Fredagen den 13 juli 2012

EU-nämndens uppteckningar 2011/12:44

2011/12:44, Fredagen den 13 juli

1 §  Jordbruk och fiske

Statssekreterare Magnus Kindbom

Återrapport från möte i Europeiska unionens råd för jordbruk och fiske den 18 juni 2012

Information och samråd inför möte i Europeiska unionens råd för jordbruk och fiske den 16 juli 2012

Anf.  1  ORDFÖRANDEN:

Jag förklarar sammanträdet öppnat och hälsar statssekreterare Magnus Kindbom och övriga jordbruks- och fiskeexperter välkomna till EU-nämnden.

Den första frågan gäller A-punkter, och där har Jens Holm en fråga.

Anf.  2  JENS HOLM (V):

Det gäller 7, 8 och 29 om fiskeriavtalet med Grönland. Jag undrar om statssekreteraren kan utveckla det lite, till exempel om EU har förhandlat både med Danmark och med styret på Grönland som jämbördiga parter.

Det som står om den så kallade pappersfisken verkar lite konstigt. Om man läser mellan raderna kan man tolka det som att EU har förhandlat till sig mer fisk i det avtal man talar om nu än vad man har fiskat upp tidigare. Det känns inte riktigt bra ur ett hållbarhetsperspektiv.

Anf.  3  Statssekreterare MAGNUS KINDBOM:

Ordförande! Jag ber om ursäkt, men det är en fråga där vi måste be att få återkomma skriftligt med information. Jag kan inte ge denna detaljinformation nu. Är det möjligt att hantera det så?

Anf.  4  ORDFÖRANDEN:

Vi har deadline kl. 14.00, så det är ont om tid. Vi måste alltså ha informationen dessförinnan. Jens Holm måste hinna läsa den. Skicka den till kanslichefen, så får Jens Holm och kanslichefen ha kontakt. Informationen går förstås ut till alla. Är vi överens om den tågordningen? Bra.

Anf.  5  PYRY NIEMI (S):

Ordförande! Min fråga rör Elfenbenskusten. Ett eventuellt bemyndigande till kommissionen om att inleda fortsatta partnerskapssamtal med Elfenbenskusten om fiske ska upp på rådet. Läget är inte kristallklart i Elfenbenskusten; det är ett ganska tufft läge där. Jag skulle vilja få en kommentar från statssekreteraren hur regeringen ställer sig. Ni antyder att ni är positiva till detta. Det finns dock en hel del frågetecken, precis som med Madagaskar och Kiribati i vintras.

Anf.  6  Statssekreterare MAGNUS KINDBOM:

Det handlar om ett mandat till kommissionen att inleda förhandlingar och diskussion med Elfenbenskusten. Utifrån de nya rådsslutsatser som antogs i våras där den demokratiska situationen i landet är ett av kriterierna inför ett kommande avtal har vi bedömt att det kan vara rimligt att ge kommissionen mandat att förhandla. Sedan återstår det att se vad resultatet blir av förhandlingarna och om vi i det läget anser att det uppfyller de kriterier som vi har ställt upp för att avtalet ska godkännas.

Anf.  7  PYRY NIEMI (S):

Med all respekt för statssekreterarens uppfattning, men det var lite luddigt. Vilka kriterier anser ni vara viktiga när det gäller att ge ett bemyndigande till EU-kommissionen för att inleda den typen av förhandlingar?

Vi har haft denna diskussion många gånger förut, och den skiljer sig kanske inte så mycket från land till land. Kan statssekreteraren nämna några specifika områden där ni tänker pressa på om det visar sig att EU-kommissionen inte når fram fullt ut?

Anf.  8  Statssekreterare MAGNUS KINDBOM:

Ja, det är en rad punkter som vi i flera delar fick gehör för i de rådsslutsatser som antogs i våras. Det handlar om att respektera de mänskliga rättigheterna, att fiska på hållbara bestånd och att det ska komma lokalbefolkningen till del. Vi anser också att EU:s fiskefartyg genom sin avgift ska betala en högre andel av kostnaderna för att fiska i dessa vatten. Det är regeringens grundläggande syn på vad avtalen måste uppfylla. Det ingår också till stor del i de rådsslutsatser som jag nämnde.

