
åtgärder. Jag vill också fråga statssekreteraren om man verkligen kan vara  
nöjd med de åtgärder som har genomförts, när man fortfarande ser att den  
privata skuldsättningen i Sverige ökar totalt. 15
Ordföranden: Tack för det! Nästa fråga går till Folkpartiet, som före-  
träds av Carl B Hamilton.  
Carl B Hamilton (FP): Tack, fru ordförande! Jag tänkte fråga om ris-  
kerna med att Europa delas upp i olika grupper av länder. Men låt mig  
börja med att säga att Folkpartiets grundhållning till en bankunion är posi- 20
tiv. Vi välkomnar det initiativet och menar att Sverige ska förhandla  
konstruktivt, engagerat och resultatinriktat och att detta ligger i vårt egen-  
intresse, framför allt beträffande tillsynsfrågorna.  
Vi anser att Sverige ska ta ansvar inte bara för att den svenska plånbo-  
ken ska vara tjock utan även för att Europas sysselsättning och välstånd 25
ska utvecklas positivt. Även detta ligger naturligtvis i vårt långsiktiga egen-  
intresse.  
Som det förefaller nu finns det en risk att det blir tre grupper av länder:  
euroländerna, Storbritannien i den andra extremen och i mitten ett antal  
länder som Danmark, Polen, de baltiska staterna, som ännu inte är med i 30
euron, och Sverige.  
Min fråga till kommissionären är hur han ser på de riskerna.  
Då kommer man också in på fråga två. Om tillsynen ska ligga under  
ECB och Sverige inte är med i eurosamarbetet, då uppstår en fråga. Sve-  
rige måste vara med eller bör vara med, har ett egenintresse av att vara 35
med. Då måste vi samtidigt ha ett likvärdigt inflytande med andra länder  
som är med under ECB:s paraply för finanstillsyn.  
Min fråga är: Hur kan detta lösas, så att Sverige får en likvärdig ställ-  
ning i fråga om inflytande i den finansiella tillsynen?  
Ordföranden: Tack för det! Vi tar ytterligare en fråga i den här rundan. 40
Det är Centerpartiets tur, och i den här omgången blir det Per Åsling.  
Per Åsling (C): Tack för ordet, fru ordförande, och tack till föredragshål-  
larna för intressanta föredrag!  

RixEdit 3.6.0.6

Version 489 TB:212
Märkning  
Skapad 2012-10-31
Användare sa0909aa
Databas RixEditSql /
  DokumentLage
  r_Rixdb
Trycklov  
Justering 2012-11-08
  FINANSUTSKOTTETS ÖPPNA UTFRÅGNING BILAGA 10
1 Jag noterar att Europaparlamentet gästades av ordförande Barroso förra
  veckan. Det var ett ganska radikalt förslag – med bankunion, finansunion
  och i längden en ny federation – som presenterades. Jag utgår från att Bar-
  roso har utgått från ordförande Van Rompuys rapport från juni i år, där
5 fyra olika frågeställningar lyftes upp: bankunion, budgetramverk för euro-
  länderna men också ett integrerat ekonomiskt och politiskt ramverk. Det är
  stora frågor som berör även länder som står utanför EMU. Den fjärde frå-
  gan i rapporten, som kommissionär Rehn har belyst, gäller att förstärka
  den demokratiska legitimiteten och ansvarskrävande beslutsfattande.
10 Min fråga är då: Hur har kommissionen rent konkret diskuterat? Jag
  skulle vilja att kommissionär Rehn utvecklar hur kommissionen därmed
  har tänkt sig att förstärkt demokratisk legitimitet och ansvarskrävande
  beslutsfattande ska ske, inte bara för EMU-länderna utan också för EU -
  länderna utanför EMU. Frågan kommer att vara helt avgörande, eftersom
15 det i slutändan är fråga om att fatta beslut om ett nytt fördrag.  
  Ordföranden: Som jag sade inledningsvis är det ofrånkomligt för de
  flesta här inne att tänka på både bankunionen och Barrosos tal förra
  veckan. Vi har sagt att diskussionen i princip bör handla om finanspoliti-
  ken och terminen men att kommissionären får svara på det han vill. Även
20 jag tycker att frågorna hör ihop och påverkar varandra. Men jag vill ändå
  säga detta igen innan jag ger ordet till kommissionären.  
  EU- kommissionär Olli Rehn: Jag är ganska van vid att man i parlamen-
  ten kan diskutera vad som helst – så brukar det vara, även om man i
  finländska och svenska riksdagen följer den formella agendan. Men i till
25 exempel EU-parlamentet har jag inte tittat så mycket på de formella sub-
  jekten, eftersom jag vet att det är hela agendan som man normalt diskute-
  rar. Det är demokratisk politik, och det måste man respektera.  
  Första och andra frågan från Per Bolund och Per Åsling hör ihop och
  gäller f-orden federalism och folkomröstningar. Jag tror att det är viktigt

30att ta hänsyn till att vi just är i början av en viktig debatt. Vi är inte nära mitten utan just i början av en viktig debatt.

Vi anser att bankunionen – eller i första fasen den förstärkta tillsynsmekanismen till euroområdets banker – är en viktig, konkret fas i den närmare framtiden. Diskussionen om den andra fasen av bankunionen är

35egentligen en del av den allmänna debatten om hur man ska bygga om den ekonomiska och monetära unionen.

