Fredagen den 10 juli 2009

EU-nämndens uppteckningar 2008/09:42

2008/09:42, Fredagen den 10 juli

1 §  Jordbruk och fiske

Jordbruksminister Eskil Erlandsson

Återrapport från ministerrådsmöte den 22 och 23 juni 2009

Information och samråd inför ministerrådsmöte den 13 juli 2009

Anf.  1  VICE ORDFÖRANDEN:

Jag förklarar sammanträdet öppnat.

När det gäller det skriftliga samrådet om A-punkterna den 3 juli och angående polsk kommissionär samma dag vill jag anmäla att regeringen fick stöd från EU-nämnden.

Vidare har vi fått information under veckan angående det formella beslutet om Barrosos nominering. Jag vill även påminna om det nyinsatta sammanträdet den 4 september kl. 10.00 med anledning av jordbruksrådet den 7 september.

Nu hälsar vi jordbruksministern med medarbetare välkomna till samråd inför den 13 juli, men vi startar med återrapport från ministerrådsmötet den 22 och 23 juni 2009.

Anf.  2  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Fru ordförande! Jag är som vanligt beredd att svara på nämndens eventuella frågor.

Anf.  3  LARS TYSKLIND (fp):

Fru ordförande! Jag har en fråga om punkt 8, Riktlinjedebatten om fiskeripolitiken och kontrollförordningen. Man kan läsa en hel del svar från olika nationer. I och för sig hade det varit intressant att se vilka nationer det är, men det kan man kanske gissa sig till.

När man läser svaren är det dock svårt att dra någon egen slutsats om vilken väg vi ska gå. Hur bra är detta? Man får nästan intryck av att den svenska ståndpunkten blir något slags sammanfattning av det hela som är ganska klar och bra.

Jag skulle vilja att jordbruksministern kunde ge en liten hint om hur han upplevde diskussionen på plats. Är vi på väg åt det håll som Sverige vill, och kan vi driva det? Det är ju en prioriterad fråga under hösten att komma i land med detta.

Anf.  4  SOFIA ARKELSTEN (m):

Jag vill ta upp två saker. Den ena är att jag är glad att vi kunde lösa detta med djurskyddet vid religiös slakt och att Sverige kunde behålla sina regler. Det är positivt.

Den andra gäller det som Lars Tysklind tog upp. Vi är nyfikna på vad som hände i diskussionen om fiskeripolitiken. Det är svårt att veta vilka medlemsstater det handlar om. Några kan man lista ut – eller i alla fall en medlemsstat – men när det gäller andra skulle man gärna vilja veta vilka länderna är. Kanske kan vi få en liten föredragning om vilka som tyckte vad, vem som var argast.

Anf.  5  PER BOLUND (mp):

Fru ordförande! Jag har en fråga angående punkt 5 om den gemensamma jordbrukspolitiken. Sveriges uttalande är att det är för tidigt med slutsatser och att vi bara är i början av diskussionen. Jag ser att många andra stater har konstaterat att det behövs en mer effektiv jordbrukspolitik och att det behövs mer konkurrenskraft. Det är en linje som jag trodde att alla partier i Sveriges riksdag stod enade bakom.

Min fråga är om Sverige framförde den kritiken och att man skulle försöka få ned stödnivåerna inom jordbrukspolitiken. Och om man inte gjorde det – varför?

Anf.  6  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Jag börjar med kontrollförordningen. Först ska vi konstatera att det finns ett antal divergerande och skilda åsikter medlemsstater emellan. Men samtidigt finns det, som jag uppfattar det, en samstämmighet om att kontrollförordningar ska vara kostnadseffektiva. De ska vara proportionerliga. De ska också ta hänsyn till att det finns företagare, i det här fallet fiskeföretagare, som är mycket små och som kanske bara har en deltidsverksamhet.

Allt det som vi är överens om, men också det som vi har delade meningar om, håller en arbetsgrupp på att försöka sammanfatta för att vi förhoppningsvis ska kunna ro detta i land under det svenska ordförandeskapet. Jag och regeringen sätter detta högt på vår agenda, för jag anser att detta är en av de åtgärder som verkligen måste till för att vi ska få en bra gemensam fiskepolitik. Det känns ganska meningslöst att komma överens om kvoter, redskapsbegränsningar eller någonting annat om vi inte har en kontroll och uppföljning av att gjorda överenskommelser efterlevs.

Därför har vi från svensk sida prioriterat detta trots att det finns många divergerande uppfattningar, mycket beroende på att fisket ser så olika ut. I vissa medlemsstater finns bara småskaligt fiske. I andra medlemsstater är det i stort bara ett mycket storskaligt fiske som bedrivs. Det kustnära småskaliga fisket existerar knappast där annat än på hobbybasis. Sverige ligger, som någon konstaterade här, någonstans mittemellan. Vi har lite av det som vi kanske ska kalla för storskaligt fiske och vi har en hel del av det som vi kanske ska kalla för småskaligt fiske. Framför allt har vi mycket fritidsfiske i vårt land, som också ska vägas in i sammanhanget apropå den debatt som fördes på försommaren om att alla som fiskar ska behöva registrera sig, rapportera sina fångster och så vidare.

Vad beträffar slakten tycker jag att vi gemensamt kan konstatera att alla, inte minst Jordbruksdepartementets tjänstemän men också EU-nämnden och riksdagens ledamöter i stort, har gjort ett fantastiskt jobb. Vi har kunnat vrida klockan på ett sätt som gör att vi kan känna oss trygga och nöjda med att vi dels får behålla de regler som vi har, dels har fått in möjligheter både för oss och för andra att skärpa sina regler om man så vill och önskar. Detta står i ett diametralt motsatsförhållande till det grundförslag som fanns.