Anf.  9  PYRY NIEMI (S):

När det gäller hållbara bestånd antyds det i underlaget att tonfiskfisket inte kan anses vara hållbart och att det finns risk för överfiske. Det är en fråga som jag funderar mycket på.

Vad gäller mänskliga rättigheter är situationen i Elfenbenskusten just nu inte optimal. Det finns heller inga garantier för att de pengar som satsas, även om det inte är några stora belopp, kommer utvecklingen av det lokala fisket till del. Det är några av frågetecknen.

Det antyds också att det har varit svårt att följa upp det förra avtalet och att analysen har varit svår att genomföra. Det finns helt klart en hel del öppningar för funderingar på om det är rimligt att i dagsläget ge ett sådant bemyndigande.

Anf.  10  JENS HOLM (V):

Det är bra att Pyry Niemi lyfter upp denna fråga. En naturlig hållning borde vara att sända signalen till regeringen i fråga att vi inte inleder förhandlingar förrän läget i landet är stabilt och de mänskliga rättigheterna respekteras.

Jag har en ordningsfråga, herr ordförande. Är det kl. 14.00 som gäller även i denna fråga?

Anf.  11  Statssekreterare MAGNUS KINDBOM:

Den här frågan är inte uppe på rådet.

Anf.  12  Ämnesrådet MARIA ROSANDER:

Det här en fråga som kommer upp som en I-punkt på Coreper nästa vecka och eventuellt på ett råd senare i juli eller i början på september. Det är inget för rådet på måndag. Information i ärendet har skickat till MJU-kansliet eftersom det inte har funnits tid för en överläggning. Jag tror därför inte att det finns anledning att göra något inför vårt ministerråd.

Anf.  13  ORDFÖRANDEN:

Då får vi anledning att komma tillbaka till denna fråga framöver.

Anf.  14  PYRY NIEMI (S):

Absolut. Det jag är mest bekymrad över är att den kommer upp som en punkt på Coreper, och redan där finns det ett visst diskussionsutrymme. Om det inte skickas signaler via Coreper och det inte kommer upp på ett råd är det bra att regeringen framhåller de synpunkter som har framförts här.

Anf.  15  Statssekreterare MAGNUS KINDBOM:

Frågan återkommer som en punkt till riksdagen när den är aktuell för rådsarbete.

Anf.  16  ORDFÖRANDEN:

Och statssekreteraren har hört de synpunkter som har framförts här. Kan vi därmed lägga A-punkterna till handlingarna? Ja. Det kommer dock synpunkter från Jens Holm före kl. 14.00.

Vi har två återrapporter. Den ena tror jag att landsbygdsministern avlämnade muntligt den 18 juni. Det gällde en fiskefråga. Vill statssekreteraren säga något om återrapporterna? Nej. Då är det öppet för frågor på återrapporterna. Det finns inga frågor. Vi lägger återrapporterna till handlingarna.

Vi går över till den preliminära dagordningen. Det har tillkommit ett antal övriga frågor, men vi tar dem på slutet som vanligt.

Då har vi punkt 3 som är en informationsfråga om ordförandeskapets arbetsprogram.

Anf.  17  Statssekreterare MAGNUS KINDBOM:

Ordförande! Det cypriotiska ordförandeskapet kommer att inleda rådsmötet med att presentera sitt arbetsprogram. På jordbrukssidan kommer arbetet att domineras av reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken. På fiskesidan är det reformen av den gemensamma fiskeripolitiken som kommer att stå i fokus för arbetet. Utöver dessa prioriteringar kommer ordförandeskapet att lyfta fram arbetet med bland annat djurhälsa och säkra livsmedel. På denna dagordningspunkt förutser vi ingen diskussion på rådet.

