Fredagen den 13 juni 2014

EU-nämndens uppteckningar 2013/14:40

1 §  Sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor

Socialminister Göran Hägglund

Återrapport från möte i Europeiska unionens råd för sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor den 10 december 2013

Återrapport från informellt ministermöte den 28–29 april 2014

Information och samråd inför möte i Europeiska unionens råd för sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor den 19–20 juni 2014

Anf.  1  ORDFÖRANDEN:

EU-nämndens sammanträde är härmed påbörjat. Vi hälsar socialminister Göran Hägglund med medarbetare välkomna till EU-nämnden. Jag undrar inledningsvis om det finns några utestående A-punkter. Nej, det finns det inte. Då, socialministern, undrar jag om det finns skäl att säga något med anledning av möte i rådet den 10 december 2013 eller det informella ministermötet den 28–29 april.

Anf.  2  Socialminister GÖRAN HÄGGLUND (KD):

Herr ordförande! Jag ska fatta mig kort. Många av de frågor som då behandlades kommer att återkomma vid det nu förestående mötet. Men låt mig ändå säga något för att tidslinjen ska vara klar. Jag har inte varit här sedan Epscorådet den 10 december och det som var i slutet av april har därefter också ägt rum, precis som ordföranden sade.

Vid mötet den 10 december hölls en riktlinjedebatt om förslagen till förordning om medicintekniska produkter och medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik. Det är en fråga som nu återkommer.

Bland annat diskuterades hur man kan uppnå en bra balans mellan patientsäkerhet och att säkra innovationskraften i den medicintekniska sektorn, och det var tydligt att många medlemsländer var tveksamma till att införa nya procedurer för godkännande av produkter innan de släpps ut på marknaden. I stället vill man satsa på att stärka kraven på de anmälda organen och skärpa marknadsövervakningen.

Man diskuterade också frågan om rekonditionering av produkter som är avsedda för engångsbruk. Där var bilden mer splittrad. Rådet antog slutsatser om moderna, flexibla och hållbara hälso- och sjukvårdssystem. Där är vi särskilt glada för skrivningar som främjar utveckling av metoder för uppföljning inom hälso- och sjukvårdssystemen. Arbetet inom ramen för öppna jämförelser i Sverige är en modell i det sammanhanget.

Vid mötet den 28–29 april, som hölls i Aten under det grekiska ordförandeskapet, fördes en lunchdiskussion om e-hälsa och hälsoinnovation. Därefter följde en diskussion om migration och hälsa. Under dag två var temat den ekonomiska krisens påverkan på medlemsstaternas hälsosystem, vilket naturligtvis är aktuellt i inte minst Grekland och vet får Grekland stöd från bland annat kommissionen. Man får stöd från WHO för att reformera sitt hälsosystem. Även Sverige deltar i det arbetet med en del expertkunskap.

Diskussionerna kom också att kretsa mycket kring behovet av reformer för att bättre kunna möta framtida kriser.

Anf.  3  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen under den punkten och går in på den kommenterade dagordningen. Vi börjar med punkt 12. Det är lagstiftningsöverläggningar. Det gäller dels en förordning om medicintekniska produkter, dels en dito beträffande medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik. Det är en diskussionspunkt.

Anf.  4  Socialminister GÖRAN HÄGGLUND (KD):

Herr ordförande! Kommissionen presenterade i slutet av september 2012 två förslag till förordningar inom det medicintekniska området: ett förslag som täcker medicintekniska produkter generellt och ett förslag om medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik.

Som jag nämnde lämnades en lägesrapport vid Epsco i juni 2013, och ärendet presenterades då för er. Därefter hölls en diskussion på Epsco i december. De båda förslagen är mycket omfattande, och förhandlingarna rör sig inte framåt i den takt som jag föreställer mig att ordförandeskapet hade hoppats. Ordförandeskapet har nu vid Epsco i juni satt upp ärendet som en lägesrapport med efterföljande diskussion.

Den svenska regeringen har hittills ställt sig preliminärt positiv till förslagen i förordningen. Viktigt för regeringen är dock att estetiska produkter, alltså sådant som rör estetiska ingrepp eller förändringar, inte ska omfattas av regelverket för medicintekniska produkter. Det är också viktigt att det inte införs något som kan likna en godkännandeprocess för klass-3-produkter och aktiva implantat. I stället bör kriterierna för CE-märkning klargöras, liksom det bör klargöras att rekonditionering av engångsprodukter, alltså sådant som en gång är tillverkat för att duga en gång, inte bör tillåtas. Man ska inte tillåtas rekonditionera dem och använda dem en gång till.

Europaparlamentet har i sin första behandling av förslagen röstat igenom förslag som i vissa avseenden går lite längre än kommissionen. Det har ställts ett par frågor till medlemsstaterna. Vi har ombetts att diskutera reglerna för de så kallade anmälda organen. Den andra frågan rör tillsynen efter att en produkt introducerats på marknaden. Den tredje frågan rör uppgifter för samordningsgruppen för medicintekniska produkter. Den kompromisstext som bilagts lägesrapporten är en utgångspunkt för de fortsatta diskussionerna och förhandlingarna.

Vi kommer att framhålla att det finns delar som måste fortsätta diskuteras, i synnerhet hur de olika kapitlen hänger samman och påverkar varandra. Vidare anser vi när det gäller fråga två om tillsyn att förslag om stärkt marknadskontroll som lagts fram kan stödjas. När det gäller fråga tre om uppgifter för samordningsgruppen kvarstår att lösa vilket mandat gruppen ska ha och vilka typer av frågor man ska ägna sig åt. I princip anser Sverige att kommissionens förslag är bra. De ytterligare uppgifter som föreslås läggas på grupper riskerar att skapa administrativt komplicerade processer.

Anf.  5  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning. Vi går vidare till punkt 13, Utkast till rådets slutsatser om ekonomisk kris och hälso- och sjukvård. Det är en beslutspunkt.

Anf.  6  Socialminister GÖRAN HÄGGLUND (KD):

Det grekiska ordförandeskapet vill att rådet ska anta rådsslutsatser på området den ekonomiska krisen och sjukvården. I rådsslutsatserna beskrivs och analyseras effekter som den ekonomiska krisen har haft på hälso- och sjukvårdsområdet i många medlemsländer. Slutsatserna inbjuder medlemsländerna och kommissionen att vidta åtgärder för att utveckla hälso- och sjukvården, till exempel inom e-hälsa och hälsofrämjande, och anknyter till det redan pågående europeiska samarbetet på hälso- och sjukvårdsområdet.

Från svenskt håll har vi verkat för att rådsslutsatserna inte ska bli för långtgående. Samtidigt finns det många områden där kunskapsutbyte mellan medlemsstaterna när det gäller hälso- och sjukvård är av värde. Regeringen har även verkat för skrivningar som lyfter fram regelbundna jämförelser av resultaten inom hälso- och sjukvård i de olika medlemsstaterna. Vi anser att vi nu bör kunna ställa oss bakom förslaget sådant det ser ut efter förhandlingarna i rådsarbetsgruppen.

Anf.  7  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens ståndpunkt i det här ärendet. Vi går vidare till punkt 14, Utkast till rådets slutsatser om kost och fysisk aktivitet. Det är en beslutspunkt.

Anf.  8  Socialminister GÖRAN HÄGGLUND (KD):

Herr ordförande! Rådsslutsatserna tar sin utgångspunkt i att övervikt och andra livsstilsrelaterade sjukdomar ökar och orsakar både mänskligt lidande och direkta och indirekta kostnader. I slutsatserna konstateras att hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser på området kost och fysisk aktivitet minskar risken för många av de vanligaste kroniska sjukdomarna. Medlemsstaterna inbjuds i sammanhanget bland annat till att fortsatt ha hälsofrämjande insatser som en högt prioriterad fråga och att ta initiativ som syftar till förbättrade levnadsvanor.

Medlemsstaterna föreslås också stödja hälso- och sjukvårdens sjukdomsförebyggande arbete genom att främja införandet av evidensbaserade metoder för att förebygga, diagnostisera och behandla livsstilsrelaterade sjukdomar. Regeringen har i sammanhanget verkat för att stödja skrivningar som betonar vikten av att området generellt bör ha övergripande, förebyggande fokus avseende icke-smittsamma sjukdomar och kroniska sjukdomar och inte enbart fokusera på insatser mot övervikt och fetma. Därtill har regeringen verkat för skrivningar om att främja hälsosamma kostmönster, vilket är i linje med det som förordas i de reviderade nordiska näringsrekommendationerna. Vi anser att vi bör kunna ställa oss bakom förslaget sådant det ser ut efter förhandlingarna i rådsarbetsgruppen.

Anf.  9  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens ståndpunkt under punkt 14. Vi närmar oss punkt 15, Övriga frågor. Det är information, och jag föreslår att vi tar allt i ett sammanhang.

Anf.  10  Socialminister GÖRAN HÄGGLUND (KD):

Herr ordförande! Jag vill nämna en punkt. Det handlar om gemensamt upphandlingsförfarande. Där förväntas vi underteckna en avsiktsförklaring för avtalet i samband med mötet. I rättsakten om allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa framgår att unionens institutioner och de medlemsstater som vill kan genomföra gemensamt upphandlingsförfarande för att köpa in medicinska motåtgärder. Frågan har sin bakgrund i rådsslutsatserna från 2010, där kommissionen uppmanades att ta fram ett förfarande för gemensam upphandling på frivillig grund.

Förfarandet skulle tas fram för att möjliggöra en gemensam upphandling av vacciner mot pandemisk influensa och antivirala läkemedel, då man under pandemin 2009–2010 såg att inte alla länder hade möjlighet att säkerställa tillgången till läkemedel för att hantera pandemin.

Nu har ett avtal som reglerar förfarandet vid gemensamma upphandlingar tagits fram och är färdigt för undertecknande av medlemsstater och kommissionen. Avtalet innebär en möjlighet men ingen skyldighet för vårt land och andra länder att delta i kommande gemensamma upphandlingar inom EU av olika medicinska motåtgärder, till exempel pandemivaccin och olika typer av motmedel vid förgiftningar.

Regeringen har gjort bedömningen att det finns ett värde i att delta i samarbetet om gemensamma inköp då det ökar våra möjligheter att säkra tillgången genom att öka köpkraften. Vissa läkemedel som kan bli aktuella är sådana som produceras i väldigt liten omfattning av få producenter och med en komplicerad produktionsprocess och därmed är svåra att få tag i om det verkligen kniper, för då är det många som söker på en gång. Ett utökat samarbete när det gäller inköp av medicinska motåtgärder bedöms alltså vara positivt för Sverige.

