Fredagen den 10 juli 2015

EU-nämndens uppteckningar 2014/15:42

§ 1  Ekonomiska och finansiella frågor

Finansminister Magdalena Andersson

Återrapport från möte i Europeiska unionens råd för ekonomiska och finansiella frågor den 19 juni 2015

Information och samråd inför möte i Europeiska unionens råd för ekonomiska och finansiella frågor den 14 juli 2015

Anf.  1  ORDFÖRANDEN:

Vi välkomnar finansministern med medarbetare.

I dag har vi en ganska kort dagordning. Vi börjar med Ekofin. Jag undrar inledningsvis om finansministern vill lämna någon muntlig återrapport från mötet den 19 juni, utöver det som vi har fått skriftligt.

Anf.  2  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Nej.

Anf.  3  ORDFÖRANDEN:

Jag antar att det inte finns några kommentarer om övriga frågor och aktuella lagförslag.

Anf.  4  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Nej.

Anf.  5  ORDFÖRANDEN:

Då går vi direkt till det luxemburgska ordförandeskapets arbetsprogram.

Anf.  6  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Luxemburg tog över som ordförandeland den 1 juli. I vanlig ordning går man på det första Ekofinmötet igenom vilket arbetsprogram man har. Det brukar det inte bli någon större diskussion om. Det lär det inte bli den här gången heller, eftersom arbetsprogrammet knappast innehåller några överraskningar.

Man lägger fortsatt fokus på flera områden där vi redan har drivit ett aktivt arbete i Ekofin. Bland de prioriteringar man tar upp finns naturligt­vis genomförande av investeringsplanen. Men man lyfter även fram, vilket är positivt, arbetet med att förbättra investeringsklimatet. Det innebär ut­över slutförandet av Efsi, investeringshubben och de delarna även det ge­nerella arbetet, alltså det tredje benet när det gäller att förbättra arbetskli­matet. Man ska även föra vidare arbetet med kapitalmarknadsunionen och arbetet som förhindrar skatteflykt, skatteundandragande och skadlig skat­tekonkurrens. Det handlar naturligtvis även om en del förberedelser inför klimattoppmötet i Paris samt fördjupning av EMU.

Från regeringens sida välkomnar vi att man har ett övergripande fokus på tillväxt- och sysselsättningsfrågor och att man fortlöpande arbetar med de frågor som vi har jobbat med under våren också. Därutöver kommer naturligtvis förberedelserna för klimatmötet i Paris att vara en viktig fråga under hösten. Där kommer Ekofin, jämte miljörådet, att ha en roll i detta arbete.

Anf.  7  ORDFÖRANDEN:

Finns det några kommentarer, att det är just Luxemburg som får leda kampen mot skatteflykt och skatteundandragande?

Anf.  8  PAVEL GAMOV (SD):

Herr ordförande! Jag tackar statsrådet för föredragningen.

Vi vänder oss, i likhet med vad vi tidigare har anfört, mot denna investeringsplan. Därmed anmäler vi avvikande mening i förhållande till regeringens hållning.

Jag vill också anmäla att vi anser att flera av de frågor som man väljer att fokusera på och prioritera i arbetsprogrammet ändå är positiva men att de kanske borde tas upp i andra forum än just detta.

Anf.  9  ARON MODIG (KD):

Jag har en kort fråga. Att transaktionsskatten nämns i detta dokument, innebär det någon skillnad när det gäller hur högt denna fråga står på agendan?

Anf.  10  BÖRJE VESTLUND (S):

Vi tycker naturligtvis från vår sida att det är mycket positivt att man tar upp skatteflykt, skatteundandragande och så vidare. Men det vore roligt om vi fick höra finansministerns kommentar till detta. Luxemburg har ju varit ett av problemländerna när det gäller skatteflykt och skatteundandragande. Det har varit en del diskussioner om detta, inte minst när det har gällt hur man har kunnat komma undan med en del skattefria vinster i olika typer av företag i Sverige. Det skulle vara intressant att få en kommentar om detta.

Anf.  11  KERSTIN LUNDGREN (C):

Jag är lite nyfiken. Regeringen välkomnar ordförandeskapets program. Finns det några kommentarer från regeringen om förslaget hur man ska arbeta vidare med fördjupningen av EMU?

Anf.  12  MARIA PLASS (M):

När det gäller skattefrågorna undrar jag om förslaget om automatiskt utbyte av upplysningar om förhandsbesked ingår i detta paket.

Anf.  13  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Jag bedömer inte att en finansiell transaktionsskatt blir högre prioriterad för att den står med på arbetsprogrammet. Den är högt prioriterad av de länder som jobbar med att få fram den skatten. Därför har de också återkommande rapportering till Ekofinmötena om hur detta arbete fortlöper. Men det är, som sagt, en fråga för de länder som arbetar med den och inte för oss andra.

När det gäller att Luxemburg tar upp skatteflykt, skatteundandragande och skadlig skattekonkurrens har det skett en del förändringar i Luxemburgs egen lagstiftning. Det faktum att de prioriterar denna fråga tycker jag att vi ska se som positivt, inte minst mot bakgrund av de rapporter som vi har fått om hur saker och ting har fungerat i Luxemburg tidigare. Det blir en möjlighet för Luxemburg att visa att de menar allvar och att de tycker att det är viktigt att alla är med och bidrar och får använda de möjligheter man har för att också betala skatt även om man är ett stort internationellt bolag.

En fördjupning av EMU kommer upp på nästa punkt på dagordningen. Rapporten från de fem ordförandena har kommit. Det är naturligtvis ut­ifrån detta arbete man kommer att diskutera vidare. Men jag kanske kan säga något mer om detta under nästa dagordningspunkt.

Regeringen har ståndpunkter om EMU-fördjupningen och EMU-arbe­tet som är förankrade hos riksdagen sedan tidigare. Jag föredrar detta under nästa punkt.

Automatiskt informationsutbyte kommer naturligtvis att vara en fråga, och man kommer att driva detta arbete framåt. Vi hade en diskussion om det bland annat på det senaste Ekofinmötet.

Anf.  14  MARIA PLASS (M):

Vi har tidigare haft en diskussion om detta i skatteutskottet. Vi har också från Alliansen framfört synpunkter. Vi har egentligen inte fått något klart ställningstagande från regeringens sida. Men man försöker jobba åt samma håll.

Vi har sagt att om regeringens synpunkter avviker från Alliansens synpunkter kommer vi att fortsätta ha vår avvikande mening i detta fall. Jag vill anmäla denna avvikande mening, om de synpunkter som regeringen har skiljer sig från våra synpunkter.

Anf.  15  ORDFÖRANDEN:

Jag vill lägga till en fråga. Även klimatfinansieringen ska diskuteras under ordförandeskapet. Finns det några nya förslag från EU:s sida inför Paris som vi inte tidigare har diskuterat, internt eller möjligen när det gäller klimatbistånd?

Anf.  16  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Flera av de synpunkter som fanns i Alliansens avvikande mening liknar det som jag förde fram på det senaste Ekofinmötet, bland annat att vi tycker att det som har kommit är för omfattande och för långtgående och att man också måste ta hänsyn till den administrativa bördan för företag och för skattemyndigheter när man utformar denna typ av lagstiftning.

Det finns inga nya förslag på bordet nu när det gäller klimatfinansiering. Om det kommer något under hösten kommer vi naturligtvis att återkomma till EU-nämnden om detta. Sverige ligger i framkant vad gäller klimatfinansiering. Regeringen har avsatt resurser, och vi är det land som bidrar mest per capita till den internationella klimatfonden.

Anf.  17  ORDFÖRANDEN:

Kvarstår Maria Plass avvikande mening från dagens möte?

Anf.  18  MARIA PLASS (M):

Som jag ser det har våra synpunkter varit mer långtgående, bland när det gäller sekretessfrågor. Vi har listat ett antal punkter, och vi vidhåller dessa punkter.

Anf.  19  ORDFÖRANDEN:

Gäller det alla fyra allianspartier? Jag ser att ni nickar.

Jag finner att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning samt att det finns en avvikande mening från Sverigedemokraterna. Det finns en annan avvikande mening anmäld från de fyra allianspartierna.

Vi går vidare till punkt 6 som har blivit struken på grund av den har blivit en A-punkt. Samrådet avslutas i dag kl. 14 skriftligt. Det finns inga kommentarer här om det.

Vi går vidare till punkt 7, och som finansministern tidigare nämnde, De fem ordförandenas rapport Färdigställandet av EU:s ekonomiska och monetära union.