Anf.  18  ORDFÖRANDEN:

Då ingen begär ordet tackar vi för informationen under denna punkt.

Vi går till punkt 5 om stöd till landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden. Det är en diskussionspunkt.

Anf.  19  Statssekreterare MAGNUS KINDBOM:

Ordförande! Ämnet för debatten om landsbygdsutvecklingen vid rådsmötet ska enligt den senaste informationen vi fått från ordförandeskapet vara de riskhanteringsverktyg som finns i förslaget till ny landsbygdsförordning. Ordförandeskapet har ställt två frågor om de tre föreslagna riskhanteringsverktygen.

Genom den första frågan vill ordförandeskapet få medlemsländernas syn på om de föreslagna riskhanteringsverktygen på ett balanserat sätt täcker de mål och behov som finns för att hantera risker i jordbrukssektorn. Av de föreslagna riskhanteringsverktygen kan möjligen försäkringspremien för skörde‑, djur- och växtförsäkringar vara motiverade att ersätta.

Regeringen är däremot helt emot det föreslagna inkomststabiliseringsverktyget. Orsaken är att verktyget är dyrt, tungt att administrera och tränger undan privata lösningar och satsningar på miljö och klimat – det senare särskilt då alla medlemsstater kommer att ha begränsad budget.

Den andra frågan som ställs av ordförandeskapet gäller om nivån för högsta stödbelopp i kommissionens förslag är lämpligt satt, särskilt när det gäller inkomststabiliseringsverktyget. Att höja eller sänka nivån för högsta stödbelopp inom inkomststabiliseringsverktyget innebär inte att de nackdelar som finns med verktyget minskar.

Det är regeringens syn i de frågor som ställs.

Anf.  20  KEW NORDQVIST (MP):

Det gäller åtgärderna för produktionsbortfall, och det som har varit aktuellt i Sverige är katastrofersättning. Kan jag tolka statssekreterarens uttalande som att regeringen tänker ta upp denna fråga i förhandlingarna?

Anf.  21  Statssekreterare MAGNUS KINDBOM:

Det finns i förslaget en möjlighet för medlemsstater att välja att stödja försäkringspremien för ett sådant försäkringssystem. Något medlemsland använder det redan i dag.

Det vi har sagt är att vi är tveksamma till många av förslagen, bland annat att EU gemensamt skulle ha en sådan försäkring. Om företagen i något medlemsland erbjuder en sådan försäkringslösning anser vi att det ska vara möjligt för ett medlemsland att nationellt besluta om ifall man vill använda sina pengar till det. Det är då ett nationellt avgörande om man vill prioritera att använda sina pengar till att betala en del av premien. Vi har sagt att vi kan se en frivillig lösning för medlemsstaterna som möjlig. I övrigt är vi tveksamma till många av förslagen.

Anf.  22  ORDFÖRANDEN:

Jag summerar att det finns stöd för regeringens upplägg under punkt 5.

Punkt 6 är en diskussionspunkt om den samlade marknadsordningen för jordbruksprodukter.

Anf.  23  Statssekreterare MAGNUS KINDBOM:

Ordförande! Vid nästa rådsmöte ska vi diskutera kommissionens förslag till exceptionella marknadsåtgärder inom en ny samlad marknadsordning.

Efter flera jordbruksreformer som har haft marknadsorientering som ledstjärna kan vi konstatera att de förslag som nu finns inte går i samma riktning. Förslaget innebär att man utvidgar antalet sektorer inom vilka man kan vidta åtgärder, detta vid förlorat konsumentförtroende till följd av risker för folkhälsa, djurhälsa eller växtskydd.

Det finns en stor uppslutning av många medlemsstater för att utöka antalet sektorer och möjliga åtgärder vid kris. Regeringens prioritering för marknadsordning och krisåtgärder är fortsatt att det ska vara marknadsorientering och förenklingar.