Anf.  11  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen. Vi tackar socialministern med medarbetare för närvaron i EU-nämnden i dag och önskar en trevlig helg.

2 §  Ekonomiska och finansiella frågor

Statsrådet Peter Norman

Återrapport från möte i Europeiska unionens råd för ekonomiska och finansiella frågor den 6 maj 2014

Information och samråd inför möte i Europeiska unionens råd för ekonomiska och finansiella frågor den 20 juni 2014

Anf.  12  ORDFÖRANDEN:

Vi hälsar statsrådet Peter Norman med medarbetare välkomna till EU-nämnden. Jag undrar inledningsvis om det finns några utestående A-punkter. Nej, det finns det inte. Då, statsrådet, undrar jag om det finns skäl att säga något med anledning av möte i rådet den 6 maj.

Anf.  13  Statsrådet PETER NORMAN (M):

Herr ordförande! Nämnden har som vanligt fått sedvanlig rapportering. Finns det inga frågor tänkte jag gå vidare till kommande Ekofin den 20 juni.

Anf.  14  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen och går därmed in på den kommenterade dagordningen. Vi börjar med punkt 3, Förslag till allmän budget för 2015. Det är en informationspunkt.

Anf.  15  Statsrådet PETER NORMAN (M):

Herr ordförande! Kommissionen kommer att presentera sitt förslag till EU:s budget för 2015. Vanligtvis antas årsbudgetförslaget av kommissionen i slutet av april, men med anledning av val till Europaparlamentet i år senarelades presentationen till den 11 juni.

>>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen Årsbudgetförslaget kommer under juni och juli att behandlas i rådets budgetkommitté, och därefter väntas rådet anta sin behandling av förslaget vid Ekofin budget den 17 juli. Europaparlamentet genomför sin behandling i slutet av oktober. Slutförhandling mellan rådet och Europaparlamentet sker vid Ekofin budget den 14 november.

Regeringen avser att återkomma till riksdagen med förslag till förhandlingsposition före den fortsatta behandlingen i rådet.

Anf.  16  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen under den punkten. Vi går till punkt 4, Beskattning av moder- och dotterbolag. Det är en beslutspunkt.

Anf.  17  Statsrådet PETER NORMAN (M):

Denna punkt innefattar den här gången en politisk överenskommelse om ändringar i moder- och dotterbolagsdirektivet samt antagande av ett rådsuttalande. Den punkten var också på dagordningen vid det senaste Ekofinrådet. Inför det mötet redogjorde finansministern utförligt för nämnden om förslaget och regeringens inställning.

Som nämnden då informerades om har ordförandeskapet delat upp förslaget i två delar. Den första delen gäller en gemensam anti-missbruksbestämmelse. I den delen föreslås ett rådsuttalande, där rådet ska understryka behovet av att arbetet fortskrider. Den andra delen rör hybridlånearrangemang, som är den del där regeringen såg vissa problem. Där föreslår ordförandeskapet att medlemsstaterna ska vara skyldiga att beskatta vinstutdelningar till den del dessa är avdragsgilla i det utdelande bolaget.

Som vi tidigare har nämnt behandlades kompromissförslaget avseende hybridlånearrangemang av Ekofinrådet den 6 maj, men enhällighet kunde inte uppnås, främst för att vi, det vill säga vi i Sverige, inte var övertygade om att förslaget inte skulle ha negativ påverkan på ägande i svenska investmentföretag.

Regeringen såg ett behov av att se till att direktivet inte leder till att vinstutdelningar från svenska investmentföretag riskerar att bli kedjebeskattade. Vid Ekofinrådet fick Sverige stöd >>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen för att få tid fram till Ekofinrådet den 20 juni att analysera problemställningen och se hur förslaget skulle kunna förtydligas så att någon kedjebeskattning inte riskerar att uppkomma.

Efter Ekofin har olika lösningar diskuterats. Under diskussionerna har inte någon enighet kunnat nås kring ett förtydligande av ordförandeskapets kompromissförslag. Under arbetet har det emellertid blivit klart att förslaget inte avser att träffa vinstutdelningar som redan har beskattats i bolagssektorn. I Coreper den 28 maj gjorde dessutom kommissionen ett uttalande avseende tillämpligheten av direktivet. Uttalandet kommer att fogas till protokollet i Ekofinrådet. Kommissionens uttalande innebär bland annat att direktivet vid en tillämpning inte ska kunna leda till dubbelbeskattning av vinstutdelningar.

Detta uttalande ger, enligt vår uppfattning, tillräckliga garantier för att direktivet inte påverkar de svenska investmentföretagen negativt. Vi kan känna oss trygga med att förutsättningarna för den svenska ägarmodellen inte kommer att påverkas. Vi har därför i Coreper den 28 maj sagt att vi kan lyfta vår reservation avseende kompromissförslaget, givet kommissionens uttalande.

Det finns fortfarande en utestående fråga avseende Malta, som har en reservation avseende kompromissförslaget. >>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen Regeringen hoppas dock att en politisk överenskommelse ska kunna nås vid Ekofinrådet.

Anf.  18  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens ståndpunkt. Vi går vidare till punkt 5, Övriga frågor. Jag föreslår att vi tar dem i ett sammanhang. Det är informationspunkter.

Anf.  19  Statsrådet PETER NORMAN (M):

Herr ordförande! Vi har inte närmare information om vilka lagstiftningsförslag som ordförandeskapet planerar att informera om. Däremot har vi lite grann att säga om nivå 2-lagstiftning om bidrag från banker vad gäller BRRD och SRM.

Den här dagordningspunkten är förmodligen en informationspunkt, men det är möjligt att det kan bli diskussion. Det handlar om en lägesbeskrivning vad gäller framtagande av delegerade akter om bidrag från banker till resolutionsfonder enligt krishanteringsdirektivet och förordningen om den gemensamma resolutionsmekanismen.

Processen för att ta fram dessa akter pågår just nu, och medlemsstaterna deltar i en expertgrupp. Regeringen avser att delta konstruktivt i arbetet i expertgruppen och avser att där driva att grunderna för fastställande av bidragen från banker blir väl avvägda utifrån de positioner som Sverige haft i förhandlingarna om krishanteringsdirektivet och den gemensamma resolutionsmekanismen.

Bidragen bör regleras på miniminivå och ska vara riskbaserade och kunna tas ut oavsett fondens storlek. Det är viktigt att omfattningen av de delegerade akterna, som ska gälla för alla medlemsstater, inte utökas till följd av att de tas fram samtidigt som akter som ska gälla enbart för bankunionsländerna eller av andra skäl.

Anf.  20  ORDFÖRANDEN:

Vi uppfattar att det kan bli fråga om en diskussion. Då tar vi det som en diskussionspunkt för säkerhets skull. Vi tackar för informationen under punkt a och konstaterar att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning under punkt b.

Vi går vidare till punkt 7 som gäller uppförandekod. Det är en beslutspunkt.

Anf.  21  Statsrådet PETER NORMAN (M):

Herr ordförande! Ekofinrådet förväntas anta slutsatser om en rapport som behandlar arbetet med uppförandekoden för företagsbeskattning under det grekiska ordförandeskapet. Uppförandekoden för företagsbeskattning kom till 1998 och har till syfte att motverka skadlig skattekonkurrens. En särskild grupp inom rådet, uppförandekodgruppen, har inrättats för att genomföra kodens principer. Varje halvår redogör gruppen för sitt arbete i en rapport till Ekofinrådet.

Sverige kan ställa sig bakom utkastet till slutsatser.

Anf.  22  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens ståndpunkt under punkt 7. Vi går till punkt 8. Nu gäller det den europeiska planeringsterminen för 2014. Det är en beslutspunkt.

Anf.  23  Statsrådet PETER NORMAN (M):

Herr ordförande! Ekofinrådet ska diskutera och ställa sig bakom landspecifika rekommendationer avseende den ekonomiska politiken inom ramen för den europeiska terminen. Efter Ekofinrådets behandling ska rekommendationerna godkännas av Europeiska rådet den 26–27 juni för att därefter slutgiltigt antas av Ekofin i juli. Medlemsstater som har euro som valuta får en gemensam rekommendation.

Kommissionen har bedömt ländernas respektive nationella reformprogram och stabilitets- eller konvergensprogram. Baserat på denna bedömning har kommissionen därefter uppdaterat förra årets rekommendationer. Rekommendationerna till Sverige berörde i år samma områden som förra året, det vill säga offentliga finanser, privat skuldsättning, bostadsmarknaden och arbetsmarknaden. Det finns utmaningar att hantera inom de områden som rekommendationerna berör.

Arbetsmarknadsminister Elisabeth Svantesson kommer till nämnden senare i dag eftersom Epscorådet hanterar de rekommendationer som rör arbetsmarknaden. Som ni vet har vi sedan 2012 ett överenskommet förhållningssätt till rekommendationerna, som också framgår av den kommenterade dagordning som skickats till nämnden inför detta samråd. Där framgår bland annat att en rekommendation är en uppmaning till lämplig handling, och den är inte bindande.

Regeringen ställer sig bakom rekommendationerna, men det är upp till respektive medlemsland att välja hur man förhåller sig till dem. Det är parlamenten i varje medlemsstat som ytterst beslutar om utformningen av den nationella ekonomiska politiken. I Sverige är det alltså riksdagen som avgör detta. Med det sagt föreslår jag att Sverige på rådsmötet ställer sig bakom rådets landspecifika rekommendationer.

Anf.  24  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens ståndpunkt. Vi går till punkt 9, Genomförande av stabilitets- och tillväxtpakten. Också det är en beslutspunkt.

Anf.  25  Statsrådet PETER NORMAN (M):

Herr ordförande! Vid mötet väntas Ekofinrådet behandla rekommendationer och beslut inom ramen för stabilitets- och tillväxtpaktens korrigerande del. För närvarande befinner sig 17 medlemsstater i ett underskottsförfarande, vilket innebär att de bryter mot stabilitets- och tillväxtpaktens regler om alltför stora underskott i den offentliga sektorns finanser.

Under 2013 förbättrades de offentliga finanserna i euroområdet och i hela EU. Underskotten är för första gången sedan 2008 i genomsnitt under referensvärdet 3 procent av bnp. Förbättringen beror till stor del på medlemsstaternas konsolideringsåtgärder men också på något förbättrade makroekonomiska förhållanden. Kommissionen föreslår därför att sex länder tas ur processen för alltför stora underskott. Det är Belgien, Danmark, Nederländerna, Slovakien, Tjeckien och Österrike. Dessa länder hade under 2013 underskott som var lägre än referensvärdet 3 procent av bnp. Processen kan därför upphävas för dem. De förbättrade offentliga finanserna i de här länderna är förstås mycket glädjande.