Jag är mycket glad över att vi har kunnat vrida klockan på detta sätt och att vi har kunnat göra det med gemensamma krafter. För mig har detta bevisat att det goda samtalet med kolleger och vänner ute i Europa har gjort skillnad. Det har för mig också bevisat att politik faktiskt kan göra skillnad i sådana här frågor, vilket ju ibland ifrågasätts av en allmänhet.

Slutligen hade vi frågan om den gemensamma jordbrukspolitiken. Vi kan konstatera att Sverige röstade emot. Sverige ställde inte upp på de föreslagna slutsatser som det dåvarande ordförandeskapet ville ta, utan vi tillhörde dem som sade att detta ställer vi inte upp på. Sverige röstade alltså nej, vilket jag vill ha sagt i nämnden eftersom vi diskuterade frågan vid mitt förra framträdande här.

Anf.  7  PER BOLUND (mp):

Jag tackar för informationen. Jag har ytterligare en fråga. Den gäller punkt 10 g, som handlar om skyldighet för verksamhetsutövare som släpper ut timmer och trävaror på marknaden. Detta är en gammal fråga som har harvat omkring länge inom EU-systemet. Det hela kallas för Flegt.

Nu hamnar detta på Sveriges bord under ordförandeskapet. Det vore intressant att höra hur det politiska landskapet ser ut kring frågan. Vilka länder är motståndare, och varför har det tagit så lång tid? Finns det någon skiss för hur man kan tänka sig att komma framåt under svenskt ordförandeskap?

Anf.  8  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

I likhet med kontrollförordningen är detta en fråga som vi också har börjat prioritera av det skälet att vi tror att vi är bra på skog. Vi är bra på att ha system för ett uthålligt skogsbruk, vilket vi har kunnat bevisa genom att vi har bedrivit ett uthålligt och framgångsrikt skogsbruk i vårt land. Det har inneburit att vi i dag har mer skog i Sverige än vad vi någonsin har haft tidigare. Samtidigt har vi en väl utvecklad industri som ger många arbetstillfällen i alla delar av Sverige.

Av det skälet har vi prioriterat frågan. Även i detta fall ska vi försöka komma till avslut under det svenska ordförandeskapet. De skiljelinjer man kan se här går mellan dem som är exportörer och dem som är importörer. Där ser jag den stora skiljelinjen och gränslinjen. Denna gränslinje skiljer sig från den gränslinje som går mellan medlemsstater när vi pratar om gemensam jordbrukspolitik eller fiskepolitik. I den här frågan är det helt andra medlemsstater som är importörer respektive exportörer.

Anf.  9  SOFIA ARKELSTEN (m):

Jag vill ha ett klargörande om fiskedebatten. Jag tycker att det här är ganska intressant. Det är tydligt skrivet vad de olika länderna tycker. Jag har två frågor om två uttalanden som handlar om vilka länder det faktiskt är.

På s. 10 i våra papper tycker en medlemsstat att förslaget ska omarbetas drastiskt och att det inte är enkelt att hitta lösningar på kontrollen av fiskeriet. Dessutom tycker medlemsstaten att den har stor flexibilitet. Man vill inte gå längre. Det ska vara proportionalitet i straffpoängen, anser man också. Det var den ena frågan.

Den andra frågan gäller det som står på s. 15 i våra papper. Där menar en medlemsstat att förslagen är oproportionerliga och att sanktionerna redan finns. Jag uppfattar det som att medlemsstaten inte vill gå längre.

Jag undrar vilka två länder det är. Om det är känsligt kan det ju sekretessbeläggas.

Anf.  10  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Efter konsultation med mina medarbetare skulle jag vilja be nämnden att låta mina medarbetar hjälpa mig under tiden vi tar andra ärenden. Vi kan då återkomma mot slutet av vår överläggning med svar på framställd fråga.

Anf.  11  VICE ORDFÖRANDEN:

Det går självfallet bra. Vi lämnar återrapporten och lägger den till handlingarna.

Då går vi vidare till samråd inför mötet med ministerrådet den 13 juli 2009. Om jag är rätt informerad var det ett utskottsmöte med statsrådet så sent som i går i miljö- och jordbruksutskottet. Vi går till punkt 3, Ordförandeskapets arbetsprogram.

Anf.  12  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Ordförande! Vid mötet kommer jag att informera om målsättningarna för arbetet i jordbruks- och fiskerådet under hösten. Vi kommer att distribuera en sammanställning som vi har gjort med utgångspunkt i sexmånadersprogrammet.

Jag har tidigare redogjort för våra prioriteringar i miljö- och jordbruksutskottet. Den övergripande prioriteringen är förstås att föra rådsarbetet framåt. Viktiga värderingar för oss i detta arbete är transparens och förenklingar.

Vi har därtill valt att lyfta fram tre prioriteringar på jordbruks- och fiskeområdet. Den första är fiskeripolitikens framtid med den övergripande målsättningen att skapa förutsättningar för att bruka utan att förbruka. Den andra prioriteringen är mat och klimat och de globala utmaningarna, där de främsta utmaningarna på jordbruksområdet är att hantera jordbrukets och klimatets påverkan på varandra och att trygga den globala livsmedelsförsörjningen. Den tredje prioriteringen är sund djurhållning och friska djur, som är en hjärtefråga för Sverige.

Anf.  13  JACOB JOHNSON (v):

Vi hade detta uppe i utskottet i går. Det är inte svårt att hålla med om det förslag som är svensk ståndpunkt – att det hela ska bedrivas effektivt och transparent. Nu sade jordbruksministern att fokus var på förenklingar, vilket inte står i underlaget. Men det kanske man kan läsa in.

När det gäller mat och klimat vill jag betona att det är en vidare fråga än det som står i det utdelade materialet. Det handlar inte bara om jordbrukets anpassning till klimatförändringar utan också om jordbrukets påverkan på klimatförändringarna. Jag hoppas att regeringen kommer att lyfta fram köttkonsumtionens påverkan på klimatet. Enligt FAO:s rapport för några år sedan står boskapsuppfödningen för så mycket som 18 procent av växthusgasutsläppen. Det är alltså en viktig fråga.