Det kommer att bli ett tufft jobb för oss att tillsammans med våra like-minded försöka hålla emot så att förslaget inte utvecklas för mycket i fel riktning. I detta sammanhang är det viktigt att ha i åtanke att jordbrukare själva kan använda sig av riskhanteringsstrategier för att minska riskerna för att drabbas av marknadsstörningar.

Anf.  24  JENS HOLM (V):

Jag har en fråga om den särskilda krisreserven på 3,5 miljarder euro som föreslås inrättas. Den ska inte ingå i den fleråriga budgetramen. Det låter som att den då ska få en särställning som inte kan påverkas av politiska beslut. Det känns extremt märkligt.

Ni säger att ni är skeptiska till detta, och det tycker jag är bra. Men betyder det att ni är motståndare? Varför säger ni att ni är skeptiska? Man kan ju formulera sig ännu starkare. Hur hårt kommer ni att motarbeta detta och liknande förslag som osar mer subventioner till jordbruket?

Det som förslaget innebär är att ifall européerna så att säga röstar med fötterna, ifall man till exempel konsumerar mindre kött av klimatskäl, djurskäl eller liknande, finns det pengar för att kompensera producenterna för bortfallet. Jag försöker bara konkretisera vad som kan bli konsekvenserna av detta. Det känns helt fel. Då går man ju in och styr marknaden och motarbetar egentligen konsumenternas medvetna val.

Jag vill veta lite mer om hur ni ser på förslaget och hur pass hårt regeringen kommer att motsätta säga det.

Anf.  25  ORDFÖRANDEN:

Här vill vi väl inte styra marknaden, Jens Holm. Det var en fin plädering.

Anf.  26  Statssekreterare MAGNUS KINDBOM:

Krisreserven är i huvudsak en budgetfråga och inte en jordbruksfråga och hanteras under en punkt i budgeten. Regeringen har varit tydlig med att man är tveksam till att den ska läggas utanför budgeten utan tycker att den ska hanteras inom budgeten.

Enligt det danska senaste ordförandeförslaget ska krisreserven ligga inom budgetramarna, och det välkomnar vi. Regeringen är kritisk till att den ligger utanför budgetramarna.

Anf.  27  PYRY NIEMI (S):

Jag tänkte också beröra krisreserven. Statssekreteraren nämnde att vi inte ska gå åt fel håll. Kan statssekreteraren ge lite konkreta exempel på vad ”inte åt fel håll” innebär? Du kanske också kan ge lite tips på vilka like-minded länderna är. Jag tror att jag vet vilka de är, men det kanske kan vara värdefullt också för andra att veta det.

Anf.  28  JENS HOLM (V):

Men ni är väl också motståndare till en krisreserv som sådan ifall ni får bestämma, inte bara huruvida den ligger innanför eller utanför budgetramen?

Anf.  29  Statssekreterare MAGNUS KINDBOM:

Jag kan börja med den sista frågan och säga att vi är tveksamma till en krisreserv över huvud taget, även inom budgetramen.

Som jag var inne på tidigare när det gällde Kew Nordqvists fråga om försäkringspremien tar EU på sig ett ansvar som vi tycker ska ligga på nationell nivå.

För att vara mer konkret i frågorna om de exceptionella marknadsåtgärder som det är fråga om här handlar det om att man vill utvidga de områden där man kan få stödet, att det ska vara än mer omfattande än i dag. Vi har i tidigare reformer sett en minskning av mer marknadsinriktade stöd. Genom att nu utöka antalet områden som kan komma i fråga för krisstödet är, som jag nämnde, till exempel konsumentförtroendet till följd av risker för folkhälsa, djurhälsa och växtskydd ytterligare områden där krisreserven skulle kunna komma i fråga. Det anser vi är att gå i fel riktning.

Like-minded länderna är framför allt, och det känner vi igen sedan tidigare, Danmark, UK och Nederländerna. Det är de som i huvudsak delar vår uppfattning.