Jag vill poängtera att det är en fråga om hur man ska fördjupa indikatio-

nerna och ha ett mer intensivt beslutsfattande tillsammans om ekonomisk politik och särskilt budgetpolitik. Det behövs på grund av mycket kon-

40kreta, praktiska behov. Vi har sett att den monetära unionen inte fungerar om den inte kompletteras av en ekonomisk union där man kan samordna den ekonomiska politiken.

Jag anser att den reform som vi beslöt om tillsammans förra året är oerhört viktig. Den visar vägen i mycket konkreta termer. På samma sätt är första fasen av bankunionen mycket viktig i den närmaste framtiden.

RixEdit 3.6.0.6

Version 489 TB:212
Märkning  
Skapad 2012-10-31
Användare sa0909aa
Databas RixEditSql /
  DokumentLage
  r_Rixdb
Trycklov  
Justering 2012-11-08

2012/13:FiU1

17

2012/13:FiU1

18

BILAGA 10 FINANSUTSKOTTETS ÖPPNA UTFRÅGNING  
Ni vet mycket väl att det när det gäller ombyggnaden av den ekono- 1
miska och monetära unionen kommer att behövas fördragsförändringar.  
Det kommer att ta år och kräva svåra beslut genom folkomröstningar.  
Vi är just i början av den debatten. Jag vill inte gå in i någon teologisk  
diskussion om federalstaten. Jag anser att det vi har föreslagit gällande 5
den ekonomiska och monetära unionen verkligen betyder ett djupare gemen-  
samt beslutsfattande där medlemsstaterna har den sista rätten till beslutsfat-  
tande.  
I Europeiska unionen är det klart att den så kallade kompetenskompeten-  
sen – rätten att besluta om vilken rätt till beslutsfattande som hör till 10
unionen – slutligen hör till medlemsstaterna och att Europeiska unionen  
inte ska vara en centraliserad pelarstat.  
Vi ska ha en öppen debatt och inte stänga några dörrar, och jag hoppas  
att det kommer att vara en mycket saklig och analytisk debatt, för vi behö-  
ver en sådan debatt för att bygga om den ekonomiska och monetära unionen. 15
Carl B Hamilton hade reflexioner och kommentarer och en fråga om  
bankunionen. Jag vill tala om vad vi från kommissionens sida ansåg när vi  
föreslog euroområdets tillsynsmekanism för banker. Vi försöker skapa en  
omfattande tillsynsmekanism där huvudansvaret kommer att anförtros euro-  
peiska centralbanker som också kommer att ha centrala tillsynsuppdrag i 20
syfte att garantera effektiv och högkvalitativ tillsyn.  
Enligt vårt förslag ska ECB ansvara för uppgifter som att godkänna kre-  
ditinstitut, övervaka att kraven i fråga om kapital och likviditet efterlevs  
och utöva tillsyn över finansiella konglomerat. Nationella tillsynsmyndighe-  
ter som har ackumulerat erfarenhet och har utvecklat expertis på tillsyns- 25
området kommer enligt förslaget att fortsätta att ha en viktig roll i detta  
system i den dagliga tillsynen över de flesta banker inom medlemsstatens  
gränser.  
Den gemensamma tillsynsmekanismen kommer enligt förslaget att till-  
lämpas för alla euroområdets medlemsstater. Men som jag sade kommer 30
den även att stå öppen för andra medlemsstater som vill ta steget mot en  
djupare indikation på det här fältet.  
Man kan titta på vilka konsekvenser det kan ha. Jag tror att om alla  
villkor för att få upprätta ett nära samarbete är uppfyllda, då är ECB skyl-  
dig att upprätta ett sådant samarbete, vilket ger landet utanför euroområdet 35
rätt att delta i diskussionen i styrelsen, om landet gör ett rättsligt åtagande  
och avger en försäkran om att de beslut som fattas av ECB kommer att  
vara bindande för nationella myndigheter.  
Detta land skulle på så sätt få tillgång till all tillgänglig information  
inom den blivande organisationen. På grund av rättsliga hinder i fördraget 40
kan dock inte medlemsstater utanför euroområdet erbjudas en fullständig  
avslutning.  

RixEdit 3.6.0.6

Version 489 TB:212
Märkning  
Skapad 2012-10-31
Användare sa0909aa
Databas RixEditSql /
  DokumentLage
  r_Rixdb
Trycklov  
Justering 2012-11-08
  FINANSUTSKOTTETS ÖPPNA UTFRÅGNING BILAGA 10 2012/13:FiU1
1 Jag tror att möjligheten att välja, om man vill vara med i den gemen-  
  samma tillsynsmekanismen eller inte, borde minska den tveksamhet som  
  Sverige har känt inför detta projekt. Jag hoppas att vi kan räkna med att  
  Sverige på ett konstruktivt sätt deltar i den kommande lagstiftningsproces-  
5 sen.  
  Ordföranden: Är det en fördragsändring som kommissionären syftar på?  
  EU- kommissionär Olle Rehn: På kort sikt anser jag att vi kan göra  
  mycket gällande förstärkandet av den ekonomiska unionen utan till exem-  
  pel det two pack som ni har på bordet. På samma sätt är det när det gäller  

10konceptet med en bankunion: Man kan göra det utan fördragsändringar. Men när man talar om vidareutvecklingen av den ekonomiska unionen är det nästan oundvikligt att förbereda fördragsändringar.