Anf.  14  CHRISTINA AXELSSON (s):

Fru ordförande! Jag sitter inte i miljö- och jordbruksutskottet, så jag var självfallet inte med på mötet. Men jag är intresserad av mat och klimat. Skulle vi kunna få en mer fördjupad redogörelse för hur ministern ser på de frågorna? Vi hörde här om köttkonsumtion. Det har också lyfts upp att man kastar mycket mat. Det görs inte bara i Sverige, utan också i andra europeiska medlemsländer. Kommer ministern att lyfta upp frågan om det slöseri med mat som finns? Mat och klimat hänger ju ihop.

Anf.  15  PER BOLUND (mp):

Fru ordförande! Jag har en fråga om fiskepunkten. Jag är mycket glad för att den frågan är högt prioriterad under ordförandeskapet. Detta inte minst med tanke på att nästa ordförandeland är Spanien. Det kanske är bättre att Sverige löser frågan och inte Spanien.

Här står att man ska ha ett långsiktigt hållbart utnyttjande av fisken ekonomiskt, socialt och miljömässigt. Vi har sett tidigare hur sociala och ekonomiska hänsyn ibland står emot miljömässiga. Man går till exempel ifrån Ices rådgivning om fiskekvoter med hänvisning till sociala och ekonomiska skäl.

Det vore intressant att höra hur jordbruksministern ser på den avvägningen till exempel när fiskekvoterna kommer att tas upp nu inför nästkommande år. Hur ska avvägningen göras mellan kortsiktiga ekonomiska och sociala hänsyn kontra långsiktig hänsyn att bevara fiskebestånden?

Anf.  16  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Jag börjar med den första frågan om klimat och jordbruk. Man kan konstatera att de globala utmaningarna är många på området.

Av det skälet har vi lyft frågeställningen under det svenska ordförandeskapet bland annat genom att detta kommer att bli temat på vårt informella jordbruks- och fiskeministermöte i Växjö. Det kommer att vara huvuddiskussionspunkten under det informella mötet.

Vi kommer att arrangera en konferens i Sverige med temat klimatsmart mat den 23 och 24 november. Vi vet redan att intresset för detta är stort.

Vi kan konstatera att andra rådskonstellationer också har frågeställningen på sin agenda apropå att få fram förnybar energi till våra samhällsbildningar. Det kan fås bland annat genom en bra jordbruksproduktion.

Vad beträffar Christina Axelssons fråga kan jag komplettera det svar jag redan har gett. Vi har specifika utmaningar i jordbruket. Det finns bland annat en frågeställning om nya sjukdomar hos växter och djur som vi inte har varit vana vid att hantera tidigare.

En orsak till detta – sett ur ett historiskt perspektiv – är att människor och varor tidigare inte har rest och flyttats så mycket, vilket alltid är en risk när man talar om sjukdomar. En annan orsak är uppvärmningen.

Klimatet gör att sjukdomar som vi har varit befriade ifrån, om vi tar Sverige som exempel, är vi inte längre befriade ifrån vare sig hos växter eller djur. Det är klart att vi måste hantera detta så att vi får säkra livsmedel för konsumenterna även i framtiden.

Slutligen kommer jag till fiskeripolitiken. En av målsättningarna är att få fram förvaltningsplaner för fler bestånd och därefter framför allt att följa de förvaltningsplaner vi har kunnat enas om.

Jag har för avsikt att ta efter det franska ordförandeskapet, som var mycket mån om att vi skulle följa de förvaltningsplaner som vi har blivit överens om och som har visat sig lyckosamma ur beståndsutvecklingssynpunkt.

Det pågår just nu en offentlig debatt om den gemensamma fiskeripolitiken. En av frågorna är om vi ska regionalisera besluten eller inte. Det finns självklart delade meningar också om det, detta apropå att länder tycker olika.

Om man tycker att det är bra att beslut fattas så nära människor som möjligt eller inte kan vara en annan fråga i sammanhanget. Det gäller då regionalisering.

Anf.  17  CHRISTINA AXELSSON (s):

Fru ordförande! Ursäkta, ministern, men jag blev inte så mycket klokare av ditt svar. Det är bra att man ordnar konferenser och har som tema att det ska vara klimatsmart mat. Jag kan stryka under det. Men varför gör man detta?

Det är mycket bra att man poängterar att det är globala utmaningar och att maten är åksjuk. Det har vi konsumenter påpekat under lång tid. Vad jag undrar över är vad ministern verkligen vill med att ta upp frågorna.

Vart vill vi komma om sex månader? Var vill vi vara då som vi inte är i dag? På vilket sätt avser ministern att föra frågan om mat och klimat vidare?

Kommer man till exempel att diskutera hur mycket jordbruket släpper ut i Östersjön? Detta med tanke på olika ämnen som rinner ut och förstör vattnet så att vi ser algblomning och annat. Kommer man att ta upp detta i samband med jordbruksproduktionen?

Det är viktiga frågor. Sedan kan man säga: Så här mycket gödsel och annat lade man på före Sveriges ordförandeskap, och så här mycket har det blivit efter. På det sättet kan man visa att det har blivit bättre.

Är det vad vi vill åstadkomma, eller vart vill vi komma? Vad vill ministern egentligen?

Anf.  18  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Fru ordförande! Det övergripande målet är att få en hållbar jordbruksproduktion som förser världens befolkning med mat alla årets dagar. Det är en rejäl utmaning.

Det inkluderar att vi brukar mark utan att förbruka den. Det innebär att vi inte brukar ändliga resurser, till exempel fosfor, på ett sätt så att kommande generationer inte har den ändliga resursen att bruka och använda i sin jordbruksproduktion. De här sammanhangen kommer att diskuteras på olika sätt och i olika rådskonstellationer.

