Fredagen den 10 juni 2016

EU-nämndens uppteckningar 2015/16:47

§ 1  Sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor

Arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson

Återrapport från möte i Europeiska unionens råd för sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor den 7 mars 2016

Återrapport från informellt ministermöte den 19–20 april 2016

Information och samråd inför möte i Europeiska unionens råd för sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor den 16–17 juni 2016

Anf.  1  ORDFÖRANDEN:

Vi välkomnar arbetsmarknadsminister Johansson med medarbetare. Först på dagordningen står återrapport från mötet den 7 mars och det informella mötet den 19–20 april. Var så god!

Anf.  2  Arbetsmarknads- och etableringsminister YLVA JOHANSSON (S):

Tack så mycket! Jag har lämnat en skriftlig rapport och svarar gärna på frågor om sådana finns.

Anf.  3  ORDFÖRANDEN:

Har vi några frågor på återrapporteringen? Jag finner att så inte är fallet.

Då går vi vidare till dagordningspunkt 5 och förslaget till direktiv om utstationering av arbetstagare.

Anf.  4  Arbetsmarknads- och etableringsminister YLVA JOHANSSON (S):

Nu kommer en lägesuppdatering när det gäller utstationeringsdirektivet. Kommissionen har föreslagit förändringar i det befintliga direktivet som reglerar vad som gäller vid tillfälligt arbete i ett annat land.

På mötet kommer ordförandeskapet att presentera en lägesrapport om förhandlingarna, och kommissionen kommer att ge en uppdatering om läget. Förslaget har av subsidiaritetsskäl fått gult kort från ett antal parlament. Kommissionen har nu att ta ställning till hur man ska reagera på det gula kortet. Vi får se om vi får något besked om detta på mötet.

Beträffande de svenska ståndpunkterna överlade jag med arbetsmarknadsutskottet den 12 april. Där framgår att regeringen är positiv till det förslag som kommissionen har presenterat. Framför allt vill vi ha likabehandling, eller mer likabehandling, av arbetstagare som tillfälligt arbetar i ett annat land.

Regeringens målsättning är att vi så långt som möjligt ska kunna kräva likvärdiga villkor och likadan behandling som för inhemsk arbetskraft när det gäller grundläggande arbets- och anställningsvillkor inom ramen för utstationeringsdirektivets område och med respekt för den fria rörligheten.

Regeringen stöder förslaget om att ersätta begreppet minimilön med ”lön och andra ersättningar” eller liknande begrepp. Det viktiga är att vad som ingår i begreppen ska bestämmas nationellt och tolkas nationellt i enlighet med de olika nationella arbetsmarknadsmodellerna och med respekt för parternas autonomi. Det är viktigt att lönebegreppet inte harmoniseras på EU-nivå.

När det gäller det som nu kommer upp i Epsco är förslaget att vi i Sverige noterar lägesrapporten från ordföranden och kommissionens uppdatering. Vid behov, beroende på om det blir diskussion eller inte, kan jag framföra den svenska ståndpunkten som jag överlagt med arbetsmarknadsutskottet om.

Läget i rådsarbetsgruppen har varit att vissa av de länder som gett gult kort – inte alla dessa länder – har velat pausa arbetet i rådsarbetsgruppen. Regeringens ståndpunkt är att vi ska fortsätta förhandlingarna i Epscorådet i avvaktan på kommissionens beslut och ställningstagande med anledning av de gula korten.

Anf.  5  ORDFÖRANDEN:

Lägesrapporten har kommit; ni fick den i går kväll i utskick 3.

Anf.  6  CHRISTIAN HOLM BARENFELD (M):

Ordförande! Det är ju som sagt överlagt i arbetsmarknadsutskottet, och vi noterar också lägesrapporten. Men i och med att regeringen vid behov har en ståndpunkt har vi också vid behov en avvikande mening. Denna mening är densamma som vi lade fram i arbetsmarknadsutskottet, men för att allt ska komma till handlingarna läser jag upp den:

Alliansen motsätter sig EU-kommissionens förslag om förändringar i utstationeringsdirektivet. Det är angeläget att säkerställa skyddet för utstationerade arbetstagares villkor och att främja en sund konkurrens på den inre marknaden, samtidigt som den fria rörligheten av tjänster värnas.

I syfte att förbättra tillämpningen och efterlevnaden av utstationeringsdirektivet antogs för två år sedan ett tillämpningsdirektiv. Tidsfristen för medlemsstaterna att införliva dessa bestämmelser i sin nationella lagstiftning löper ut i mitten av 2016. Vi anser att detta är viktiga steg som kan bidra till förbättringar för alla parter, varför prioriteringen borde vara att få dessa nya regler på plats. Innan dessa regler implementerats och utvärderats bör inte utstationeringsdirektivet öppnas för en revidering.

Vi ser en risk att kommissionens förslag kommer att försämra förutsättningarna för rörligheten inom EU genom att försvåra för företag och arbetstagare att verka i ett annat land. Det kan i sin tur hämma kompetensförsörjningen och bidra till ett sämre utbud med mindre konkurrenskraftiga priser. Ytterst bidrar det till att försämra EU:s konkurrenskraft i en tid då vi står inför stora ekonomiska utmaningar och reformbehov i medlemsstaterna och därtill utmanas av tillväxtekonomier i andra delar av världen.

Som förslaget ser ut nu riskerar antalet konflikter på arbetsmarknaden att öka. Dessutom kan kraven på företag från andra länder komma att bli högre än kraven på inhemska företag. Regeringen bör i förhandlingarna bevaka och verka för att så inte blir fallet.

Enligt utstationeringsdirektivet ska minimivillkor i värdlandets regler tillämpas på vissa angivna områden. Det handlar om regler som rör lön, betalda semesterdagar, arbetstid och arbetsmiljö – den så kallade hårda kärnan. Det innebär att utstationerade arbetstagare garanteras en minimistandard i den mån de inte tillförsäkras detta genom sitt hemlands regler.

Vi anser att regelverket i allt väsentligt fungerar bra i dag. Det är vidare högst osäkert om en omförhandling av utstationeringsdirektivet skulle leda till ett för Sverige förbättrat slutresultat och i tillräcklig utsträckning ta hänsyn till den svenska arbetsmarknadsmodellen.

Ett stort antal EU-länder har arbetsmarknadsmodeller som väsentligt skiljer sig från vår. De har också andra intressen än våra. Även mot den bakgrunden bör regeringens linje vara att ett genomförande av tillämpningsdirektivet ska prioriteras framför en revidering av utstationeringsdirektivet.

Anf.  7  ORDFÖRANDEN:

Jag ser att de övriga allianspartierna bekräftar att detta är en gemensam avvikande mening. Om denna punkt övergår från informationspunkt till diskussionspunkt finner jag att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning samt en avvikande mening från allianspartierna.

Vi går vidare till dagordningspunkt 6, Översyn av direktivet om skydd för arbetstagare mot risker vid exponering för carcinogener eller mutagena ämnen i arbetet.

Anf.  8  Arbetsmarknads- och etableringsminister YLVA JOHANSSON (S):

Under denna punkt kommer rådets ordförande att presentera en lägesrapport om kommissionens förslag till ändringar i carcinogen- och mutagendirektivet. Arbetsmiljödirektiven är organiserade så att det finns ett ramdirektiv och 23 särskilda direktiv. Detta är ett av dem, som föreslås förändras.

Förslaget går ut på att gränsvärden för exponering revideras eller införs för 13 kemiska ämnen. Cancer är den främsta orsaken till arbetsrelaterade dödsfall i EU, och förslaget skulle enligt kommissionens konsekvensanalyser kunna rädda många liv framöver.

Jag har överlagt med arbetsmarknadsutskottet om förslaget och om en svensk ståndpunkt. Datumet var den 7 juni. Det innebär att regeringen välkomnar framtagandet av nya gränsvärden, för vi tror att det är bra både för arbetarnas hälsa och för konkurrensen inom EU. Det är bra att det uppdateras med hänvisning till att ny kunskap kommer fram. Den svenska ståndpunkten är också att gränsvärden för krom VI bör sänkas. Gränsvärdet i förslaget är väsentligt högre än de svenska gränsvärdena. Det finns också några andra ståndpunkter som vi driver i arbetet som jag har redogjort för och överlagt med arbetsmarknadsutskottet om.