Regeringen avser att ställa sig bakom kommissionens rekommendationer. När det gäller rösträttsförfarandet är det endast länder med euro som valuta som har rösträtt då beslut tas gällande andra euroländer.

Anf.  26  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar även på denna punkt att det finns stöd för regeringens ståndpunkt. Vi går till punkt 10, Konvergensrapporter från ECB och kommissionen och utvidgningen av euroområdet. Det är en beslutspunkt.

Anf.  27  Statsrådet PETER NORMAN (M):

Herr ordförande! Dagordningspunkten gäller framför allt Litauens införande av euro som valuta. Vid mötet ska euroländerna fatta beslut om en rekommendation från euroländerna angående kommissionens förslag om införande av euro i Litauen. Dessutom ska man på mötet diskutera utkast till ett brev från det grekiska ordförandeskapet till Europeiska rådet i denna fråga.

Kommissionen och ECB har presenterat varsin konvergensrapport som ska diskuteras. Konvergensrapporter ska presenteras minst vartannat år. Rapporterna behandlar hur medlemsstater som har undantag från att införa euro som valuta uppfyller de så kallade konvergenskraven.

I rapporterna görs en bedömning av om länderna uppfyller konvergenskriterierna. Kriterierna gäller prisstabilitet, sunda offentliga finanser, växelkursstabilitet och den långa räntan. Dessutom bedöms om medlemsstaternas nationella lagstiftning om centralbanker överensstämmer med EU-rätten.

I konvergensrapporterna för 2014 är det bara Litauen som bedöms uppfylla alla konvergenskrav. De andra sju länder som prövas uppfyller inte samtliga konvergenskrav. Eftersom Litauen nu uppfyller konvergenskraven blir det möjligt för rådet att fatta beslut om att upphäva undantaget från euron. Litauen har självt gett uttryck för att man vill införa euro som valuta från och med den 1 januari 2015. Kommissionen har lagt fram ett förslag om att Litauen inför euro.

Sverige omfattas, som nämnden vet, också av granskningen vartannat år. Sverige uppfyller kriterierna för prisstabilitet, sunda offentliga finanser och den långa räntan. Dock uppfyller Sverige inte kriteriet för växelkursstabilitet, vilket inte är speciellt märkligt, i och med att vi inte har >>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen en fast växelkurs mot euron. Inte heller bedöms centralbankslagstiftningen överensstämma med EU-rätten. Invändningarna mot Sverige från kommissionen och ECB är desamma som tidigare år.

Regeringen anser att ett land som uppfyller de nödvändiga villkoren och har en vilja att bli medlem i euroområdet bör tillåtas att bli det. Det är i det sammanhanget viktigt att beakta rätten till likabehandling.

Anf.  28  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens ståndpunkt även i detta ärende. Under punkt 11, Övriga frågor, har vi inte noterat någonting.

Vi tackar finansmarknadsministern med medarbetare för närvaron i EU-nämnden i dag och önskar en trevlig helg.

3 §  Sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor

Arbetsmarknadsminister Elisabeth Svantesson

Återrapport från möte i Europeiska unionens råd för sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor den 10 mars 2014

Återrapport från informellt ministermöte den 29–30 april 2014

Information och samråd inför möte i Europeiska unionens råd för sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor den 19–20 juni 2014

Anf.  29  ORDFÖRANDEN:

Vi hälsar arbetsmarknadsminister Elisabeth Svantesson med medarbetare välkomna till EU-nämnden. Jag undrar inledningsvis om det finns några utestående A-punkter. Nej, det finns det inte. Då, arbetsmarknadsministern, undrar jag om det finns skäl att säga någonting med anledning av rådsmötet den 10 mars eller det informella ministermötet den 29-30 april.

Anf.  30  Arbetsmarknadsminister ELISABETH SVANTESSON (M):

Om nämnden har några frågor kan vi svara på dem. Annars är det ingenting speciellt.

Anf.  31  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen och går in på den kommenterade dagordningen. Vi börjar med punkt 4. Det gäller beslut om inrättande av ett europeiskt forum för att förbättra samarbetet när det gäller att förebygga och motverka odeklarerat arbete. Det är en informationspunkt och en eventuell beslutspunkt. Det är en ny fråga för nämnden.

Anf.  32  Arbetsmarknadsminister ELISABETH SVANTESSON (M):

Herr ordförande! Den här frågan har, som sagt, inte varit uppe här tidigare. Därför tänker jag säga någonting kort om förslagets bakgrund och innehåll.

Bakgrunden till rådsbeslutet är att kommissionen ser att medlemsstaterna står inför samma utmaningar när det handlar om att minska förekomsten av det som kallas odeklarerat arbete. Kommissionen har därför föreslagit att man ska inrätta ett europeiskt forum för att förbättra samarbetet mellan medlemsstaterna. Forumet ska vara ett stöd för staterna och bidra till att göra arbetet mer effektivt och ändamålsenligt.

I forumet ska myndigheter som på nationell nivå arbetar med odeklarerat arbete delta. En av myndigheterna ska vara kontaktpunkt. Det är också tänkt att det ska finnas observatörer i forumet, till exempel ILO, Europeiska arbetsmiljöbyrån och arbetsmarknadens parter på EU-nivå. Forumets uppdrag ska vara att utbyta information och utveckla expertkunskap. Det ska även underlätta och stödja gränsöverskridande operativa insatser för att bekämpa odeklarerat arbete.

Från svensk sida instämmer vi i att ett förbättrat samarbete mellan medlemsstaterna på EU-nivå kan bidra till att vi på ett mer effektivt sätt kan bekämpa förekomsten av odeklarerat arbete. Vi anser också att samarbetet framför allt ska handla om utbyte av information och kunskap och att det bör vara upp till varje medlemsstat att avgöra om man vill delta i gränsöverskridande operativa insatser.

Sveriges utgångspunkt i förhandlingsarbetet har varit att värna de nationella arbetsmarknadsmodellerna. Dessutom har vi ansett att medlemsstaternas kompetens på det sociala området, liksom på skatte- och sysselsättningsområdena, ska respekteras. En viktig fråga för Sverige i förhandlingarna har varit att flexibilitet ska gälla även när medlemsstaterna väljer ut de berörda myndigheterna. Dessutom ska arbetsmarknadens parter nationellt kunna involveras i forumets arbete. Jag tycker att vi under förhandlingarna har fått ett starkt gehör för våra ståndpunkter.

När frågan diskuterades i Coreper i onsdags återstod två stora frågor att ta ställning till. Den första gällde om deltagandet i forumet ska vara obligatoriskt för medlemsstaterna. Den andra gällde forumets uppdrag och initiativ. Det handlar främst om att ett antal länder vill göra listan av initiativ till en uttömmande lista.

För att kunna ta ställning till förslaget inväntade några medlemsstater rådets rättstjänsts skriftliga utlåtande om förslagets rättsliga grund och hur de utestående frågorna förhåller sig till den rättsliga grunden. Utlåtandet kom först kvällen före mötet i Coreper.

I Coreper lade ordförandeskapet fram ett kompromissförslag för att se om det fanns förutsättningar att nå en allmän inriktning på Epsco, men en blockerande minoritet kunde inte stödja kompromissen. Ordförandeskapet beslöt sig då för att ta upp förslaget igen på nästa veckas Coreper för att se om det då finns förutsättningar att nå en allmän inriktning. Ordförandeskapet och medlemsstaterna får alltså några dagar på sig att analysera rådets rättstjänsts utlåtande. Ordförandeskapets kompromissförslag i Coreper ligger väl i linje med den svenska inställningen.

Skulle ordförandeskapet, efter en analys av rättstjänstens utlåtande, lägga fram förslaget för Epsco som en allmän inriktning föreslår jag att Sverige ställer sig bakom det. Skulle ordförandeskapet se ett behov av att revidera förslaget för att tydliggöra en överensstämmelse med valet av rättslig grund föreslår jag att Sverige även kan ställa sig bakom en sådan text. Det tredje alternativet skulle kunna vara att ordförandeskapet väljer att lägga fram en lägesrapport i stället för en allmän inriktning och återkomma senare. I så fall föreslår jag att Sverige kan ta del av den.

Anf.  33  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens ståndpunkt i ärendet. Vi tackar i övrigt för informationen.

Vi lämnar därmed punkt 4 och går över till punkt 5, Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ett europeiskt nätverk för arbetsförmedlingar, arbetstagarnas tillgång till rörlighetstjänster och ytterligare integration av arbetsmarknaderna. Det är en informationspunkt och en ny fråga för nämnden.

Anf.  34  Arbetsmarknadsminister ELISABETH SVANTESSON (M):

Herr ordförande! Det handlar alltså om ordförandeskapets lägesrapport om förhandlingarna i rådet om Eures-förordningen.

Under våren har förhandlingar om förslaget pågått i rådsarbetsgruppen för sociala frågor. På rådsmötet kommer ordförandeskapet att redogöra för läget i förhandlingarna. Jag föreslår att Sverige på rådsmötet tar del av lägesrapporten från ordförandeskapet.

Anf.  35  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen under punkt 5 och går vidare till punkterna under Icke lagstiftande verksamhet. Först gäller det punkt 9, Den europeiska planeringsterminen 2014. Här är det fråga om underpunkterna a, b, d, e, f och g.

Anf.  36  Arbetsmarknadsminister ELISABETH SVANTESSON (M):

Jag börjar med underpunkterna och tar sedan diskussionspunkten, om det är okej för nämnden.

Anf.  37  ORDFÖRANDEN:

Då börjar vi med punkt a, Utkast till rådets rekommendationer om 2014 års nationella reformprogram för varje medlemsstat. Det är en beslutspunkt.

Anf.  38  Arbetsmarknadsminister ELISABETH SVANTESSON (M):

Herr ordförande! Vi ska på rådsmötet godkänna sysselsättningsdelarna i de landsspecifika rekommendationerna. Hela den här punkten handlar om att vi ska diskutera 2014 års europeiska planeringstermin inför Europeiska rådets möte den 26–27 juni.

Finansmarknadsminister Peter Norman var ju här precis före mig och samrådde om rekommendationerna i de delar som rör den ekonomiskpolitiska samordningen. Beslutet på Epsco rör bara aspekter på de rekommendationer som handlar om sysselsättning.