Jag tror att det är bättre att vi tar utgångspunkten i att först diskutera substansen, vad som behövs, och sedan vad som behövs angående för-

15 draget och lagliga frågor.
  Ordföranden: Tack för det! I den här omgången ställdes det också frå-
  gor till statssekreterare Susanne Ackum, som nu får ordet.
  Statssekreterare Susanne Ackum: Jag kan lite snabbt beröra Per Bolunds
  fråga rörande den privata skuldsättningen.
20 Det finns en lite förmildrande omständighet: Vi har faktiskt sett att skuld-
  sättningstakten nu avtar. Det är jättebra, för detta är naturligtvis något som
  vi måste hålla ögonen på.
  Kommissionen säger att i det här läget är det framför allt hushållens
  skuldsättning som är det viktiga. Under 90-talskrisen såg vi att de kommer-

25siella fastigheterna, det vill säga företagens balansräkningar, skapade ett stort problem för svensk ekonomi.

  För att komma tillbaka till hushållen: Den stora skuldsättningen där rör
  bolånen. Där har det skett en del reformer och varit en del diskussioner.
  Det gäller delvis att bankerna ska ha hög kapitaltäckning för att kunna han-
30 tera eventuella kriser framöver.
  Men det finns också något som jag tror är väldigt värdefullt: en levande
  diskussion i samhället. Det handlar inte bara om kommissionen, utan Finans-
  inspektionen har gått in och gjort stresstester, och Riksbanken har gjort en
  djupgående analys av fundamenta runt bostadsmarknaden i Sverige.
35 Det finns ett bolånetak, och där har Finansinspektionen gått in med
  rekommendationer. Det diskuteras ganska livligt om amorteringar, om det
  ska lagstiftas om amorteringskrav. Över huvud taget tror jag att medveten-
  heten är betydligt större.
  Kommissionen pekar också på att man har större risk om man har en

40större andel rörliga lån. Man bör försöka stimulera till bundna lån hos hushållen. Man är kanske också inne på att ränteavdrag bör fasas ut och tas bort. Som de flesta ekonomer pekar man också på att en fastighetsskatt är en bättre skatt än många andra skatter, vilket kan vara en anledning till att bostadspriserna i Sverige har ökat.

RixEdit 3.6.0.6  
Version 489 TB:212 19
Märkning  
Skapad 2012-10-31
Användare sa0909aa  
Databas RixEditSql /  
  DokumentLage  
  r_Rixdb  
Trycklov    
Justering 2012-11-08  

2012/13:FiU1

20

BILAGA 10 FINANSUTSKOTTETS ÖPPNA UTFRÅGNING  
Detta är något som regeringen håller ögonen på. Det har skett en del, 1
men det är naturligtvis viktigt att fortsätta att titta på utvecklingen, så vi  
ska absolut vara på tårna.  
Ordföranden: Vi lär återkomma även till den frågan. Nästa parti i stor-  
leksordning är Sverigedemokraterna, som företräds av Erik Almqvist. 5
Erik Almqvist (SD): Tack, fru ordförande! Jag tror inte att jag är den  
enda som upplever att det under eurokrisen lite grann har utkristalliserats  
två läger.  
Det ena lägret har kanske en lite mer expansiv syn på finanspolitiken  
och har större ambitioner om ytterligare centralisering av den makroekono- 10
miska stabiliseringspolitiken, ofta som en del av att man har mer långtgå-  
ende ambitioner också beträffande den europeiska integrationen. I det  
lägret finner man sannolikt större delen av kommissionen.  
Sedan finns det ett annat läger som är mer restriktivt och som snarare  
lite grann vill dra i nödbromsen, när man ser den nuvarande utvecklingen, 15
och vill betona det nationella ansvaret för egna skulder som har genererats.  
I finska YLE för inte så länge sedan publicerades det en artikel. Där  
påstod man att kommissionär Olli Rehn bland annat skulle ha sagt att  
ECB:s beslut att köpa obegränsat med statsobligationer i krisande länder  
skulle vara ett beslut som stärker förtroendet för unionen och för euron. 20
Men på motsatt ser vi till exempel Europas största ekonomi, Tyskland,  
där man har en ganska annorlunda uppföljning. Bland annat uttryckte cen-  
tralbankschefen just med anledning av den här diskussionen att ett obegrän-  
sat uppköp av statsobligationer är direkt att jämföra med att sätta i gång  
sedelpressarna obegränsat och trycka obegränsat med sedlar för att direkt 25
finansiera krisande regeringar.  
Även den finska regeringen har uttryckt ganska skarp kritik mot den  
nuvarande utvecklingen med den mer expansiva linjen.  
Jag undrar hur den kluvenheten inom eurozonen påverkar förmågan att  
samarbeta kring lösningar av den nuvarande krisen och påverkar förmågan 30
att hålla samman unionen på längre sikt.  
Sedan undrar jag ifall kommissionären anser att det finns ett starkt och  
brett förtroende för den nuvarande utvecklingen, som går mot ökad integra-  
tion och överstatlighet.  
Ordföranden: Tack för det! Då går vi vidare till Kristdemokraterna, som 35
här representeras av Anders Sellström.  
Anders Sellström (KD): Tack för det, fru ordförande! En unions överlev-  
nad på sikt bygger mycket på ömsesidigt ansvarstagande men också att i  
de flesta fall ha det gemensamma bästa för ögonen. Den här skuldkrisen  
kan man utgå från är en förtroende - tillitskris som vi är inne i. Mer cen- 40
trala regelverk orsakas oftast av att vi inte har haft det gemensamma bästa  
för ögonen, varken medborgare, företag, banker eller regeringar – i varje  
fall inte i nog stor omfattning.  