Anf.  20  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Vi skulle ha fått en genomgång av denna rapport redan på det förra Ekofinmötet. Det fick vi dock inte eftersom den inte var klar. Men vi kommer att få det denna gång. Det är den rapport som har tagits fram av kommissionens ordförande Juncker i nära samarbete med ordförandena för eurotoppmötena, eurogruppen, ECB samt Europaparlamentet. Den har behandlats här i nämnden i samband med Europeiska rådet i juni.

Rapporten innehåller bland annat förslag som skulle kunna innebära en mer långtgående fördjupning. Sedan finns det också en del förslag för att färdigställa och tillämpa de regelverk som redan finns vid handen.

Förslaget i rapporten är att man tar det vidare arbetet i två steg. I ett första steg, som ska pågå två år framåt, ska man i huvudsak använda befintliga instrument för att på så sätt stärka konkurrenskraften och öka konvergensen. I ett andra steg föreslås mer långtgående åtgärder med målsättningen att man senast 2025 ska ha uppnått ett djupt, verkligt EMU med stabila villkor och ökad välfärd för alla euroländer.

Sedan rapporten tagits fram har det mesta fokus däremot varit på utvecklingen i Grekland. En del menar att utvecklingen i Grekland tyder på att det behövs en närmare samordning med mer gemensamma organ i EMU, samtidigt som flera andra medlemsstater har uttryckt skepsis mot mer långtgående integration i dagsläget.

Ingångsvärdena för regeringen i detta fortsatta arbete är den svenska ståndpunkt som vi har vad gäller EMU-fördjupning och som vi har stämt av med riksdagen flera gånger. Den innebär i korthet att vi har ett starkt intresse av ett väl fungerande EMU och att det samtidigt är viktigt att värna sammanhållningen i EU 28, alltså alla medlemsstater. Prioriteten bör vara att effektivt implementera det förstärkta ramverk för ekonomisk-politisk samordning som finns i dagsläget.

Regeringen har precis påbörjat en analys av denna rapport och kommer naturligtvis att återkomma till riksdagen i takt med att detta arbete fortskrider.

Anf.  21  EMMA WALLRUP (V):

Vänsterpartiet vill anmäla en avvikande mening. Vi tycker att en fördjupning av EMU och samarbetet inte leder till en fungerande ekonomi i Europa. I stället bör tydliga regler för länders utträde ur EMU tas fram. Detta är mycket tydligt när man ser till Greklandskrisen.

Den konstellation som finns inom EMU leder snarare till ökade klyftor och minskad välfärd. Det är mycket olyckligt.

Anf.  22  ORDFÖRANDEN:

Jag förstår att Emma Wallrup kanske vill anmäla en avvikande mening när det står regeringens ståndpunkt. Men det är bara en informationspunkt. Vi kan därför nöja oss med att notera att ni tycker annorlunda än vad som står i regeringens ståndpunkt.

Anf.  23  EMMA WALLRUP (V):

Det blir bra.

Anf.  24  PAVEL GAMOV (SD):

Herr ordförande! Jag tackar för klargörandet. Jag funderade på om jag också skulle anmäla en avvikande mening. Men eftersom Vänsterpartiet drar tillbaka sin följer även jag praxis här.

Precis som vi redogjorde för på samrådet inför Europeiska rådet är vi mycket kritiska till denna rapport från de fem ordförandena. Detta är bara ännu mer av samma gamla vara som vi har sett under de kriser som EU har genomgått under de senaste åren. Man vill ha ännu mer federalisering och ännu mer EU-integration. Vi ser att EMU-projektet inte fungerar och att det nu krackelerar i sina grundvalar. Då är det mycket olyckligt att, som sagt, ha ännu mer av samma vara.

Med respekt för att detta är en informationspunkt tänker jag alltså inte anmäla avvikande mening. Men vi hoppas självklart att regeringen tar sitt förnuft till fånga och vänder sig mot ytterligare federalisering av den ekonomiska politiken i EU.

Anf.  25  HANS ROTHENBERG (M):

Detta är i allra högsta grad en viktig rapport i sammanhanget när det gäller det som händer just nu i Europa, inte minst inom eurozonen. Det är högst värdefullt att man får ett samlat grepp om detta.

Jag noterar att regeringen välkomnar presentationen av rapporten, men man har inte analyserat dess innehåll. Jag tycker att det skulle ha varit högst prioriterat att få regeringens analys av innehållet när EU-nämnden nu sammanträder, inte minst med tanke på de andra möten som hålls om Grekland och den osäkerhet som finns inom både eurozonen och EU.

Jag skulle alltså bara vilja skicka med att jag tycker att det är anmärkningsvärt att analysen inte har hunnit bli klar till det här mötet.

Anf.  26  KERSTIN LUNDGREN (C):

Det välkomnande är naturligtvis en sak. Jag tycker att det skulle vara lite intressant att höra hur regeringen tänker presentera åsikterna när det gäller vad som krävs för att få ett välfungerande EMU om det kommer en diskussion. Kommer regeringen då att sitta tyst, eller kommer man att framföra någon uppfattning om vad som krävs? Kommer regeringen att ha någon uppfattning om det blir en diskussion om hur man kan värna EU‑28? Det vore intressant att få en fördjupad bild av vad regeringen tycker bakom rubriken.

Anf.  27  ORDFÖRANDEN:

Jag undrar själv över några saker. Det är ju lite Bagdad Bob-vibbar över att vi ska ha ett finansdepartement utan egen budget och utan särskilt inflytande över EU-budgeten. Plötsligt ska alla ha välfärd för alla till 2025. Men målsättningarna är fina, och riktningen är väl rätt tänkt, men man måste ha en viss verklighetsförankring i de utmaningar man står inför. Om detta hjälper är det väl bra, men den fluffiga texten där man försöker beskriva att detta kommer att rädda allt är lite väl optimistisk. Man det kanske man ska vara.

Anf.  28  MARIE GRANLUND (S):

Ordförande! Tack för redogörelsen! Jag tycker också att den viktigaste frågan här är hur man håller ihop EU‑28 med tanke på inre marknad och annat. Den fråga som Kerstin Lundgren tar upp är väldigt central.

I övrigt tycker jag att vi har en bra position som överensstämmer med hur det har varit tidigare under åren när vi har diskuterat finanspakter, tvåpack, sexpack, bankunioner och så vidare. Där har vi sagt att det är rimligt att EMU-länderna på olika sätt får närma sig, för det behövs säkert. Sedan kan man ha synpunkter på det, men det är en sak för dem. Det är dock viktigt att höra lite mer om hur vi ska driva frågan om EU-28 och att vi hela tiden är med.

Anf.  29  ORDFÖRANDEN:

Jag ska förtydliga mitt uttalande med en konkret fråga också. Det står ju om ett finansdepartement, men jag förstår inte vem som ska betala för det. Ska det på något sätt vara kopplat till EU-kommissionen? Ska de finansiera det själva, och ska man ha en egen budget? Inget av detta står här. Det står bara att man ska hjälpa till med budgetstabilitet och övervakning.

Jag vill ju inte att vi ska ta resurser från EU-kommissionen, utan euroländerna får själva finansiera om de ska ha en administrativ kapacitet på central nivå.

Anf.  30  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Regeringskansliet kommer att skriva ett fakta-PM om rapporten. Då kommer det att göras en närmare analys av de olika förslag som finns där. Om detta sedan går vidare och blir konkreta förslag kommer det naturligtvis att presenteras för riksdagen och gås igenom i EU-nämnden.

Flera av förslagen, till exempel det som du tar upp, är bara skisser. Det finns ingen konkretion i detta, utan det kommer vi att återkomma till i takt med att processen fortlöper.

Det här är en första presentation av rapporten. Det är första gången den presenteras för eurogruppen. Det är oklart hur mycket diskussion det kommer att bli om detta i nästa vecka. Från svensk sida kommer vi naturligtvis att föra fram våra förankrade ståndpunkter, alltså precis det som Marie Granlund och ni andra tar upp. Det är viktigt för oss att euroländernas ekonomi fungerar och att vi inte ska sätta käppar i hjulet för ett fungerande eurosamarbete, men samtidigt måste vi i det arbetet värna sammanhållningen i hela EU-gruppen. Om man inom eurozonen gör saker som påverkar de länder som inte är med måste vi ha inflytande i den processen för att värna våra intressen. Vi har också sagt att om man till exempel gör en bankunion måste det finnas möjlighet att vara med i den även om man inte är med i eurozonen. Det måste sättas upp på ett sådant sätt att det är möjligt. Om det blir en diskussion vid mötet är det denna typ av ståndpunkter vi kan framföra från svensk sida.