Kommissionen baserar sina rekommendationer på sysselsättningsområdet på en granskning av ländernas nationella reformprogram. Beträffande Sverige har kommissionen på sysselsättningsområdet föreslagit en rekommendation om att vidta lämpliga åtgärder för att förbättra baskunskaper och underlätta övergång från utbildning till arbetsmarknad, bland annat genom en större användning av arbetsbaserad utbildning och lärlingsprogram, förstärkta satsningar för att effektivare inrikta arbetsmarknads- och utbildningsåtgärder på lågutbildade och personer med invandrarbakgrund och genom att öka de tidigare insatserna för att nå unga som inte är anmälda hos myndigheterna.

Regeringen ser rekommendationerna som ett instrument för att uppmuntra till en ansvarsfull ekonomisk politik och uppfyllelse av de mål som satts upp inom ramen för samordningen av den ekonomiska politiken. En rekommendation är ju inte bindande utan en uppmaning till lämplig handling, och vad som är lämplig handling är ytterst ett politiskt vägval. Det är parlamenten i varje medlemsstat som ytterst beslutar om utformningen av den nationella ekonomiska politiken. I Sverige är det alltså i riksdagen som detta avgörs.

Jag föreslår att Sverige på rådsmötet ställer sig bakom godkännandet av sysselsättningsdelarna i rådets rekommendationer till varje medlemsstat.

Anf.  39  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens ståndpunkt. Vi går vidare till punkt b, Granskning av de nationella reformprogrammen 2014 och genomförandet av de landsspecifika rekommendationerna för 2013. Det är en beslutspunkt.

Anf.  40  Arbetsmarknadsminister ELISABETH SVANTESSON (M):

Underlagen för underpunkterna har slutbehandlats i sysselsättningskommittén de senaste dagarna, flera av dem i går. Jag kommer att kort redogöra för innehållet som det ser ut efter behandlingen. Så snart dokumenten blir tillgängliga kommer vi att skicka dem till nämnden.

På rådsmötet väntas vi godkänna dagordningspunkt 9 b, som är ett yttrande från sysselsättningskommittén om granskningen av 2014 års nationella reformprogram och genomförandet av föregående års rekommendationer. Varje år ska rådet granska medlemsstaternas reformprogram i ljuset av sysselsättningsriktlinjerna, och det har man gjort under våren. Man har också under den aktuella europeiska terminen granskat hur medlemsstaterna beaktat fjolårets landsspecifika rekommendationer.

Jag föreslår att Sverige på rådsmötet ställer sig bakom godkännandet av yttrandet.

Anf.  41  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens ståndpunkt. Vi går till punkt d, Resultattavla med sysselsättningsindikatorer och sociala indikatorer. Det är en beslutspunkt.

Anf.  42  Arbetsmarknadsminister ELISABETH SVANTESSON (M):

Det handlar om det gemensamma yttrandet om genomförandet av den sociala resultattavlan som antogs av rådet i mars. Bidraget har tagits fram på det grekiska ordförandeskapets initiativ men utarbetats av de två rådgivande kommittéerna under Epsco.

Som ni säkert minns är syftet med resultattavlan att bättre synliggöra utvecklingen på arbetsmarknaden och den sociala utvecklingen i EU. Av den resultattavla som antogs tidigare i år framgick att den i mångt och mycket var en levande produkt som skulle kräva fortsatt arbete mellan kommissionen och kommittéerna. Det är mot den bakgrunden det aktuella bidraget ska ses. Bidraget syftar till att ge oss ministrar en bild av utfallet av de diskussioner som förts i kommittéerna om resultattavlans genomförande och fortsatta utveckling.

Jag föreslår att Sverige på rådsmötet ställer sig bakom godkännandet av yttrandet.

Anf.  43  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det under punkt d finns stöd för regeringens ståndpunkt. Vi går till punkt e, Verktyg för bedömning av sysselsättningssituationen och riktmärken. Det är en beslutspunkt.

Anf.  44  Arbetsmarknadsminister ELISABETH SVANTESSON (M):

Under punkt 9 e ska vi godkänna en uppdaterad version av verktyget för ”bedömningen av sysselsättningssituationen och riktmärken”. Verktyget, eller som det kallas på engelska employment performance monitor, syftar till att snabbt identifiera de viktigaste utmaningarna och de goda resultaten för EU och för varje medlemsstat. Verktyget är inget nytt, och det uppdateras två gånger årligen.

Den aktuella versionen bekräftar vår bild av att den svenska arbetsmarknaden är stark i EU-jämförelse. Regeringen välkomnar att verktyget presenteras i rådet. Jag föreslår därför att Sverige på rådsmötet ställer sig bakom godkännandet av den uppdaterade versionen av verktyget.

Anf.  45  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens ståndpunkt under punkt e om verktygen. Vi går vidare till punkt f, Rapport om arbetsmarknaden. Det är också en beslutspunkt.

Anf.  46  Arbetsmarknadsminister ELISABETH SVANTESSON (M):

Herr ordförande! Emco fick i uppdrag av rådet att ta fram en rapport om arbetsmarknadsreformer som genomförts 2011–2013 i medlemsländerna. Syftet med rapporten är att dra lärdomar av de reformer som medlemsstaterna åtagit sig att genomföra inom ramen för den europeiska terminen. Det är positivt att Emco har tittat på vilka reformer som faktiskt genomförts och identifierat områden som kräver fortsatta ansträngningar.

En av de övergripande lärdomar som tydligt framkommer i rapporten är vikten av att få alla grupper, till exempel unga och utrikes födda, att delta på arbetsmarknaden i större utsträckning. Dessutom måste vi få en ökad reformtakt för att öka kvinnors arbetskraftsdeltagande i EU.

Jag föreslår att Sverige på rådsmötet ställer sig bakom godkännandet av rapporten.

Anf.  47  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens ståndpunkt. Vi går vidare till punkt g, Genomförande av ungdomsgarantin. Även det är en beslutspunkt.

Anf.  48  Arbetsmarknadsminister ELISABETH SVANTESSON (M):

Herr ordförande! Alla länder har skickat in så kallade genomförandeplaner för hur man avser att beakta rådets rekommendationer.

För Sveriges del har regeringen rapporterat till kommissionen om hur vår ungdomsgaranti ser ut och om våra övriga insatser som syftar till att öka sysselsättningen bland unga. Regeringen stöder ett fortsatt starkt fokus på ungdomsarbetslösheten inom EU, eftersom läget på arbetsmarknaden för unga är fortsatt bekymmersamt.

Jag föreslår att Sverige på rådsmötet ställer sig bakom godkännandet av rapporten.

Anf.  49  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens ståndpunkt.

Vi går nu tillbaka till diskussionspunkten, punkt 9, Den europeiska planeringsterminen 2014. Det är en riktlinjedebatt och en diskussionspunkt.

Anf.  50  Arbetsmarknadsminister ELISABETH SVANTESSON (M):

Herr ordförande! I diskussionen tänker jag fokusera på vad jag ser som kärnan i EU-samarbetet på sysselsättningsområdet, nämligen att bidra till att jobben blir fler och kommer fler till del. En viktig insats i sammanhanget är att fortsätta att lyfta fram frågan om att genomföra och utveckla den inre marknaden i EU. Genomförandet av tjänstedirektivet är ett tydligt exempel på vad som skulle kunna bidra ytterligare till tillväxt och jobbskapande.

Konkurrensen på produkt- och tjänstemarknaden behöver öka. Det berörs också i mötesunderlagen från sysselsättningskommittén. Det är här jag tänkte knyta an till diskussionen. Jag kommer också att fortsätta att lyfta upp frågan om kvinnors arbetskraftsdeltagande eftersom det är en viktig fråga för tillväxt inom EU.

Anf.  51  EVA-LENA JANSSON (S):

Herr ordförande! Jag tror att statsrådet kanske exemplifierade. Jag hade just frågor om landspecifika rekommendationer om vikten av reformer på tjänste- och produktmarknader och undrade vad reformer på tjänstemarknaden avsåg. Om statsrådet har något mer att informera är jag tacksam för det.

Anf.  52  Arbetsmarknadsminister ELISABETH SVANTESSON (M):

Herr ordförande! Det handlar inte om att lyfta fram ytterligare reformer. I den här diskussionen kommer jag att lyfta fram det vi behöver göra för att det som redan är på plats ska fungera, till exempel inre marknaden. Det finns fortfarande hinder för vissa svenska företag att etablera sig i andra europeiska länder och tvärtom. Ikea rapporterar om utmaningar på den tyska marknaden. Den inre marknaden behöver fungera bättre för både produkter och tjänster. De frågorna tänkte jag lyfta fram. Där finns ett jobbskapande.

Anf.  53  EVA-LENA JANSSON (S):

Vilka är hindren på den svenska marknaden för att få utländska företag att etablera sig här?

Anf.  54  Arbetsmarknadsminister ELISABETH SVANTESSON (M):

Jag tänker inte lyfta fram specifika punkter. I den diskussionen tenderar arbetsmarknadsministrarna att sällan tala om att jobben måste bli fler. Jag vill lyfta fram det fokuset i diskussionen.

Anf.  55  BÖRJE VESTLUND (S):

Finns det inte anledning att på den punkten också påtala vikten av att genomföra tjänstedirektivet fullt ut i alla länder i stället för att dra ut på det? Problemet blir att tjänstemarknaden snedvrids i konkurrensen när några länder har antagit direktivet helt och några länder struntar i det. Det finns all anledning att påtala just detta.

Anf.  56  Arbetsmarknadsminister ELISABETH SVANTESSON (M):

Absolut! Jag håller helt med Börje Vestlund. Det är vad jag tänker göra. Det är mitt huvudfokus.

Anf.  57  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning.

Vi går vidare till punkt 11, Övriga frågor. Om vi har förstått det hela rätt har arbetsmarknadsministern ansvaret för punkterna a och b.

Anf.  58  Arbetsmarknadsminister ELISABETH SVANTESSON (M):

Om det finns några frågor från nämnden svarar jag gärna, annars är det inte en fråga för diskussion.

Anf.  59  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen.

Vi tackar arbetsmarknadsministern med medarbetare för närvaron i EU-nämnden i dag och önskar en trevlig helg.

4 §  Jordbruk och fiske

Landsbygdsminister Eskil Erlandsson

Återrapport från informellt ministermöte den 4–6 maj 2014

Återrapport från möte i Europeiska unionens råd för jordbruk och fiske den 19 maj 2014

Information och samråd inför möte i Europeiska unionens råd för jordbruk och fiske den 16–17 juni 2014

Anf.  60  ORDFÖRANDEN:

Vi hälsar landsbygdsminister Eskil Erlandsson med medarbetare välkomna till EU-nämnden. Jag undrar inledningsvis om det finns några utestående A-punkter. Nej, det finns det inte. Då, landsbygdsministern, undrar jag om det finns skäl att säga något med anledning av det informella ministermötet den 4–6 maj eller möte i rådet den 19 maj?