Det övergripande svaret på ledamotens fråga är att regeringen har för avsikt att under detta halvår anta en Östersjöstrategi. Det inkluderar åtgärder för att komma till rätta med den pågående övergödningen men också med den miljöproblematik som finns i Östersjön tillsammans med de trafikstockningar som vi kan se på havet.

Allt detta görs för att få ett hållbart samhälle. Det inkluderar en hållbar jordbruksproduktion. Specifikt finns det därtill konkreta åtgärder som vi håller på med i form av Greppa näringen. Det handlar om att inte använda mer gödslingsmedel än vad växterna behöver och att använda näringen när växterna behöver den.

Det är ett koncept som – till glädje för mig och många andra eftersom det är ett bra koncept – numera är på export. Vi har därtill överenskommelser inom ramen för Helcom där man åtagit sig att specifikt reducera utsläppen av olika övergödningsämnen till exempel till Östersjön.

Detta mynnar ut i en önskan om att vi ska kunna exportera Östersjöstrategin till andra havsområden så att vi kan bli ett föredöme även i det fallet.

Anf.  19  VICE ORDFÖRANDEN:

Detta är en informationspunkt och vi tackar därför för informationen.

Då har vi kommit till punkterna som jag tror att vi kan ta gemensamt, eftersom de har blivit A-punkter. Det gäller punkterna 4–7. De är inte nya, utan de togs upp under förra sammanträdet under punkten Övriga frågor.

Vill jordbruksministern säga något om dessa punkter?

Anf.  20  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Jag kan sammanfatta de fyra punkterna med att säga precis som ordföranden sade att de blir A-punkter på råden. Det blir så kallade icke-beslut för de tre första, vilket innebär att ämnena förbjuds.

För det fjärde ämnet, tetrakonazol, lade ordförandeskapet fram ett kompromissförslag som innebär att ämnet kan tillåtas för användning men med stora restriktioner. Sverige lade här ned sin röst.

Anf.  21  CHRISTINA AXELSSON (s):

Jag bara undrar: Varför lade vi ned vår röst om vi inte tycker att det är bra? Är det något som hör till det matsmarta konsumentvalet?

Anf.  22  PER BOLUND (mp):

Först vill jag fråga om jag har förstått beslutsgången rätt. När kommissionen kommer med ett förslag och rådet sedan inte kan enas är det förslaget som kommissionen har lagt fram som går igenom efter tre månader. Stämmer det att det är beslutsgången?

Om det stämmer är frågan varför man ska ha ett kompromissförslag om det är så att Sveriges hållning ändå går igenom genom att kommissionen får fatta beslut i frågan. Det känns konstigt att komma med ett kompromissförslag som Sverige egentligen inte tycker är det bästa.

Jag tycker inte att det är lämpligt att Sverige kompromissar när det gäller användning av farliga kemikalier. Jag tycker nog att Sveriges hållning ska kvarstå att man inte ska släppa ut tveksamma kemikalier på den europeiska marknaden.

Anf.  23  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Sverige lade ned sin röst efter det att ordförandeskapet hade lagt fram kompromissförslaget som innebär stora restriktioner och restriktivitet vid användningen av bekämpningsmedlet.

Anf.  24  PER BOLUND (mp):

Min fråga kvarstår. På s. 2 i det dokument som vi har fått står det: När kommissionen har överlämnat sitt förslag till rådet kan rådet anta eller motsätta sig kommissionens förslag med kvalificerad majoritet inom tre månader. Om det inte sker inom tre månader får kommissionen själv anta sitt förslag. Det står under rättslig grund för beslutsförfarande.

Som jag tolkar det innebär det att om rådet inte kommer överens om kemikalien kommer den att förbjudas, eftersom det är kommissionens linje. Om jag missuppfattat det vore det bra att få ett klargörande av hur det ligger till.

Anf.  25  Expert LUISA BECEDAS:

Jag jobbar på Kemikalieinspektionen och har jobbat med de här frågorna under ett antal år.

Det som kanske är lite oklart är att kommissionen lade fram ett positivt förslag för tetrakonazol, det vill säga ett godkännande med restriktiva villkor. Man fick där inte kvalificerad majoritet i den ständiga kommittén, så man var tvungen att gå vidare till rådet.

Här har det svenska ordförandeskapet lagt fram ett kompromissförslag där man har fått en kvalificerad majoritet. Även om vi röstade emot ett godkännande av medlet har det egentligen inte med medlets egenskaper att göra utan mer med processen och att det är många oklarheter.

Med den här restriktionen känner vi oss trygga med själva ämnet. Men det är fortfarande fråga om det är okej att ha så stora restriktioner i denna process. Det är mer en processfråga. Kommissionens ursprungliga förslag är ett positivt upptag.

Anf.  26  VICE ORDFÖRANDEN:

Senast kl. 14.00 i dag lämnar man besked om man motsätter sig detta, eftersom de har blivit A-punkter.

Vi lämnar dem och går över till punkt 8 om smör och skummjölkspulver. Den frågan var senast uppe i nämnden den 18 juni. Det är med anledning av denna fråga, såvitt jag förstår, som det är ett nytt råd insatt. Nu är det information.

Anf.  27  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Kommissionen aviserade på jordbruks- och fiskerådet i maj att man avser att lägga fram förslag till en förordning om förlängning av perioden för intervention av smör och skummjölkspulver. Perioden då interventionen tillämpas löper varje år från den 1 mars till den 31 augusti.

Kommissionen gör bedömningen att mjölkmarknaden kommer att försvagas kraftigt om interventionen avbryts efter augusti detta år. Därför föreslår kommissionen nu att interventionen för dessa varor ska vara möjlig även efter den 31 augusti för åren 2009 och 2010.

Vid rådsmötet i nästa vecka väntas kommissionen presentera detaljerna i förslaget närmare. Frågan kommer därefter att behandlas vid jordbruks- och fiskerådet i oktober då ett retroaktivt beslut om förlängning sannolikt kommer att fattas.