Anf.  31  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M):

Jag vill bara ha ett förtydligande. Den faktapromemoria som Finansdepartementet ska ta fram, när planerar man att den ska komma? Om jag inte missminner mig regleras det i riksdagsordningen att det ska ske inom sju dagar eller något sådant. Är den på väg?

Anf.  32  ORDFÖRANDEN:

Det känner jag inte till.

Anf.  33  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Sju veckor.

Anf.  34  ULRIKA KARLSSON I UPPSALA (M):

När kommer den?

Anf.  35  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Den kommer inom sju veckor från att rapporten kom. Man har sju veckor på sig. Vi ska naturligtvis presentera en faktapromemoria inom de sju veckor som är utsatt tid.

Anf.  36  ORDFÖRANDEN:

Då är det alltså 49 dagar efter den 15 juni, om det inte finns några särskilda regler för hur man räknar under sommaren.

Anf.  37  KERSTIN LUNDGREN (C):

Det är ändå lite intressant. Åker finansministern till Ekofin för att få en presentation? Frågan var uppe, och den lämnades väl i samband med Europeiska rådet, precis som finansministern sa. Har regeringen inte under resans gång kunnat dra några slutsatser, så att man snabbt är på bettet? Detta handlar ju om en process som inte avses ta alltför lång tid. Tanken är väl att man ska vara i hamn i december. Finansministern måste väl ha något i byrålådan, så att hon inte åker ned bara för att tacka för presentationen?

Anf.  38  ORDFÖRANDEN:

Nu är detta en informationspunkt. Vi får väl se om det ens blir en diskussion.

Anf.  39  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Det är väldigt oklart om det kommer att bli någon större diskussion. Många förslag kommer ju att komma tillbaka till Ekofingruppen. Det finns saker i rapporten som man kan känna mer skepsis för, och det finns delar som är mer positiva utifrån de ståndpunkter som vi har haft, till exempel att den nationella budgetpolitiken behöver bra marginaler. Det är en svensk ståndpunkt som också finns i rapporten. Att man behöver göra den europeiska terminen mer effektiv är också något som är intressant att titta på. Sedan handlar det naturligtvis om hur det kommer att utformas. De konkreta förslagen kommer tillbaka på Ekofin och också i EU-nämnden.

Anf.  40  MARIE GRANLUND (S):

Detta är jätteviktiga frågor. I finansutskottet, där jag sitter, har vi haft en diskussion om detta, så långt som man nu kan diskutera utifrån det underlag som har funnit. Jag upplevde då att det fanns en mycket stor samstämmighet om det som är regeringens ståndpunkt så här långt.

Anf.  41  BÖRJE VESTLUND (S):

Dessutom kan jag konstatera att den här ståndpunkten är exakt densamma som vi har haft under flera år när det gäller EMU. Vi vill följa frågan och vill vara aktiva i diskussionen, men vi är inte med och beslutar om frågan. Det är den ståndpunkt som vi har haft så länge som vi har diskuterat EMU.

Ibland har det varit konkreta förslag som man har fått ta ställning till i varje enskilt fall. I det här fallet måste man ta fram en faktapromemoria och sedan få en diskussion om den.

I det här sammanhanget handlar det inte om någon förändring av vår ståndpunkt. Ståndpunkten är exakt densamma som vi haft under flera år.

Anf.  42  ORDFÖRANDEN:

Om man tittar på tidsplaneringen, som finns längst bak i dokumentet, kan man se att den börjar nu i juli 2015. De första stegen finns där. När det gäller de bitar som kommer först vill jag säga – om jag ska tolka vad finansministern sa – att jag har svårt att se att det skulle finnas några större åsiktsskillnader när det gäller den svenska inriktningen. Om finansministern bedömer att det kommer att bli någon diskussion kan vi behöva anta den inriktning som finansministern här redovisade och som finns i ståndpunkten. Om finansministern bedömer att det kommer att bli en diskussion kan vi alltså behöva fatta ett sådant beslut.

Anf.  43  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M):

Herr ordförande! Det är olyckligt att vi hela tiden snubblar på sakfrågan för att formfrågan inte fungerar. Om det inte finns en konflikt i sak är det dumt att det inte framgår i form. Därför är det otroligt viktigt att regeringen är tydlig med sin ståndpunkt, så att vi vet vad vi har att förhålla oss till, och så att det slipper bli spekulation om vad som är regeringens ståndpunkt inför framtiden.

Med detta sagt ser vi fram emot att få faktapromemorian. Jag hoppas att den inte tar alltför många veckor utan att den kommer relativt snart. Det är ju ett förhållandevis viktigt dokument.

Anf.  44  ORDFÖRANDEN:

Normalt sett har man ingen ståndpunkt alls när det är planerat som en informationspunkt. Men det kan hända att det blir diskussion. Då frågar jag finansministern om hon bedömer att det blir det.

Anf.  45  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Det är omöjligt att veta om det kommer att bli en diskussion. Det är en informationspunkt där det kan bli en diskussion, och i så fall kommer jag naturligtvis att föra fram kända svenska ståndpunkter sedan tidigare, nämligen det jag redogjorde för: Vi tycker att det är viktigt med ett välfungerande eurosamarbete och att det är viktigt att man tar hänsyn till alla EU-28 i det arbetet. Jag tycker att det är viktigast att man ser till att implementera de beslut som är tagna och att man gör det på ett bra och effektivt sätt. Det är de ståndpunkter jag kommer att föra fram.

Om det blir en bredare diskussion finns det också andra ståndpunkter som känns välförankrade i riksdagen, till exempel att det är viktigt med ordning och reda i de offentliga finanserna och att den europeiska planeringsterminen fungerar effektivt.

Anf.  46  ORDFÖRANDEN:

Då gör vi följande:

Först noterar jag att det var den 22 juni som vi fick rapporten. Det är alltså sju veckor från det datumet som gäller.

Sedan noterar jag att ni faktiskt får ha era avvikande meningar eftersom vi tar ett inriktningsbeslut. Jag finner att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning, utifall det skulle bli en diskussion och regeringen behöver framföra någon åsikt i frågan. Då kan jag också ta till protokollet att både V och SD har varsin oliklydande avvikande mening.

Då kommer vi till punkt 8, Övriga frågor. Jag har förstått att finansministern gärna vill informera om Greklandskrisen eller eurokrisen, eller hur man nu väljer att formulera sig.

Anf.  47  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

När EU-nämnden ändå är samlad tänkte jag att jag skulle ta tillfället i akt och göra en uppdatering av läget i Grekland. Det står inte på Ekofin­dagordningen, men det kan naturligtvis komma att diskuteras i marginalen – om det inte finns någon överenskommelse mellan euroländerna och Grekland som är nära förestående eller klar, för då är frågan förstås av­gjord. Men annars kan det bli en diskussion i marginalen.

Anf.  48  ORDFÖRANDEN:

Det är också väldigt bra för nämnden att ha fått ta del av detta inför toppmötet på söndag. Då har vi också möte, så detta passar alltså bra.

Anf.  49  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Den senaste information jag gav till riksdagen var när jag informerade finansutskottet den 2 juli. Jag är säker på att nämnden har följt utveck­lingen. Jag tänker säga något om vad som har hänt efter folkomröstningen.

I tisdags kväll hade man ett eurogruppsmöte, alltså ett finansministermöte, och också ett eurotoppmöte med stats- och regeringscheferna. >>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen

Då lade man fram en strikt tidtabell för de kommande dagarna, som hittills har följts. Grekland kom i onsdags in med en ny ansökan om stöd från den europeiska stabiliseringsmekanismen. I går kväll kom så Grekland med en mer detaljerad plan för vilka åtgärder man avser att vidta för att kunna få lånet från ESM. >>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen

>>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen

Det som händer nu är att kommissionen tillsammans med ECB och IMF kommer att granska de grekiska förslagen. I dag väntas också det grekiska parlamentet diskutera förslagen och ge mandat till regeringen att förhandla baserat på förslagen. I morgon kommer sedan eurogruppen att diskutera huruvida det är meningsfullt att utifrån förslaget gå vidare med ansökan om ESM-stöd.

