Fredagen den 12 juli 2013

EU-nämndens uppteckningar 2012/13:48

2012/13:48, Fredagen den 12 juli

1 §  Jordbruk och fiske

Statssekreterare Magnus Kindbom

Återrapport från möte i Europeiska unionens råd för jordbruk och fiske den 24–25 juni 2013

Information och samråd inför möte i Europeiska unionens råd för jordbruk och fiske den 15 juli 2013

Anf.  1  ORDFÖRANDEN:

Vi hälsar statssekreterare Magnus Kindbom med medarbetare välkomna.

Jag undrar om det finns några A-punkter. Det finns det. Finns det något att säga med anledning av återrapporten från möte i rådet den 24–25 juni?

Anf.  2  Statssekreterare MAGNUS KINDBOM:

Ordförande! Jag har inga direkta punkter. Vi har en punkt senare på dagordningen om en lägesrapport. Jag kan där nämna några av de beslut som fattades vad gäller den gemensamma jordbrukspolitiken. I övrigt har jag ingenting, men jag är beredd att svara på frågor.

Anf.  3  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen under den punkten.

Vi går över till punkt 3 på den kommenterade dagordningen, Ordförandeskapets arbetsprogram, en ny fråga för nämnden. Det är en informationspunkt.

Anf.  4  Statssekreterare MAGNUS KINDBOM:

Det nytillträdda ordförandeskapet ska i vanlig ordning redogöra för planeringen av sitt arbete och vad man hoppas kunna uppnå under hösten. Litauens fokus kommer att ligga på att slutföra reformen om den gemensamma jordbrukspolitiken som det irländska ordförandeskapet lyckades förhandla fram samt på att slutföra de övergångsförordningar som behövs innan den nya politiken kan träda i kraft.

På fiskeområdet ligger fokus som vanligt under hösten på att avsluta förhandlingarna om TAC (totalt tillåten fångst) och kvoter, men det är även en prioritering att nå en överenskommelse om Europeiska havs- och fiskerifonden.

Utöver det har kommissionen nyligen presenterat ett nytt paket, det så kallade Sancopaketet, som är ett omfattande lagstiftningspaket för djurhälsa, växtskydd, växtförökningsmaterial och offentlig kontroll kopplat till detta. Litauen kommer att driva på de förhandlingarna men mest sannolikt enbart presentera en lägesrapport i slutet av sitt ordförandeskap.

Anf.  5  JENS HOLM (V):

Jag har en fråga om den europeiska skogsstrategin, som litauerna vill ro i land. Man pratar om ett rättsligt bindande avtal. Jag undrar hur ni kommer att agera i den frågan.

Anf.  6  KEW NORDQVIST (MP):

Jag ser att regeringen välkomnar ordförandeskapets arbetsprogram. Min fråga är om det finns några frågetecken i det som regeringen avser att ta upp, till exempel att ordförandeskapet tänker trycka på säljfrämjande åtgärder.

Jag har en undran när det gäller övriga frågor. Nederländerna har lyft in en fråga om ett bigiftigt ämne, fipronil, men regeringen konstaterar att kommissionen redan har presenterat ett sådant förslag. Har Nederländerna lyft in ett förslag som redan ligger?

Jag har också en undran när det gäller märkning av kött från djur som slaktats utan bedövning. Det står någonting om överanvändning av slakt utan bedövning. Finns det någon överanvändning? Är det inte så att all slakt ska ske med bedövning?

Anf.  7  ORDFÖRANDEN:

Vi är inte på återrapporten nu, men jag tänker ändå låta de här frågorna ställas till statssekreteraren, även om de kom lite sent.

Anf.  8  Statssekreterare MAGNUS KINDBOM:

Ordförande! Frågan om skogsstrategi och lagligt bindande avtal är tvådelad. Det finns en pågående förhandling och diskussion om ett lagligt bindande avtal på skogsområdet på europeisk nivå som går utöver EU. Där är flera östeuropeiska länder och även Ryssland med. Man bör komma fram till slutfasen i de diskussionerna, men de ligger vid sidan av EU:s arbete. Sverige har varit aktivt i de förhandlingarna.