Anf.  30  PYRY NIEMI (S):

Jag ger absolut stöd för att antalet områden ska minska. Helt klart ska det inte vara fler områden.

Ett exempel från förra året är den omtalade EHEC-smittan som dök upp. Den var lite komplicerad i sin struktur och slog ut en del av jordbrukssektorn på grund av, kan man tycka efteråt, lite fel vetenskapliga råd och att det fattades lite förhastade beslut, att det började spridas en massa marknadsinformation som inte var helt korrekt och så vidare. Välkomnar regeringen att stödet till den typen av verksamheter minskar, eller hur ser ni på det?

Anf.  31  Statssekreterare MAGNUS KINDBOM:

Den generella uppfattningen är att vi vill se en minskad omfattning av åtgärderna. Det innebär att vi även anser att antalet områden generellt behöver minska. Det som förslaget nu i stället pekat åt, att det ska utökas, anser vi är att gå åt fel håll och är därför tveksamma till det.

Anf.  32  ORDFÖRANDEN:

Ni är väl emot det?

Anf.  33  Statssekreterare MAGNUS KINDBOM:

Ja.

Anf.  34  ORDFÖRANDEN:

Det är det mandat som ges här.

Jag finner att det finns stöd för regeringens upplägg inför de fortsatta förhandlingarna under punkt 6.

Punkt 7 handlar om fiskemöjligheterna för 2013.

Anf.  35  Statssekreterare MAGNUS KINDBOM:

Ordförande! Som ni vet lämnar kommissionen årligen ett meddelande till rådet om fiskemöjligheter för nästkommande år. Tanken med meddelandet är att underlätta förhandlingarna om kvoter.

Meddelandet var uppe för särskild överläggning i miljö- och jordbruksutskottet den 20 juni. Jag tror därför att vi inte behöver fördjupa oss alltför mycket i det igen. Dock kan sägas att regeringen välkomnar kommissionens arbete med en ökad framförhållning i syfte att underlätta de årliga besluten om fastställande av fiskemöjligheter. Hittills har meddelandet varit en viktig vägledning i de årliga förhandlingarna och bidragit till transparens, långsiktighet och en ansvarsfull hållning som gör att våra beslut blir lättare att försvara.

Regeringen instämmer i kommissionens målsättning att förvaltningsplanen och målet att uppnå MSY till 2015 ska vara det övergripande målet vid fastställande av fiskemöjligheterna.

Anf.  36  KEW NORDQVIST (MP):

Vi har fått en rapport från FAO i måndags om att 87 procent av jordens fiskebestånd är överexploaterade eller exploaterade på gränsen för uthålligt fiske. Alltså skulle bara 13 procent av jordens fiskebestånd inte vara fullt utnyttjade.

Hur påverkar de här siffrorna regeringens inställning i förhandlingarna? Gör de det över huvud taget?

Anf.  37  JENS HOLM (V):

Maximalt hållbart uttag, MSY, till 2015 – kan vi vara säkra på att 2015 kommer att ligga fast så att det inte luckras upp på något vis?

Anf.  38  Statssekreterare MAGNUS KINDBOM:

Ordförande! Rapporten från FAO som Kew Nordqvist nämner pekar egentligen på det som regeringen redan har lyft fram och haft som grund för sin uppfattning under en rad år, att det förekommer överfiske. Våra ansträngningar är att försöka minska överfisket både i EU:s vatten och utanför.

Jag uppfattar att rapporten från FAO stärker den linje som regeringen redan har och som också kom fram i det ställningstagande vi gjorde vad gäller den gemensamma fiskepolitiken. Vi ansåg att det förslag som fanns urvattnades för mycket och inte hanterade de problem som vi känner till sedan tidigare och som ytterligare exemplifieras genom rapporten från FAO.

Jens Holms fråga är svår att svara på. Men vi kan konstatera att i överläggningarna och förhandlingarna i rådet för några veckor sedan om den gemensamma fiskeripolitiken, där just MSY till 2015 var en punkt och en viktig punkt från den svenska regeringens sida, fick den inte majoritet bland medlemsländerna. Det finns självklart en fara i att målet inte fullt ut uppnås.