Den 12 juli, det vill säga nu på söndag, anges vara sista dag att nå en uppgörelse. Då är det dels ett eurotoppmöte, dels ett möte i Europeiska rådet där alla 28 medlemsländer är med.

>>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen

I Grekland har som ni känner till bankerna och börsen hållits stängda i två veckor. Banksystemet klarar sig tack vare att man har nödfinansieringen från ECB – ELA, Emergency Liquidity Assistance. Det är tack vare det som banksystemet fortfarande klarar sig i dagsläget.

Den 28 juni bestämde ECB att man inte skulle höja taket på ELA för hur mycket man kan ge i nödfinansiering. Efter det har man haft omfattande restriktioner. Bankerna har varit stängda, men man har också haft omfattande restriktioner på hur mycket greker får ta ut. Det är max 60 euro om dagen. Det gäller dock inte för utländska bankkort. Därutöver är transfereringar till utlandet inte tillåtna. Det påverkar både privatpersoner och företag i Grekland mycket just nu.

Om det blir en uppgörelse nu på söndag, vilket naturligtvis vore positivt, bör man ganska snabbt kunna fatta beslut om ESM-stöd. Hur lång tid det kan ta är svårt att säga. Först måste man komma överens om villkoren för ett sådant program. Sedan måste det också godkännas i varje fall det tyska och det finska parlamentet innan de är klara med att kunna godkänna nya lån.

>>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen

>>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen

>>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen

Om vi tittar på konsekvenser för Sverige har Sverige väldigt liten handel med Grekland. Det är 0,1 procent av bnp i import och 0,2 procent av bnp i export. Det är en väldigt liten del av vår handel. Samma sak gäller de svenska bankernas exponering mot Grekland. Den är väldigt liten. Den är på 1 miljard kronor. Jämfört med storleken på de svenska bankerna är det väldigt lite. De direkta ekonomiska konsekvenserna för Sverige är små.

Om det däremot skulle bli en oro och turbulens på de finansiella mark­naderna kan det via den vägen komma att påverka Sverige och den svenska ekonomin. >>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretess­lagen

>>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen

>>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <>Situationen är naturligtvis väldigt allvarlig. Vi följer från Regeringskansliets sida utvecklingen kontinuerligt.

Anf.  50  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M):

Tack för informationen! Jag instämmer i det sista. Läget är otroligt allvarligt. Det är flera som har beskrivit det som att det är ödesdagar. Det är historiska möten som kommer att ske under helgen. Vi får bevaka vad som händer.

Jag skulle vilja veta lite mer om det grekiska förslaget. Vi har som riksdagsledamöter och ledamöter av EU-nämnden bara kunnat ta del av vad som har läckt ut i medier och vad medierna har rapporterat. Där har det framgått att förslaget från Grekland skulle vara väldigt lika det bud man hade och gick till folkomröstning med.

Jag skulle vilja veta om finansministern kan säga något mer om det grekiska förslaget just nu, hur det ser ut, vad det innehåller och så vidare. Om jag har förstått det rätt skulle det inte innehålla några särskilda större besparingar på offentlig sektor. Jag undrar om det i så fall stämmer.

Förslaget kommer att diskuteras i det grekiska parlamentet i dag som ska ge ett förhandlingsmandat till den grekiska regeringen. Jag har förstått att det är en rätt så stark intern opposition i den grekiska regeringen internt mot detta, också givet folkomröstningsresultatet och så vidare. Vad är spekulationen? Hur ser egentligen scenariot ut för diskussionen i det grekiska parlamentet?

Sedan undrar jag om den svenska hållningen i det här läget. Även om inte vi har stora investeringar eller det svenska bankväsendet påverkas direkt av Greklandskrisen är det indirekta konsekvenser som är desto viktigare. Det påverkar svensk export och riskerar i slutändan att påverka svenska skattebetalare. Icke desto mindre är det väldigt viktigt att ha en tydlig svensk ståndpunkt i det läget.

Det blir en diskussion med statsministern inför EU-28. Inför det mötet vill jag fråga: Vad kan EU-28 göra i detta läge och ställa för krav? Om jag har förstått det rätt finns det önskemål från en del länder i EU28-gruppen som inte ingår i eurozonen att det inte bara enkom kan vara ett internt beslut för eurozonen. Hur ser det ut i det scenariot?

Jag skulle välkomna att det till syvende och sist är viktigt att Sverige är med och är en tydlig röst för att driva på för fortsatta reformer. Det är viktigt att Grekland har fokus på att leverera reformer. Nu har man levererat ett papper. Det handlar också om att följa upp om det blir leverans av detta i slutändan. Vad finns det för trovärdighet i det man nu har levererat? Jag skulle vilja ha lite mer utförliga kommentarer om det grekiska förslaget.

Anf.  51  EMMA WALLRUP (V):

Jag vill fråga hur regeringen ställer sig till att det är de fattiga som drabbas väldigt hårt av krisen. Vi pumpar in pengar i banker och kräver inte via EU att man plockar pengar därifrån det finns i samhället och ger till dem som inte har i den här lösningen. Nedskärningspaket och privatiseringar är en så stor del av de lösningsförslag som ligger. Jag är nyfiken på hur regeringen förhåller sig till de bitarna.

Anf.  52  ORDFÖRANDEN:

Då ger jag mig själv ordet. Hur ser skuldfördelningen ut på Greklands offentliga skulder i dag? Vem är de skyldiga mest pengar, i varje fall ungefär? Är det ECB, interna privatpersoner, utländska banker? Hur ser det ut ungefär? Om det skulle bli något slags delvis inställning av betalningarna, hur slår det på olika aktörer?

Sedan undrar jag också: Hur nära taket är man? Låt oss säga att man fram till den 20 juli hoppas på nödfinansieringen från ECB. Räcker pengarna, eller kommer det inte att finnas några pengar att ta ut ända fram till den 20 juli? Det kan få väldigt svåra sociala effekter, oro och andra effekter, om folk över huvud taget inte ens har pengar att kunna köpa mat för.

Finns det någon analys av hur det grekiska förslaget slår fördelningsmässigt, socialt och liknande? Har man något slags bedömning, och kan man ens göra en sådan bedömning?

Anf.  53  KERSTIN LUNDGREN (C):

The Guardian har en ganska bra sammanställning över förslaget. Eftersom vi just talade om EMU och EU-28 är det intressant att höra på vilket sätt regeringen avser att föra fram synpunkter här. Här sätts en ny norm för hur man stabiliserar i en krissituation. Det som görs nu kommer att läsas nästa gång det händer någonting. Hur ser regeringen på EU-28:s roll och ansvar i det här fallet?

Jag är också lite nyfiken. Det är klart att det är många löften som kommer med upprättande av lagförslag och annat inom en månad på något ställe och ambitioner att göra olika saker, höja skatter med 1 procent i år och 2 procent nästa år, och så vidare. Har regeringen någon bild av säkerheten i att dessa förslag verkligen levereras?

Det finns just nu ingenting på bordet. Erfarenheten från euroanslutningen måste rimligen finnas med i sammanhanget så att man synar korten och säkrar att det finns en genomförbarhet av förslagen. Annars kan en röst i dag var en röst bara i dag, och i morgon röstas förslagen ned när de ska gå igenom parlamentet.

Anf.  54  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

I grunden handlar det om att Grekland ska få lån från de andra euroländerna. Det är viktigt att det är en diskussion mellan Grekland och dem som ska ge det lån. Det är de länder som nu ska ge ytterligare lån till Grekland som innan de vill ge ytterligare lån vill känna sig trygga med att de kan få tillbaka pengarna någon gång. Det är en diskussion mellan de parterna. I den här frågan sitter vi faktiskt lite på läktaren och ska kanske ändå låta de parterna lösa ut den frågan.

>>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen

>>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen

>>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen

>>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen

Skuldfördelningen för den grekiska staten är väldigt talande för hur det ser ut. Den absoluta merparten av skulderna kommer från de andra euroländerna. Uppemot 70 procent av den samlade skulden kommer på ett eller annat sätt från de andra euroländerna antingen via EFSF-mekanismen eller via ECB.

IMF-lånen utgör bara ungefär 8 procent av den samlade skulden. Vidare är en del privat, men den absoluta merparten kommer från de andra euroländerna.

>>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen

Anf.  55  KERSTIN LUNDGREN (C):

Regeringen har sagt att vi ska sitta på läktaren och att euroländerna ska stå för finansieringen. Men vi kan inte vara helt passiva eftersom EU-28 kan påverkas. Här måste vi ha någon uppfattning om vi i den eventuella diskussionen om EMU och fördjupningsprocessen om EMU har fört fram kravet på att EU-28 måste finnas med och att sammanhållningen måste säkras. Då är det givetvis viktigt att också i detta fall lyfta det perspektivet och säkra sammanhållningen.

