Fredagen den 13 maj 2016

EU-nämndens uppteckningar 2015/16:43

§ 1  Jordbruk och fiske

Statsrådet Sven-Erik Bucht

Återrapport från möte i Europeiska unionens råd för jordbruk och fiske den 11 april 2016

Information och samråd inför möte i Europeiska unionens råd för jordbruk och fiske den 17 maj 2016

Anf.  1  ORDFÖRANDEN:

Välkommen hit, landsbygdsministern med medarbetare! Vi börjar med återrapporten. Finns det någonting muntligt att återrapportera från den 11 april, utöver det skriftliga?

Anf.  2  Statsrådet SVEN-ERIK BUCHT (S):

Nej, det finns ingenting. Tack för att ni tog er tid till detta möte tidigare! Det var vällovligt.

Om någon vill ställa frågor om det här svarar jag på dem.

Anf.  3  ORDFÖRANDEN:

Absolut – EU-nämndens motto är ”Alltid redo”.

Är det någon som vill fråga något? Nej.

Då går vi vidare rakt in på punkt 4, Djurs välbefinnande.

Anf.  4  Statsrådet SVEN-ERIK BUCHT (S):

Ordförande! Förslaget från Sverige, Danmark, Nederländerna och Tyskland om en EU-plattform för djurskydd presenterades och diskuterades vid jordbruks- och fiskerådet i februari i år. En klar majoritet av medlemsstaterna var positiva till förslaget. Flera medlemsstater betonade dock den svåra marknadssituationen för EU:s jordbruk och att plattformen inte får leda till mer lagstiftning.

Syftet med plattformen är att bidra till ett stärkt djurskydd, bland annat genom att underlätta kommunikation, utbyte av erfarenheter och bästa praxis mellan berörda parter. Efter ministerrådet anordnade kommissionen uppföljande möten med berörda aktörer och medlemsstaterna. Även vid dessa möten fick förslaget om en djurskyddsplattform ett brett stöd.

I mars i år publicerades en eurobarometer om EU-medborgarnas uppfattning kring olika djurskyddsfrågor. Rapporten visar att EU-medborg­arnas engagemang för djurskyddsfrågor ökar, bland annat att djurvälfärd är mycket viktiga frågor för en majoritet av medborgarna och att fler medborgare anser att djurskydd för lantbrukets djur bör stärkas. Vid rådsmötet ska kommissionen presentera resultatet av Eurobarometern och vad resultatet av denna kommer att innebära för kommissionens framtida policy på djurskyddsområdet.

Kommissionen har även ombetts att lämna en lägesrapport när det gäller inrättande av en plattform för djurskydd. Medlemsstaterna kommer därefter att ge sin syn på hur resultatet av Eurobarometern bör påverka det framtida djurskyddsarbetet inom EU och ge exempel på vad en framtida plattform skulle kunna arbeta med för frågor.

Jag tycker att det är viktigt att framhålla att medborgarnas engagemang för djurskydd måste respekteras. Det är ett starkt incitament bland annat för att kommissionens bör inrätta plattformen, utarbeta en ny strategi för djurskydd och så snart det är möjligt gå vidare med inrättande av referenscenter för djurskydd.

När det gäller frågor om en framtida plattform kommer jag att föreslå ett arbete som syftar till att svanskupering av grisar, näbbtrimning av fjäderfä och obedövad kastrering av smågrisar liksom långa djurtransporter upphör. Ett annat angeläget område är att utveckla system för att kommunicera mervärden i djurhållningen till konsumenterna.

Anf.  5  JENS HOLM (V):

Vi stöder regeringen i det här avseendet, och jag vill bara understryka att det finns ett väldigt stort stöd för ett starkare skydd för djuren. Där kan alltså ministern känna att han verkligen har uppbackning från hela den europeiska befolkningen.

En djurvälfärdsplattform i all ära, men det som behövs är främst två saker: dels att nuvarande lagstiftning verkligen följs, och så är det inte i många EU-länder vad gäller djurskydd, dels finns det många lagar som behöver skärpas. Jag tycker att det är bra att ministern exempelvis tar upp frågan om långa djurtransporter, där det har varit påtryckningar från EU-parlamentet, från nationella parlament och inte minst från en väldigt bred opinion om att det ska finnas en åttatimmarsgräns. Men kommissionen lägger aldrig fram något sådant förslag.