En tillfällig förlängning av interventionsperioden innebär ingen större politisk omprövning och omprioritering. Ordförandeskapets målsättning är därför att ett snabbt beslut ska kunna fattas i frågan.

Anf.  28  CARINA OHLSSON (s):

Fru ordförande! Vi hörde nu och fick också i går höra i miljö- och jordbruksutskottet att den här frågan återkommer. Men vi vill ändå ta upp den.

Eftersom analysen ska rapporteras den 22 juli och det finns förslag som sträcker sig ända fram till 2010 tycker vi att det är olyckligt att man gör så. Det kan motverka förslag som man kommer med. Man behöver göra en analys först och sedan komma med förslag.

Här finns det redan förslag om att interventionsperioden eventuellt förlängs att gälla till och med 2010. Där har vi en avvikande mening. Det flaggar vi för redan nu. Vi kommer också att följa upp detta vid nästa möte.

Anf.  29  JACOB JOHNSON (v):

Jag instämmer i huvudsak med föregående talare. Eftersom det är fråga om ett retroaktivt beslut i oktober i sakfrågan måste vi egentligen ta ställning redan nu när det gäller intervention efter den 31 augusti.

Regeringens linje, som vi stöder i riksdagen, är att vi ska öka marknadsanpassningen. Det här är en begränsning av den. Rimligtvis leder det till högre priser för konsumenterna. Jag tycker inte att regeringen lever upp till sin politik med detta ställningstagande. Det borde vara en mer kritisk skrivning.

Anf.  30  SOFIA ARKELSTEN (m):

Vi diskuterade dessa frågor i går i utskottet. Som jag uppfattade det är interventioner inte särskilt bra, men det är mindre dåligt än exportbidrag. Det är inte helt enkelt. Det här är en del i hela mjölkmarknadsproblematiken och är kopplat till förändringen av hela jordbrukspolitiken.

Jag vill fråga: Kommer det här att påverka den reformagenda som finns? Hur ser det ut när man tar en sådan fråga lite vid sidan av?

Anf.  31  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Jag kommer att ge ett sammanfattande svar, så om det är någon specifik fråga får jag be nämndens ledamöter att återkomma.

Först frågan om beslut: Det här är alltså föremål för föredragning, inte föremål för avgörande vid rådsmötet i nästa vecka.

Hur kommer det sig då att rådet kan tvingas att fatta ett retroaktivt beslut? Jo, det beror på att kommissionen har rätt att vidta nödåtgärder. När jag lyssnar till mina kolleger ute i Europa beskriver de det som vi har på denna marknad nu som en riktig nöd och kris. Dock säger många av dem att de bedömer den som tillfällig.

Det är illa på den här marknaden i vårt land, men av de beskrivningar jag får är vår kris på denna marknad mycket liten jämfört med hur det är i många andra delar av Europa.

Europeiska rådet har beslutat att kommissionen ska ta fram en analys inom två månader. Det är alltså ett annat beslut som vi kommer att få ta ställning till. Det har inte samband med detta, utan det är ett annat ärende. Den beställning som Europeiska rådet har gjort till kommissionen, alltså att analysera mjölkmarknaden, mejerimarknaden, i Europa inom två månader, har vi beslutat att ta ställning till på ett tidigarelagt rådsmöte den 7 september. Vad kommissionen kommer att föreslå i den analys som Europeiska rådet har beställt vet vi inte, för det är den som ska presenteras den 22 juli. Det måste vi be att få återkomma till.

Slutligen frågan om detta påverkar den gemensamma jordbrukspolitiken. Mitt egentliga svar är nej, det har inget samband. Men jag skulle också kunna säga ja, för rent praktiskt påverkar en marknadssituation självklart politiska ställningstaganden som ska göras. Det är väldigt mycket lättare att reformera saker och ting när en marknad är uppåt, framåt än när det är krympande marknader, överskott och kris. Så är det bara i politiken. Indirekt ja, men i det stora hela är mitt svar nej.

Därtill ska läggas att vi har tre och ett halvt år till innan de riktiga ställningstagandena ska göras om jordbrukspolitiken efter 2013, och det hinner säkert vara många marknadsfluktuationer fram till dess.

Anf.  32  PER BOLUND (mp):

Det är många frågetecken som uppkommer när man läser det lilla material som vi har fått. Regeringen säger också att man inte har givits insyn i förslagets detaljer. Det verkar som att regeringen inte har full koll på vad som är på gång.

Jag har några frågor. Man säger att man förlänger interventionsperioden. Innebär det att man sprider ut samma pott pengar under en längre period, eller innebär det att man förlänger perioden och därmed också skjuter till extra jordbruksstöd? Är det så man ska tolka den här formuleringen?

Man säger att man ska förlänga den efter den 31 augusti. Innebär det att detta kan gälla hela året 2010, alltså fram till januari 2011? Det vore bra om vi fick ett förtydligande på den punkten.

Anf.  33  FREDRICK FEDERLEY (c):

I politiken är det ofta så att man inte kan göra vissa saker därför att man aldrig har gjort dem förut. Helt plötsligt öppnas en möjlighet att göra saker, och då blir det möjligt att göra en sak många gånger om. Det är därför ministern med flera bör vara tydliga, när det kommer krav där det klart och tydligt står att man vill reglera exportbidrag och så vidare, med att detta i så fall måste vara ytterst temporärt. Annars skapas det ett prejudikat som säkerligen kommer att tas upp i en lång rad andra sammanhang och där man kringgår översynen av hela jordbrukspolitiken och finansieringen av den. Är man inte tydlig med detta tror jag att det här kan komma att användas som ett prejudikat i andra sammanhang.

Jag vore glad ifall ministern är mycket klar och tydlig i diskussionerna så att vi inte undergräver det arbete som ministern gör på andra områden och som är positivt och bra, inte bara för Sverige utan för hela unionen.