Läget nu inför Epsco är dock inte ett antagande utan en lägesrapport. Förslaget innebär att vi noterar lägesrapporten.

Anf.  9  ORDFÖRANDEN:

Då bekräftar alltså statsrådet att förslaget om att anta en allmän riktlinje har utgått ifrån dagordningen och att det bara blir en informationspunkt i detta läge.

Anf.  10  FREDRIK SCHULTE (M):

Vi brukar vara överens om att det här med att rädda liv är någonting bra. Vi har ingen invändning i sak.

Däremot – som vi brukar framhålla i denna typ av frågor som vi också brukar komma överens om – tycker vi att det är viktigt att i ståndpunkter som denna påpeka att till exempel arbetsmiljöfrågor trots allt i huvudsak är en nationell kompetens. Men detta är alltså en typ av frågor som vi brukar bli överens om.

Anf.  11  ORDFÖRANDEN:

Samtidigt är kemikaliepolitiken och reglering av den en fråga på EU-nivå. Det är därför direktiven finns. Jag antar att vi allihop är överens om själva principen. Men det är fastslaget i fördraget att vi ska ha detta direktiv, och det här är en uppdatering av ett tidigare existerande direktiv. Jag är personligen mycket glad över att man äntligen justerar de gränsvärden som jag redan för tio år sedan försökte få ned och att de införs för vissa ämnen.

Statsrådet kan reagera på ståndpunkten.

Anf.  12  Arbetsmarknads- och etableringsminister YLVA JOHANSSON (S):

Jag har överlagt om ståndpunkten i arbetsmarknadsutskottet. Den innebär att vi ska välkomna förändringen. Vi har överlagt med arbetsmarknadens parter om frågorna, och det finns några synpunkter som vi driver i arbetet. Det gäller krom VI, och det gäller även kvartsdamm.

Anf.  13  ORDFÖRANDEN:

I detta läge är det en informationspunkt, och jag tackar för informa­tionen.

Vi går vidare till dagordningspunkt 8

Anf.  14  Arbetsmarknads- och etableringsminister YLVA JOHANSSON (S):

Det gäller den europeiska terminen inför Europeiska rådet den 28–29 juni, då stats- och regeringscheferna förväntas ställa sig bakom de landsspecifika rekommendationerna. Punkt 8 innehåller dels en diskussionspunkt, dels underpunkter som utgör beslutspunkter. Jag kommer att redogöra för hela dagordningspunkten.

Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll ansvarar för ett yttrande under punkt 8 b, men hon har bett mig föredra ärendet här i EU-nämnden.

Låt oss ta underpunkterna först. Punkt 8 a innebär att Epscorådet ska godkänna sysselsättningsdelarna i de landsspecifika rekommendationerna. Finansminister Magdalena Andersson kommer på onsdag nästa vecka att samråda om de ekonomisk-politiska aspekterna av rekommendationerna, så detta gäller enbart de aspekter som rör sysselsättning.

Kommissionen baserar sina förslag på rekommendationer på sysselsättningsområdet bland annat på en granskning av ländernas nationella reformprogram. När det gäller Sverige har kommissionen precis som förra året inte föreslagit någon rekommendation alls på sysselsättningsområdet. Det är vi och Danmark som inte har fått några rekommendationer på detta område.

Regeringens syn är att rekommendationerna är ett bra instrument för att uppmuntra till en ansvarsfull ekonomisk politik och uppfyllelse av de mål som har satts upp inom EU. Men det är parlamenten i varje medlemsstat som ytterst beslutar om utformningen av den nationella politiken.

Jag föreslår att Sverige på rådsmötet ställer sig bakom ett godkännande av sysselsättningsdelarna i utkastet till rådets rekommendationer till varje medlemsstat och det tillhörande utkastet till förklarande not. Detta ligger även i linje med den överenskommelse som träffades mellan regeringen och EU-nämnden i juni 2012 gällande förhållningssättet till rekom­mendationer.

Anf.  15  DÉSIRÉE PETHRUS (KD):

Det är bra att regeringen säger att man ska lyfta fram vikten av utbildning och färdigheter för att rusta människor för att komma in och stanna kvar på arbetsmarknaden. Jag tycker dock att man bör lägga till att vi behöver fler enkla jobb och att vi behöver sänka trösklarna in på arbetsmarknaden. Om man inte får in detta skulle jag vilja ha det som en avvikande mening.

Anf.  16  JOHNNY SKALIN (SD):

Herr ordförande! De här frågorna brukar komma upp på löpande basis här i EU-nämnden. Det är inte så konstigt, för man försöker från Bryssels och EU:s sida att hela tiden flytta fram sina positioner och få makt över fler politiska områden. Det här är ett tydligt exempel på det: Man ska införliva sysselsättning och socialpolitik i rekommendationerna, som sedan i praktiken kommer att utvecklas vidare till regelrätta maktöverförande beslut. Vi har sett prov på detta med ungdomsinitiativet. Man ville bilda, och har bildat, olika typer av institutioner och myndigheter på EU-nivå.

Jag välkomnar inte denna utveckling, för jag anser inte att vi behöver dessa så kallade rekommendationer. De är ju inte heller rekommendationer för de länder som är satta under press som medlemmar av EMU, och vi har inte ens undantag från dem. Vi kan inte slippa dem trots att vi har haft en folkomröstning i Sverige.

Jag är förvånad över att man från Sveriges sida enträget envisas med att vi inte ska ha ett undantag från EMU och euron trots att vi har haft ett folkomröstningsutslag i frågan och trots att vi har en stark opinion i sakfrågan. Jag vill därför anmäla avvikande mening i alla tre ärenden. Jag tycker att regeringen borde stå upp för den svenska självständigheten i stället för att hela tiden hålla på och flytta fram positionerna för EU:s del.

Någonting som jag särskilt vänder mig mot är regeringens inställning att överföra mer socialpolitik till EU-nivå. Där har regeringen verkligen någonting att förklara för väljarna. Vad avser man med den typen av politik? Varför tycker inte regeringen att de svenska väljarna ska kunna välja sina företrädare som de sedan kan byta ut om de inte är nöjda med dem? Det är precis det man inte kan göra på EU-nivå. När någonting är fel – vem håller vi då ansvarig? Det är någonting som regeringen borde fundera på.

Anf.  17  Arbetsmarknads- och etableringsminister YLVA JOHANSSON (S):

Nu tog jag bara punkt 8 a. Ska jag ta de andra punkterna också?

När det gäller dagordningspunkt 8 b är det två yttranden med övergripande bedömning av kommissionens förslag till rekommendationer samt genomförande av fjolårets rekommendationer. Det är sysselsättningskommittén och kommittén för socialt skydd som har tagit fram var sitt yttrande.

Yttrandena innehåller dels en sammanfattning av de viktigaste slutsatserna från kommittéernas granskning av medlemsstaternas åtgärder i förhållande till förra årets rekommendationer, dels en övergripande bedömning av årets rekommendationer.

Mitt förslag är att Sverige på rådsmötet ställer sig bakom att godkänna yttrandet från sysselsättningskommittén respektive kommittén för socialt skydd.

När det gäller diskussionspunkten avser jag att lyfta fram att regeringen ser positivt på att sysselsättning och sociala frågor ges ökad vikt och ses som en integrerad del i den europeiska planeringsterminen för 2016. Ett område som jag ser som viktigt att lyfta fram är utbildning och färdigheter för att rusta människor för att komma in på och stanna kvar på arbetsmarknaden.

Det är ett mycket aktuellt läge att kompetensfrågorna också påverkar den ekonomiska utvecklingen. Så sent som i förrgår hade ju Arbetsförmedlingen en rapport där man befarar att sysselsättningsutvecklingen för 2017 kommer att hämmas av just kompetensbrist på arbetsmarknaden.