I det här sammanhanget när ministern tar upp kortare djurtransporter skulle jag vilja fråga om ministern kommer att formulera det just som ett förslag eller som ett krav på kommissionen att nu är det dags att lägga fram åttatimmarsbegränsningen.

Anf.  6  ESKIL ERLANDSSON (C):

Ordförande! Tack, statsrådet, för redovisningen! Precis som Jens Holm tycker jag att det är viktigt att Sverige vid det här mötet för fram genomförandedelen, det vill säga att gjorda överenskommelser ska implementeras i alla medlemsstater. Därefter ska de dessutom kontrolleras så att de blir verklighet också i praktiken. Det har ju varit och är lite si och så med det, det vi alla, speciellt i den södra delen av Europa, och jag tycker att det är viktigt att vi påpekar att kommer man överens om någonting så ska det faktiskt också genomföras. Det är viktigt, inte minst ur en konkurrenssynpunkt.

Anf.  7  ORDFÖRANDEN:

Jag själv tycker också att det är viktigt att kommissionen förstår. De brukar alltid kalla sig själva för fördragets väktare, men jag tycker att de har misslyckats på djurområdet att faktiskt upprätthålla de regler, direktiv och förordningar som vi har beslutat om. De har inte tagit krafttag när länder fullkomligt har struntat i dem – med ett undantag, för när burhönsen kom klämde de i och för sig åt lite grann. Men annars har de inte riktigt levt upp till sin roll.

Anf.  8  Statsrådet SVEN-ERIK BUCHT (S):

När det gäller det som Jens Holm och Eskil Erlandsson tar upp kring överenskommelser och lagstiftning som inte följs tycker jag att det är väldigt besvärande. Länder är med tillsammans i en organisation, men så struntar man i det.

Det här är frågor som den förra regeringen har tagit upp. Jag vet att Eskil Erlandsson har tagit upp det här med svanskupering och att de inte följer lagstiftningen, och även jag har tagit upp det. Det är väldigt viktigt att vi inte ger oss i de här frågorna.

När det gäller de specifika sakerna som jag nämnde kommer jag att vara väldigt tydlig just angående svanskupering av grisar. Jag kommer att vara väldigt tydlig när det gäller näbbtrimning av fjäderfä, kastrering av smågrisar och långa djurtransporter, men jag kommer också att föra in att vi måste få en bättre kommunikation om mervärden i djurhållningen till våra konsumenter, för det är ändå konsumenterna som kommer att avgöra om det blir en förändring. Säger konsumenterna nej till det här, då kommer det snabbt att förändras.

Anf.  9  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning.

Vi går vidare till dagordningspunkt 5, Jordbruk och klimat.

Anf.  10  Statsrådet SVEN-ERIK BUCHT (S):

Herr ordförande! Nästa dagordningspunkt är en diskussion kring jordbruk och klimat. Europeiska rådet gav hösten 2014 kommissionen i uppdrag att ta fram ett förslag om hur upptag och utsläpp inom jordbruk, skogsbruk och annan markanvändning ska inkluderas i EU:s klimatramverk för 2021 till och med 2030. Förslaget förväntas presenteras i sommar, tillsammans med förslaget om hur EU:s utsläppsmål ska fördelas mellan medlemsstaterna.

Regeringen anser att jord- och skogsbruket har en central roll i omställningen till en bioekonomi genom sin potential att producera livsmedel, bioenergi och förnybara material. Hanteringen av upptag och utsläpp i jordbruk, skogsbruk och annan markanvändning inom klimatramverket måste göra det möjligt för länderna att ta till vara den potentialen. Samtidigt är det rimligt att till exempel skogens upptag och utsläpp av växthusgaser finns med i länders åtagande så att inte länder överexploaterar sina skogar.

Det är en utmaning att åstadkomma betydande utsläppsminskningar inom jordbruket utan att det leder till minskad produktion. Regeringen anser att vi ska eftersträva klimatåtgärder som är effektiva och som går hand i hand med ökad jordbruksproduktion och utvecklingen av ett konkurrenskraftigt jordbruk. För en sådan utveckling behöver vi kunna främja ökad kunskap, spridning och utveckling av ny teknik.

Jordbruket bidrar i dag även med biodrivmedel, både från restprodukter och grödor. Regeringen anser att det även framöver ska vara möjligt att främja hållbara grödbaserade biodrivmedel med hög klimatprestanda, exempelvis genom nedsättning av koldioxidskatten, vilket tyvärr begränsas av de nya riktlinjerna för statsstöd.