Anf.  34  CHRISTINA AXELSSON (s):

Ministern säger att det här är en tillfällig kris och att det verkligen är nöd. Hur nödigt är det? En kris som ska vara det här året och eventuellt även nästa år kan inte vara någon tillfällig kris. Vad består den nöd i som gör att man ska använda nödparagrafen? Är det att mjölkbönderna inte får tillräckligt betalt? Är det krisen?

Anf.  35  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Jag måste igen påminna nämnden om att presentation av kommissionens förslag ska ske på rådsmötet, därav skrivningarna. Vi kan inte för er presentera något som vi inte har fått presenterat för oss.

Så till faktauppgifter: Kommissionen föreslår alltså att intervention för smör och skummjölkspulver förlängs till nästa interventionsperiod, vilket innebär från den 1 september 2009 till den 28 februari 2010 och vid behov samma förlängning därefter.

Kostar det här någonting? Enligt kommissionens uppskattningar kommer EU-budgeten att belastas med totalt 26 miljoner euro. Då har kommissionen antagit att smör och skummjölkspulver lagras under två år och därefter säljs ut till interventionspris. Nu betonar jag, som nämnden märkt flera gånger, intervention. Vi pratar alltså inte om export och exportbidrag utan intervention.

När det gäller frågan hur allvarlig krisen är kan jag ge några kommentarer utöver dem jag redan har gett. Priserna på världsmarknaderna sköt i höjden 2007. De har nu återgått till de nivåer de var på före den kraftiga prishöjningen, i många fall till prisnivåer som är under denna. Under den här perioden valde många bönder, eftersom det fanns en efterfrågan, att investera i en ökad produktion. De har i och med det ådragit sig en i många fall kraftig skuldsättning – baserat på en produktion som hade en prisnivå som var betydligt högre än den som vi har i dag och som i vissa fall är lägre än den prisnivå som vi hade före den kraftiga prisuppgången – för att förse konsumenten med en eftertraktad vara.

Är det här ett jätteproblem? Ja, det är det i de delar av Europa där det inte finns kooperativa företag. Jag har fått beskrivningar av mjölkföretag som är rejält stora och där mjölk inte hämtas därför att det inte finns någon efterfrågan. Det finns ingen som vill köpa den. Då är det en rejäl kris, och det är inga små företag utan stora. Den situationen har vi inte på samma vis eftersom vi i vår del av Europa i stort sett enbart har kooperativa företag där mjölken hämtas.

Anf.  36  VICE ORDFÖRANDEN:

Det är intressant. Det finns ingen annan näringsgren som kan göra på det här sättet. Man investerar, och sedan tar man hängslen och livrem om det går åt skogen. Jag tänker på varvsindustrin, bilindustrin och andra – det är mycket intressant.

Anf.  37  PEDER WACHTMEISTER (m):

Jag måste försvara yrkeskåren. En bil kan man sluta att tillverka, men en ko som har fått en kalv kan man inte sluta mjölka. Annars måste man avliva henne, men man mjölkar henne under ett år tills hon får nästa kalv. Det ger effekten att man inte kan tvärstoppa tillverkningen av mjölk. Annars får man slakta alla mjölkkor eller hälla ut mjölken man inte kan bli av med.

Anf.  38  VICE ORDFÖRANDEN:

Det är just det vi känner att de ska göra i så fall. Det är intressant när man tänker på att EU:s budget till hälften går till att hålla människor under armarna i en viss näringsgren och inte i andra. Men det här var en utvikning; vi kanske ska stanna debatten där.

I dag är det information. Jag tror att jordbruksministern har hört vad vi har för synpunkter här runt bordet, och vi kommer att komma tillbaka till frågan inför nästa jordbruksråd. I dag tackar vi för informationen.

Anf.  39  JACOB JOHNSON (v):

Ministern säger att förslaget kommer att föredras av kommissionen, men i förslaget till svensk ståndpunkt står det att kommissionens förslag om att förlänga interventionsperioden under 2009 och 2010 bör kunna accepteras. Det är något slags ställningstagande, och därför tycker jag att man egentligen inte bör ställa upp på det.

Anf.  40  VICE ORDFÖRANDEN:

Det är lite knöligt, måste jag säga. Är det information? Ministern säger att man ännu inte lagt fram något förslag, och i våra handlingar står det lite annorlunda. Kan vi möjligtvis få ett klarläggande?

Anf.  41  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Kommissionens förslag om att förlänga interventionsperioden under 2009 och eventuellt 2010 bör kunna accepteras då det inte innebär några grundläggande politiska omprövningar – det är regeringens hållning – eller kan väntas leda till allvarliga störningar i handeln med tredjeland. Ett närmare ställningstagande kommer att göras efter det att regeringen givits kännedom om förslagets detaljer.

Vi vill för nämnden redovisa regeringens huvudspår, huvudlinje.

Anf.  42  VICE ORDFÖRANDEN:

Vi kanske ska göra det till ett förhandlingsupplägg och säga att det finns stöd för regeringens här redovisade upplägg inför de fortsatta förhandlingarna. Vi har avvikande meningar från Per Bolund för Miljöpartiet, Carina Ohlsson för Socialdemokraterna och Jacob Johnson för Vänsterpartiet. Vi kommer att komma i ett skarpt läge vid nästa möte, men vi gör så här i dag för säkerhets skull.

Vi lämnar punkt 8 och går vidare till punkt 9, Mot en enhetlig strategi för EU:s jordbruksforskningsagenda. Ordet ”mot” är alltid intressant, för man undrar om det är för eller mot den här strategin vi är. Det här lades fram första gången 2008, och nu ska vi få information.

Anf.  43  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Kommissionen har presenterat ett meddelande om ett förslag på hur jordbruksforskningen inom EU kan effektiviseras och utvecklas. Detta meddelande har dock inte tagits upp av det förra ordförandeskapet. Avsikten med hanteringen på julirådet är att få en presentation.