Anf.  18  ORDFÖRANDEN:

Vill statsrådet också svara på Désirée Pethrus fråga, kanske.

Anf.  19  Arbetsmarknads- och etableringsminister YLVA JOHANSSON (S):

Jag har redogjort för vad jag vill föra fram i diskussionerna.

Anf.  20  JENS HOLM (V):

Vi har inga invändningar mot regeringens position, men jag har två frågor av formkaraktär.

Först sa ministern att de ekonomiska rekommendationerna inte tas upp nu. När kommer vi i EU-nämnden att få ta ställning till dem? Jag missade nog det.

Min andra fråga är: Vad händer egentligen om det finns rekommendationer till ett land och det landet motsätter sig dessa rekommendationer?

Anf.  21  Arbetsmarknads- och etableringsminister YLVA JOHANSSON (S):

Först vill jag kommentera att det är klart att vi behöver många olika typer av jobb. Hela EU är naturligtvis i stort behov av en tillväxt av jobb inom flera olika segment.

Just i Sverige har vi en stark tillväxt av nya jobb och en lite annan situation, där vi just i vårt läge är i mycket stort behov av utbildning och kompetensutveckling. Men det är klart att generellt behöver vi tillväxt av alla former av jobb, och jag är förstås beredd att också föra in i mitt anförande att vi välkomnar detta. Med de utmaningar vi har på arbetsmarknaden behöver vi tillväxt inom alla olika jobbsegment.

Jag har fått uppgiften att finansministern kommer att överlägga med EU-nämnden på onsdag om detta. Vilken dag det är kanske EU-nämnden vet bättre själv, men det är den uppgift jag har fått.

Vad händer om något land motsätter sig? Jag måste be om hjälp här.

Anf.  22  TINA ACKETOFT (L):

Jag vill understödja min kollega i Kristdemokraterna. Ministern har faktiskt numera i sin portfölj enklare jobb att bistå Sveriges arbetsmarknad med, och därför vill jag understödja Kristdemokraternas avvikande mening, där vi vill ha in ”samt lägre trösklar och enklare jobb”.

Det kan inte vara någonting som man bara antar, utan det måste vara faktiskt vara en fast svensk ståndpunkt, tycker vi.

Anf.  23  ORDFÖRANDEN:

Christian Holm Barenfeld och Eskil Erlandsson nickar instämmande i detta.

Anf.  24  JENS HOLM (V):

Det vore bra om jag kunde få svar på min fråga, om någon har det.

Anf.  25  Departementssekreterare ELIZABETH WIJKMAN:

De landsspecifika rekommendationerna antas med kvalificerad majoritet i rådet. En eller flera medlemsstater kan alltså rösta nej, och de kan ändå antas.

Anf.  26  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning i a och redovisade ståndpunkt i b, med en avvikande mening anmäld från allianspartierna enligt vad som har lästs upp och, i båda punkterna, avvikande och oliklydande avvikande mening anmäld från Sverigedemokraterna.

Hinner vi alltså med dagordningspunkt 9, Kompetenspaketet, innan ministern måste gå till kammaren? Varsågod i så fall!

Anf.  27  Arbetsmarknads- och etableringsminister YLVA JOHANSSON (S):

Kommissionen väntas presentera ett meddelande om en ny agenda för färdigheter för Europa, och kommissionen förväntas redogöra för meddelandet.

Vad jag vet har vi ännu inte fått det, så vi vet ännu inte vad det kommer att innehålla. Men det är klart att satsningar på kompetens och matchning är centrala för regeringens jobbagenda. En fungerande utbildningspolitik och effektiv arbetsmarknadspolitik är avgörande för att komma till rätta med arbetslösheten och säkra möjligheten för arbetsgivare att få tag i kompetent personal.

Vi ser fram emot kommissionens presentation, men vi har ännu inte fått den. Förslaget är därför att vi ska notera den på mötet.

Anf.  28  FREDRIK SCHULTE (M):

Som vi brukar påpeka i arbetsmarknadspolitiska frågor tycker vi att det är viktigt att framhålla att det här är en nationell beslutskompetens, och vi vill ha med någon skrivning om det i ståndpunkten.

Anf.  29  ORDFÖRANDEN:

Nu är det ju så att det inte kommer att framföras någon ståndpunkt på mötet, eftersom det är en informationspunkt. Men vi för till protokollet att den åsikten framförs av Alliansen.

Anf.  30  JOHNNY SKALIN (SD):

Jag håller med Moderaterna om att det här är en fråga som ska hållas inom den nationella kompetensen, och jag vill också framföra, eftersom det är en informationspunkt, att vi, till skillnad från regeringen, inte uppskattar att kommissionen kommer med några initiativ.

Anf.  31  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen.

Vi går vidare till dagordningspunkt 12, Utkast till rådets slutsatser om nystart för en livaktig social dialog.

Anf.  32  Arbetsmarknads- och etableringsminister YLVA JOHANSSON (S):

Det är antagande av rådsslutsatser om en ny start för en livaktig social dialog. Den här frågan har tidigare behandlats i EU-nämnden den 4 mars, och jag har överlagt med arbetsmarknadsutskottet den 17 maj.

Regeringen anser att parterna spelar en viktig roll när det gäller att ta sig an utmaningar i samhället på såväl nationell som europeisk nivå, men det är viktigt att respektera de nationella arbetsmarknadsmodellerna och parternas autonomi.

Regeringen välkomnar arbetet för en stärkt social dialog och bedömer att utkastet till rådsslutsatser ligger väl i linje med hur dialogen med arbetsmarknadens parter redan förs i Sverige. Mot den bakgrunden föreslår jag att Sverige vid rådsmötet ställer sig bakom ett antagande av rådsslutsatserna.

Anf.  33  JOHNNY SKALIN (SD):

Jag hänvisar till vår avvikande mening i arbetsmarknadsutskottet.

Anf.  34  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns stöd för regeringens här redovisade ståndpunkt, med en avvikande mening anmäld från Sverigedemokraterna.

Slutligen undrar jag om det finns några övriga frågor under dagordningspunkt 14 under ministerns ansvarsområde som ministern vill ta upp?

Anf.  35  Arbetsmarknads- och etableringsminister YLVA JOHANSSON (S):

Nej.

Anf.  36  ORDFÖRANDEN:

Finns det några frågor under övriga frågor under ministerns kompetensområde? Jag finner inte att så är fallet.

Vi tackar så mycket för samrådet och önskar lycka till i kammaren!

§ 2  Sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor

Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke

Återrapport från möte i Europeiska unionens råd för sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor den 7 mars 2016

Information och samråd inför möte i Europeiska unionens råd för sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor den 16–17 juni 2016

Anf.  37  ORDFÖRANDEN:

Vi välkomnar statsrådet Bah Kuhnke med medarbetare hit till nämnden!

Jag undrar om det finns någon muntlig återrapport utöver den skriftliga från mötet den 7 mars.

Anf.  38  Kultur- och demokratiminister ALICE BAH KUHNKE (MP):

Ja, det finns det.

Som ni sett i den skriftliga rapporteringen kunde rådet inte anta de båda rådsslutsatserna om jämställdhet, svar på kommissionens strategiska engagemang för jämställdhet respektive svar på kommissionens åtgärdslista för främjande av lika möjligheter för hbti-personer, detta av anledningen att en medlemsstat inte kunde ställa sig bakom slutsatserna om främjande av lika möjligheter för hbti-personer.

Inför rådsmötet var det fyra länder som hade reservationer på utkastet till rådsslutsatser som svar på kommissionens åtgärdslista för främjande av lika möjligheter för hbti-personer. Lettland och Litauen tog tillbaka sina reservationer innan rådsmötet, medan Polen släppte sin reservation under själva rådsmötet.

Det nederländska ordförandeskapet meddelade vid Epscorådet i mars att de skulle återkomma med ordförandeskapsslutsatser inför rådsmötet i juni eftersom det inte var möjligt att uppnå konsensus.