Anf.  39  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns stöd för regeringens upplägg inför de fortsatta diskussionerna om fiskemöjligheterna för 2013.

Då går vi vidare till Övriga frågor där det finns nya punkter. En handlar om djurtransporter och de andra om Spanien och om makrillfiske i Nordatlanten.

Vill statssekreteraren gå in på detta eller ska vi lämna öppet för frågor?

Anf.  40  Statssekreterare MAGNUS KINDBOM:

Ordförande! Om det finns några särskilda frågor på någon punkt är jag beredd att svara på dem. Jag skulle gärna vilja nämna något om punkt 7 e.

Sverige är nämligen lite apostroferat i en fråga som har kommit upp. Därför tycker jag att det kan vara värt att nämna den. Det är en fråga som tidigare har behandlats här. Det gäller frågan om djurtransporter som är en övrig fråga.

Inför det nu aktuella jordbruks- och fiskerådet har Österrike och Nederländerna skickat en not som de vill ha behandlad under Övriga frågor. Redan under det danska ordförandeskapet antogs gemensamma slutsatser om djurskyddsstrategi och kommissionens rapport om djurtransporter. I samband med att slutsatserna antogs gav vi i rådet en tydlig signal om att vi inte är nöjda med de delar som rör djurtransporterna. Vi gjorde det i en särskild deklaration, vilket statsrådet har berättat om här tidigare.

Som sagt har Österrike och Nederländerna nu skickat en not och vill återigen ta upp frågan under Övriga frågor. I noten påminner de bland annat om den svenska deklarationen och kritiserar att kommissionen avfärdar en revidering av djurtransportförordningen. De ser en ändring av förordningen som nödvändig för att komma till rätta med tolkningsproblem med förordningen och för att förbättra regelverket från djurskyddssynpunkt. Bland annat nämns maxtid för slaktdjurstransporter och förbättrade utrymmen för djuren.

Detta ligger helt i linje med våra ståndpunkter. Därför ämnar vi att under rådets möte uttrycka vårt stöd för dessa tankar.

Anf.  41  JENS HOLM (V):

Det är jättebra att en progressiv och djurvänlig svensk linje får stöd av fler länder. Det enda jag funderar på – och det gjorde jag redan när vi hade överläggningar inför det råd där djurskyddsstrategin togs upp och djurtransporterna aktualiserades – är varför man egentligen inte har opponerat sig helt och hållet mot förslaget. Både det som ni skrev då från regeringens sida och det som står här går helt i clinch med det förslag som fanns i texten. Man går emot det, men sedan röstar man inte emot. Därför vill jag fråga: Varför röstade ni inte emot på rådsmötet? Finns det någon taktik bakom det som jag inte riktigt förstår?

Anf.  42  PYRY NIEMI (S):

Jag tänkte bara fråga: Är att ”yrka bifall” eller ”uttrycka stöd för” en form av att säga ja till dem, eller tänker ni ha en lite mer utvecklad dialog eller kommunikation kring den svenska ståndpunkten på mötet? Det är ett väldigt bra tillfälle att väcka ännu mer liv i frågan om det nu finns ett par like-minded länder som försöker tänka i samma banor.

Jag tror att den fråga som Jens Holm ställde handlade om att vi väl kom fram till att försöka få alla länderna att åtminstone vara överens om att det är ett visst regelverk som gäller för närvarande och ingenting annat. Det var den minsta möjliga kompromissen, men det frånhänder väl inte regeringen möjligheten att yttra sig ännu mer progressivt framöver, vad jag minns.