Kommer regeringen att ha någon uppfattning i denna riktning, eller är det bara läktarposition och tystnad som gäller?

Anf.  56  EMMA WALLRUP (V):

Som jag har förstått det via medierna har IMF förespråkat skuldavskrivning och att skjuta upp lånebetalningar. Åtstramningsstrategin har ju inte fungerat utan snarare lett till ökad kris.

Det finanspolitiska ramverket i Sverige måste vi ibland se på mer långsiktigt för att göra ytterligare investeringar här för att få ökad tillväxt och klimatomställning. Detsamma gäller Grekland. Också där behöver de satsa och bygga i stället för att skära ned eftersom det drabbar både företag och befolkning.

Hur ser regeringen på att IMF har förespråkat en annan utformning av låneåterbetalningen?

Anf.  57  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Det som diskuteras nu bland finansministrarna är inte en EU-28-fråga utan en eurozonsfråga. Det handlar om huruvida de andra euroländerna ska låna ut mer pengar till Grekland. Det är en fråga för euroländerna och inte en EU-28-fråga.

>>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen

Den process som är nu rör euroländerna och handlar om ytterligare lån dem emellan.

>>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen

>>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen

>>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen

>>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen

Anf.  58  KERSTIN LUNDGREN (C):

Om euroländerna på sitt möte kommer fram till att de inte vill ge lån påverkar det givetvis EU-28. Hur tänker regeringen? Det är kort puck om så skulle bli fallet, och effekterna påverkar EU-28. Hur avser regeringen att diskutera det?

Anf.  59  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Det är precis det som statsministern kommer att ta upp i EU-nämnden när han kommer hit på söndag. Då finns förhoppningsvis också lite mer information om vilka frågor som kommer att diskuteras på söndagens EU-toppmöte.

Anf.  60  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar finansministern för samrådet.

§ 2  Jordbruk och fiske

Statsrådet Sven-Erik Bucht

Återrapport från möte i Europeiska unionens råd för jordbruk och fiske den 16 juni 2015

Information och samråd inför möte i Europeiska unionens råd för jordbruk och fiske den 13 juli 2015

Anf.  61  ORDFÖRANDEN:

Vi välkomnar landsbygdsminister Bucht med medarbetare till EU-nämnden. Första punkten på dagordningen gäller om det finns någon muntlig återrapport från mötet den 16 juni, utöver den skriftliga. Nej.

Då går vi in på dagordningspunkt 3, Ordförandeskapets arbetsprogram. Det är en informationspunkt.

Anf.  62  Statsrådet SVEN-ERIK BUCHT (S):

Ordförande! I vanlig ordning ska ordförandeskapet presentera sitt program och sina prioriteringar för de kommande sex månaderna. Sedan den 1 juli är det Luxemburg som hanterar ordförandeskapet. Det är en erfaren nation i detta sammanhang. Det är tolfte gången som man leder arbetet i rådet.

På jordbruksområdet kommer Luxemburg att prioritera förenklingsfrågor och följa marknadsutvecklingen för jordbruksprodukter. Läget på såväl socker- som mjölkmarknaden kommer att diskuteras på detta möte. Man kommer också arr arbeta vidare med att nå en överenskommelse med Europaparlamentet vad gäller förordningen om ekologiska produkter.

På området för djur- och livsmedelspolitik fortsätter arbetet med att försöka nå avslut på ett antal pågående frågor, bland annat om offentlig kontroll, växtskadegörare och läkemedel i foder.

Luxemburg kommer sannolikt även att inleda förhandlingar om förslaget att begränsa användningen av GMO, det vill säga punkt 6 på dagordningen för rådsmötet.

Som vanligt är det annars fokus på fiskefrågor under hösten. Det kommer att handla om kvoter, autonoma tullkvoter och eventuella förslag om datainsamling.

Regeringen har inga synpunkter på ordförandeskapets prioriteringar och programförklaring och välkomnar den presentation vi kommer att få ta del av mer i detalj på måndag.

Anf.  63  ULF BERG (M):

Antibiotikaanvändningen är i ropet. Hur bedömer ministern att detta arbete fortgår i EU? Kommer användningen att minska, speciellt i djur­foder? Sverige är ju ett föredöme här.

Anf.  64  Statsrådet SVEN-ERIK BUCHT (S):

Frågan diskuteras i EU, och fler och fler länder börjar titta på Sverige. Inte minst förs detta resonemang i Nederländerna, Tyskland och Danmark. Jag känner tillförsikt eftersom fler och fler kommer till insikt om problematiken.

På ett tidigare ministermöte lyft jag upp att frågan måste tas in i TTIP-förhandlingarna, vilket kommissionärerna också har gjort. Jag känner därför att det är på väg åt rätt håll.

Anf.  65  ORDFÖRANDEN:

Då går vi vidare till dagordningspunkt 5 om förordningen om utdelning av frukt, grönsaker och mjölk. Den har funnits sedan det revolutionära året 1968.

Anf.  66  Statsrådet SVEN-ERIK BUCHT (S):

Ordförande! Jag föreslår att vi behandlar denna dagordningspunkt tillsammans med dagordningspunkt 8.

Kommissionen kommer på ministerrådet att presentera slutsatser från sin utvärdering av stöd för utdelning av frukt, grönsaker och mjölk i skolan, vilka omfattar både punkt 5 och 8 på dagordningen. Kommissionen kan konstatera att det finns ett brett stöd bland EU:s medlemsstater för detta stöd men att det finns utrymme för förenklingar.

Europaparlamentet har aviserat sin positiva inställning till programmet med krav på högre budget.

Ordförandeskapet kommer även att presentera hur man avser att gå vidare med förslaget.

Regeringens uppfattning är att det finns utrymme för att förbättra skolbarns matvanor men att detta genomförs mer effektivt genom beslut på nationell nivå.

Anf.  67  LARS TYSKLIND (FP):

Jag tackar ministern för dragningen. Från svensk sida har vi varit mycket konsekventa. Det är ingen bra idé att hålla på med detta på EU-nivå, för det är en nationell fråga.

Bedömer ministern att detta kommer att öka i omfattning? Finns det några garantier för att det håller sig på dagens nivå?

Anf.  68  ULF BERG (M):

Min fråga är egentligen densamma. Eftersom regeringen är emot detta, om än inte så tydligt, är det viktigt att försöka få bort denna typ av frågor på EU-nivå. Vi delar helt regeringens uppfattning att detta bör vara en nationell fråga.

Anf.  69  PAVEL GAMOV (SD):

Herr ordförande! Även Sverigedemokraterna instämmer i den kritik som jag tror delas av samtliga riksdagspartier och regeringen. Denna fråga bör avgöras på nationell nivå.

Hur kommer regeringen att agera i detta fall? Hur tydlig kommer man att vara gentemot de andra medlemsländerna med att detta är nationell kompetens och att sådana här detaljfrågor inte bör hanteras på EU-nivå? Hur tydlig kommer regeringen vara på rådsmötet när det gäller den na­tionella kompetensen?

Anf.  70  KERSTIN LUNDGREN (C):

Vår hållning har varit att det är en nationell fråga. Det är viktigt att regeringen är tydlig på den punkten. Frågan är om man i så fall ska gå in och diskutera hur stödprogrammen ska se ut. Det är lite oklart i regeringens ståndpunkt eftersom man anser att det ska beslutas nationellt men samtidigt har synpunkter på hur stödprogrammen ska utformas.

Anf.  71  ORDFÖRANDEN:

Jag har en kommentar vad gäller stödprogrammen under den generella punkten 8. Om det finns informationskampanjer, propagandakampanjer eller reklamkampanjer bör dessa minimeras och handla om miljömässig och hälsomässig hållbarhet.

Anf.  72  Statsrådet SVEN-ERIK BUCHT (S):

I stort sett alla medlemsländer står bakom och driver denna process. Det gör även parlamentet. Det är bara Sverige och Nederländerna som har uppfattningen att detta ska drivas på nationell nivå.

Vi kommer givetvis att fortsätta att driva den linjen, men vi kommer inte att nå majoritet för den eftersom det är 26 mot 2. Att man tittar på förenklingar av processen måste givetvis stödjas. Men det är nationell nivå som är vår position, ingenting annat. Jag bedömer dock att vi inte kommer att vinna gehör för det.