Ett stort antal medlemsstater, inklusive Sverige, beklagade att konsensus inte hade kunnat uppnås och bad ordförandeskapet att arbeta vidare med texterna inför kommande rådsmötet i juni, vilket man nu har gjort.

Anf.  39  TINA ACKETOFT (L):

Jag har en fråga. Har vi nu gått ifrån begreppet ”hbt” och ”hbtq” och ersatt det med ”hbti”? Hur har i så fall resonemanget gått kring det, och vad medför det rent praktiskt?

Anf.  40  Kultur- och demokratiminister ALICE BAH KUHNKE (MP):

Jag har frågat exakt detsamma, och det finns ett försök till förtydligande.

Inom EU används numera förkortningen LGBTI, där ”i” står för intersexuella personer. I Sverige förekommer som vi vet både hbt och hbtq. Regeringen använder oftast hbtq, utifrån den hbt- och hbtq-strategi och de myndigheter vi har. ”q” står för queera personer. Detta begrepp används dock inte i EU eller i internationella sammanhang, vilket är anledningen till att LGBTI ofta översätts till hbti. Det är alltså en översättning.

Intersexuella omfattas av den svenska diskrimineringslagstiftningen under grunden könsöverskridande identitet eller uttryck. Frågor som rör intersexuellas situation uppmärksammas ju alltmer också i Sverige.

Hbti är alltså en översättning av LGBTI.

Anf.  41  ORDFÖRANDEN:

Tack så mycket för det förtydligandet! Vi tackar för återrapporten.

Vi går vidare till dagordningspunkt 7, Förslag till rådets direktiv om genomförande av principen om likabehandling.

Anf.  42  Kultur- och demokratiminister ALICE BAH KUHNKE (MP):

Herr ordförande! Vid Epsco kommer ordförandeskapet att lämna en lägesrapport om arbetet med kommissionens förslag till direktiv om skydd mot diskriminering på grund av religion eller övertygelse, funktionsnedsättning, ålder eller sexuell läggning.

Detta är alltså en informationspunkt, och rådet kommer endast att notera ordförandeskapets lägesrapport.

Av lägesrapporten framgår att vissa framsteg har gjorts men att det behövs mer arbete med direktivet. Direktivet har förhandlats sedan 2008. För att förslaget ska kunna antas måste alla medlemsstater vara överens. Det krävs alltså enhällighet i rådet.

Minst ett medlemsland är emot förslaget i dess helhet. Sverige är fortfarande positivt till direktivförslaget och har samma inställning som Sverige har haft hela tiden sedan direktivet presenterades 2008, nämligen att det är angeläget att i EU säkerställa en gemensam miniminivå av skydd mot diskriminering, oavsett diskrimineringsgrund. Sverige verkar därför för ett antagande av direktivet.

Anf.  43  JENS HOLM (V):

Jag delar den svenska hållningen här. Man blir lite nyfiken på vilka länder det är som motsätter sig detta. Jag tycker inte att det känns så bra.

Anf.  44  TINA ACKETOFT (L):

Kan jag av det som statsrådet nu läste upp förstå att förslag till svensk ståndpunkt inte bara är att man noterar lägesrapporten, utan man fortsätter att driva på i samma riktning som statsrådet tidigare har fått mandat att göra?

Anf.  45  Kultur- och demokratiminister ALICE BAH KUHNKE (MP):

Det är fortfarande Tyskland som uttalat och tydligt sedan länge har varit emot, och det finns också andra länder som hakar på. Men det är Tyskland som driver linjen som motsäger sig.

När det gäller frågan om att fortsätta driva på så fortsätter vi självklart med kraft att arbeta för detta.

Anf.  46  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen och går vidare till dagordningspunkt 13, som jag tyvärr återigen har fått rapporter om att det finns länder som motsätter sig. Men vi har också fått sista förslaget till utkast i utskick 3.

Om statsrådet vill kan vi kanske behandla 13 a och 13 b i en föredragning eftersom de ändå kommer att hänga ihop på rådsmötet sedan.

Anf.  47  Kultur- och demokratiminister ALICE BAH KUHNKE (MP):

Jag börjar med 13 a. Den 8 januari presenterade det nederländska ordförandeskapet ett förslag till rådsslutsatser om jämställdhet och främjande av lika möjligheter för hbti-personer. Som ett resultat av förhandlingarna på rådsarbetsgruppsnivå har det ursprungliga förslaget med gemensamma slutsatser för jämställdhet och hbt delats upp i två separata uppsättningar.

Slutsatserna på jämställdhetsområdet är ett svar på kommissionens nya strategi för jämställdhet för perioden 2016–2019. Den nya strategin är inte längre bindande för hela kommissionen, utan är numera ett staff working document. Slutsatserna tar avstamp i att framsteg på jämställdhetsområdet går alldeles för långsamt, trots att jämställdhet är ett av EU:s grundläggande värden och mål enligt fördraget. Att genomföra och följa upp arbetet med jämställdhetsintegrering lyfts fram som avgörande åtgärder för fortsatta framsteg. Slutsatserna innehåller återigen en uppmaning till kommissionen att anta en jämställdhetsstrategi som är bindande för hela kommissionen.

Rådsslutsatserna kunde inte antas på Epsco den 7 mars, eftersom konsensus inte kunde nås om slutsatserna om främjande av lika möjligheter för hbti-personer och de båda rådsslutsatserna skulle antas som ett paket. Inför Epscorådsmötet den 16 juni har det nederländska ordförandeskapet gjort justeringar i de båda slutsatserna som man hoppas kan bidra till att rådet kan anta båda slutsatserna samlat.

Förslaget till svensk ståndpunkt är att regeringen välkomnar slutsatserna och föreslår att Sverige ställer sig bakom antagandet av rådsslutsatserna om strategiskt åtagande för jämställdhet.

Anf.  48  JESSICA ROSENCRANTZ (M):

Nu var det något annorlunda formulerat i fråga om slutsats, och det var något mer konkret än vad det är i mitt papper. I mitt papper står det bara att regeringen välkomnar slutsatserna om det strategiska åtagandet. Men jag kan väl ändå fråga: Vad ska vi tolka in i detta? Är regeringen nöjd med slutsatserna och ambitionsnivån som har presenterats? Jag har lite svårt att greppa vad välkomnar betyder. Det är egentligen samma fråga på hbti-punkten, där det står att man välkomnar att slutsatserna presenteras.

Kan statsrådet möjligen vara något mer specifik? Är man nöjd med ansatsen i slutsatserna, eller vill man gå vidare på något sätt? Jag vet att regeringen gärna pratar om att man är en feministisk regering. Jag skulle kunna tänka mig att det finns ytterligare något man vill föra in. Men jag är nyfiken på vad ”välkomnar slutsatserna” betyder lite mer konkret.

Anf.  49  TINA ACKETOFT (L):

Jag noterar också att det förslag till svensk ståndpunkt som statsrådet läste upp var avsevärt mer fylligt än de sju ord som står i våra dokument. Jag välkomnar också den frågeställning som kom upp.

Sedan gäller det någonting som det är möjligt att jag borde veta – då visar jag här min okunskap. Inför mötet den 16 juni har justeringar gjorts för att man eventuellt ska kunna uppnå en förlikning. Vad innebär de justeringarna?

Anf.  50  ORDFÖRANDEN:

Tina! Du har faktiskt fått det nya utkastet i utskick 3. Justeringarna är markerade med fetstil, och där det är tre punkter i fetstil har man tagit bort text. Men vi kan självklart lyssna på statsrådets bedömning av dem.