Därtill har det inom EU diskuterats en skogsstrategi. Det finns en sedan tidigare; det är länge sedan den uppdaterades. Från svensk sida har vi hittills sett positivt på att man har börjat ta upp det arbetet, men vi har inget mer konkret just nu vad gäller skogsstrategin inom EU.

De säljfrämjande åtgärder som ordförandeskapet har tagit upp har presenterats i ett förslag av kommissionen som ordförandeskapet måste hantera. Vi får anledning att återkomma till det när vi har mer information om vad det innebär.

De andra frågorna är övriga punkter på dagordningen i dag, men jag kan svara på dem också.

Frågan om bekämpningsmedel som påverkar bin har varit uppe till diskussion och även varit föremål för beslut och ställningstaganden. Kommissionen presenterade för någon vecka sedan ytterligare förslag om detta. Det kan hända att det har gått om lott när nederländarna har ställt sin fråga. Det kan vara det som är orsaken.

Överutnyttjande av slakt utan bedövning är en fråga som den svenska regeringen väckte för närmare ett år sedan, när det kom signaler om att vissa slakterier i Europa med tillstånd för slakt utan bedövning utnyttjade detta på ett mer rutinmässigt sätt än bara för de religiösa ändamål det är avsett för. Det är det som benämns överutnyttjande av möjligheten till slakt utan bedövning. Avsikten är att den ska vara restriktiv.

Anf.  9  PYRY NIEMI (S):

Ordförande! Jag tänkte på det som Kew Nordqvist tog upp om säljfrämjande åtgärder och aktiviteter. Vad jag minns har regeringen tidigare varit negativ till den typen av aktiviteter. Jag utgår ifrån att den hållningen kommer att gälla även i fortsättningen.

Anf.  10  JENS HOLM (V):

Är den europeiska skogsstrategin det som heter Forest Europe? Nej, okej. Men tidigare då vi har diskuterat skogsfrågor har den svenska regeringens linje varit att det är någonting som medlemsländerna själva ska besluta om och att vi inte vill ha någon EU-politik på det området.

Det som oroar mig är om man ska ha ett rättsligt bindande avtal. Det kanske är för tidigt att spekulera om vad det ska stå i ett sådant avtal, men jag vill ändå flagga för att det kanske inte kommer att bli riktigt så enkelt och problemfritt som det låter.

Jag skulle vilja veta om ni har några frågetecken eller känner någon oro inför ett rättsligt bindande avtal om den europeiska skogen.

Anf.  11  Statssekreterare MAGNUS KINDBOM:

Vad gäller de säljfrämjande åtgärderna stämmer det Pyry Niemi säger. Vi har haft en restriktiv syn på den typen av åtgärder från EU, och den kvarstår.

Det var flera skogsfrågor. Forest Europe är ett organ som arbetar med skogsfrågor. Den svenska regeringens strategi är att hantera det på ett sätt som gör att vi undviker att EU får ett mandat även på skogsområdet. Vi har sett det här lagligt bindande avtalet på en paneuropeisk nivå som en möjlighet att hantera frågorna där i stället för att behöva göra det inom EU.

Detsamma gäller skogsstrategin. Det finns en skogsstrategi inom EU sedan tidigare som nu ska uppdateras. Det är ett sätt att begränsa EU:s beslutsmakt över skogsfrågor, vilket vi vill.

Anf.  12  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen under punkt 3.

Vi går vidare till punkt 4, Meddelande från kommissionen till rådet om ett samråd om fiskemöjligheter för 2014. Detta är en diskussionspunkt och en årligen återkommande fråga.

Anf.  13  Statssekreterare MAGNUS KINDBOM:

Som jag tror att ni känner till lämnar kommissionen årligen ett meddelande till rådet om fiskemöjligheterna för nästkommande år. Tanken med meddelandet är att underlätta förhandlingarna om kvoter och göra processen mer transparent.