Anf.  73  MAGNUS OSCARSSON (KD):

Ordförande! Vad är argumentationen från de andra länderna för att de driver på? Jag håller med de andra om att det är viktigt att vi får behålla detta för oss själva.

Anf.  74  EMMA WALLRUP (V):

Jag vill följa upp Carl Schlyters ståndpunkt. Om vi inte har möjlighet att påverka detta i stort, borde vi ändå inte driva på att det ska vara ekologiskt hållbara och hälsosamma produkter?

Anf.  75  MARIE GRANLUND (S):

Jag delar verkligen uppfattningen att detta är något som ska skötas på nationell nivå. Men precis som tidigare regeringar är även denna regering kraftigt i minoritet och lyckas inte få till stånd detta. Då uppkommer frågan hur man ska jobba vidare. Men jag förstår att man, precis som den tidigare borgerliga regeringen, inte når ändå fram, utan vi är där vi är.

Anf.  76  Statsrådet SVEN-ERIK BUCHT (S):

Det är många länder som normalt kanske inte har den här typen av produkter i skolor. Det är mest i våra länder det är ganska normalt att vi har det. Det är fattiga länder som driver på att man ska ha detta. Det finns också propåer från parlamentet att utöka budgeten för detta.

Det finns en diskussion som berör att produkterna ska komma inifrån EU. Däremot finns mig veterligt ingen diskussion om att det ska vara ekologiska produkter, även om jag inte har varit med så länge i diskussionerna. Vi får se vart det kommer.

Vi har vår position, och den stöds av Nederländerna.

Anf.  77  ORDFÖRANDEN:

Min kommenterar gällde framför allt dagordningspunkt 8, som är bredare och handlar om generella stöd inom hela jordbrukssektorn.

Till Magnus Oscarsson: Det är många länder som inte har gratis skolmat, och då tycker de att det är praktiskt att få vissa delar finansierade av EU.

Anf.  78  EMMA WALLRUP (V):

Jag har en följdfråga. Det var egentligen hälsosamma produkter som jag var mest nyfiken på. Hur ser det ut på den fronten?

Anf.  79  ORDFÖRANDEN:

De produkter det finns stöd för är mjölk, bananer och frukt.

Anf.  80  Statsrådet SVEN-ERIK BUCHT (S):

Det är en fråga som Sverige har drivit att det ska vara hälsosamma produkter. Vi kommer givetvis att driva det fortsättningsvis.

Anf.  81  ORDFÖRANDEN:

Då tackar vi för informationen och går vidare till dagordningspunkt 6 om förordningen om möjlighet att begränsa eller förbjuda användning av genetiskt modifierade livsmedel och foder inom ländernas territorier.

Anf.  82  Statsrådet SVEN-ERIK BUCHT (S):

[ohörbart] … tillsammans med dagordningspunkt 9.

Kommissionen har presenterat ett lagförslag som man hoppas ska lösa upp de politiska låsningarna vad gäller omröstning om marknadsgodkännande av GMO för livsmedel och foder. Kommissionens förslag bygger på det nyligen godkända direktiv som möjliggör för medlemsstaterna att förbjuda odling av GMO på sina territorier. Detta lagförslag skulle möjliggöra att medlemsstaterna förbjuder användning av GMO som livsmedel och foder på sina egna territorier.

Jag ser fram emot att få höra hur kommissionen och ordförandeskapet har tänkt i de här frågorna och hur de arbetar med detta lagförslag. Jag ser också fram emot att få höra andra medlemsstaters initiala reaktioner i den diskussion som följer.

Kommissionen har också tagit fram ett meddelande som beskriver den analys som ligger bakom lagförslaget.

Anf.  83  EMMA WALLRUP (V):

Vänsterpartiet lämnade i miljö- och jordbruksutskottet en avvikande mening angående detta. Vi tycker att de skrivningar som finns nu är lite bättre och tycker att det är ett steg framåt. Men vi tycker att det är viktigt att tydliggöra att länder måste kunna säga nej till GMO när de tycker att det är den linje som ska drivas. Länderna ska alltid kunna göra egna bedömningar och ställa sig mot GMO, även när Efsa har en annan åsikt eller lägger fram ett annat förslag.

Det är fortfarande vår avvikande mening.

Anf.  84  LARS TYSKLIND (FP):

Den här frågan har under den senaste månaden diskuterats vid åtminstone ett par tillfällen i miljö- och jordbruksutskottet. Beträffande den konkreta del som vi ser här hade vi från Alliansens sida en avvikande mening vid överläggningen den 11 juni.

De ståndpunkter som framförde då var att vi såg att konsekvenserna riskerar att störa principerna för den inre marknaden. Vi tog även upp frågan om WTO-reglerna. Vid ytterligare något tillfälle har vi diskuterat den vetenskapliga grunden, som väl egentligen hela tiden har varit den svenska utgångspunkten.

Man kan naturligtvis ha förståelse för att det finns en dåligt eller icke fungerande beslutsprocess som har funnits i åratal. Jag vet inte om den har fungerat någonsin.

I den svenska ståndpunkten säger regeringen: ”Allmänt sett ställer sig regeringen dock frågande till förslaget och hur det ska kunna tillämpas i praktiken.”

Det får mig att gå över till de konkreta frågor som har ställts från kommissionens sida för att styra upp diskussionen, som jag tror att det stod. Den första frågan gäller om medlemsstaterna anser att det här alternativet kan erbjuda en genomförbar, rättsligt hållbar lösning.

Jag uppfattar det så att regeringen, när man åker dit, i grunden inte tycker att det är ett bra förslag. Det är just av den anledningen som vi från Alliansens sida i vår avvikande mening säger som en slutkläm att vi tycker att regeringen ska kräva att förslaget helt enkelt dras tillbaka.

Anf.  85  ULF BERG (M):

Ordförande! GMO har diskuterats i miljö- och jordbruksutskottet, och vi har fått en ståndpunkt från regeringen, från att ha åkt till Bryssel och avstått från att rösta, vilket naturligtvis har varit olyckligt.

Det är viktigt att konstatera att det är en speciell, sträng lagstiftning i EU för att få en GMO-gröda godkänd. När man sedan ska bruka den handlar det om en annan lagstiftning, så att vi håller isär detta. Här tycker vi att det är viktigt att vetenskapen och ingenting annat får styra.

Nästa fråga är om enskilda länder ska kunna gå in och störa den inre marknaden. Så ser vi det, om man kan börja säga nej till vissa produkter som EU har godkänt.

Jag kan likt Lars Tysklind hänvisa till den avvikande mening som finns. Det finns väl anledning att återkomma till den, om regeringen inte ändrar ståndpunkt i den här frågan och blir tydligare.

Anf.  86  BÖRJE VESTLUND (S):

Den här frågan är väldigt gammal, lika gammal som EU-nämnden, höll jag på att säga.

Att vi i nämnden har varit tveksamma – det har varit en ganska enig nämnd tidigare – har gällt om ett land skulle kunna säga nej. Skälet har varit att det är svårt att säga: Just i detta geografiskt avskilda område kan man kunna hålla GMO inom det området. Vi vet ju att många växter förökar sig genom att de ”flyger iväg” – det heter säkert något finare om man sitter i miljö- och jordbruksutskottet. Det är alltså inte så enkelt.

Detta har varit en fråga som vi har diskuterat vid ett antal tillfällen, då vi har varit förhållandevis tveksamma.

Anf.  87  ORDFÖRANDEN:

Jag vill också kommentera detta ärende.

Allianspartierna hävdar att det ska baseras på vetenskaplig grund. Det tycker jag också är viktigt. Då är det olyckligt att man inte ens i dag uppfyller och knappt någonsin har uppfyllt lagstiftningens krav på att undersöka långsiktiga, kumulativa effekter på jordlevande icke-målorganismer eller andra arter, till exempel malar, trollsländor och europeiska varianter av bin och inte bara amerikanska varianter av bin.

Det vore bra om vi kunde enas om att det är de underlagen vi ska ha när vi ska fatta våra beslut om dessa frågor. Den vetenskapliga grunden vore önskvärd att få. Den har ofta försummats. Man har ofta hänvisat till andra arter på andra ställen och hävdat att miljöerna är likvärdiga. Jag tycker dock att det finns en viss skillnad mellan till exempel skärgården och Maine.