Avslutningsvis vill jag säga några ord om hur skog- och markanvändning bör hanteras inom ramverket. Eftersom förhållandena skiljer sig kraftigt åt mellan olika delar av EU är det viktigt att ansvaret ligger på det enskilda medlemslandet och att man undviker gemensamma regelverk. Vi ska hålla fast vid den nationella skogspolitiken. Hänsyn till skogsrika länders situation är viktig. Det är inte lika lätt att genomföra beskogningsåtgärder för att exempelvis kompensera utsläpp i jordbrukssektorn om 70 procent av landet redan är skogsmark.

Systemet måste också ha viss flexibilitet mellan sektorerna. Det måste vara möjligt att till begränsad del kunna kompensera utsläpp inom exempelvis jordbrukssektorn med ett ökat upptag inom skogsbruket och vice versa.

Anf.  11  JESPER SKALBERG KARLSSON (M):

Ordförande! Jag måste säga att jag tycker att den muntligt föredragna ståndpunkten är betydligt vassare än den skrivna. Det diskuterade vi också på miljö- och jordbruksutskottet i går.

Jag vill väl instämma med det landsbygdsministern säger just om att Sverige behöver stå upp för möjligheten att producera biodrivmedel och, för att det ska vara möjligt, ha kvar beslutanderätten i Sverige. Vi är ju ett av få länder som ser att det är möjligt att kombinera den biobaserade ekonomin med den cirkulära ekonomin. Detta är önskvärt, eftersom Sverige har ett hållbart skogsbruk, och den svenska modellen med frihet under ansvar är värd att lyfta fram även i EU-sammanhang.

Anf.  12  JENS HOLM (V):

Jord och skog är både en källa till utsläpp och en sänka på en och samma gång. Jag tycker inte att man hörde så mycket från landsbygdsministern om möjligheten att minska utsläppen från jordbruket genom beteendeförändringar. Vi vet nämligen att jordbruket står för stora utsläpp av metan och lustgas i synnerhet. Om vi ändrar sättet vi konsumerar på och äter mindre animalier och mer vegetabilier, ja, då minskar vi utsläppen inte minst av metangas som är en väldigt potent växthusgas. Detta får ministern se som ett medskick; vi har ju pratat om de här sakerna förut.

I dag kan länder tillgodoräkna sig upptag från mark- och jordsektorn till en väldigt begränsad del. Jag undrar om ministern har några önskemål om att man ska kunna tillgodoräkna sig mer eller mindre i framtiden eller är det rimligt ungefär såsom det ser ut i dag?

Anf.  13  PAVEL GAMOV (SD):

Herr ordförande! Vi i Sverigedemokraterna är positiva till att man inkluderar LULUCF i utvärderingen av ansträngningarna att minska utsläppen av koldioxid, och om det nu är så att markanvändningen påverkar koldioxiden antingen direkt eller indirekt ser vi ingen anledning att inte redovisa det här konsekvensneutralt.

Att Sverige ska bedriva ett hållbart jord- och skogsbruk är för oss en självklarhet, men i den mån det orsakar nettoupptag eller nettoutsläpp av växthusgaser bör det redovisas och tas med i beräkningarna.

Vi ser en oro hos regeringen att de här LULUCF-diskussionerna ska påverka ambitionen att bibehålla eller till och med öka den svenska konsumtionen av biodrivmedel som i dag huvudsakligen täcks av import av biodiesel. Men om det nu är så att LULUCF i betydande utsträckning minskar biodrivmedlens inverkan på koldioxidutsläppen eller till och med bidrar till ökade koldioxidutsläpp, vilket är avhängigt av produktionsförhållandena, ser vi inte annat än att sådana fakta måste komma upp på bordet. Därför anmäler vi avvikande mening.

Anf.  14  Statsrådet SVEN-ERIK BUCHT (S):

När det gäller Jesper Skalberg Karlssons fråga är det väldigt tydligt, det som jag säger också i ståndpunkten: Skogspolitiken är nationell. Den är inte gemensam, och det ska vi hålla fast vid.

När det gäller hur mycket av detta som ska få räknas med kommer allt att bokföras, men allt kommer inte att kunna räknas med. Vi är ännu inte riktigt färdiga med hur det ska se ut. Det finns olika modeller för detta. Därför får jag återkomma om detta mer exakt, eftersom vi i dag inte är klara med detta.