RixEdit 3.6.0.6

Version 489 TB:212
Märkning  
Skapad 2012-10-31
Användare sa0909aa
Databas RixEditSql /
  DokumentLage
  r_Rixdb
Trycklov  
Justering 2012-11-08
  FINANSUTSKOTTETS ÖPPNA UTFRÅGNING BILAGA 10
1 Vissa beslut har tagits, men inte med det gemensamma bästa för
  ögonen. Vissa beslut borde ha fattas, men fattades inte av olika orsaker –
  man har inte vågat eller velat ta de besluten.
  Paradoxen i detta är faktiskt att med mindre av det gemensamma bästa
5 för ögonen måste man kompensera med starkare regelverk och mer central-
  makt och centralfokusering.
  Men ur en kris kan det alltid komma något gott – det vet vi också. Min
  fundering och min fråga till kommissionären är: Hur arbetar du och kom-
  missionen med att vi ska få så många som möjligt att i större utsträckning

10agera för det gemensamma bästa, i syfte att inte behöva ta till så långtgående centrala regelverk och styrningar för att centralisera makt i EU? Hur ser du på det långsiktiga arbetet?

Ordföranden: Tack så mycket! Sist i denna runda blir Vänsterpartiet, som representeras av Ulla Andersson.

15 Ulla Andersson (V): Tack så mycket, och tack till kommissionären och
  statssekreteraren för era inledningar! Jag har två frågor.
  Den ena är till kommissionär Olli Rehn. Om man tittar på de beslut
  som EU-kommissionen tog mellan oktober 2008 och oktober 2011 ser vi
  att kommissionen godkände 4,5 biljoner euro, motsvarande 37 procent av
20 EU:s bnp, i statligt stöd till finansiella institut. Det är en enorm summa
  som har lyfts från bankernas aktieägare till skattebetalarnas axlar.
  Jag skulle gärna vilja ha ett svar. Hur tänker kommissionen tillse att
  skattebetalarna får tillbaka de pengarna? Jag menar att de här besluten
  ökar risken för framtida finanskriser, eftersom bankägarna nu är mycket
25 medvetna om att skattebetalarna går in och tar över både skulder och risker.
  Jag har också en fråga till statssekreterare Susanne Ackum som också
  handlar om den privata skuldsättningen. Du säger att ni har vidtagit en del
  åtgärder. Ja, det har man gjort. Det har varit många bra åtgärder. Samti-
  digt säger du att ökningstakten avtar. Men vi har fortfarande en ökning

30och en mycket stor kris runt omkring oss, och regeringen räknar med att

vifortsättningsvis ska ha massarbetslöshet.

Jag undrar helt enkelt om det inte vore rimligt att införa ett amorterings-

krav på nya lån som ett sätt att minska skuldsättningen men också hålla prisutvecklingen på bostadsmarknaden nere. Jag tror att det skulle vara bra

35för dem som är skuldsatta men också för samhällsekonomin i stort. Då kunde skuldsättning över till exempel 75 procent vara en möjlig väg för att införa amorteringskrav för nya lån.

Ordföranden: Tack så mycket för det! Då ger jag ordet till kommissionären.

40 EU- kommissionär Olli Rehn: Tack så mycket!

När det gäller Erik Almqvists fråga om Europeiska centralbanken och dess beslut på sistone om att möjligen ingripa på andrahandsmarknaderna och kopplat till detta beslut från Bundesbank: Det går utöver mina befogenheter. Av goda skäl betonas ofta att vi ska respektera ECB:s oberoende. Kommissionen kommenterar inte dess agerande.

RixEdit 3.6.0.6

Version 489 TB:212
Märkning  
Skapad 2012-10-31
Användare sa0909aa
Databas RixEditSql /
  DokumentLage
  r_Rixdb
Trycklov  
Justering 2012-11-08

2012/13:FiU1

21

2012/13:FiU1

22

BILAGA 10 FINANSUTSKOTTETS ÖPPNA UTFRÅGNING  
Låt mig påpeka att ordförande Mario Draghi, som lade fram ECB-rådets 1
beslut i augusti och även i början av september, när de lade fram beslutet  
för monetära transaktioner betonade att man har fattat detta beslut efter-  
som man anser att euron inte är irreversibel och har hyst tvivel kring  
hållbarheten för euron. Detta har lett till att penningpolitikens mekanismer 5
har fungerat sämre, och det har inte kanaliserats på ett effektivt sätt, så  
som det bör vara i en monetär union.  
Det är alltså motiveringen till ECB:s styrelses beslut. Jag kan säga att  
jag verkligen förstår dessa motiveringar, också med tanke på ECB:s mandat.  
Genom detta beslut har ECB lagt fast ramen för villkoren, i den hän- 10
delse ett eller flera medlemsländer skulle försöka söka stöd från europe-  
iska stabilitetsmekanismen och från ECB. Om en sådan begäran kommer  
in är det den europeiska stabilitetsmekanismen – på grundval av rekommen-  
dationer från kommissionen och ECB – som skulle definiera detta eller  
framför allt eurogruppen som skulle definiera villkoren för ett tänkbart 15
ingripande på primärmarknaderna.  
Men det är ECB, som ju beslutar oberoende, som skulle besluta om huru-  
vida man ska gå vidare även när det gäller sekundärmarknaderna för att  
hjälpa till att få ned icke hållbara lånekostnader.  
Det är själva logiken i detta. Vi stöder denna modell. Den har redan fått 20
vissa konsekvenser i fråga om att få ned de värsta excesserna på finans-  
marknaden.  
När det gäller frågan från Anders Sellström om hur vi försöker se till  
att EU och medlemsländerna fungerar bättre tillsammans, utan att det på  
något vis ifrågasätter medlemsländernas rätt till beslutsfattande, kan jag 25
egentligen säga att vi när det gäller krishanteringsområdet inom eurozo-  
nens skuldkris inte har lyckats arbeta med den normala gemenskapsmeto-  
den, vilket i praktiken innebär att kommissionen har initiativrätten och att  
medlemsländerna beslutar i rådet med kvalificerad majoritet och att Euro-  
paparlamentet har rätt till medbeslutande. 30
För mig, inte bara som kommissionär utan som en engagerad europé, är  
gemenskapsmetoden den metod som gör att EU fungerar och verkligen  
levererar. Vi har ju 50 års erfarenhet eller mer av det.  
När det handlar om krishantering, till exempel stabilitetsfonderna och  
EFSF, har vi behövt arbeta under anonymitet. Det har många gånger lett 35
till att beslut har fattats för sent och med för lite effekt. Det har förlängt  
krisen.  
Om vi vill ta oss ur krisen måste vi kunna fatta beslut snabbare och  
mer effektivt tillsammans på europeisk nivå. Det innebär att alla 17 län-  
derna i euroområdet och de europeiska institutionerna måste kunna komma 40
ur sina problem med ekonomin, för annars har vi ingen gemensam grund  
för ekonomin i Europa.  