Anf.  51  Kultur- och demokratiminister ALICE BAH KUHNKE (MP):

Jag fick frågan om jag som statsråd känner mig nöjd. Nej, jag tycker att skrivningarna borde vara starkare. Jag tycker att det är svaga skrivningar. Men i det läge där vi är bör Sverige inte motsätta sig rådsslutsatser om jämställdhet även om vi anser att de slutsatser som Nederländerna har presenterat på området är svaga och inte bidrar till att driva på jämställdhetsarbetet inom unionen. Det är min uppfattning. Jag är inte nöjd. Jag vill mena att den linje som Sveriges regering har fört under många, många år, långt innan den rödgröna regeringen tillträdde, är en linje som är tydligare och starkare. Men nu är det här vi är, tyvärr, inom vår union. Det finns mycket att kämpa för även i fortsättningen – mycket.

När det gäller frågan om justeringar har vi här en expert.

Anf.  52  Departementssekreterare JOSEFIN EMANUEL BRATTBERG:

Jag jobbar på Socialdepartementet, på jämställdhetsenheten. Det här lilla marginella tillägget, en artikel, handlar om att medlemsstaterna bör ratificera Europarådets konvention om att förebygga våld mot kvinnor och våld i hemmet. Det är positivt. Men många länder har redan gjort det – de har både undertecknat och ratificerat. Det är egentligen ett lite onödigt tillägg, kan man säga.

Anf.  53  ORDFÖRANDEN:

Jag har hittills inte hört någon avvikande mening. Därmed konstaterar jag att det finns stöd för regeringens här redovisade ståndpunkt.

Då går vi vidare till 13 b.

Anf.  54  Kultur- och demokratiminister ALICE BAH KUHNKE (MP):

Herr ordförande! Då är jag här för att samråda om utkast till rådsslutsatser om hbti-personers rättigheter. Syftet med rådsslutsatserna är att sätta frågor om hbt-personers situation på rådets dagordning. Rådsslutsatserna är ett svar på kommissionens åtgärdslista för främjande av hbti-personers möjligheter, som kommissionen presenterade i december 2015.

Regeringen välkomnar att frågor om hbti-personers rättigheter lyfts upp på EU:s agenda. Det här är något som vi har efterfrågat länge. I slutsatserna inbjuder rådet kommissionen att främja åtgärder i åtgärdslistan samtidigt som medlemsstaternas kompetens inom det familjerättsliga området ska respekteras. Slutsatserna inbjuder också medlemsstaterna att vidta åtgärder för att bekämpa diskriminering på grund av sexuell läggning och könsidentitet.

Sedan jag var i nämnden i mars har slutsatserna försvagats. Bland annat har referenser till studien om förekomsten av diskriminering från EU:s byrå för grundläggande rättigheter strukits. Utöver det har uppräkningen av innehållet i kommissionens åtgärdslista strukits.

Rådsslutsatserna antas med konsensus, och detta är den nivå som medlemsstaterna verkar kunna enas om. Jag vill vara tydlig gentemot nämnden. Det är framför allt två medlemsstater som inte har kunnat acceptera mer ambitiösa slutsatser på det här området, och jag beklagar detta. Sverige har arbetat hårt för att slutsatserna ska bli mer ambitiösa. Vi har bland annat motsatt oss de strykningar som jag nyss nämnde.

Regeringen välkomnar att ordförandeskapet har föreslagit rådsslutsatser på hbti-området, då dessa frågor har begränsad synlighet på EU:s dagordning och därför behöver lyftas upp. Regeringen ser därför, trots försvagningarna, ett värde i att rådet enas och ställer sig bakom ett antagande av slutsatserna. Ett antagande av rådsslutsatser på detta område möjliggör för rådet och medlemsstaterna att framöver följa upp de åtgärder som kommissionen pekar ut och behålla frågan på EU:s dagordning.

Förslaget till svensk ståndpunkt är därför: Regeringen föreslår att Sverige ställer sig bakom ett antagande av utkastet till rådsslutsatser. Regeringen föreslår även att Sverige vid rådsmötet ska deklarera att vi föredragit en starkare text.

Anf.  55  JENS HOLM (V):

Det här med deklarationen tycker jag var väldigt viktigt, så att det inte framstår som att vi tycker att det här är tillräckligt bra. Det är viktigt att man verkligen markerar. Sedan är jag återigen nyfiken på vilka länder det är som motarbetar det här.

Anf.  56  JESSICA ROSENCRANTZ (M):

Ordförande! Nu var det här den tredje varianten på svensk ståndpunkt som jag har hört. Det är ju det talade ordet som gäller här, men det är lite förvirrande när vi förbereder oss inför saker att vi får olika skriftliga material längs med vägen. Men jag tackar för en mer konkret svensk ståndpunkt, som nu föredrogs muntligt.

Jag vill upprepa det som Jens Holm egentligen sa. Jag håller med om att man måste vara realistisk ibland, som statsrådet säger, och se på vad som är den minsta gemensamma nämnaren, och vad kan man komma överens om. Men det är klart att det är oerhört viktigt inför fortsatta sammanhang att Sverige snarare driver på, och det uppfattade jag att också statsrådet sa.

Anf.  57  ORDFÖRANDEN:

Ja, och en förklaring till att ståndpunkten har modifierats är kanske just att den sista slutsatstexten faktiskt inte blev godkänd förrän den 6 juni.

Anf.  58  Kultur- och demokratiminister ALICE BAH KUHNKE (MP):

Herr ordförande! De två länder som protesterar och drar åt motsatt håll är Ungern och Polen – de gör det på ett tydligt sätt.

För mig är det här en stor sorg. Men jag förstår vikten av detta. Jag hade ett samtal i går med Nederländernas kulturminister just om hur diskussionerna med Ungern går. Jag förde fram vår svenska linje och den hållning som vi har haft, vår liberala hållning i de här frågorna, och hur viktigt det är att EU:s grundlag respekteras och att vi arbetar för alla människors lika värde. Hon lade återigen ut texten kring vikten att vi i alla fall får upp frågan på bordet. Nu är det Slovakien som tar över ordförandeskapet. Men om vi får upp frågan på bordet har vi i alla fall någonting att hålla i. Men vi kommer att behöva kämpa med det här länge, länge. Det är för sorgligt att vi inte lyckas med mer än det här, tycker jag.

Anf.  59  ORDFÖRANDEN:

Med dessa ord finner jag att det finns stöd för regeringens här redovisade ståndpunkt samt att regeringen yttrar sig och gör en deklaration på mötet.

Därmed är vi klara med samrådet med kulturministern. Vi önskar lycka till på mötet och en trevlig helg.

§ 3  Sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor

Statsrådet Gabriel Wikström

Återrapport från möte i Europeiska unionens råd för sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor den 7 december 2015

Återrapport från informellt ministermöte den 18 april 2016

Information och samråd inför möte i Europeiska unionens råd för sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor den 16–17 juni 2016

Anf.  60  ORDFÖRANDEN:

Då välkomnar vi statsrådet Wikström hit och tackar för att han kunde vara här före utsatt tid. Först undrar jag om det finns någonting muntligt utöver det vi redan har fått skriftligt kring återrapporteringen från den 7 december och det informella mötet den 18 april.

Anf.  61  Statsrådet GABRIEL WIKSTRÖM (S):

Nej, jag har inget övrigt muntligt att tillägga.

Anf.  62  ORDFÖRANDEN:

Då kan vi gå rakt in på dagordningspunkt 4 om tillgänglighetskrav för produkter och tjänster.

Anf.  63  Statsrådet GABRIEL WIKSTRÖM (S):

Det är en lägesrapport om förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar vad gäller tillgänglighetskrav för produkter och tjänster.

Överläggning har ägt rum i socialutskottet den 26 januari detta år. Det är egentligen Åsa Regnér som är ansvarig minister, men hon kunde inte närvara, så det är jag som tar det.

Den 2 december offentliggjorde EU förslag till direktiv om åtgärder avseende tillgänglighetskrav för produkter och tjänster. Syftet med förslaget är att förbättra den inre marknadens funktion och undanröja och förebygga hinder för fri rörlighet för tillgängliga produkter och tjänster.