Anf.  43  Statssekreterare MAGNUS KINDBOM:

Det finns en rad synpunkter på det beslut som fattades, men det fanns två delar. Ur djurskyddssynpunkt fanns det principiellt viktiga delar som är bra. Där tänker jag till exempel på möjligheten för medlemsstaterna att ha strängare djurskyddsregler och att rådet har gett sitt tydliga stöd till inrättandet av ett nätverk av referenscentrum för djurskydd. Det är någonting som också riksdagen har uttalat sig för. Man skulle gärna se att ett sådant nätverk hamnade i Sverige.

Om vi inte skulle lyckas enas om rådsslutsatser, som Pyry Niemi var inne på, skulle det vara ett stort misslyckande och egentligen sända fel signaler till kommissionen och omvärlden. Det skulle göra att det här arbetet bromsades upp. Det var inget som vi ansåg att vi ville bidra till. Det skulle sannolikt också minska motivationen för att jobba vidare med detta.

Nu får vi i stället möjligheten att fortsätta att lyfta fram de här frågorna, som är viktiga för Sverige men som vi inte ansåg var fullt ut bra i de rådsslutsatser som fanns. Vi har för avsikt att yttra oss i den här frågan på rådet för att klargöra våra synpunkter och vikten av att jobba vidare med detta. Det kommer vi att ta upp, ja.

Anf.  44  ORDFÖRANDEN:

Jag har en fråga om makrillkonflikten mellan Irland å den ena sidan och Island och Färöarna å den andra. Vad gäller saken? Är det så att irländarna vill utnyttja att islänningarna förhandlar om medlemskap och vill klämma åt dem när de kanske är lite försvagade?

Anf.  45  Statssekreterare MAGNUS KINDBOM:

Ordförande! För närvarande förhandlas ett förslag mellan rådet och Europaparlamentet om handelsåtgärder mot länder som inte samarbetar med EU om gemensamma fiskebestånd. Det gäller inte specifikt Island, utan det handlar om alla samarbetsländer. Troligtvis antas detta i september. Förordningen kommer då att bli ett ramverk där det i förekommande fall kan antas en rättsakt som klarlägger vilka handelsåtgärder som ska användas på specifika fiskebestånd. Irland har begärt att få diskutera möjligheten att använda detta regelverk på den rådande situationen för makrillfisket i Nordatlanten.

Regeringen anser att alla har mycket att förlora på nuvarande situation för det här beståndet. Det är viktigt att alla kuststater visar prov på en kompromissvilja som avspeglar en ansvarsfull fiskeriförvaltning. Det är dock för tidigt att pröva den föreslagna förordningen mot det specifika fallet eftersom förordningen inte har beslutats eller trätt i kraft ännu. Vår synpunkt är att det är en fråga som inte går att väcka nu, eftersom förordningen de facto inte är beslutad.

Anf.  46  ORDFÖRANDEN:

Är islänningarna nervösa inför detta?

Anf.  47  Statssekreterare MAGNUS KINDBOM:

Regeringens uppfattning i det här ärendet är generellt att vi är positiva till en isländsk anslutning. Vi arbetar för att bidra till att hitta bra lösningar på de här frågorna som gör att vi kan underlätta och möjliggöra en isländsk anslutning till EU.

Anf.  48  ORDFÖRANDEN:

Det vore väl bra om regeringen sade någonting i den riktningen, så att islänningarna fick lite råg i ryggen.

Anf.  49  Statssekreterare MAGNUS KINDBOM:

I den här frågan handlar det ju om att förordningen ännu inte är beslutad. Irländarna har väckt en fråga i relation till en förordning som EU och parlamentet ännu inte har beslutat om. Det är väl än så länge en principiell ståndpunkt att det egentligen inte går att hantera punkten på det här rådet. Det kan möjligen lugna islänningarna.

Anf.  50  PEDER WACHTMEISTER (M):

Det gäller Spanien och skogsbränder. Jag satt i EU-parlamentet för åtta år sedan. På den tiden hade vi ett ärende som benämndes forest focus. Varje gång spanjorerna begärde pengar tog man fram det förslaget och avsatte 500 miljoner euro för att kunna betala de länder där det brinner varje år.