Det är min syn på detta. Därför kan vi inte lita på något annat sätt på den medellånga siktens diskussion om hur vi ska förbättra den ekonomiska och monetära unionen.

RixEdit 3.6.0.6

Version 489 TB:212
Märkning  
Skapad 2012-10-31
Användare sa0909aa
Databas RixEditSql /
  DokumentLage
  r_Rixdb
Trycklov  
Justering 2012-11-08
  FINANSUTSKOTTETS ÖPPNA UTFRÅGNING BILAGA 10
1 I fråga om andra frågor har vi verkligen stärkt banktillsynen de senaste
  två åren inom EU.
  Vi håller just på att implementera detta nya ramverk och nya reformer
  med starkare banktillsyn och även tillsyn av finansmarknaderna. Det hand-
5 lar också om makrofinanserna med den europeiska systemriskstyrelsen där
  Stefan Ingves också spelar en viktig roll, en nyckelroll, i beslutsfattandet i
  arbetet med den europeiska systemrisken.
  Jag hyser alltså större förtroende när det gäller vår förmåga att ta itu
  med och förebygga finanskriser nu och för framtiden än vad vi tyvärr har
10 fått se prov på tidigare.
  När det gäller att ta med den privata sektorn, alltså investerarna och
  investerarnas ansvar för bankers misslyckande, är kommissionens förslag
  när det gäller reglerna för bankerna och de gemensamma europeiska reg-
  lerna för banker en del av det tidigare beslutspaketet som alltså nu ligger

15på rådets bord och parlamentets. Där finns det tydliga regler kring hur riskinvesterare måste åta sig ansvar för riskerna när bankerna får problem.

Vi kan fortfarande förbättra detta, och jag ser fram emot att kunna för-

  bättra detta tillsammans med den svenska riksdagen.
  Ordföranden: Vi har utrymme för några frågor till från särskilt intresse-
20 rade ledamöter.
  Ulla Andersson (V): Ursäkta, men jag har inte fått svar på min fråga till
  Susanne Ackum.
  Ordföranden: Då ska vi ge statssekreteraren möjlighet att svara på frå-
  gan om amorteringskrav och annat.
25 Statssekreterare Susanne Ackum: Som jag sa vill jag absolut inte för-
  söka skyla över att denna privatsektorskuld finns. Den är mycket viktig.
  Vi har vidtagit en rad olika åtgärder på detta område. Det som jag inte
  nämnde var det som rör den analys som kommissionen har gjort och som
  också Riksbanken landar i, nämligen att det också finns fundamenta så att

30säga och att det är ett utbudsproblem att priserna är så höga. Där ska det också vidtas åtgärder för att man ska försöka få i gång bostadsbyggandet. Det handlar om handläggningstider för byggärenden och kanske också om förslag rörande att utnyttja det befintliga bostadsbeståndet bättre. Det är ytterligare åtgärder.

35 När det gäller krav på amortering eller inte är det en betydligt senare
  fråga hur man ska se att det är en konsumentupplysning. Folk måste bli
  mycket mer medvetna om vad det innebär att inte amortera sina skulder.
  Men det är så att säga också ett privatekonomiskt val där många hushåll
  kanske snarare väljer att ha denna typ av skulder och konsumera mer i nutid.
40 Det handlar om, som sägs här, att försöka upplysa. Om denna skuldu-
  tveckling inte minskar i framtiden får man fundera på vilka nya och
  kanske skarpare åtgärder som man måste vidta.
  Ordföranden: Då går vi in på nästa frågerunda.