Det här beror naturligtvis på att det finns en stor efterfrågan. Antalet personer med funktionsnedsättning kommer att öka avsevärt allteftersom befolkningen i EU blir äldre. Förslaget till direktiv innebär en harmonisering av tillgänglighetskraven för produkter och tjänster. Några av de varor och tjänster som omfattas av förslaget är datorer och operativsystem, biljett- och incheckningsmaskiner, smarta telefoner och digital tv-utrustning.

Hittills har diskussionen om förslaget till direktiv präglats av många frågor till kommissionen med begäran om förtydliganden i förslaget.

Regeringens ståndpunkt är att vi kan notera lägesrapporten vid ministerrådsmötet.

Anf.  64  ORDFÖRANDEN:

Då kan vi gå vidare till dagordningspunkt 11, Utkast till rådets slutsatser om kampen mot fattigdom och social utestängning.

Anf.  65  Statsrådet GABRIEL WIKSTRÖM (S):

Där har överläggning ägt rum i socialutskottet den 22 mars innevarande år.

Utkastet till rådsslutsatser innehåller politisk vägledning inför medlemsstaternas fortsatta arbete med bekämpning av fattigdom och social exkludering inom ramen för Europa 2020-strategin.

Utgångspunkten är den långsamt förbättrade situationen i Europa. Det nederländska ordförandeskapet har strävat efter att få upp fattigdomsbekämpning på EU-agendan. En ökning av ansträngningarna för att minska antalet kvinnor och män som riskerar fattigdom och social utestängning och vikten av att åtgärder påbörjas betonas i slutsatserna. Det är också viktigt att synliggöra olika risker för fattigdom under kvinnors och mäns hela livscykel. Användning av befintliga plattformar och möjligheter till utbyte inom ramen för den europeiska terminen och den öppna samordningsmetoden ska eftersträvas i arbetet med att bekämpa fattigdom.

Regeringen välkomnar rådsslutsatserna om fattigdomsbekämpning. Värt att lyfta fram är att Sverige har arbetat för ett jämställdhetsperspektiv. Det har också kommit fram tydligare i rådsslutsatserna.

Anf.  66  AMIR ADAN (M):

Vi vill här anmäla en avvikande mening som lyder så här: Vi anser att sociala frågor ligger inom och fortsatt ska ligga inom den nationella kompetensen.

Anf.  67  ORDFÖRANDEN:

Är det en avvikande mening från Alliansen? Nej, det är Moderaterna och Centerpartiet.

Då finner jag att det finns stöd för regeringens här redovisade ståndpunkt samt en avvikande mening anmäld från Moderaterna och Centerpartiet.

Vi går vidare till dagordningspunkt 15, Utkast till rådets slutsatser om förbättring av livsmedelsprodukter.

Anf.  68  Statsrådet GABRIEL WIKSTRÖM (S):

Vi kan konstatera att antalet människor med övervikt, fetma och andra kostrelaterade icke smittsamma sjukdomar är alltför stort och fortsätter att öka i EU.

I februari i år arrangerade Nederländerna en högnivåkonferens. Sverige och ytterligare 21 medlemsstater tillsammans med flera branschföreträdare och civilsamhällesorganisationer undertecknade en handlingsplan om produktutveckling för mer hälsosamma livsmedel. Det handlar bland om att minska på salt, tillsatt socker, mättat fett och portionsstorlekar.

Nederländerna vill med föreliggande förslag till rådsslutsatser ytterligare lyfta fram frågan för att få till det enkla valet av hälsosamma livsmedel för konsumenterna i EU.

Detta är ett initiativ som regeringen välkomnar. Det är viktigt att alla konsumenter, oavsett bakgrund och personliga förutsättningar, har möjlighet att välja hälsosam mat. Regeringen föreslår att Sverige stöder förslaget till rådsslutsatser.

Anf.  69  ORDFÖRANDEN:

Rådsslutsatserna finns alltså i utskick 2.

Anf.  70  AMIR ADAN (M):

Det står att medlemsländerna uppmanas att bland annat ta fram en nationell plan för livsmedelsförbättring. Har vi i dag en nationell plan för detta? Om inte, hur mycket extra arbete och kostnader skulle detta inne­bära när det gäller framtagandet men också när det gäller den regelbundna inrapporteringen som tas med i fråga om utvecklingen på området?

Man tar upp att det bland annat handlar om att minska på salt, socker och mättat fett. Är det fokus på dessa saker, eller är det något mer?

Anf.  71  Statsrådet GABRIEL WIKSTRÖM (S):

Förlåt, men jag hörde inte den sista frågan.

Anf.  72  AMIR ADAN (M):

Det tas upp att ett sätt att få till det lätta valet av hälsosamma livsmedel är att minska på salt, socker, mättat fett och portionsstorlekar. Är det fokus på dem, eller finns det fler förslag?

Anf.  73  Statsrådet GABRIEL WIKSTRÖM (S):

När det gäller handlingsplanen har Livsmedelsverket sagt att man kan ta fram en sådan till 2017.

Detta har varit fokus i rådsslutsatserna. Men det är klart att Livsmedelsverket är fria att göra egna värderingar av vad man vill fokusera på i en sådan eventuell handlingsplan.

Anf.  74  AMIR ADAN (M):

Statsrådet säger att Livsmedelsverket kan ta fram en handlingsplan till 2017, men vad är kostnaderna för ett framtagande av en sådan och för rapportering?

Anf.  75  ORDFÖRANDEN:

Jag skulle nog hävda att detta är en nationell fråga. Kan vi ta den debatten i ett annat sammanhang, eller är det avgörande för hur du kommer att rösta, Amir Adan?

Anf.  76  Statsrådet GABRIEL WIKSTRÖM (S):

Jag tror faktiskt att detta finns inom ramen för Livsmedelsverkets nuvarande uppdrag.

Anf.  77  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns stöd för regeringens här redovisade ståndpunkt.

Vi går vidare till dagordningspunkt 16, Utkast till rådets slutsatser om det fortsatta arbetet inom ramen för en One health-modell för att bekämpa antimikrobiell resistens.

Anf.  78  Statsrådet GABRIEL WIKSTRÖM (S):

Bakgrunden är naturligtvis att antimikrobiell resistens, och särskilt antibiotikaresistens, är ett växande globalt hälsohot.

Sverige har en relativt gynnsam situation på detta område. Det gäller både human- och djursidan. Men även här ser vi att antibiotikaresistensen ökar, och vi är inte immuna mot det som sker i vår omvärld.

I mars presenterade det nederländska ordförandeskapet sitt förslag till rådsslutsatser inom AMR-området, och vi överlade om regeringens ståndpunkt den 22 mars i år. Utskottet fick även information den 9 mars.

Förslaget handlar om nästa steg för att bekämpa antibiotikaresistens och tar sin utgångspunkt i behovet att engagera olika sektorer i arbetet. Det multisektoriella arbetssättet går under benämningen One health, och engagemang inom både human- och djurområdet är angeläget.

Under våren har förslaget förhandlats i rådet. Förhandlingar genomförs i en grupp bestående av både hälsoråd och lantbruksråd.

I rådsslutsatserna uppmanas medlemsstaterna att ha nationella handlingsplaner på plats i mitten av 2017 enligt den globala handlingsplanen som antogs av världshälsoförsamlingen 2015.

Medlemsstaterna och kommissionen uppmanas vidare att ta fram en ny EU-handlingsplan inom området. Rådsslutsatserna beskriver även planernas utformning och uppföljning. Det finns dessutom skrivningar om ett så kallat One health-network som ska vara ett forum för att behandla antibiotikafrågor. Nätverket ska bestå av befintliga grupper och utgör således inte en ny struktur.

Vi välkomnar starkt detta initiativ och tycker att det är viktigt med ambitiösa rådsslutsatser inom detta område. De är dessutom förenliga med den strategi för att bekämpa antibiotikaresistens som regeringen beslutade om i april.

Anf.  79  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns stöd för regeringens här redovisade ståndpunkt.

Vi går vidare till dagordningspunkt 17, Utkast till rådets slutsatser om att stärka balansen i läkemedelssystemet i EU och dess medlemsstater.