Vi hade en överläggning om meddelandet med miljö- och jordbruksutskottet den 19 juni. Kommissionen har enligt meddelandet gjort en genomgång av bestånden och ser en positiv utveckling. Antalet överfiskade bestånd har halverats sedan 2005 från 32 till 16 stycken. 25 fiskebestånd fiskas redan i dag enligt MSY (maximalt hållbart uttag). Det är glädjande att vårt arbete har börjat ge konkreta resultat för fisken i våra hav, även om det självklart finns mer att göra.

Förslagen om fiskemöjligheter vad gäller TAC och kvoter kommer att presenteras i höst. Regeringen är positiv till kommissionens framförhållning och tror att den har bidragit till ökad transparens och förutsägbarhet vid kvotförhandlingarna.

Regeringen anser att det övergripande målet i tillägg till förvaltningsplanen bör vara att återställa uttaget av de marina biologiska resurserna och att bevara beståndet över nivåer för maximalt hållbart uttag.

Anf.  14  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning.

Vi går vidare till punkt 6 som gäller ändrat förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om Europeiska havs- och fiskerifonden. Det är en beslutspunkt.

Anf.  15  Statssekreterare MAGNUS KINDBOM:

Avseende förordningen om Europeiska havs- och fiskerifonden är avsikten att nå en överenskommelse om en så kallad allmän inriktning. Vid jordbruks- och fiskerådet i oktober förra året nåddes en delvis allmän inriktning. Då beslutades vilka slags åtgärder som fonden ska kunna finansiera. Det här är alltså inte föremål för förhandlingen på måndag.

Nu ska de återstående frågorna behandlas. De omfattar kriterierna för fördelning av fondens medel till medlemsstaterna, frågan om när man ska använda delegerade akter respektive genomförandeakter samt den så kallade genomförandemekanismen, det vill säga de administrativa bestämmelser som reglerar bland annat vem som ska ansvara för förvaltning, attestering och revision.

Regeringens handlingslinje i fråga om fördelningskriterierna bygger på att Sverige ska verka för fördelningskriterier som medför så rättvis tilldelning av EU-budgeten som möjligt för Sveriges del.

Vad gäller delegerade akter och genomförandeakter avser regeringen att verka för fördragstrogna lösningar som medför bästa ändamålsenlighet.

Vad gäller den så kallade genomförandemekanismen är regeringens handlingslinje att Sverige bör vara flexibelt i fråga om kompromisslösningar. Det viktigaste för regeringen är att förslaget ska fungera i praktiken och inte medföra ökat krångel för ansvariga myndigheter och stödmottagare samt att ändringar inte ska göras som kan ha effekt på de bestämmelser som har varit föremål för rådets delvis allmänna inriktning i oktober.

Regeringens prioriteringar vad gäller fonden under rådsmötet är att en överenskommelse uppnås, så att vi kan ta itu med Europaparlamentets synpunkter efter sommaren och förhoppningsvis få ett regelverk på plats till årets slut.

Anf.  16  JENS HOLM (V):

Vi i Vänsterpartiet har aldrig gillat stora subventioner till verksamheter som vi tycker borde kunna bära sig själva, och vi tycker att fisket är en sådan verksamhet. Vi ser att EU:s subventioner leder till ett överfiske, inte alls ett hållbart fiske. Vi vill inte ha den nya inriktningen på havs- och fiskerifonden, och det har vi anfört tidigare.

Jag har några frågor som är viktiga för vårt beslutsfattande här. Den ena är hur stor ni bedömer att den här fonden kommer att bli, alltså i pengar. Som det framgår av våra handlingar är den nuvarande fiskerifonden på 4,3 miljarder euro för 2007–2013. Hur stor kommer den nya fonden, om vi säger så, att bli? Kommer det att bli mer eller mindre pengar? Den frågan ställer jag också i ljuset av den fleråriga budgetramen – ifall att den har inneburit någon sänkning när det gäller fiskerifonden.