RixEdit 3.6.0.6

Version 489 TB:212
Märkning  
Skapad 2012-10-31
Användare sa0909aa
Databas RixEditSql /
  DokumentLage
  r_Rixdb
Trycklov  
Justering 2012-11-08

2012/13:FiU1

23

2012/13:FiU1

24

BILAGA 10 FINANSUTSKOTTETS ÖPPNA UTFRÅGNING  
Maryam Yazdanfar (S): Min fråga handlar om de ekonomiska stabilise- 1
ringsmekanismerna generellt och även om terminen. De är mycket  
avhängiga av det folkliga förtroendet. Som Europavän tycker jag att det  
alltid är ett pedagogiskt problem när det ekonomiska samarbetet behöver  
sätta in ännu en kontrollmekanism. Jag upplevde det till exempel när sta- 5
ter begärde undantag från stabilitetspakten. När inte ens stater kan följa de  
regelverk som finns är det ett pedagogiskt problem att förklara för männi-  
skor vad det finns för hållbarhet i systemet.  
Att det europeiska samarbetet är viktigt för den demokratiska och  
sociala integrationen i Europa tror jag att de allra flesta kan vara eniga 10
om. Det är inget problem att beskriva det för väljarna. Däremot när detta  
samarbete kräver ekonomiska åtgärder som saknar folklig förankring för-  
svinner också förtroendet för det som var ursprungstanken. Därför skulle  
jag vilja att kommissionären reflekterar över sin roll som medlem av EU-  
kommissionen som det europeiska samarbetets motor. Hur ser man inom 15
kommissionen på arbetet för den demokratiska integrationen och den eko-  
nomiska integrationen när de inte går hand i hand utan nästan motverkar  
varandra? Hur ser man på det, och hur ser man på sin egen roll i det euro-  
peiska samarbetet?  
Göran Pettersson (M): Jag vill spinna vidare på den förra frågan om 20
regelverk. När vi utvärderar det svenska budgetregelverket är det ofta som  
vi kommer fram till att en viktig anledning till att det har fungerat är att  
vi har velat att det ska fungera och att det har funnits en bred politisk  
uppslutning runt det. När man tittar på olika regelverk runt om konstaterar  
man att om stödet för regelverket inte finns då finns det alltid en väg runt 25
det.  
Då blir min följdfråga: Vad är det som gör att vi ska tro att regelverket  
kommer att fungera denna gång? Det är bara att konstatera att när det gäl-  
ler de regelverk som vi har satt upp inom unionen, framför allt runt euron,  
har vi på det ena eller andra sättet rundat regelverken. Vad är det som gör 30
att vi nu har nått en punkt där vi ska tro på det?  
Den amerikanske presidenten Theodore Roosevelt sa: Speak softly and  
carry a big stick. Kommer det att finnas a big stick som gör att vi denna  
gång följer regelverket?  
Jag skulle vilja att kommissionären lite grann reflekterar över krishanter- 35
ing nu när man har kommit på obestånd. Det är flera länder som har  
hamnat i situationer där man har haft makroekonomisk obalans, och man  
har tagit sig an dessa problem på olika sätt. Jag skulle vilja säga att det  
finns ett antal framgångshistorier i Europa. Lettland är ett sådant land och  
även Estland. Men även i Portugal och Irland har man vidtagit strukturella 40
åtgärder som gör att man är på rätt väg.  
När det gäller att det blir så olika framgångsrikt i olika länder undrar  

jag på vilket sätt kommissionen kan arbeta för att ta dessa goda exempel och vinna gehör hos dem som kanske har det lite svårare politiskt att genomföra de strukturella reformerna.

RixEdit 3.6.0.6

Version 489 TB:212
Märkning  
Skapad 2012-10-31
Användare sa0909aa
Databas RixEditSql /
  DokumentLage
  r_Rixdb
Trycklov  
Justering 2012-11-08
  FINANSUTSKOTTETS ÖPPNA UTFRÅGNING BILAGA 10
1 EU-kommisionär Olli Rehn: Jag ska först svara på Maryam Yazdanfars
  fråga, men svaret gäller även delvis Göran Petterssons fråga.
  Vi har verkligen ett nytt regelverk i kraft i unionen. Jag gav ett exem-
  pel gällande Belgien, men det gäller egentligen alla medlemsländer. Vi har
5 mycket mer effektiva instrument för att garantera att stabilitetspakten i sin
  nuvarande reformerade form verkligen appliceras och tas på allvar. Det är
  mycket viktigt för att garantera att vi i framtiden kan ha stabila offentliga
  finanser i Europa.
  Frågan gällde kommissionens roll och även min roll. Jag vill bara säga

10att kommissionen från demokratisk synvinkel har så mycket demokratisk legitimitet som medlemsstaterna vill ge kommissionen, det vill säga att kommissionens valmetod har förankrats till nuvarande fördrag. Såsom vi väl vet är det ett indirekt val genom medlemsstaternas förslag och Europarlamentet som till slut bestämmer.

15 EU-parlamentet har på sistone inte accepterat några kandidater till kom-
  missionen, och det har varit en mycket seriös process i fråga om acceptans
  från Europaparlamentets sida. Jag kommer ihåg det mycket väl därför att
  jag har deltagit i parlamentariska hearingar två gånger 2004 och en gång
  2009 och 2010. Men som jag sa är kommissionens roll att definiera för-

20draget. Genom att till exempel reformera Economic Governance i Europeiska unionen kan vi utveckla metoder genom att kommissionens ansvar kan förstärkas och den demokratiska legitimiteten förbättras.