Anf.  80  Statsrådet GABRIEL WIKSTRÖM (S):

Ordförandeskapet har även här presenterat ett utkast till rådsslutsatser. Regeringen överlade med socialutskottet den 9 juni 2016, alltså i går. Tanken bakom dessa slutsatser är att man vill underlätta för patienter att snabbare få tillgång till läkemedel och att detta ske till en rimlig kostnad.

Från Sveriges sida ser vi positivt på rådsslutsatserna. I förhandlingarna som just har avslutats har Sverige betonat vikten av frivillighet i samarbetet mellan medlemsstaterna, detta inte minst för att undvika att ett välutvecklat prissättningssystem som just det som vi har i Sverige inte ska påverkas negativt.

Det har också varit viktigt att betona den viktiga dialog som vi har med life science-industrin, likasom att de existerande nationella och interna­tionella immaterialrättsliga regelverken ska respekteras och varken för­svagas eller undermineras till följd av resultatet av rådsslutsatserna.

Regeringens förslag är att vi ska stödja rådsslutsatserna.

Anf.  81  AMIR ADAN (M):

I förslaget till svensk ståndpunkt står det att regeringen ställer sig primärt positiv till slutsatserna. Nu säger statsrådet att ni ställer er positiva till slutsatserna. Ställer ni er primärt positiva eller positiva till detta?

Anf.  82  Statsrådet GABRIEL WIKSTRÖM (S):

I dag ställer vi oss positiva till detta.

Anf.  83  AMIR ADAN (M):

Får jag fråga vad skillnaden är mellan detta och tidigare ställningstagande då man ställde sig primärt positiv till detta? Var det någonting som ni var negativa till tidigare?

Anf.  84  Statsrådet GABRIEL WIKSTRÖM (S):

Vi hade överläggningar med socialutskottet i går. Fram till i går ställde vi oss primärt positiva, i dag ställer vi oss positiva till detta.

Anf.  85  ORDFÖRANDEN:

Om det nu är primärt för nämnden att fatta beslut i denna fråga tolkar jag det som att den är positiv till regeringens ståndpunkt.

Vi går vidare till dagordningspunkt 18, Övriga frågor. Har statsrådet någon kommentar?

Anf.  86  Statsrådet GABRIEL WIKSTRÖM (S):

Jag kan bara nämna medicinteknikförordningarna. Detta är en fråga som vi har levt med under lång tid. Nu äntligen har man lyckats komma överens mellan parlamentet och rådet om texterna. Formellt beslut kommer att fattas först under det slovakiska ordförandeskapet på grund av vissa formaliteter. Därför tas dessa förordningar upp enbart som en informationspunkt vid mötet den 17 juni.

Anf.  87  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för samrådet och önskar en trevlig helg och lycka till på mötet.

§ 4  Sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor

Statsrådet Anna Johansson

Information och samråd inför möte i Europeiska unionens råd för sysselsättning och socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor den 16–17 juni 2016

Anf.  88  ORDFÖRANDEN:

Vi välkomnar statsrådet Anna Johansson hit och tackar för att hon fanns här före utsatt tid.

Det finns ingen återrapport, och vi går rakt in på dagordningspunkt 10 som har en extremt lång titel om en rad frågor.

Anf.  89  Statsrådet ANNA JOHANSSON (S):

Herr ordförande! Detta är en fråga som handlar om att reglera arbetsförhållanden ombord på fiskefartyg. Det handlar om att införa en ILO-konvention i EU-lagstiftningen.

För svenskt vidkommande har detta ingen större praktisk betydelse, eftersom dessa regler till största delen redan är en del av svensk lagstiftning bland annat genom arbetstidslagen, arbetsmiljölagen och annan lagstiftning på det arbetsrättsliga området.

Tanken är att man ska gå vidare med denna lagstiftning. Men vid detta tillfälle är det enbart en lägesrapport från kommissionen. Det kommer inte att fattas några beslut vid detta tillfälle, utan det blir en lägesrapport från ordförandeskapet.

Regeringens ståndpunkt i denna fråga är att vi ställer oss positiva till regelverk som skapar en miniminivå för anställningsvillkor också i fiskeribranschen. För svensk fiskeribransch är detta snarast ett positivt besked, eftersom det innebär att man får mer jämlika konkurrensvillkor med den övriga fiskeflottan i EU.

Det blir lite tuffare viloregler i denna tänkta lagstiftning. Men den möjlighet till undantag som i dag finns i svensk lagstiftning kommer att finnas även med den uppdaterade EU-lagstiftningen.

För att denna konvention ska kunna träda i kraft, eller för att partsavtalet ska kunna träda i kraft, krävs det att tio stater varav åtta med kust ratificerar konventionen. I dag är det åtta stater som har gjort det.

Från regeringens sida ser vi positivt på denna nya lagstiftning och bedömer att den inte får någon negativ inverkan på svensk fiskerinäring, möjligen snarare tvärtom.

På en punkt finns det en förändring som handlar om säkerhetscertifikat, där gränsen för hur stora båtarna behöver vara för att ha ett säkerhetscertifikat ändras från 50 till 24 meter. Såsom departementet bedömer det är det egentligen den enda förändring som kan få en direkt påverkan på svenska företag.

Anf.  90  ORDFÖRANDEN:

Innan vi går vidare vill jag säga att det nu är bekräftat att det inte kommer att bli något beslut eller några slutsatser på detta möte. Det kommer alltså inte upp på bordet. Det är en lägesrapport.

Anf.  91  Statsrådet ANNA JOHANSSON (S):

Den information som vi har i dag är att det är en lägesrapport från kommissionen och inget beslutsärende.

Anf.  92  JESSICA ROSENCRANTZ (M):

Ordförande! Jag tackar statsrådet för detta. Det var bra att få denna formfråga bekräftad. Vi har nämligen fått lite olika information. Det verkar alltså som att det blir en lägesrapport. Men det verkar trots allt lite oklart. Det kan ju alltid bli någonting annat; det har vi lärt oss i andra sammanhang.

Jag har en fråga när det gäller förslag till svensk ståndpunkt och några frågor om konsekvenser. Detta är på olika sätt lite komplicerad materia. Vi har en konvention i grunden, sedan ett direktiv och därefter ett avtal. När jag har försökt djupdyka i vår fiskehistorik och konventionshistorik har jag förstått att Sverige har valt att inte ratificera detta. Svensk fiskeri­näring flaggade för en del merkostnader och oro i fråga om inte minst dessa vilotider samt en del kring säkerhetsbesättning och annat och därmed ut­ökade kostnader.

Om jag förstår statsrådet rätt har dessa frågor nyanserats och förmildrats i direktivet och avtalet. Men statsrådet kanske kan säga någonting om detta med undantag som hon var inne på och om hur svensk fiskerinäring, om man ska använda den sammanfattande benämningen, har uttryckt sig om direktivet snarare än om konventionen. I kommissionen var man nämligen ganska skeptisk till effekterna för vår näring.

Det finns trots allt med ett förslag till svensk ståndpunkt som vi har att ta ställning till. Vi reagerade på den sista meningen om att man anser att en harmoniserad minimilagstiftning på EU-nivå skulle bidra till en mer likvärdig konkurrenssituation i unionen. Där skulle vi möjligen vilja lägga till att det gäller just på detta område. I övriga fall anser vi faktiskt att arbetsmarknadsfrågor är en nationell kompetens.

Anf.  93  Statsrådet ANNA JOHANSSON (S):

Så som jag har uppfattat det fanns det tidigare en felöversättning till svenska som innebar att den möjlighet till undantag från vilotider som medges i svensk lagstiftning inte skulle följa med om man införlivade direktivet. Där har vi nu fått besked att den möjligheten kommer att finnas kvar på samma sätt som i nuvarande lagstiftning.