Anf.  61  Landsbygdsminister ESKIL ERLANDSSON (C):

Ordförande! Som vanligt är jag beredd att svara på nämndens eventuella frågor.

Anf.  62  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen.

Vi går in på den kommenterade dagordningen och börjar med punkt 4. Det gäller stödordningen för utdelning av frukt och grönsaker, bananer och mjölk i skolor. Det är en informationspunkt.

Anf.  63  Landsbygdsminister ESKIL ERLANDSSON (C):

Ordförande! Ordförandeskapet kommer på ministerrådet att presentera sin lägesrapport om förslaget till EU:s stöd för utdelning av frukt, grönsaker och mjölk i skolan. Eftersom det finns delar i kommissionens förslag, till exempel fastställande av priser, som inte omfattas av ett ordinarie beslutsfattande delas frågan upp på två dagordningspunkter. Till denna fråga hör således även punkt 5 på dagordningen.

Under hösten kommer arbetet i rådet att fokusera på följande tre frågor, nämligen för det första vilka produkter som ska omfattas av förslaget, för det andra budgetfördelningen mellan medlemsstaterna och för det tredje den rättsliga grunden för fastställande av prisstöd. Regeringens uppfattning är att lägesrapporten ger en korrekt bild av det arbete som skett under innevarande ordförandeskap.

Anf.  64  ORDFÖRANDEN:

Vi uppfattar det så att vi fick föredragning på punkterna 4 och 5 i ett sammanhang. Båda är informationspunkter.

Vi tackar för informationen under punkterna 4 och 5 och går vidare till punkt 6. Nu gäller det rådets slutsatser om rapport från kommissionen om genomförandet av bestämmelserna om producentorganisationer, driftsfonder och verksamhetsprogram inom sektorn för frukt och grönsaker sedan 2007 års reform. Det är en beslutspunkt.

Anf.  65  Landsbygdsminister ESKIL ERLANDSSON (C):

Ordförande! På rådet i mars presenterade kommissionen sin rapport om utvärderingen av stödet till producentorganisationen för frukt och grönsaker. Ordförandeskapet har utifrån rapporten tagit fram utkast till rådsslutsatser som ska antas på jordbruksrådet. Dessa behandlar bland annat behovet av ändringar i regelverket under nuvarande budgetperiod, den låga organisationsgraden i EU och regelförenkling. Regeringen anser att texterna är väl balanserade och kan därför acceptera ordförandeskapets nuvarande utkast.

Anf.  66  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens ståndpunkt. Då går vi vidare till punkt 7. Nu gäller det slutsatser om rapport från kommissionen till Europaparlamentet och rådet om behovet av ett frivilligt kvalitetsbegrepp, produkt från öjordbruk. Det är en ny fråga för nämnden, och det är en beslutspunkt.

Anf.  67  Landsbygdsminister ESKIL ERLANDSSON (C):

Ordförande! Ordförandeskapet har tagit fram rådsslutsatser angående införande av frivillig EU-märkning av öjordbruk. Detta är en prioriterad fråga för ordförandeskapet, men min bedömning är att det troligtvis kommer att utmynna i ordförandeskapsslutsatser eftersom flera medlemsstater har framfört sitt motstånd mot denna typ av märkning på EU-nivå. Regeringen kan heller inte se något behov av att införa denna typ av märkning på EU-nivå.

Anf.  68  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens ståndpunkt. Vi går vidare till punkt 8, Rapport från kommissionen till Europaparlamentet och rådet om marknadssituationens utveckling inom sektorn för mjölk och mjölkprodukter. Det är en informationspunkt och eventuellt också en beslutspunkt.

Anf.  69  Landsbygdsminister ESKIL ERLANDSSON (C):

Ordförande! Den här dagordningspunkten är numera delad i 8 a och 8 b. Jag väljer att ta a och b tillsammans.

Kommissionen kommer att föredra en rapport om mjölksektorn och dess utveckling. Vi har fortfarande inte sett rapporten, och jag kommer att ta del av kommissionens föredragning med stort intresse.

Vi har fått information om att en punkt till om mjölksektorn kommer att tas upp, alltså 8 b, på rådet, även om en ny dagordning ännu inte har skickats ut. Ordförandeskapet har nämligen tagit fram ett förslag på rådsslutsatser som uppmanar kommissionen att se över några delar av mjölkpolitiken. Mjölkfrågan har varit uppe på flera råd den senaste tiden. Bland annat hölls en riktlinjedebatt i februari. Min ingång är precis som på mötet i februari, nämligen att förespråka en marknadsorientering och att arbeta för att slutsatserna blir så marknadsorienterade som möjligt. Jag svarar gärna på nämndens frågor.

Anf.  70  ORDFÖRANDEN:

Punkten a gäller information och punkten b beslut. Så har vi förstått det. Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens ståndpunkt. I övrigt tackar vi för informationen.

Vi går vidare till punkt 9, Rekommendation till rådets beslut om bemyndigande att inleda förhandlingar om avtal mellan Europeiska unionen och tredjeländer om handel med ekologiska produkter. Det är en beslutspunkt och en ny fråga för nämnden.

Anf.  71  Landsbygdsminister ESKIL ERLANDSSON (C):

Ordförande! Den här dagordningspunkten kommer att hanteras som en A-punkt i stället för en B-punkt på rådsagendan eftersom man har lyckats lösa frågan i den så kallade särskilda jordbrukskommittén tidigare i veckan.

Anf.  72  ORDFÖRANDEN:

Vi har inte fått del av underlaget ännu. Från vår utgångspunkt vore det att föredra om vi tog detta som en beslutspunkt här – för säkerhets skull.

Anf.  73  Landsbygdsminister ESKIL ERLANDSSON (C):

Vi kommer att skicka in en A-punktsannotering, så tar vi det på vanligt sätt.

Anf.  74  ORDFÖRANDEN:

Det går bra. Då blev det ingenting av punkt 9.

Vi går vidare till punkt 10, Genomförande av reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken på nationell nivå. Det är en diskussionspunkt och en ny fråga för nämnden.

Anf.  75  Landsbygdsminister ESKIL ERLANDSSON (C):

Ordförande! Denna dagordningspunkt gäller information från medlemsstaterna om det nationella genomförandet av jordbruksreformen. Som bekant medför reformen viss valfrihet för medlemsstaterna och därmed krav på en rad nationella beslut. Störst frihet har medlemsstaterna inom landsbygdsprogrammet, men även inom direktstöden ges flera möjligheter till nationella val. I underlaget inför mötet uppmanar ordförandeskapet medlemsstaterna att dela med sig av hur de avser att genomföra viktiga delar av reformen.

I Sverige har landsbygdsprogrammet redan antagits formellt medan direktstöden ännu inte har beslutats.

Jag kan tillägga att det inte hör till vanligheterna att ministrarna ombeds lämna en sådan redogörelse på ett rådsmöte. Det är oklart vilken typ av information mina 27 kolleger kommer att ge.

Anf.  76  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning.

Nu går vi över till fisket, och vi börjar med punkt 11. Det gäller upphävande av rådets förordning (EG) nr 1434/98 vad gäller landningsskyldigheten. Det är en informationspunkt.

Anf.  77  Landsbygdsminister ESKIL ERLANDSSON (C):

Ordförande! Ordförandeskapet kommer att lämna en lägesrapport om arbetet med det så kallade omnibusförslaget på rådsmötet. Ordförandeskapets intentioner med denna punkt har varit oklara in i det sista, men nu är det fastställt att det rör sig om en lägesrapport.

Förslaget innehåller ett antal ändringar i befintliga förordningar för att göra landningsskyldigheten praktiskt genomförbar. Det finns i dag ett antal bestämmelser som tvingar fiskaren att kasta ut oönskade fångster. Eftersom detta förbjuds genom reformen av den gemensamma fiskeripolitiken måste man ändra dessa bestämmelser före den 1 januari 2015 då förbudet träder i kraft i Östersjön och för pelagiska arter.

Reformen av fiskeripolitiken är, som ni vet, mycket omfattande och innebär en kraftig kursändring, bland annat i fråga om utkast av fisk. Kommissionen har aviserat att man kommer att göra en översyn av regelverket för att göra det enklare och mer ändamålsenligt. Det är dock en process som kan förväntas ta tid.

Innevarande förslag gäller enbart nödvändiga ändringar och har diskuterats i rådsarbetsgruppen under våren. Förslaget måste också förhandlas med Europaparlamentet, som nu har uppehåll i arbetet i väntan på den nya mandatperioden.

Det grekiska ordförandeskapet kommer att lämna en lägesrapport om diskussionerna i rådet, som framför allt rör sig om hur stora ändringar som i detta skede krävs i befintliga regelverk.

Regeringen välkomnar att ordförandeskapet prioriterar detta arbete och har fört diskussionerna framåt eftersom det är viktigt att de mest uppenbara hindren för att genomföra landningsskyldigheten undanröjs till den 1 januari 2015.

Anf.  78  PYRY NIEMI (S):

Ordförande! Jag vill tacka ministern för svaret. Vi stöder naturligtvis regeringen i fråga om att jobba vidare med landningsskyldigheten, men vi välkomnar också någon form av mer specificerad återrapport i ärendet. Jag misstänker nämligen att det kommer att vara ganska många tekniska åtgärder. Jag vet inte på vilken nivå ni kommer att samtala om teknisk utformning på rådet; jag misstänker att det inte är särskilt mycket.

Vi är nyfikna på att se vilka metoder som kommer att användas för att det ska kunna genomföras från den 1 januari nästa år.

Anf.  79  Landsbygdsminister ESKIL ERLANDSSON (C):

Jag kan utlova en återrapport om vad som avhandlas och vad som kommer fram på rådsmötet nästa vecka.

Anf.  80  ORDFÖRANDEN:

Jag tackar för informationen under den här punkten. Vi går till punkt 12, Genomförande av den gemensamma fiskeripolitiken: Utkastplaner. Det är en diskussionspunkt och en ny fråga för nämnden.

Anf.  81  Landsbygdsminister ESKIL ERLANDSSON (C):

Ordförande! I de särskilda utkastplaner som ska antas inom ramen för den regionalisering som föreskrivs inom den gemensamma fiskeripolitiken pågår nu arbetet med att utarbeta dessa planer. Först ut är som bekant Östersjön och det pelagiska fisket.

För Östersjön har en utkastplan utarbetats av Östersjöstaterna och skickats till kommissionen för antagande. För det pelagiska fisket i Västerhavet pågår arbetet med en motsvarande plan. Bedömningen är att båda planerna kommer att finnas på plats till den 1 januari 2015 då utkastförbudet träder i kraft.