EU:s jordbruk och landsbygd står inför ett brett spektrum av framtida nya utmaningar som måste lösas. Jag ser positivt på meddelandet då det lyfter fram forskningsbehoven inom jordbruket. Detta anges som en nyckelfaktor för den globala utvecklingen när det gäller klimat och livsmedelstillgång. Det ligger också väl i linje med innehållet i regeringens nyligen framlagda forsknings- och innovationsproposition. Det är även viktigt att man tar upp behovet av en förbättrad kunskapsöverföring till jordbrukarna och andra avnämare.

Anf.  44  PER BOLUND (mp):

Man saknar vissa delar i det här förslaget och också i den svenska ståndpunkten. Exempelvis är vi eniga i Sveriges riksdag om att vi måste gå mot ett jordbruk utan stöd, åtminstone direkt produktionsstöd. Då vore det intressant om man hade en inriktning i forskningen där man forskade på hur ett sådant jordbruk kan utvecklas i framtiden, vilka produkter man ska satsa på och hur produktionen ska kunna gå till. Det saknar jag i detta förslag.

Sedan är det kliniskt rent från GMO-frågan – genetiskt modifierade organismer – vilket är lite konstigt i och med att det är en fråga som verkligen splittrar EU. Då tycker man att det skulle kunna läggas ned en del forskningsresurser på att studera miljö- och hälsoeffekter av användande av genmodifierade produkter inom jordbruket. Det tycker jag att Sverige borde driva.

Jag saknar också en diskussion om hur kunskap ska spridas till jordbrukarna och även till konsumenterna. Det är mycket inriktat på forskningen. Men det finns många forskningsresultat redan i dag som inte kommer ut till dem som berörs av dem. Det vore intressant att ha en diskussion om det i det här sammanhanget.

Anf.  45  JACOB JOHNSON (v):

Jag har noterat att Israel är samordnare för en samarbetsgrupp i egenskap av associerad medlem av forskningskommittén. Jag tycker att det är lite anmärkningsvärt att en associerad medlem kan vara samordnare. Dessutom tycker jag att det är ganska olämpligt med tanke på den politik Israel för i Palestinafrågan. Här finns det en möjlighet att markera, tycker jag, att vi inte ska utveckla vårt samarbete inom EU med Israel och att vi ska ha en restriktiv inställning.

Anf.  46  CHRISTINA AXELSSON (s):

Jag tänkte bara fråga om ministern har för avsikt att göra något inlägg på den här punkten, inte enbart som ordförande utan överlag. Då tänker jag på det ministern tog upp tidigare om klimatsmart mat. Det måste vara forskning från jord till bord och tillbaka till jorden igen för att man ska få det kretsloppsanpassat och forskning kring konsumentfrågor. GMO, som har nämnts här, är en sådan viktig fråga, men också vad man har för pesticider i jordbruket och så vidare. Det är oerhört viktigt att vi får en forskning om det som är ärlig och som vi som konsumenter kan ta del av.

Anf.  47  FREDRICK FEDERLEY (c):

Det här är ett av de områden som kanske blir de allra viktigaste inom jordbrukspolitiken framöver för att klara utmaningarna som gäller både klimat och miljö och som gäller att kunna försörja en alltmer växande befolkning. Man kommer att välja en del olika vägar för att hantera detta. Det finns domedagsprofeter som menar på att vi framöver bara ska äta grönsaker och helt sluta med kött. Det finns de som tror att vi måste minska vårt matintag och så vidare. Sedan finns det en del andra lite mer framtidsinriktade personer som bedömer att det finns lösningar på problemen men att vi inte kan se dem just i dag. Därför är det oerhört viktigt att man kan prioritera det här området framöver inom jordbrukspolitiken.

Det är helt naturligt att man tar till vara de begåvade resurser som finns i Israel för att leda en sådan här arbetsgrupp. Israel har varit ett av de länder i världen som satsat mest på forskning och som dessutom har kunnat göra sitt land betydligt mycket grönare än vad det har varit tidigare. Den punkten har jag definitivt inga problem med.

Anf.  48  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Jag måste påminna nämnden om att även i detta fall är det en föredragning av kommissionen som ska ske. Det är inget ställningstagande, att vi förväntas komma med inspel beträffande vad som ytterligare ska forskas på eller vad forskning ska samordnas kring. Sverige har inte för avsikt att göra något inlägg under den här punkten, av skälet att det just är en presentation och föredragning.

Under gårdagen blev jag svaret skyldig i Israelfrågan. Jag har nu tagit reda på att i det som heter SCAR sitter – förutom EU och dess medlemsstater – EES-länder, ansökarländer och även Israel genom att ordföranden i SCAR har rätt att bjuda in alla länder som har något slags avtal. Särskilt på forskningssidan finns en stark samverkan.

I SCAR finns en arbetsgrupp som heter SCAR WG (Working group) som på expertnivå diskuterar direkta samarbetsområden. Om det finns intresse för ett visst område måste något land leda det arbetet. Man anmäler sig frivilligt till att leda samarbetet som kan handla om robotar inom jordbruket eller något annat. I detta fall har Israel åtagit sig att leda ett projekt som rör klimatkontroll av växthus och djuranläggningar.

Anf.  49  VICE ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen.

Vi går vidare till punkt 10, Arbetsdokument från kommissionens avdelningar som åtföljer vitboken Anpassning till klimatförändring. Det är en diskussionspunkt.

Anf.  50  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Som ni vet är klimat en prioriterad fråga för den här regeringen, och Sverige välkomnar därför detta arbetsdokument. I dokumentet redogörs övergripande för de problem som finns men också möjligheter till lösningar för att anpassa EU:s jordbruk och landsbygd till klimatförändringar.

Dagordningspunkten kommer att inledas med en presentation av kommissionen. Därefter får medlemsländerna möjlighet att framföra sina åsikter.