Den bedömning som görs från svensk sida är att det inte skulle få några större konsekvenser för fiskeföretag i Sverige eftersom bestämmelserna till stora delar redan är införlivade i svensk lagstiftning. Det blir mer konsekvenser i att man behöver justera svensk lagstiftning för att anpassa dem till det kommande direktivet. Men bedömningen görs att det i praktiken inte blir någon större skillnad, med undantag för att gränsen för när det behövs säkerhetspersonal ändras från 50-metersfartyg till 24-metersfartyg. Det är den substantiella förändring man har kunnat se.

Anf.  94  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen. Om det mot förmodan blir så att det lutar mot en politisk överenskommelse kommer statsrådet att höra av sig till EU-nämnden för att få mandat. Det löses på det sättet. Om det blir så återkommer regeringen till oss.

Tack för samrådet! Jag önskar lycka till på mötet och trevlig helg.

Anf.  95  Statsrådet ANNA JOHANSSON (S):

Jag tänkte informera EU-nämnden om att det inte är jag som företräder ärendet på rådsmötet eftersom det är Epscorådet. Där är det Ylva Johansson som företräder den svenska regeringen – så att nämnden är medveten om detta.

Om det blir en beslutspunkt kommer naturligtvis det statsråd som kommer att resa dit att inhämta mandat från EU-nämnden.

Anf.  96  ORDFÖRANDEN:

Då var det förtydligat vilket statsrådet Johansson som ska åka på mötet. Tack!

Då är denna punkt avslutad.

Innehållsförteckning

§ 1  Sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor 1

Anf.  1  ORDFÖRANDEN 1

Anf.  2  Arbetsmarknads- och etableringsminister YLVA JOHANSSON (S) 1

Anf.  3  ORDFÖRANDEN 1

Anf.  4  Arbetsmarknads- och etableringsminister YLVA JOHANSSON (S) 1

Anf.  5  ORDFÖRANDEN 2

Anf.  6  CHRISTIAN HOLM BARENFELD (M) 2

Anf.  7  ORDFÖRANDEN 3

Anf.  8  Arbetsmarknads- och etableringsminister YLVA JOHANSSON (S) 3

Anf.  9  ORDFÖRANDEN 4

Anf.  10  FREDRIK SCHULTE (M) 4

Anf.  11  ORDFÖRANDEN 4

Anf.  12  Arbetsmarknads- och etableringsminister YLVA JOHANSSON (S) 4

Anf.  13  ORDFÖRANDEN 4

Anf.  14  Arbetsmarknads- och etableringsminister YLVA JOHANSSON (S) 4

Anf.  15  DÉSIRÉE PETHRUS (KD) 5

Anf.  16  JOHNNY SKALIN (SD) 5

Anf.  17  Arbetsmarknads- och etableringsminister YLVA JOHANSSON (S) 6

Anf.  18  ORDFÖRANDEN 6

Anf.  19  Arbetsmarknads- och etableringsminister YLVA JOHANSSON (S) 6

Anf.  20  JENS HOLM (V) 6

Anf.  21  Arbetsmarknads- och etableringsminister YLVA JOHANSSON (S) 6

Anf.  22  TINA ACKETOFT (L) 7

Anf.  23  ORDFÖRANDEN 7

Anf.  24  JENS HOLM (V) 7

Anf.  25  Departementssekreterare ELIZABETH WIJKMAN 7

Anf.  26  ORDFÖRANDEN 7

Anf.  27  Arbetsmarknads- och etableringsminister YLVA JOHANSSON (S) 7

Anf.  28  FREDRIK SCHULTE (M) 8

Anf.  29  ORDFÖRANDEN 8

Anf.  30  JOHNNY SKALIN (SD) 8

Anf.  31  ORDFÖRANDEN 8

Anf.  32  Arbetsmarknads- och etableringsminister YLVA JOHANSSON (S) 8

Anf.  33  JOHNNY SKALIN (SD) 8

Anf.  34  ORDFÖRANDEN 8

Anf.  35  Arbetsmarknads- och etableringsminister YLVA JOHANSSON (S) 9

Anf.  36  ORDFÖRANDEN 9

§ 2  Sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor 10

Anf.  37  ORDFÖRANDEN 10

Anf.  38  Kultur- och demokratiminister ALICE BAH KUHNKE (MP) 10

Anf.  39  TINA ACKETOFT (L) 10

Anf.  40  Kultur- och demokratiminister ALICE BAH KUHNKE (MP) 10

Anf.  41  ORDFÖRANDEN 11

Anf.  42  Kultur- och demokratiminister ALICE BAH KUHNKE (MP) 11

Anf.  43  JENS HOLM (V) 11

Anf.  44  TINA ACKETOFT (L) 11

Anf.  45  Kultur- och demokratiminister ALICE BAH KUHNKE (MP) 11

Anf.  46  ORDFÖRANDEN 12

Anf.  47  Kultur- och demokratiminister ALICE BAH KUHNKE (MP) 12

Anf.  48  JESSICA ROSENCRANTZ (M) 12

Anf.  49  TINA ACKETOFT (L) 13

Anf.  50  ORDFÖRANDEN 13

Anf.  51  Kultur- och demokratiminister ALICE BAH KUHNKE (MP) 13

Anf.  52  Departementssekreterare JOSEFIN EMANUEL BRATTBERG 13

Anf.  53  ORDFÖRANDEN 13

Anf.  54  Kultur- och demokratiminister ALICE BAH KUHNKE (MP) 13

Anf.  55  JENS HOLM (V) 14

Anf.  56  JESSICA ROSENCRANTZ (M) 14

Anf.  57  ORDFÖRANDEN 14

Anf.  58  Kultur- och demokratiminister ALICE BAH KUHNKE (MP) 15

Anf.  59  ORDFÖRANDEN 15

§ 3  Sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor 16

Anf.  60  ORDFÖRANDEN 16

Anf.  61  Statsrådet GABRIEL WIKSTRÖM (S) 16

Anf.  62  ORDFÖRANDEN 16

Anf.  63  Statsrådet GABRIEL WIKSTRÖM (S) 16

Anf.  64  ORDFÖRANDEN 16

Anf.  65  Statsrådet GABRIEL WIKSTRÖM (S) 17

Anf.  66  AMIR ADAN (M) 17

Anf.  67  ORDFÖRANDEN 17

Anf.  68  Statsrådet GABRIEL WIKSTRÖM (S) 17

Anf.  69  ORDFÖRANDEN 18

Anf.  70  AMIR ADAN (M) 18

Anf.  71  Statsrådet GABRIEL WIKSTRÖM (S) 18

Anf.  72  AMIR ADAN (M) 18

Anf.  73  Statsrådet GABRIEL WIKSTRÖM (S) 18

Anf.  74  AMIR ADAN (M) 18

Anf.  75  ORDFÖRANDEN 18

Anf.  76  Statsrådet GABRIEL WIKSTRÖM (S) 18

Anf.  77  ORDFÖRANDEN 18

Anf.  78  Statsrådet GABRIEL WIKSTRÖM (S) 18

Anf.  79  ORDFÖRANDEN 19

Anf.  80  Statsrådet GABRIEL WIKSTRÖM (S) 19

Anf.  81  AMIR ADAN (M) 19

Anf.  82  Statsrådet GABRIEL WIKSTRÖM (S) 20

Anf.  83  AMIR ADAN (M) 20

Anf.  84  Statsrådet GABRIEL WIKSTRÖM (S) 20

Anf.  85  ORDFÖRANDEN 20

Anf.  86  Statsrådet GABRIEL WIKSTRÖM (S) 20

Anf.  87  ORDFÖRANDEN 20

§ 4  Sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor 21

Anf.  88  ORDFÖRANDEN 21

Anf.  89  Statsrådet ANNA JOHANSSON (S) 21

Anf.  90  ORDFÖRANDEN 21

Anf.  91  Statsrådet ANNA JOHANSSON (S) 22

Anf.  92  JESSICA ROSENCRANTZ (M) 22

Anf.  93  Statsrådet ANNA JOHANSSON (S) 22

Anf.  94  ORDFÖRANDEN 22

Anf.  95  Statsrådet ANNA JOHANSSON (S) 23

Anf.  96  ORDFÖRANDEN 23