Vad gäller den svenska ståndpunkten undrar jag egentligen vad ”fördragstrogna lösningar som medför bästa ändamålsenlighet” egentligen betyder. Finns det någonting bakom den formuleringen? Kan den här fonden vara i strid med EU:s grundfördrag? Varför formulerar ni er på det viset? Det skulle jag vilja veta.

Avslutningsvis: Man ska kunna betala ut pengar ur fonden till företag som avstår från att fiska. Finns det någon övre gräns för hur mycket som kan betalas ut?

Anf.  17  PYRY NIEMI (S):

Jag tänkte ta upp skrotningsstöden. I och för sig tycker jag att skrivningen är stark, men jag skulle vilja ha ett förtydligande. Det skulle vara intressant att få en lite mer tydligare sammanfattning av ”mer kostnadseffektivt än nuvarande system”.

Anf.  18  BÖRJE VESTLUND (S):

Är Sverige mot eller inte mot delegerade akter? Det är väldigt svårt att se, och jag delar Jens Holms uppfattning. Vad innebär det när det gäller delegerade akter och genomförandeakter att Sverige ska verka för fördragstrogna lösningar som ger bästa ändamålsenlighet? Enligt min uppfattning är det omöjligt för kommissionen att lägga fram någonting som inte överensstämmer med fördraget. Det här verkar vara en väldigt underlig inställning, och jag skulle gärna vilja ha ett svar.

Anf.  19  Statssekreterare MAGNUS KINDBOM:

Ordförande! Vad gäller Jens Holms första fråga om hur stor fonden blir var det en del av överenskommelsen om MFF, men där fastställdes inte storleken på samma sätt som inom jordbrukspolitiken. Vi har inget klart besked om hur stor den blir. Hur stor del varje medlemsstat får kommer att påverkas av fördelningskriterierna, vilket är en del av diskussionerna på måndag.

Vad gäller delegerade akter och genomförandeakter, som kom upp här, har regeringen ingenting emot dem. Enligt det gemensamma fördraget finns det möjlighet att ge kommissionen befogenheter att anta delegerade akter eller genomförandeakter. I de fall där kommissionen ges befogenheter att enbart anta genomförandeakter måste rättsakten fastställa förutsättningarna i detalj, vilket i vissa fall kan fördröja processen att ta fram en ny lagstiftningsakt.

För svensk del är det en prioritering att nå en överenskommelse så att den nya fonden kan komma på plats så snart som möjligt. Det har varit utgångspunkten i vår diskussion om vad som är ändamålsenligt. Det är såklart fastställt i grundfördraget att de här möjligheterna ges och att det ska hanteras på ett riktigt sätt. Det är det vi vill uppnå i den här frågan.

Vad gäller ersättning till stillaliggande är det inte en fråga som diskuteras nu, utan den antogs i den partiella överenskommelse som nåddes i höstas. Det är som sagt inte uppe till diskussion nu, och jag har inte heller något svar på vad det kan innebära, men den uppgiften kan vi ta fram.

Skrotningspremien var en del av diskussionen i höstas när överenskommelsen träffades, men det är inte föremål för diskussion vid det här mötet. Vad som kan tilläggas är att det pågår en diskussion samtidigt i parlamentet om det här. I veckan har utskottet tagit ställning till ett, enligt vår uppfattning, mindre bra förslag. Det återstår att se vad hela parlamentet kommer fram till. Men från svensk sida ser vi att det man i parlamentet har kommit fram till innebär en försvagning av det förslag som rådet har.