Då frågar man sig: Är de pengarna borta eller finns de kvar? Annars kan man undra varför de tar upp frågan igen.

Anf.  51  Statssekreterare MAGNUS KINDBOM:

Ordförande! Jag kan inte svara rakt av på den frågan. De önskar pengar från Solidaritetsfonden. Det är den fråga de lyfter fram. Jag kan inte svara mer i detalj på frågan.

Jag kan komplettera med att säga att på rådet är det en informationspunkt. Man vill ta upp och informera om detta. Det är inget vi tar ställning till.

Anf.  52  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen under Övriga frågor.

Vi tackar statssekreteraren med medarbetare för i dag.

Innehållsförteckning

1 §  Jordbruk och fiske 1

Anf.  1  ORDFÖRANDEN 1

Anf.  2  JENS HOLM (V) 1

Anf.  3  Statssekreterare MAGNUS KINDBOM 1

Anf.  4  ORDFÖRANDEN 1

Anf.  5  PYRY NIEMI (S) 1

Anf.  6  Statssekreterare MAGNUS KINDBOM 2

Anf.  7  PYRY NIEMI (S) 2

Anf.  8  Statssekreterare MAGNUS KINDBOM 2

Anf.  9  PYRY NIEMI (S) 2

Anf.  10  JENS HOLM (V) 2

Anf.  11  Statssekreterare MAGNUS KINDBOM 3

Anf.  12  Ämnesrådet MARIA ROSANDER 3

Anf.  13  ORDFÖRANDEN 3

Anf.  14  PYRY NIEMI (S) 3

Anf.  15  Statssekreterare MAGNUS KINDBOM 3

Anf.  16  ORDFÖRANDEN 3

Anf.  17  Statssekreterare MAGNUS KINDBOM 3

Anf.  18  ORDFÖRANDEN 4

Anf.  19  Statssekreterare MAGNUS KINDBOM 4

Anf.  20  KEW NORDQVIST (MP) 4

Anf.  21  Statssekreterare MAGNUS KINDBOM 4

Anf.  22  ORDFÖRANDEN 5

Anf.  23  Statssekreterare MAGNUS KINDBOM 5

Anf.  24  JENS HOLM (V) 5

Anf.  25  ORDFÖRANDEN 5

Anf.  26  Statssekreterare MAGNUS KINDBOM 5

Anf.  27  PYRY NIEMI (S) 6

Anf.  28  JENS HOLM (V) 6

Anf.  29  Statssekreterare MAGNUS KINDBOM 6

Anf.  30  PYRY NIEMI (S) 6

Anf.  31  Statssekreterare MAGNUS KINDBOM 7

Anf.  32  ORDFÖRANDEN 7

Anf.  33  Statssekreterare MAGNUS KINDBOM 7

Anf.  34  ORDFÖRANDEN 7

Anf.  35  Statssekreterare MAGNUS KINDBOM 7

Anf.  36  KEW NORDQVIST (MP) 7

Anf.  37  JENS HOLM (V) 7

Anf.  38  Statssekreterare MAGNUS KINDBOM 7

Anf.  39  ORDFÖRANDEN 8

Anf.  40  Statssekreterare MAGNUS KINDBOM 8

Anf.  41  JENS HOLM (V) 9

Anf.  42  PYRY NIEMI (S) 9

Anf.  43  Statssekreterare MAGNUS KINDBOM 9

Anf.  44  ORDFÖRANDEN 9

Anf.  45  Statssekreterare MAGNUS KINDBOM 10

Anf.  46  ORDFÖRANDEN 10

Anf.  47  Statssekreterare MAGNUS KINDBOM 10

Anf.  48  ORDFÖRANDEN 10

Anf.  49  Statssekreterare MAGNUS KINDBOM 10

Anf.  50  PEDER WACHTMEISTER (M) 10

Anf.  51  Statssekreterare MAGNUS KINDBOM 11

Anf.  52  ORDFÖRANDEN 11