När det gäller frågan om att vilja kan jag säga att politik är att vilja, men ekonomi är att välja, såsom Assar Lindbeck säger. Men jag tror att

25den ekonomiska politiken också är att vilja, och det är helt rätt att det är mycket viktigt att vi kan ha en stabilitetskultur i Europeiska unionen. Jag

  anser att vi behöver förnya attityderna efter finanskrisen, som har varit
  mycket hård i många delar av Europa. Vi behöver också nya instrument
  som vi delvis har fått så att vi kan förstärka den ekonomiska politiken
30 som syftar till hållbar tillväxt och hälsosamma offentliga finanser.
  Vi har verkligen några framgångshistorier gällande länder som har haft
  svåra makroekonomiska obalanser. Lettland och Estland nämndes här. På
  Ekofinmötet i fredags och lördags hade vi en diskussion om Irland och
  Portugal.
35 Irland är på gång att komma tillbaka till marknaden så att man bättre
  kan finansiera sig själv i framtiden utan stöd från sina europeiska partner.
  Tillväxten har förstärkts i Irland sedan förra året. Även exporten och indust-
  riproduktionen växer i Irland. Det ser alltså ut som om Irland kan vända
  tendensen och egentligen enligt de flesta har vänt tendensen genom att

40exporten och industriproduktionen har förstärkts, även om den inhemska efterfrågan fortfarande är ganska svag, vilket egentligen är en del av en balanseringsprocess som Irland går igenom för närvarande.

RixEdit 3.6.0.6

Version 489 TB:212
Märkning  
Skapad 2012-10-31
Användare sa0909aa
Databas RixEditSql /
  DokumentLage
  r_Rixdb
Trycklov  
Justering 2012-11-08

2012/13:FiU1

25

2012/13:FiU1

26

BILAGA 10 FINANSUTSKOTTETS ÖPPNA UTFRÅGNING  
Portugal har också respekterat programmet och har haft bättre exporttill- 1
växt än förväntat. Men den inhemska efterfrågan har varit något svagare.  
Det är egentligen en spegelbild av förstärkande export. Portugal har fortfa-  
rande ett arbete att göra för att nå sina mål i fråga om överskott i den  
offentliga ekonomin. 5
Jag är i grunden en komparativ politisk ekonomist, och jag funderar  
ofta på likheter och olikheter. Det ser ut som om det finns några gemen-  
samma element i Irland och i till exempel Estland, nämligen att det finns  
en stark vilja och en stark nationell enighet om att reformera landet. Det  
finns en relativt flexibel ekonomi som har genomgått strukturella reformer 10
som hjälper till att komma tillbaka från svåra tider. Om man jämför Grek-  
land med Irland och Estland finns det en orsak till att Grekland har haft  
det svårare än Irland och Estland att reformera sig självt.  
Ordföranden: Vi har utrymme för en eller två ledamotsfrågor till.  
Per Bolund (MP): Jag tackar för intressanta svar på frågorna. Jag tror 15
att det är mycket viktigt att man jobbar med ekonomisk politik både på  
kort och på lång sikt. Den europeiska terminen kanske handlar mer om  
politiken på kort sikt. Men det är viktigt att de åtgärder som man förordar  
där också hänger ihop med politiken på lång sikt och att man då knyter an  
till de långsiktiga målen för EU, till exempel EU:s Road Map för 2050, 20
ambitionerna att minska de klimatpåverkande utsläppen och så vidare.  
Jag skulle vilja höra hur kommissionären ser på detta. Fungerar kopp-  
lingen mellan de kortsiktiga och de långsiktiga målen och åtgärderna i  
dag, eller behöver det göras förändringar och att man tydligare knyter det  
kortsiktiga arbetet till de mer långsiktiga målen? 25
Carl B Hamilton (FP): Kommissionären nämnde Portugal, och några av  
oss i utskottet var faktiskt på besök i Portugal i förra veckan och var  
ganska imponerade. Vi var kanske inte så imponerade av deras budgetut-  
veckling som inte är riktigt on track, men vi var imponerade framför allt  
av den långa listan på strukturella reformer som man arbetar med. 30
Vi hade i förra veckan Tysklands finansminister Schäuble här. Han sade  
två saker beträffande en bankunion. Det ena var att när kommissionen  
säger att detta ska vara klart till den 1 januari 2013, väcker man förvänt-  
ningar som man inte kan infria och bäddar för besvikelse. Min fråga till  
kommissionären är naturligtvis: Har Schäuble rätt? 35
Schäuble sa också att det är orimligt att denna tillsynsmyndighet skulle  
övervaka 6 000 banker. När jag hörde Olli Rehn här tidigare föreföll det  
närmast som att Schäuble hade missuppfattat det hela och inte fattat att  
man gör en del på nationell nivå och en del på ECB-nivå. Min fråga är  
då: Har Schäuble missuppfattat det hela? 40
EU-kommisionär Olli Rehn: När det gäller långsiktiga frågor, till exem-  
pel klimatförändringarna och den ekonomiska politiken, anser jag att vi  

verkligen måste sammankoppla det som gäller på kort sikt och det som gäller på lång sikt. Det är orsaken till att vi har engagerat oss mycket starkt i att göra verklighet av de förslag och beslut som gäller politiken

RixEdit 3.6.0.6

Version 489 TB:212
Märkning  
Skapad 2012-10-31
Användare sa0909aa
Databas RixEditSql /
  DokumentLage
  r_Rixdb
Trycklov  
Justering 2012-11-08
  FINANSUTSKOTTETS ÖPPNA UTFRÅGNING BILAGA 10
1 för att kämpa emot klimatförändringarna. Jag anser att vi verkligen måste
  arbeta för att reformera våra ekonomier genom sådana incitament som hjäl-
  per till med en sådan förändring av en ekologisk och ekonomisk reforme-
  ring av våra ekonomier i Europa. Det är syftet med den energi- och
5 klimatpolitik som kommissionen har drivit sedan 2007–2008 och som är
  på gång, och vi fortsätter denna politik.
  Jag hoppas att ni hade en intressant resa till Portugal som Carl B Hamil-
  ton talade om. Då vet ni egentligen mer om Portugal än vad jag gör för
  tillfället. Men jag anser att strukturella reformer i Portugal slutligen är vik-
10 tigare än finanspolitik. Men man måste också nå finanspolitiska mål.
  Även om Portugals export har växt ganska bra har man haft och har
  ganska djupa strukturella problem som landet måste lösa. Vi stöder Portu-
  gal för att man ska nå sina mål på detta fält.
  Carl B Hamilton refererade till Wolfgang Schäuble. Men jag kan inte