Anf.  20  BÖRJE VESTLUND (S):

Vi som sitter i EU-nämnden hör samtliga statsråds redovisningar vid något tillfälle. När det gäller just delegerade akter måste jag säga att man blir väldigt förvånad över inställningen här. Det som brukar vara är att den uppfattning som Sverige driver, i alla fall i de andra ministerråden – jag tror inte att det finns något undantag – är att man ska begränsa delegerade akter så långt som möjligt. Är det så att Landsbygdsdepartementet driver en linje och de övriga departementen en annan linje när det gäller delegerade akter? Vår uppfattning har varit att det har varit en allmän uppfattning hos regeringen att man ska begränsa delegerade akter så långt som möjligt. Det är den uppfattning jag har fått, men det är möjligt att Landsbygdsdepartementet har en annan uppfattning än vad de andra departementen har.

Anf.  21  JENS HOLM (V):

Jag vill börja med att instämma i det som Börje Vestlund tar upp. Jag tycker att det är en viktig principiell fråga.

Anledningen till att jag tog upp frågan om skrotningspremien var fiskeriutskottets omröstning nyligen i EU-parlamentet. Jag trodde att det är en del av det här paketet, men det är det alltså inte.

Vad gäller fondens omfattning kan ni inte lämna något besked, men blir det mer eller mindre pengar jämfört med storleken i dag? Ni har väl gjort någon form av bedömning i alla fall?

Anf.  22  Statssekreterare MAGNUS KINDBOM:

Vad gäller de delegerade akterna är det beslutat enligt fördraget hur det ska hanteras. Där är det en gemensam inställning från hela regeringen, samma inställning och ställningstagande i alla ministerråd, vad jag känner till.

Fondens totala omfattning är sannolikt mindre till följd av den totalt sett minskade budgeten på EU-nivå. Däremot kan det finnas en möjlighet för svensk del till en ökning beroende på hur fördelningskriterierna beslutas.

Anf.  23  JENS HOLM (V):

Vi i Vänsterpartiet anmäler en avvikande mening. Vi motsätter oss den här fonden, och vi har motiverat det i tidigare avvikande meningar.

Anf.  24  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens ståndpunkt, men vi har noterat en avvikande mening från Vänsterpartiet.

Vi går vidare till punkt 7, Reformpaketet för den gemensamma jordbrukspolitiken. Detta är en informationspunkt.

Anf.  25  Statssekreterare MAGNUS KINDBOM:

Efter förhandlingarna vid rådsmötet i juni har vi en politisk överenskommelse om den framtida jordbrukspolitiken. Jag tänker både redogöra lite grann för den information som vi förväntar oss och ge en kort återrapport om beslutet senaste juni.

Den här punkten är rolig att diskutera därför att vi nådde framgång i flera frågor, till exempel anpassningen av kravet på ekologiska fokusområden till skogsdominerade områden, som ju var en svensk prioritet. Där fick vi stöd för den hållningen. Överenskommelsen innebär att vi nu kan ge mer klara besked till lantbrukarna om de framtida reglerna.

Jag ska nämna några av de punkter som har varit uppe till diskussion.

Utöver frågan om förgröningen har det varit diskussion om unga och småjordbrukare. Stödet till nystartade lantbruk blir obligatoriskt för medlemsstaterna att genomföra, medan stödet till småbrukare blir frivilligt.

I frågan om aktiva jordbrukare, som också har diskuterats mycket, blir det en obligatorisk negativlista. Definitionen av aktiva lantbrukare innebär nu att verksamheter som flygplatser, järnvägar, vattenverk, fastighetstjänster och permanenta sport- och rekreationsmarker ska exkluderas från stöd. Detta välkomnar vi från Sveriges sida.

Det har varit en diskussion om kopplade stöd där möjligheterna för produktionskopplade stöd nu utökas något.

Intern utjämning i medlemsländerna har varit en annan fråga. En omfördelning av stöd mellan lantbrukare kommer att ske. Men det finns flexibilitet för medlemsstaterna när det gäller hur stor denna omfördelning ska vara. Det har dock satts en lägsta ambitionsnivå för den interna utjämningen.

Definitionen av betesmarker har i hög grad utformats på ett sätt som är anpassat till svenska förhållanden.