Jag undrar också om möjligheten för nationer att fatta beslut. Alla är överens om att det inte är särskilt tydligt och inte särskilt klart, och vi är inte säkra på hur bra det kommer att fungera.

Jag vänder mig också mot något annat. Om man säger att det ska vara en vetenskaplig grund undrar jag varför man blandar in WTO-aspekter. Antingen väljer man en handelspolitisk grund eller också väljer man en vetenskaplig grund. Om de står i konflikt med varandra, hur hanterar man det?

Lagstiftningen är väldigt tydlig. Sedan Efsa har gjort sin rekommendation har både kommissionen och medlemsländerna möjlighet att fatta beslut som avviker från Efsa. Vill man att länderna alltid ska följa Efsas beslut får man ändra lagstiftningen. Den lagstiftning som finns ger möjlighet att avvika, och lagstiftningen ska följas.

Anf.  88  EMMA WALLRUP (V):

Jag uppfattade i diskussionen i miljö- och jordbruksutskottet att regeringen ville att vi skulle följa Efsa, förutom i vissa undantagsfall som gäller vissa skadliga ämnen. Efsa har fått mycket kritik för att göra missbedömningar när det gäller landskapspåverkan och en hel del annan miljöpåverkan på olika sätt och även socioekonomisk påverkan.

Ministern svarade då att ni har gett ett uppdrag för att regeringen ska komma med förslag på hur Efsa kan förbättra sitt arbete. Men nu låter det på er i debatten som om regeringen inte har ståndpunkten att länderna ska behöva lyda Efsa i de andra fallen förutom undantagen.

Då undrar jag hur ståndpunkten ser ut i nuläget.

Anf.  89  ORDFÖRANDEN:

Ståndpunkten är som den såg ut då. Jag bara refererar till möjligheten för länder att avvika på olika grunder. De finns beskrivna i miljö- och jordbruksutskottets dokument.

Anf.  90  LARS TYSKLIND (FP):

Vi kanske glider iväg i diskussionen. Beträffande odling har det redan bestämts att länderna kan säga nej. Vad det handlar om i dag är produktsäkerhet, att det är produkter som är godkända som säkra inom EU. Då blir handelsaspekten tyngre.

Anf.  91  Statsrådet SVEN-ERIK BUCHT (S):

Det handlar inte om godkännande av produkter, utan ärendet handlar om införsel, om det ska finnas en nationell beslutanderätt om införsel av GMO-produkter. Man måste nog hålla isär de två frågorna.

Vi har, som vi brukar, gått ut på remiss till myndigheter för att få inspel kring detta. Dem avvaktar vi. Vi avvaktar också rådets rättsanalys av förslaget. Är det förenligt med fördraget? Är det förenligt med internationella handelsavtal, WTO-regler och så vidare?

Enligt de signaler som vi får finns det stor tveksamhet från många medlemsstater och organisationer, och inte minst finns det ett stort motstånd från parlamentet i den här frågan.

Anf.  92  ORDFÖRANDEN:

Vi diskuterar nu två frågor samtidigt. Den ena är dagordningspunkt 6, möjligheten för nationella undantag, och den andra är dagordningspunkt 9, den generella beslutsprocessen. Vi kommer att fatta två enskilda beslut om dem.

Anf.  93  LARS TYSKLIND (FP):

Jag skulle vilja återkomma till de konkreta frågorna. Kommer Sverige att ha några konkreta svar på dem när ni träffas? I så fall skulle det vara intressant att ta del av vad de kommer att innehålla.

Anf.  94  Statsrådet SVEN-ERIK BUCHT (S):

Som jag sade: Vi tar fram ett underlag för att kunna bilda en position. Frågan är inte föremål för beslut nu på måndag, utan det är en inledande diskussion. Vi måste avvakta de remisser som vi har tagit in. Vad vi på måndag får höra är hur man rättsligt ser på de här bitarna. Det underlaget har vi inte i dag, för att kunna säga antingen eller. Men det finns en stor tveksamhet från många kring detta.

Anf.  95  ORDFÖRANDEN:

Innan vi fattar beslut vill jag fråga om allianspartiernas avvikande mening gällde dagordningspunkt 6, 9 eller båda.

Anf.  96  LARS TYSKLIND (FP):

Åtminstone gäller den punkt 6. Det är den avvikande mening som vi hade i miljö- och jordbruksutskottet den 11 juni. Vi står fast vid den. Jag tror väl att den bli applicerbar på båda punkterna på något sätt. Gör den inte det?

Anf.  97  ORDFÖRANDEN:

Vi lägger den avvikande meningen på dagordningspunkt 6, och i den mån den är tillämpbar på dagordningspunkt 9 har regeringen fått det budskapet också. Vänsterpartiet hade avvikande mening på båda punkterna – det var ganska tydligt.

Då noterar jag att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning vad gäller dagordningspunkt 6 med en avvikande mening anmäld från de fyra allianspartierna Moderaterna, Folkpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna och en oliklydande avvikande mening från Vänsterpartiet, och inriktningsbeslutet är likadant för dagordningspunkt 9.

Då har vi kommit till dagordningspunkt 7.

Anf.  98  Statsrådet SVEN-ERIK BUCHT (S):

Vid rådsmötet ska även marknadssituationen för jordbruksprodukter diskuteras, med anledning av att Ryssland förlänger sitt importstopp med ett år. Många länder har påtalat det allvarliga läget inom en rad sektorer, såsom frukt, grönsaker, socker, fläsk, nötkött och mjölk.

För svenska producenter är marknadssituationen för mjölk fortfarande mycket problematisk med fortsatt sjunkande priser på världsmarknaden.

Med anledning av det allvarliga läget i mjölksektorn samlade regeringen under våren aktörer i mjölksektorn till ett arbete för att ta fram åtgärdsförslag för att överbrygga lönsamhetskrisen. Det har resulterat i en handlingsplan för mjölk som fokuserar på att höja konkurrenskraften genom exempelvis rådgivning.

En statlig kreditgaranti är också under utarbetande tillsammans med svenska kreditgivare. Man beräknar att svenska lantbruk ska kunna beviljas stöd i oktober.

På EU-nivå anser regeringen att åtgärderna för att undanröja handelshinder och därmed möjliggöra ökad export är strategiskt viktiga. I EU bör vi därför prioritera arbetet med att främja ökad handel. Det är också avgörande att vi satsar mer på att höja produktiviteten och konkurrenskraften, bland annat genom forskning och innovation.

Anf.  99  MAGNUS OSCARSSON (KD):

Jag tackar ministern för detta. Under övriga frågor finns punkten Den oroväckande situationen på mejerimarknaden. Involveras det i den fråga som ministern nu tar upp?

Anf.  100  PAVEL GAMOV (SD):

Jag vill bara anmäla avvikande mening med hänvisning till det som vi har sagt i miljö- och jordbruksutskottet tidigare gällande mjölkkvoterna.

Anf.  101  ULF BERG (M):

Om jag förstår regeringens ståndpunkt rätt bedömer man att denna kris kommer att fortsätta men att man samtidigt ser det som en nationell åtgärd att förbättra konkurrenskraften. Är det så vi ska uppfatta regeringens ståndpunkt i denna fråga?

Anf.  102  Statsrådet SVEN-ERIK BUCHT (S):

Först och främst är det en annan punkt som Magnus Oscarsson tar upp. Men det är mycket möjligt att ordföranden föreslår att man behandlar dessa punkter gemensamt på rådsmötet. Det vet jag inte.

När det gäller krisåtgärderna kan jag säga följande. En sak är de na­tionella åtgärder som vi vidtar, och de kommer inte att diskuteras där. Som jag nämnde handlar det på EU-nivå framför allt om att undanröja handels­hinder för att öka exporten av mejeriprodukter och öka produktiviteten och konkurrenskraften genom forskning och innovation.

Det handlar alltså om två saker, nämligen det som vi talar om på EU-nivå och de nationella åtgärderna.

Krisen består, och den förvärras tyvärr på grund av att världsmarknadspriserna faller.

Anf.  103  ORDFÖRANDEN:

Till all denna dysterhet kan jag tillägga att jag den senaste veckan har träffat två glada svenska mjölkbönder. Båda har ställt om med fokus på ökad egenproduktion av foder genom en ökad andel egen betesmark. Det är också en form av produktivitetsökning att minska kapitalintensiteten och öka lönsamheten. Forskning och innovation kan alltså ta många vägar, och det finns i alla fall några bönder som klarar sig. Vi hoppas att fler kan hitta egna lösningar som passar dem.