Under arbetet med utkastplanerna har det kunnat konstateras att det saknas kunskap om en rad frågor, såsom överlevnad för olika arter och fisken samt mängden skadad fisk som fångas i olika fisken. En rad tekniska frågor har dessutom aktualiserats.

Mot denna bakgrund kommer frågan om möjligheten att anta vissa tekniska regleringar i planerna att diskuteras på rådsmötet. Diskussionen ska ses i ljuset av kommissionens besked att det inte finns stöd i vare sig grundförordningen eller i de ändringar som genomförs i den så kallade omnibusförordningen för att anta sådana tekniska regleringar inom ramen för det regionala samarbetet.

I fråga om omnibusförordningen har syftet som tidigare nämnts enbart varit att rätta till det som absolut måste ändras för att kunna genomföra utkastförbudet och därmed inte göra tekniska ändringar som har efterlysts av flera stater för att hantera genomförandet av utkastförbudet. Kommissionen har dock aviserat att man avser att återkomma till frågan, dels i ett förslag till reviderade tekniska regler som kommissionen avser att presentera under hösten, dels i de regionala förvaltningsplanerna.

Regeringen anser att det finns behov av att anpassa det tekniska regelverket och att det är prioriterat för att hantera genomförandet av utkastförbudet. Regeringen är därför öppen för att pröva lösningar som ligger inom ramen för grundförordningen för att möjliggöra en anpassning av det tekniska regelverket.

Anf.  82  PYRY NIEMI (S):

Herr ordförande! Finns det några medlemsstater som inte delar regeringens uppfattning om förändringarna av de tekniska regleringarna?

Anf.  83  Landsbygdsminister ESKIL ERLANDSSON (C):

Ordförande! Eftersom det är en fråga av teknisk art och Björn Åsgård som sitter jämte mig har varit med överlämnar jag frågan till honom.

Anf.  84  Departementssekreterare BJÖRN ÅSGÅRD:

Diskussionen på rådet syftar till att klargöra medlemsstaternas syn på frågan. Man kan alltså säga att vi inte har en fullständig bild av ställningstagandena. Det har bara varit vissa preliminära åsiktsutbyten på teknisk nivå.

De flesta medlemsstater är ense om målet som ministern just talade om, alltså att anpassa det tekniska regelverket så att landningsskyldigheten är praktiskt genomförbar. Irland är väl den medlemsstat som främst har lyft fram möjligheten att detta skulle kunna ske genom att man ändrar i grundförordningen. Det kan också finnas andra instrument som kan användas, och det är väl främst det som kommer att diskuteras.

Anf.  85  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning. Vi går till punkt 13, Förvaltningen av lodda – fastställande av en TAC för 2014. Det är en informationspunkt.

Anf.  86  Landsbygdsminister ESKIL ERLANDSSON (C):

Ordförande! Jag vill informera om att dagordningspunkten som rör fastställande av tillåten fångstmängd, TAC, för lodda har tagits bort som B-punkt på rådsagendan. I stället lyfts den upp av Danmark, med stöd av Sverige, som en övrig fråga. Lägesrapporten från kommissionen efterfrågas eftersom ett beslut om TAC är brådskande då fiskesäsongen är kort och börjar redan den 20 juni.

EU:s fiske efter lodda omfattas av EU:s fiskepartnerskapsavtal med Grönland. Eftersom lodda är en kortlivad art blir den vetenskapliga rådgivningen från Ices tillgänglig kort före fiskesäsongens start. TAC fastställs först efter att den vetenskapliga rådgivningen har kommit ut. Den vetenskapliga rådgivningen för lodda kom ut den 7 maj i år. Sverige har visst fiskeintresse efter lodda och önskar se ett förslag till TAC snarast möjligt.

Regeringens hållning är att den vetenskapliga rådgivningen ska utgöra grunden för beslutet om tillåten fångstmängd av lodda.

Anf.  87  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen under den punkten och går vidare till punkt 14, Övriga frågor, delpunkterna a–c. De är informationspunkter.

Anf.  88  Landsbygdsminister ESKIL ERLANDSSON (C):

Ordförande! Jag vill passa på att informera om att det under veckan har inkommit ytterligare två övriga frågor.

För det första önskar Ungern få stöd för att ta upp en diskussion om takdirektivet och frågan om ammoniakutsläpp inte bara på miljörådet utan även på jordbruksrådet.

För det andra kommer Slovakien att informera om den storm som drabbade landet i maj och de skogsskador som stormen har orsakat. Slovakien kommer att undersöka möjligheten att få bidrag från EU:s solidaritetsfond.

Jag skulle även vilja passa på att informera om frågan om antibiotikaanvändning, som jag själv kommer att lyfta upp på rådet. Jag kommer att be kommissionen om en lägesuppdatering om vad som sker inom ramen för arbetet med handlingsplanen för antibiotikaanvändning, vilken lanserades häromåret.

Det är mycket olyckligt och oroväckande att antibiotikaresistenta bakterier har fått stor spridning runt om i världen. Antibiotikaresistens har blivit en global ödesfråga som berör både djur- och folkhälsa. Inom EU beräknas 25 000 människor dö varje år på grund av resistenta bakterier. Förutom onödiga dödsfall beräknas sjukvårdskostnader och produktionsbortfall kosta minst 1 ½ miljard euro. En färsk beräkning i USA visar på siffror om 28 000 dödsfall årligen.

Det behövs krafttag mot antibiotikaresistensen om vi ska kunna lita på ett effektivt botemedel mot våra vanliga infektionssjukdomar i framtiden. EU-kommissionen har sedan en tid arbetat målmedvetet och effektivt mot utvecklingen av antibiotikaresistens, och vi välkomnar detta viktiga arbete. Det är nu av yttersta vikt att den handlingsplan som lanserades hösten 2011 verkligen omsätts i handling och tjänar sitt syfte.

För mig är det självklart att onödig antibiotikaanvändning måste upphöra. Antibiotikaresistensfrågan kommer fortsatt att vara en prioriterad fråga för den svenska regeringen.

Anf.  89  STAFFAN DANIELSSON (C):

Det är en väldigt viktig fråga och ett bra initiativ. Det är bra att Sverige och landsbygdsministern driver på i de här frågorna. Sverige ligger långt framme med hela sitt jordbruk, och vi har visat en väg som man bör följa inom EU. Här hoppas jag att Sveriges exempel lyckas.

Anf.  90  ORDFÖRANDEN:

Därmed har vi nått slutet på den kommenterade dagordningen. Vi tackar landsbygdsministern med medarbetare för närvaron i EU-nämnden i dag och önskar en trevlig helg.

5 §  Sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor

Statssekreterare Jan-Ove Jerrestål

Återrapport från möte i Europeiska unionens råd för sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor den 9 december 2013

Information och samråd inför möte i Europeiska unionens råd för sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor den 19–20 juni 2014

Anf.  91  ORDFÖRANDEN:

Vi hälsar statssekreterare Jan-Ove Jerrestål med medarbetare välkomna till EU-nämnden. Jag undrar inledningsvis om det finns några utestående A-punkter. Det finns det inte. Då, statssekreteraren, undrar jag om det finns någonting att säga med anledning av möte i rådet den 9 december 2013. Det har statssekreteraren kanske gjort vid tidigare tillfälle i nämnden.

Anf.  92  Statssekreterare JAN-OVE JERRESTÅL:

Nej, det har jag inte gjort tidigare. Det finns inte skäl att säga något ytterligare.

Anf.  93  ORDFÖRANDEN:

Därmed går vi in på den kommenterade dagordningen. Vi börjar med punkt 6, Förslag till rådets direktiv om genomförande av principen om likabehandling av personer oavsett religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning. Det är en informationspunkt.

Anf.  94  Statssekreterare JAN-OVE JERRESTÅL:

Herr ordförande! Jag är, som sagt, här för att informera om kommissionens förslag till direktiv om skydd mot diskriminering på grund av religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning.

Det grekiska ordförandeskapet har under våren arbetet med förslaget och har lämnat vissa förslag på mindre förtydliganden som handlar till exempel om begreppet diskriminering och direktivets räckvidd.

Vid rådsmötet nästa vecka kommer ordförandeskapet att presentera en lägesrapport. Av rapporten framgår att ytterligare framsteg har gjorts för att tydliggöra direktivet. Men det krävs mer arbete med förslaget. Det krävs, som bekant, enhällighet i rådet för att direktivet ska antas. Några medlemsländer har varit negativa till förslaget. Nu har det varit val i dessa länder, och det kan innebära att deras positioner förändras, men det är högst oklart. Vi kan alltså konstatera att förhandlingarna på EU-nivå går mycket långsamt.

Regeringen vill ha verktyg för ett brett direktiv mot diskriminering och välkomnar förslaget i stort. Det är angeläget att inom EU säkerställa en gemensam miniminivå av skydd mot diskriminering oavsett diskrimineringsgrund. Det är, herr ordförande, i korthet läget vad gäller arbetet med direktivet.

Anf.  95  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen under den punkten. Under punkt 11, Övriga frågor, ansvarar statssekreteraren för punkt c, Toppmötet om romer. Det är en informationspunkt.

Anf.  96  Statssekreterare JAN-OVE JERRESTÅL:

Denna informationspunkt handlar om det Roma Summit som ägde rum under våren. Det är ett högnivåmöte som äger rum med jämna mellanrum – ungefär vartannat eller vart tredje år – med syfte att belysa romers situation i Europa. Jag deltog för Sveriges räkning i den konferensen. I år handlade det om att belysa betydelsen av att man på lokal nivå genomför de nationella strategierna.

Kommissionen presenterade vid detta tillfälle en rapport om hur läget ser ut i de olika medlemsstaterna. Man kan vid en genomläsning konstatera att det råder betydande skillnader vad gäller ambitioner och resultat. Sverige fick också synpunkter på sitt arbete. Det handlar i grunden om att vi ytterligare ska förstärka, följa upp och bevaka de insatser som görs. I andra länder däremot, till exempel i Rumänien, genomför de inte dessa strategier, och de har bristande strukturer. Rapporten är välkommen därför att den ger en bra bild av läget i medlemsländerna.

Jag föredrog den svenska regeringens och kommunernas arbete med romsk inkludering och betonade vid den sammankomsten att det krävs politisk vilja för att genomföra strategierna. I grunden handlar det om mänskliga rättigheter.

Kommissionen var särskilt glad över att regeringsföreträdare deltog vid detta Roma Summit. År 2011 var det en mindre uppslutning av regeringsföreträdare. Kommissionen betecknar det som ett framsteg, samtidigt som man konstaterar att det är en lång resa kvar innan man kan uppnå resultat.