15kommentera vad min vän Wolfgang Schäuble har sagt eller inte sagt. Jag kan bara säga att när kommissionen har satt målet att lagstiftningen gällande bankunionen ska vara färdig före den 1 januari nästa år tillämpar

  man egentligen bara beslutet från Europeiska rådet i juni. Det är ett viktigt
  mål, och vi anser att det är en del av hur man kan förstärka förtroendet i
20 den europeiska ekonomin.

När det gäller hur många banker som den blivande tillsynsmekanismen för euroområdets banker tillsammans med ECB ska syna är det inte lätt att ange någon exakt siffra, och jag ska inte gå in på denna diskussion. Men från vår synvinkel är det viktigt att Europeiska centralbanken eller den bli-

25vande tillsynsmekanismen knuten till ECB ska ha ansvar för tillsyn av i princip alla banker även om det i praktiken ska koncentreras till ett

  mycket mindre antal av större banker och bankkonglomerat.
  Den dagliga tillsynen av europeiska banker, tusentals banker, som arbe-
  tar mest i det nationella sammanhanget ska göras av nationella myndighe-
30 ter såsom tidigare.

Målet är inte att ECB ska eller ens kan vara ansvarig för den dagliga tillsynen av alla 6 000 banker i Europa utan att man ska koncentrera sig på de största. Men man ska ha det slutliga ansvaret för att hela detta tillsynssystem i Europa fungerar. Jag anser att en mycket viktig sak som vi

35har lärt oss av finanskrisen är att vi måste ha ett pålitligt system för tillsyn av bankerna. Det är mycket viktigt för hela Europa och för europeiska medborgare.

Ordföranden: Vi tackar för det. Därmed är det tyvärr, precis när det börjar bli riktigt intressant, dags att avsluta denna utfrågning. Jag tycker

40att den har varit spännande och matnyttig. Den väcker naturligtvis också ett antal frågor som vi kommer att återkomma till, både när det gäller kommissionen och diskussionen, i utskott, EU-nämnd med mera här i riksdagen.

Jag vill även tacka statssektererare Susanne Ackum och övriga här. Jag vill också tacka för den historiska referens som Olli Rehn gjorde. Just Assar Lindbeck är inte här, men jag vill apropå svensk historia passa på

RixEdit 3.6.0.6

Version 489 TB:212
Märkning  
Skapad 2012-10-31
Användare sa0909aa
Databas RixEditSql /
  DokumentLage
  r_Rixdb
Trycklov  
Justering 2012-11-08

2012/13:FiU1

27

2012/13:FiU1

28

BILAGA 10 FINANSUTSKOTTETS ÖPPNA UTFRÅGNING  
att nämna och särskilt hälsa finansutskottets ordförande 1974–1976, om 1
jag är korrekt informerad, Nils G Åsling extra välkommen hit. Jag tackar  
även er som har följt detta utifrån. Jag tackar även alla diplomater som  
har följt detta.  
Jag vill även ge medierna en upplysning. Ni som vill ställa frågor till 5
Olli Rehn är välkomna att följa med till riksdagens presscenter där frågor  
kan besvaras om en liten stund.  

Härmed avslutar jag denna utfrågning.

10

15

20

25

30

35

40

RixEdit 3.6.0.6

Version 489 TB:212
Märkning  
Skapad 2012-10-31
Användare sa0909aa
Databas RixEditSql /
  DokumentLage
  r_Rixdb
Trycklov  
Justering 2012-11-08

1 BILAGA 11

Presentationsbilder 17 september, Susanne Ackum

5

10

15

20

25

30

35

40

RixEdit 3.6.0.6

Version 489 TB:212
Märkning  
Skapad 2012-10-31
Användare sa0909aa
Databas RixEditSql /
  DokumentLage
  r_Rixdb
Trycklov  
Justering 2012-11-08

2012/13:FiU1

29

2012/13:FiU1 BILAGA 11 PRESENTATIONSBILDER 17 SEPTEMBER, SUSANNE ACKUM

30

1

5

10

15

20

25

30

35

40

RixEdit 3.6.0.6

Version 489 TB:212
Märkning  
Skapad 2012-10-31
Användare sa0909aa
Databas RixEditSql /
  DokumentLage
  r_Rixdb
Trycklov  
Justering 2012-11-08

1

5

10

15

20

25

30

35

40

RixEdit 3.6.0.6

Version 489 TB:212
Märkning  
Skapad 2012-10-31
Användare sa0909aa
Databas RixEditSql /
  DokumentLage
  r_Rixdb
Trycklov  
Justering 2012-11-08
PRESENTATIONSBILDER 17 SEPTEMBER, SUSANNE ACKUM BILAGA 11 2012/13:FiU1

31

2012/13:FiU1 BILAGA 11 PRESENTATIONSBILDER 17 SEPTEMBER, SUSANNE ACKUM

32

1

5

10

15

20

25

30

35

40

RixEdit 3.6.0.6

Version 489 TB:212
Märkning  
Skapad 2012-10-31
Användare sa0909aa
Databas RixEditSql /
  DokumentLage
  r_Rixdb
Trycklov  
Justering 2012-11-08