Som ordförande har vi ställt två frågor som skickats ut i förväg till medlemsländerna. Vi vill med frågorna få fram vilken aspekt på klimatanpassningen som är viktigast samt vilket område som är mest strategiskt för forskningsinsatser för att kunna anpassa EU:s jordbruk och landsbygd till klimatförändringar.

För svensk del är det förändringarna i nederbördsmönstret som kan leda till fler översvämningar och kraftigare sommartorka som är särskilt viktiga att förebygga. Klimatförändringarna kan påverka skördarna, djurskötseln och djuruppfödningen samt produktionens lokalisering.

Den växelverkan som finns mellan jordbruk, klimatförändringar och energi är en stor samhällsfråga som borde få en mycket mer framträdande plats på en framtida jordbruksforskningsagenda. Meddelande från kommissionen om en inriktningsstrategi för EU:s jordbruksforskningsagenda är därför intressant. Denna fråga nämnde jag tidigare och den återkommer alltså som en särskild punkt på rådsmötet. Ändamålet med diskussionen vid detta möte är, som jag tidigare nämnt kommer att hållas vid det informella ministermötet i Växjö i september, att det ska kunna vara ett led i diskussionen om jordbruk och klimat.

Anf.  51  VICE ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens här redovisade upplägg inför de fortsatta förhandlingarna i denna fråga.

Det har kommit in två övriga frågor.

Anf.  52  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Litauen har anmält en övrig punkt på dagordningen som rör krav på höjda exportbidrag för ost. Kraven har även påtalats av Italien och Lettland tidigare under året. I likhet med dagordningspunkten om förlängningen av perioden för interventioner för smör och skummjölkspulver handlar kravet på höjt exportbidrag för ost om åtgärder för att stabilisera marknaden för mjölkprodukter.

Skillnaden mellan dessa två punkter är att kommissionen beslutar om exportbidragsnivåer för ost inom ramen för förhandlingskommittén för den enda marknadsordningen, medan tillfällig förlängning av interventionsperioden för smör och skummjölkspulver endast kan ske genom rådsbeslut.

Det svenska ordförandeskapet anser därför att frågan om höjt exportbidrag bör diskuteras i det forum som har kompetens att fatta detta beslut, nämligen kommissionens förvaltningskommitté. För övrigt anser regeringen att alla former av marknadsstöd, inkluderande exportbidrag, bör fasas ut.

Anf.  53  VICE ORDFÖRANDEN:

Vi tackar jordbruksministern. Finns det något mer att tillägga?

Anf.  54  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Vi ska få fört till protokollet att vi har en punkt till, om biodling, som är framställd på begäran av Slovenien. Jag vill bara nämna denna punkt.

Anf.  55  SOFIA ARKELSTEN (m):

Jag tycker att det är viktigt att få fört till protokollet något angående två av inläggen som refererades i återrapporten och där det var ganska högt tonläge vilka länder de kom ifrån. >>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen Uppgifterna kan ju sekretessbeläggas om det anses lämpligt, men jag tycker att var viktigt för diskussionen och debatten att detta kom fram.

Anf.  56  VICE ORDFÖRANDEN:

Absolut, det var ett bra klarläggande.

Vi tackar jordbruksministern så mycket och önskar lycka till på rådet.

Innehållsförteckning

1 §  Jordbruk och fiske 1

Anf.  1  VICE ORDFÖRANDEN 1

Anf.  2  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 1

Anf.  3  LARS TYSKLIND (fp) 1

Anf.  4  SOFIA ARKELSTEN (m) 2

Anf.  5  PER BOLUND (mp) 2

Anf.  6  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 2

Anf.  7  PER BOLUND (mp) 3

Anf.  8  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 3

Anf.  9  SOFIA ARKELSTEN (m) 4

Anf.  10  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 4

Anf.  11  VICE ORDFÖRANDEN 4

Anf.  12  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 4

Anf.  13  JACOB JOHNSON (v) 5

Anf.  14  CHRISTINA AXELSSON (s) 5

Anf.  15  PER BOLUND (mp) 5

Anf.  16  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 5

Anf.  17  CHRISTINA AXELSSON (s) 6

Anf.  18  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 7

Anf.  19  VICE ORDFÖRANDEN 7

Anf.  20  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 7

Anf.  21  CHRISTINA AXELSSON (s) 7

Anf.  22  PER BOLUND (mp) 7

Anf.  23  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 8

Anf.  24  PER BOLUND (mp) 8

Anf.  25  Expert LUISA BECEDAS 8

Anf.  26  VICE ORDFÖRANDEN 8

Anf.  27  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 9

Anf.  28  CARINA OHLSSON (s) 9

Anf.  29  JACOB JOHNSON (v) 9

Anf.  30  SOFIA ARKELSTEN (m) 9

Anf.  31  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 10

Anf.  32  PER BOLUND (mp) 10

Anf.  33  FREDRICK FEDERLEY (c) 10

Anf.  34  CHRISTINA AXELSSON (s) 11

Anf.  35  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 11

Anf.  36  VICE ORDFÖRANDEN 12

Anf.  37  PEDER WACHTMEISTER (m) 12

Anf.  38  VICE ORDFÖRANDEN 12

Anf.  39  JACOB JOHNSON (v) 12

Anf.  40  VICE ORDFÖRANDEN 12

Anf.  41  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 12

Anf.  42  VICE ORDFÖRANDEN 12

Anf.  43  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 13

Anf.  44  PER BOLUND (mp) 13

Anf.  45  JACOB JOHNSON (v) 13

Anf.  46  CHRISTINA AXELSSON (s) 14

Anf.  47  FREDRICK FEDERLEY (c) 14

Anf.  48  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 14

Anf.  49  VICE ORDFÖRANDEN 14

Anf.  50  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 15

Anf.  51  VICE ORDFÖRANDEN 15

Anf.  52  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 15

Anf.  53  VICE ORDFÖRANDEN 16

Anf.  54  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 16

Anf.  55  SOFIA ARKELSTEN (m) 16

Anf.  56  VICE ORDFÖRANDEN 16