Anf.  97  CAROLINE SZYBER (KD):

Herr ordförande! Jag tackar statssekreteraren för föredragningen. Hur går man nu vidare, framför allt med länder som Rumänien, som statssekreteraren nämnde, där det inte sker någonting utan den romska minoriteten har det fruktansvärt?

Anf.  98  Statssekreterare JAN-OVE JERRESTÅL:

Det pågår bland annat en diskussion med kommissionen om hur man ska kunna se till att strukturfonderna används på ett bättre sätt.

Den svenska regeringen har framfört synpunkter på att kommissionen borde trycka på medlemsstaterna ytterligare. Men det är också en långsam process som är förknippad med vissa olika viljor, kan man säga.

Anf.  99  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen även under denna punkt. Vi tackar statssekreteraren med medarbetare för i dag och önskar en trevlig helg.

6 §  Sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor

Statsrådet Maria Arnholm

Återrapport från möte i Europeiska unionens råd för sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor den 9 december 2013

Information och samråd inför möte i Europeiska unionens råd för sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor den 19–20 juni 2014

Anf.  100  ORDFÖRANDEN:

Vi hälsar statsrådet Maria Arnholm med medarbetare välkomna till EU-nämnden. Jag undrar inledningsvis om det finns några utestående A-punkter. Det finns det inte. Då, statsrådet, undrar jag om det finns skäl att säga något med anledning av möte i rådet den 9 december 2013.

Anf.  101  Statsrådet MARIA ARNHOLM (FP):

Det informerades om den fråga som vi återkommer till på dagordningen, kvoteringsdirektivet. Inget i övrigt finns att återrapportera.

Anf.  102  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen. Därmed går vi in på dagordningspunkt 7. Nu gäller det jämnare könsfördelning bland icke verkställande styrelseledamöter i börsnoterade företag och därmed sammanhängande åtgärder. Det är en informationspunkt.

Anf.  103  Statsrådet MARIA ARNHOLM (FP):

Det är en känd fråga som vi informerat om i nämnden vid flera tidigare tillfällen. Ingenting substantiellt har hänt i frågan sedan vi senast talade om den. Den tas upp till diskussion och det finns en blockerande minoritet, alltså ett antal länder som framför allt av subsidiaritetsskäl går emot förslaget.

Anf.  104  PATRIK BJÖRCK (S):

Jag vill passa på att reda ut detta och säga att vi naturligtvis fortfarande är mycket kritiska till regeringen och tycker att det är tråkigt att Sverige på det sättet bidrar till att bromsa arbetet för jämställdhet. Vi har anmält avvikande mening när frågan varit uppe tidigare, men nu vet jag inte om det är möjligt att göra det.

I kommentarerna finns en beskrivning av regeringens ståndpunkt och hur regeringen resonerar beträffande att förslaget strider mot subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna. Även där hade vi en annan uppfattning än regeringen. Vi motsatte oss att det skulle strida mot subsidiariteten.

Jag vill framföra att vi socialdemokrater är bekymrade över regeringens reaktionära inställning i frågan.

Anf.  105  Statsrådet MARIA ARNHOLM (FP):

Patrik Björck och jag brukar diskutera det i kammaren.

Anf.  106  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen under den punkten och går till punkt 8, Utkast till rådets slutsatser om Kvinnor och ekonomi: ekonomiskt oberoende ur perspektivet deltidsarbete och egenföretagande. Det är en beslutspunkt.

Anf.  107  Statsrådet MARIA ARNHOLM (FP):

Var sjätte månad gör vi en uppdatering av det jämställdhetspolitiska arbetet i EU, som utgår från Pekingplattformen. Det grekiska ordförandeskapet har lyft fram kvinnor och ekonomi, den punkten i Pekingplattformen, och tar fasta på effekterna av deltidsarbete för livsinkomst och framtida pension, vikten av jämn fördelning av obetalt omsorgsarbete och tillgång till barnomsorg av god kvalitet. Man framhåller dem som viktiga och ger rekommendationer, och sedan tar man fram indikatorer som mäter deltidssysselsättning och även företagande.

Sverige har ställt sig mycket positivt till slutsatserna. Vi har bidragit till att man lyfter upp frågan om deltidsarbete, framför allt ur perspektivet när det inte är frivilligt och när det främst utförs av kvinnor och leder till sämre inkomster och sämre pension. Från början fanns inte det positiva perspektivet, som ju faktiskt också ligger i deltidsarbete.

Vi ställer oss bakom rekommendationerna. Låt mig tillägga att jag varit i arbetsmarknadsutskottet och förankrat detta.

Anf.  108  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens ståndpunkt. Därmed är vi färdiga för i dag. Vi tackar statsrådet med medarbetare för närvaron i EU-nämnden och önskar en trevlig helg.

7 §  Sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor

Statsrådet Maria Larsson

Återrapport från möte i Europeiska unionens råd för sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor den 10 mars 2014

Återrapport från informellt ministermöte den 29-30 april 2014

Information och samråd inför möte i Europeiska unionens råd för sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor den 19–20 juni 2014

Anf.  109  ORDFÖRANDEN:

Vi hälsar statsrådet Maria Larsson med medarbetare välkomna till EU-nämnden. Jag undrar inledningsvis om det finns några utestående A-punkter. Det finns det inte. Då, statsrådet, undrar jag om det finns skäl att säga något med anledning av möte i rådet den 10 mars eller det informella ministermötet den 29-30 april.

Anf.  110  Statsrådet MARIA LARSSON (KD):

Herr ordförande! Jag vet att nämnden har tagit del av rapporterna. Jag redogör gärna för dem om ni vill ha ytterligare upplysningar eller om det finns frågor.

Anf.  111  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen och går till dagordningspunkt 10, EU:s/EMU:s sociala dimension. Det är en övergripande diskussionspunkt. Sedan har vi information under a, b och c, och under d är det fråga om beslut. Jag låter statsrådet själv avgöra om hon vill ta punkterna i ett sammanhang eller var för sig.

Anf.  112  Statsrådet MARIA LARSSON (KD):

Under punkt 10 på rådets dagordning finns det möjlighet att diskutera olika aspekter av den sociala dimensionen av EU. Rådet ska också notera de rapporter – tre till antalet, dagordningspunkterna 10 a–c – som har tagits fram som diskussionsunderlag av kommittén för social trygghet.

En av de tre rapporterna beskriver Europa 2020 och strategins sociala dimension. En rapport redogör för den pilotövning för förhandssamordning av större socialpolitiska reformer som har genomförts. Den tredje rapporten rör bara eurozonen och dess länders system för minimiinkomster.

Under samma dagordningspunkt ska också nyckelbudskap rörande utvecklingen av äldreomsorg i ett åldrande Europa godkännas. Det är punkten 10 d. Nyckelbudskapen är baserade på rapporten Adekvat socialt skydd för långsiktiga vårdbehov i ett åldrande samhälle. Bakgrunden är att Sverige under sitt ordförandeskap 2009 lyfte fram frågan om ett hälsosamt och värdigt åldrande. Vi föreslog då att ett fördjupat arbete skulle inledas.

Rapporten tar sin utgångspunkt i de utmaningar som samtliga EU-länder lever med, nämligen stora demografiska förändringar som ställer krav på ökade långsiktiga insatser. De nyckelbudskap som lyfts fram i rapporten tar upp vikten av ett bra förebyggande arbete, förbättrad kvalitet i den omsorg som ges, förbättrad effektivitet i de insatser som erbjuds äldre samt utveckling av välfärdsteknik. Det är också viktigt att arbeta för förbättrad samverkan mellan hälso- och sjukvården och omsorgen.

I det arbetet har regeringen varit drivande. Vi initierade det en gång, och vi har varit drivande i arbetet. Jag föreslår att Sverige vid mötet välkomnar de nyckelbudskap som har lyfts fram. De är helt i enlighet med det som vi arbetar med i Sverige.

Vi anser att det är viktigt att det fortsatta arbetet på EU-nivå tar sin utgångspunkt i goda exempel som har identifierats för att kunna bemöta de gemensamma utmaningar som vi står inför.

Anf.  113  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens inriktning när det gäller diskussionspunkten och när det gäller punkt d.

Jag uppfattade att statsrådet föredrog alla punkter. Jag lyssnade noga när ni gick igenom a, b och c – eller när ni nämnde dem. Är det någonting statsrådet inte har fått säga som statsrådet vill säga är det tid att göra det nu.

Anf.  114  Statsrådet MARIA LARSSON (KD):

Jag vet ju inte hur gott om tid ni har här, men jag kan nämna något om 9 c också.

Det är ett nyckelbudskap från kommittén för social trygghets rapport om den europeiska planeringsterminen. Jag vet att Elisabeth Svantesson har varit här tidigare i dag och redogjort för punkt 9 i dess helhet, men den här punkten rör ett nyckelbudskap om de landsspecifika rekommendationer som berör de socialpolitiska områdena.

Nyckelbudskapen tar upp horisontella frågor om årets rekommendationer. De betonar rekommendationer som är kopplade till pensionssystem, hälso- och sjukvård, social inkludering samt att man måste ta hänsyn till den nationella kontexten och inte vara alltför föreskrivande.

Det här slutbehandlades i kommittén i går och är i enlighet med det underlag som ni har fått ut. Slutresultatet blev ungefär så – eller helt och hållet så. Vi tycker att nyckelbudskapen är välbalanserade mot bakgrund av att de påpekar vikten av att ta hänsyn till den nationella kontexten. Därför föreslår jag att Sverige på rådsmötet ställer sig bakom ett godkännande av nyckelbudskapen.

Det skakas på huvudet. Är det något som är fel?

Anf.  115  ORDFÖRANDEN:

Nej, inte alls. Nu var det alltså punkt 9 c som statsrådet föredrog. Vi var inte riktigt färdiga med 10; det var den vi skulle sammanfatta. Men nu har vi snart fått en redovisning av samtliga punkter på dagordningen.

Vi börjar med punkt 10. Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens ståndpunkt och redovisade inriktning. I övrigt tackar vi för informationen under punkt 10.

Vi har också fått en föredragning avseende punkt 9 c. Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens ståndpunkt i den delen.

Vi är framme vid punkt 11, Övriga frågor. Det är punkt d, Ratificering och genomförande av FN-konventionen om funktionshindrades rättigheter, som statsrådet ansvarar för. Det är en informationspunkt.

Anf.  116  Statsrådet MARIA LARSSON (KD):

Kommissionen kommer vid mötet att informera om det pågående arbetet med att ratificera och genomföra FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Medlemsstaterna har själva ratificerat i ett tidigare skede; det här är en gemensam ratificering som ska göras av EU-gemenskapen.