När det gäller tvärvillkoren är det inga nya tvärvillkor, vilket kommissionen föreslog från början. Däremot kan kommissionen återkomma med konkreta förslag på vilka regler inom ramdirektivet för vatten och det nya växtskyddsdirektivet som är lämpliga att inkludera i tvärvillkoren.

Till sist gäller det frågan om transparens och som har varit uppe för diskussion flera gånger. Det gavs stöd till kommissionens förslag om publicering av stödmottagare, men regler för en alternativ tröskel införs för de medlemsstater som inte avser att tillämpa småbrukarstödet. Det innebär att alla medlemsstater måste publicera både fysiska och juridiska stödmottagare på internet.

Det var en kort resumé av överenskommelsen på det senaste rådet.

Nu förväntar vi oss att det litauiska ordförandeskapet vid mötet på måndag återrapporterar från den senaste trilogen som hölls i samband med det förra rådsmötet i juni och informerar medlemsstaterna om förhandlingsläget. Jordbrukspolitiken kommer alltså inte att förhandlas vid rådet nästa vecka, utan det rör sig om information om hur det nya ordförandeskapet avser att fortsätta behandlingen av lagstiftningspaketet.

Anf.  26  BENGT-ANDERS JOHANSSON (M):

Tack för återrapporten! Nu befinner vi oss i ett läge där vi snart ska börja implementera det här även på svensk sida. Men om jag förstår det rätt är det inte riktigt klart. Det står ju här att Europaparlamentet nu vill invänta flerårsbudgeten. Det må så vara. Ibland får man en känsla av att de är mycket för att markera sitt inflytande över processen.

Men oaktat detta, är det något i det sakpolitiska som kommer att kunna förändras enligt Landsbygdsdepartementets bedömning? Ligger det fast, om flerårsbudgeten nu håller, eller är nya överraskningsmoment att vänta?

Anf.  27  PYRY NIEMI (S):

Jag har delvis samma fråga som Bengt-Anders Johansson. Nu är det som det är, om det inte händer någonting. Jag tycker fortfarande att det här med kopplade stöd är bekymmersamt. Det har vi också hävdat tidigare. Även om det var lite mindre än förväntat är det ändå en stor riskfaktor. Vi är ganska kritiska till det; vi hade nog gärna sett en ännu större avtrappning av möjligheterna till kopplade stöd.

Anf.  28  JENS HOLM (V):

Som bekant är inte heller Vänsterpartiet någon större anhängare av den gemensamma jordbrukspolitiken, och vi gör bedömningen att det inte blev den stora reform som var så nödvändig.

Jag har en konkret fråga om Tysklands och Storbritanniens agerande vad gäller den samlade marknadsordningen. De lade ned sina röster där. Var det bara på formaliabasis huruvida rådet ensamt ska fatta beslut eller inte, eller fanns det något mer i deras agerande?

Anf.  29  Statssekreterare MAGNUS KINDBOM:

Det som är utestående är en diskussion om att EU-parlamentet vill göra ändringar i det som beslutades i samband med statschefernas beslut om MFF, den långsiktiga budgeten. Jordbruksministrarna har inte ansett sig ha mandat för att kunna göra någon ändring i det beslutet. Det ligger inte på det här rådets bord att ändra i det. Det återstår en diskussion med parlamentet där parlamentet framhärdar. Jag ser inte framför mig att en sådan förändring kommer att ske, och det kan ju inte ske inom det här ministerrådets mandat. Något sådant mandat kommer ordförandeskapet inte heller att få.

Jag kan inte svara på om den processen kommer att tas upp i något annat forum än det här ministerrådet. Min bedömning är att det inte kommer att ske några ytterligare sakpolitiska förändringar i denna fråga.

Det fanns mer långtgående förslag vad gäller kopplade stöd än det som nu antogs. Från svensk sida agerade vi för att begränsa omfattningen av detta, och vi lyckades ändå med att i största möjliga mån begränsa det förslaget.

Vår uppfattning är att Tyskland och Storbritannien lade ned sina röster i den frågan bara av formaliaskäl.

Anf.  30  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar statssekreteraren för informationen under punkt 7.