Men just nu finner jag, när det gäller denna punkt, att det inte finns någon annan avvikande mening än den som är anmäld från Sverigedemokraterna och att det därmed finns stöd för regeringens här redovisade inriktning.

Vi går vidare till punkt 10, Övriga frågor. Finns det något under dessa som landsbygdsministern vill ta upp?

Anf.  104  Statsrådet SVEN-ERIK BUCHT (S):

Jag är beredd att svara på frågor under denna punkt.

Det kommer också att vara en lunchdiskussion rörande jordbrukets roll för sysselsättning och tillväxt.

Anf.  105  ORDFÖRANDEN:

Finns det några frågor om lunchdiskussionen eller övriga frågor?

Anf.  106  KERSTIN LUNDGREN (C):

Kommer regeringen att delta i denna lunchdiskussion med någon egen ståndpunkt?

Anf.  107  Statsrådet SVEN-ERIK BUCHT (S):

Vi kommer givetvis att vara med på lunchdiskussionen. Det är viktigt att vi upprätthåller en god ambitionsnivå och har fokus på arbetet med dessa frågor. Det handlar också om tillväxt och ökad sysselsättning på landsbygden. Där spelar jordbruket en mycket viktig roll som motor för landsbygdsutveckling.

Vi har flera verktyg att arbeta med på detta område. Det är många olika åtgärder inom de europeiska struktur- och investeringsfonderna som är viktiga. I detta sammanhang kommer jag att lyfta fram en ökad helhetssyn. Arbetet med att samordna de olika fonderna har stärkts under denna programperiod, vilket är bra.

Sedan har vi också partneröverenskommelsen som är förankrad hos riksdagen genom skrivelse. Det är ett steg mot en ökad helhetssyn när det gäller de insatser som görs inom fonderna. Genom bättre samordning kan man få synergier, utveckla innovationer och skapa sysselsättning och tillväxt. Detta arbete behöver fortsätta. Men det räcker inte. Vi måste också titta på hur andra politikområden som påverkar jordbruket kan utformas så att utvecklingen av innovationer, sysselsättning och tillväxt bättre kan uppnås. Det är ett arbete som behöver genomföras på såväl EU-nivå som nationell och regional nivå. Det kommer jag att lyfta fram under lunchdiskussionen.

Anf.  108  ORDFÖRANDEN:

Om man har den senaste versionen av föredragningspromemorian finns regeringens ståndpunkt i denna fråga på s. 9.

Vi tackar landsbygdsministern för informationen och för diskussionen.

Innehållsförteckning

§ 1  Ekonomiska och finansiella frågor 1

Anf.  1  ORDFÖRANDEN 1

Anf.  2  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 1

Anf.  3  ORDFÖRANDEN 1

Anf.  4  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 1

Anf.  5  ORDFÖRANDEN 1

Anf.  6  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 1

Anf.  7  ORDFÖRANDEN 2

Anf.  8  PAVEL GAMOV (SD) 2

Anf.  9  ARON MODIG (KD) 2

Anf.  10  BÖRJE VESTLUND (S) 2

Anf.  11  KERSTIN LUNDGREN (C) 2

Anf.  12  MARIA PLASS (M) 2

Anf.  13  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 3

Anf.  14  MARIA PLASS (M) 3

Anf.  15  ORDFÖRANDEN 3

Anf.  16  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 3

Anf.  17  ORDFÖRANDEN 4

Anf.  18  MARIA PLASS (M) 4

Anf.  19  ORDFÖRANDEN 4

Anf.  20  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 4

Anf.  21  EMMA WALLRUP (V) 5

Anf.  22  ORDFÖRANDEN 5

Anf.  23  EMMA WALLRUP (V) 5

Anf.  24  PAVEL GAMOV (SD) 5

Anf.  25  HANS ROTHENBERG (M) 5

Anf.  26  KERSTIN LUNDGREN (C) 6

Anf.  27  ORDFÖRANDEN 6

Anf.  28  MARIE GRANLUND (S) 6

Anf.  29  ORDFÖRANDEN 6

Anf.  30  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 6

Anf.  31  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M) 7

Anf.  32  ORDFÖRANDEN 7

Anf.  33  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 7

Anf.  34  ULRIKA KARLSSON I UPPSALA (M) 7

Anf.  35  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 7

Anf.  36  ORDFÖRANDEN 7

Anf.  37  KERSTIN LUNDGREN (C) 7

Anf.  38  ORDFÖRANDEN 8

Anf.  39  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 8

Anf.  40  MARIE GRANLUND (S) 8

Anf.  41  BÖRJE VESTLUND (S) 8

Anf.  42  ORDFÖRANDEN 8

Anf.  43  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M) 8

Anf.  44  ORDFÖRANDEN 9

Anf.  45  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 9

Anf.  46  ORDFÖRANDEN 9

Anf.  47  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 9

Anf.  48  ORDFÖRANDEN 9

Anf.  49  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 10

Anf.  50  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M) 11

Anf.  51  EMMA WALLRUP (V) 11

Anf.  52  ORDFÖRANDEN 12

Anf.  53  KERSTIN LUNDGREN (C) 12

Anf.  54  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 12

Anf.  55  KERSTIN LUNDGREN (C) 13

Anf.  56  EMMA WALLRUP (V) 13

Anf.  57  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 13

Anf.  58  KERSTIN LUNDGREN (C) 13

Anf.  59  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 14

Anf.  60  ORDFÖRANDEN 14

§ 2  Jordbruk och fiske 15

Anf.  61  ORDFÖRANDEN 15

Anf.  62  Statsrådet SVEN-ERIK BUCHT (S) 15

Anf.  63  ULF BERG (M) 15

Anf.  64  Statsrådet SVEN-ERIK BUCHT (S) 15

Anf.  65  ORDFÖRANDEN 16

Anf.  66  Statsrådet SVEN-ERIK BUCHT (S) 16

Anf.  67  LARS TYSKLIND (FP) 16

Anf.  68  ULF BERG (M) 16

Anf.  69  PAVEL GAMOV (SD) 16

Anf.  70  KERSTIN LUNDGREN (C) 17

Anf.  71  ORDFÖRANDEN 17

Anf.  72  Statsrådet SVEN-ERIK BUCHT (S) 17

Anf.  73  MAGNUS OSCARSSON (KD) 17

Anf.  74  EMMA WALLRUP (V) 17

Anf.  75  MARIE GRANLUND (S) 17

Anf.  76  Statsrådet SVEN-ERIK BUCHT (S) 17

Anf.  77  ORDFÖRANDEN 18

Anf.  78  EMMA WALLRUP (V) 18

Anf.  79  ORDFÖRANDEN 18

Anf.  80  Statsrådet SVEN-ERIK BUCHT (S) 18

Anf.  81  ORDFÖRANDEN 18

Anf.  82  Statsrådet SVEN-ERIK BUCHT (S) 18

Anf.  83  EMMA WALLRUP (V) 18

Anf.  84  LARS TYSKLIND (FP) 19

Anf.  85  ULF BERG (M) 19

Anf.  86  BÖRJE VESTLUND (S) 19

Anf.  87  ORDFÖRANDEN 20

Anf.  88  EMMA WALLRUP (V) 20

Anf.  89  ORDFÖRANDEN 20

Anf.  90  LARS TYSKLIND (FP) 20

Anf.  91  Statsrådet SVEN-ERIK BUCHT (S) 21

Anf.  92  ORDFÖRANDEN 21

Anf.  93  LARS TYSKLIND (FP) 21

Anf.  94  Statsrådet SVEN-ERIK BUCHT (S) 21

Anf.  95  ORDFÖRANDEN 21

Anf.  96  LARS TYSKLIND (FP) 21

Anf.  97  ORDFÖRANDEN 21

Anf.  98  Statsrådet SVEN-ERIK BUCHT (S) 22

Anf.  99  MAGNUS OSCARSSON (KD) 22

Anf.  100  PAVEL GAMOV (SD) 22

Anf.  101  ULF BERG (M) 22

Anf.  102  Statsrådet SVEN-ERIK BUCHT (S) 22

Anf.  103  ORDFÖRANDEN 23

Anf.  104  Statsrådet SVEN-ERIK BUCHT (S) 23

Anf.  105  ORDFÖRANDEN 23

Anf.  106  KERSTIN LUNDGREN (C) 23

Anf.  107  Statsrådet SVEN-ERIK BUCHT (S) 23

Anf.  108  ORDFÖRANDEN 24