Sverige har lämnat in sin rapport om implementeringen av konventionen, den första rapporten 2011. Vi har fått tillbaka synpunkter, och en uppföljning av det här kommer att ske 2019. Varje medlemsland har alltså att göra sin hemläxa också.

Anf.  117  ORDFÖRANDEN:

Då undrar man stillsamt vilka synpunkter det var som Sverige fick.

Anf.  118  Statsrådet MARIA LARSSON (KD):

Det är en mycket noggrann kommitté som ger mycket omfattande synpunkter. Dem kommer vi nu att fördela på berörda departement – det inkluderar ju många olika departement – att arbeta vidare med. Kommittén ger råd om förbättringsåtgärder, vilket vi tar på allra största allvar.

Anf.  119  BÖRJE VESTLUND (S):

Det finns en rekommendation som kanske är lite svårsmält och svårbegriplig. Det är den som handlar om adoptioner av barn. Det måste jag säga att jag inte känner till, och när man kontrollerar med adoptionsorganisationer är funktionshinder inget hinder i sig för att kunna adoptera barn. Jag undrar om man inte menar någonting annat, tvångsomhändertagande i LVU-ärenden och sådana saker. Jag tror att det nog snarare är det de menar, men jag vet faktiskt inte. Har ministern någon kommentar till det?

Anf.  120  Statsrådet MARIA LARSSON (KD):

Vi har bara gjort en första genomgång av det här, och jag kan inte lämna kommentarer i detalj. Det är en rad olika synpunkter som har lämnats. Däremot är det ett faktum att många av de barn som i dag är föremål för adoption har någon form av funktionsnedsättning. Det kan vara en anledning till att man särskilt tar upp det i rekommendationerna.

Vi ska återkomma om hur alla de här rekommendationerna tas om hand. Det kan naturligtvis också finnas en och annan rekommendation som vi inte tycker är värd att ta på allvar, utan där det finns en svensk praxis eller kontext som säger någonting annat och som vi vill värna och bibehålla. Det är den värdering vi måste göra av varje enskild rekommendation.

Anf.  121  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar statsrådet med medarbetare för närvaron i EU-nämnden i dag och önskar en trevlig helg.

Anf.  122  Statsrådet MARIA LARSSON (KD):

Vi önskar er en trevlig sommar!

Innehållsförteckning

1 §  Sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor 1

Anf.  1  ORDFÖRANDEN 1

Anf.  2  Socialminister GÖRAN HÄGGLUND (KD) 1

Anf.  3  ORDFÖRANDEN 2

Anf.  4  Socialminister GÖRAN HÄGGLUND (KD) 2

Anf.  5  ORDFÖRANDEN 3

Anf.  6  Socialminister GÖRAN HÄGGLUND (KD) 3

Anf.  7  ORDFÖRANDEN 3

Anf.  8  Socialminister GÖRAN HÄGGLUND (KD) 3

Anf.  9  ORDFÖRANDEN 4

Anf.  10  Socialminister GÖRAN HÄGGLUND (KD) 4

Anf.  11  ORDFÖRANDEN 4

2 §  Ekonomiska och finansiella frågor 5

Anf.  12  ORDFÖRANDEN 5

Anf.  13  Statsrådet PETER NORMAN (M) 5

Anf.  14  ORDFÖRANDEN 5

Anf.  15  Statsrådet PETER NORMAN (M) 5

Anf.  16  ORDFÖRANDEN 5

Anf.  17  Statsrådet PETER NORMAN (M) 5

Anf.  18  ORDFÖRANDEN 6

Anf.  19  Statsrådet PETER NORMAN (M) 6

Anf.  20  ORDFÖRANDEN 7

Anf.  21  Statsrådet PETER NORMAN (M) 7

Anf.  22  ORDFÖRANDEN 7

Anf.  23  Statsrådet PETER NORMAN (M) 7

Anf.  24  ORDFÖRANDEN 8

Anf.  25  Statsrådet PETER NORMAN (M) 8

Anf.  26  ORDFÖRANDEN 8

Anf.  27  Statsrådet PETER NORMAN (M) 9

Anf.  28  ORDFÖRANDEN 9

3 §  Sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor 10

Anf.  29  ORDFÖRANDEN 10

Anf.  30  Arbetsmarknadsminister ELISABETH SVANTESSON (M) 10

Anf.  31  ORDFÖRANDEN 10

Anf.  32  Arbetsmarknadsminister ELISABETH SVANTESSON (M) 10

Anf.  33  ORDFÖRANDEN 11

Anf.  34  Arbetsmarknadsminister ELISABETH SVANTESSON (M) 12

Anf.  35  ORDFÖRANDEN 12

Anf.  36  Arbetsmarknadsminister ELISABETH SVANTESSON (M) 12

Anf.  37  ORDFÖRANDEN 12

Anf.  38  Arbetsmarknadsminister ELISABETH SVANTESSON (M) 12

Anf.  39  ORDFÖRANDEN 13

Anf.  40  Arbetsmarknadsminister ELISABETH SVANTESSON (M) 13

Anf.  41  ORDFÖRANDEN 13

Anf.  42  Arbetsmarknadsminister ELISABETH SVANTESSON (M) 13

Anf.  43  ORDFÖRANDEN 14

Anf.  44  Arbetsmarknadsminister ELISABETH SVANTESSON (M) 14

Anf.  45  ORDFÖRANDEN 14

Anf.  46  Arbetsmarknadsminister ELISABETH SVANTESSON (M) 14

Anf.  47  ORDFÖRANDEN 14

Anf.  48  Arbetsmarknadsminister ELISABETH SVANTESSON (M) 14

Anf.  49  ORDFÖRANDEN 15

Anf.  50  Arbetsmarknadsminister ELISABETH SVANTESSON (M) 15

Anf.  51  EVA-LENA JANSSON (S) 15

Anf.  52  Arbetsmarknadsminister ELISABETH SVANTESSON (M) 15

Anf.  53  EVA-LENA JANSSON (S) 15

Anf.  54  Arbetsmarknadsminister ELISABETH SVANTESSON (M) 16

Anf.  55  BÖRJE VESTLUND (S) 16

Anf.  56  Arbetsmarknadsminister ELISABETH SVANTESSON (M) 16

Anf.  57  ORDFÖRANDEN 16

Anf.  58  Arbetsmarknadsminister ELISABETH SVANTESSON (M) 16

Anf.  59  ORDFÖRANDEN 16

4 §  Jordbruk och fiske 17

Anf.  60  ORDFÖRANDEN 17

Anf.  61  Landsbygdsminister ESKIL ERLANDSSON (C) 17

Anf.  62  ORDFÖRANDEN 17

Anf.  63  Landsbygdsminister ESKIL ERLANDSSON (C) 17

Anf.  64  ORDFÖRANDEN 17

Anf.  65  Landsbygdsminister ESKIL ERLANDSSON (C) 18

Anf.  66  ORDFÖRANDEN 18

Anf.  67  Landsbygdsminister ESKIL ERLANDSSON (C) 18

Anf.  68  ORDFÖRANDEN 18

Anf.  69  Landsbygdsminister ESKIL ERLANDSSON (C) 18

Anf.  70  ORDFÖRANDEN 19

Anf.  71  Landsbygdsminister ESKIL ERLANDSSON (C) 19

Anf.  72  ORDFÖRANDEN 19

Anf.  73  Landsbygdsminister ESKIL ERLANDSSON (C) 19

Anf.  74  ORDFÖRANDEN 19

Anf.  75  Landsbygdsminister ESKIL ERLANDSSON (C) 19

Anf.  76  ORDFÖRANDEN 19

Anf.  77  Landsbygdsminister ESKIL ERLANDSSON (C) 20

Anf.  78  PYRY NIEMI (S) 20

Anf.  79  Landsbygdsminister ESKIL ERLANDSSON (C) 20

Anf.  80  ORDFÖRANDEN 20

Anf.  81  Landsbygdsminister ESKIL ERLANDSSON (C) 21

Anf.  82  PYRY NIEMI (S) 21

Anf.  83  Landsbygdsminister ESKIL ERLANDSSON (C) 21

Anf.  84  Departementssekreterare BJÖRN ÅSGÅRD 21

Anf.  85  ORDFÖRANDEN 22

Anf.  86  Landsbygdsminister ESKIL ERLANDSSON (C) 22

Anf.  87  ORDFÖRANDEN 22

Anf.  88  Landsbygdsminister ESKIL ERLANDSSON (C) 22

Anf.  89  STAFFAN DANIELSSON (C) 23

Anf.  90  ORDFÖRANDEN 23

5 §  Sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor 24

Anf.  91  ORDFÖRANDEN 24

Anf.  92  Statssekreterare JAN-OVE JERRESTÅL 24

Anf.  93  ORDFÖRANDEN 24

Anf.  94  Statssekreterare JAN-OVE JERRESTÅL 24

Anf.  95  ORDFÖRANDEN 25

Anf.  96  Statssekreterare JAN-OVE JERRESTÅL 25

Anf.  97  CAROLINE SZYBER (KD) 25

Anf.  98  Statssekreterare JAN-OVE JERRESTÅL 25

Anf.  99  ORDFÖRANDEN 25

6 §  Sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor 26

Anf.  100  ORDFÖRANDEN 26

Anf.  101  Statsrådet MARIA ARNHOLM (FP) 26

Anf.  102  ORDFÖRANDEN 26

Anf.  103  Statsrådet MARIA ARNHOLM (FP) 26

Anf.  104  PATRIK BJÖRCK (S) 26

Anf.  105  Statsrådet MARIA ARNHOLM (FP) 27

Anf.  106  ORDFÖRANDEN 27

Anf.  107  Statsrådet MARIA ARNHOLM (FP) 27

Anf.  108  ORDFÖRANDEN 27

7 §  Sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor 28

Anf.  109  ORDFÖRANDEN 28

Anf.  110  Statsrådet MARIA LARSSON (KD) 28

Anf.  111  ORDFÖRANDEN 28

Anf.  112  Statsrådet MARIA LARSSON (KD) 28

Anf.  113  ORDFÖRANDEN 29

Anf.  114  Statsrådet MARIA LARSSON (KD) 29

Anf.  115  ORDFÖRANDEN 29

Anf.  116  Statsrådet MARIA LARSSON (KD) 30

Anf.  117  ORDFÖRANDEN 30

Anf.  118  Statsrådet MARIA LARSSON (KD) 30

Anf.  119  BÖRJE VESTLUND (S) 30

Anf.  120  Statsrådet MARIA LARSSON (KD) 30

Anf.  121  ORDFÖRANDEN 31

Anf.  122  Statsrådet MARIA LARSSON (KD) 31