Vi går vidare till punkt 8, Övriga frågor, som också är en informationspunkt. Finns det något att säga? Jag har märkt att vi delvis har kommenterat några av frågorna tidigare.

Anf.  31  Statssekreterare MAGNUS KINDBOM:

Ordförande! Jag är beredd att svara på frågor om det finns några.

Jag vill också uppmärksamma nämnden på att det har tillkommit ytterligare en övrig fråga från den cypriotiska delegationen vad gäller begäran om ekonomisk ersättning till följd av Newcastlesmittan. Detta är för tillfället det enda vi vet om det.

Anf.  32  PYRY NIEMI (S):

Jag har en fråga om matsvinn. Jag är lite förvånad över att den frågan dyker upp. Det pågår väl ett ganska omfattande arbete i Europaparlamentet när det gäller matsvinnet? Man har redan gått ut med utfästelser om att det ska halveras fram till 2025 och så vidare. Kan vi få en sakupplysning om vad det här handlar om?

Anf.  33  Statssekreterare MAGNUS KINDBOM:

Det är korrekt att det pågår ett stort arbete med de frågorna. Som jag har uppfattat det kommer Ungern att ta upp den frågan och behovet av att ta tag i problemen med livsmedelsförluster och matsvinn. Vi ser positivt på arbetet som kommissionen redan har påbörjat och även på den öppna konsultation om sustainable food, hållbar mat, som man också har inlett och där de här frågorna ingår.

I övrigt vet vi inte exakt vad Ungern avser med frågan, men vi välkomnar det omfattande arbete som precis som Pyry Niemi nämnde redan pågår.

Anf.  34  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen under punkt 8 och konstaterar att vi har nått slutet på den kommenterade dagordningen.

Vi önskar statssekreteraren med medarbetare en trevlig sommar.

Innehållsförteckning

1 §  Jordbruk och fiske 1

Anf.  1  ORDFÖRANDEN 1

Anf.  2  Statssekreterare MAGNUS KINDBOM 1

Anf.  3  ORDFÖRANDEN 1

Anf.  4  Statssekreterare MAGNUS KINDBOM 1

Anf.  5  JENS HOLM (V) 2

Anf.  6  KEW NORDQVIST (MP) 2

Anf.  7  ORDFÖRANDEN 2

Anf.  8  Statssekreterare MAGNUS KINDBOM 2

Anf.  9  PYRY NIEMI (S) 3

Anf.  10  JENS HOLM (V) 3

Anf.  11  Statssekreterare MAGNUS KINDBOM 3

Anf.  12  ORDFÖRANDEN 3

Anf.  13  Statssekreterare MAGNUS KINDBOM 3

Anf.  14  ORDFÖRANDEN 4

Anf.  15  Statssekreterare MAGNUS KINDBOM 4

Anf.  16  JENS HOLM (V) 5

Anf.  17  PYRY NIEMI (S) 5

Anf.  18  BÖRJE VESTLUND (S) 5

Anf.  19  Statssekreterare MAGNUS KINDBOM 5

Anf.  20  BÖRJE VESTLUND (S) 6

Anf.  21  JENS HOLM (V) 6

Anf.  22  Statssekreterare MAGNUS KINDBOM 6

Anf.  23  JENS HOLM (V) 7

Anf.  24  ORDFÖRANDEN 7

Anf.  25  Statssekreterare MAGNUS KINDBOM 7

Anf.  26  BENGT-ANDERS JOHANSSON (M) 8

Anf.  27  PYRY NIEMI (S) 8

Anf.  28  JENS HOLM (V) 8

Anf.  29  Statssekreterare MAGNUS KINDBOM 8

Anf.  30  ORDFÖRANDEN 9

Anf.  31  Statssekreterare MAGNUS KINDBOM 9

Anf.  32  PYRY NIEMI (S) 9

Anf.  33  Statssekreterare MAGNUS KINDBOM 9

Anf.  34  ORDFÖRANDEN 9