Det vore orimligt om man inte fick räkna med någonting. Om man använder skogen för att göra biodiesel, för att komma ifrån det fossila, och inte får räkna det som något positivt vore det mycket märkligt.

Anf.  15  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning med en avvikande mening anmäld från Sverigedemokraterna.

Vi går vidare till dagordningspunkt 6, Marknadssituationen. Det är en återkommande informationspunkt.

Anf.  16  Statsrådet SVEN-ERIK BUCHT (S):

Kommissionen ska på jordbruks- och fiskerådet ge en lägesrapport om marknadssituationen. Vår uppfattning är att kommissionen kommer att ge en uppdaterad bild av läget på marknaden och om de åtgärder som presenterades den 14 mars.

Ordförandeskapet aviserade på rådsmötet i mars att marknads­situationen kommer att vara en ståndpunkt under våren, där kommissionen ges tillfälle att löpande uppdatera medlemsstaterna om marknads­situationen och utvecklingen.

Anf.  17  ORDFÖRANDEN:

Innan jag ger ordet till någon för kommentarer vill jag bara informera om att det material som kom i natt ligger på bordet.

Anf.  18  TINA ACKETOFT (L):

Jag tackar statsrådet för detta. Trots att detta bara handlar om en uppdatering från kommissionen vill Liberalerna markera att vi står fast vid vår tidigare avvikande mening när det gäller just marknadssituationen. Det är en lång uppräkning. Jag vet inte om jag behöver läsa upp den. Den finns ju i tidigare protokoll.

Anf.  19  ORDFÖRANDEN:

Dessutom är det en informationspunkt, så du kan avvika hur mycket du vill. Men du får gärna framföra detta budskap.

Anf.  20  TINA ACKETOFT (L):

Då räcker det med mitt korta inlägg.

Anf.  21  ORDFÖRANDEN:

Det är föredömligt. Vi tackar för det.

Anf.  22  PYRY NIEMI (S):

Jag tackar landsbygdsministern för detta. Det står att detta ska vara en ständigt återkommande punkt, och det tycker jag är helt okej. Det är viktigt att det följs upp.

Även om det är ett tufft läge för bönderna och primärproducenterna är det lätt hänt att detta stöd fortsätter under en mycket längre tid än vad som föresvävas av marknaden. Det är därför ganska angeläget att regeringen fortsätter att vara observant på detta och vidhåller den position som vi tidigare har haft om att vi ska vara sunt skeptiska till denna typ av åtgärder. Nu är det kris, och då är det förståeligt. Men det ska inte heller permanentas framöver.

Anf.  23  JENS HOLM (V):

Jag vill instämma med båda föregående talare. Vi i Vänsterpartiet har också haft en avvikande mening på denna punkt tidigare. Vi tycker att detta är steg i helt fel riktning. Man rullar ut en massa pengar till områden där man inte borde göra det. Liksom Pyry Niemi tror jag att det finns en risk för att många av dessa subventioner kommer att finnas kvar längre än de behövs. Vi tycker inte att de behövs alls. Men när man väl har börjat att rulla ut detta är det svårt att ta tillbaka anden in i flaskan igen.

Anf.  24  ORDFÖRANDEN:

Det är väl allmänt bekant att vi alla här runt bordet har en gemensam åsikt om i vilken riktning Sverige bör trycka på.

Anf.  25  PAVEL GAMOV (SD):

Jag tackar statsrådet för detta. Vi i Sverigedemokraterna ser positivt på att vi gemensamt inom EU-politiken säkerställer rimliga avräkningspriser för svenska mjölkbönder som verkar på en gemensam marknad. En del i att säkerställa just rimliga avräkningspriser är att vi inom EU inför ett system med en frivillig neddragning av mjölkproduktionen inom EU.

Min fråga är om ministern kommer att verka för en sådan lösning som är en del i att hantera denna pågående mjölkkris.

Anf.  26  Statsrådet SVEN-ERIK BUCHT (S):

Jag ska svara på det som Pavel Gamov tog upp om en frivillig neddragning. Under förutsättning att man inte använder EU-medel till det har vi ingenting emot det.

När det gäller det som Pyry Niemi och Jens Holm, men även Tina Acketoft i viss mån, tar upp tror jag att det är mycket viktigt att man fokuserar på en marknadsorientering. Även om det är kris måste man ha detta tänk. Det är väldigt lätt att man vidtar åtgärder som blir produk­tionsdrivande. Då förvärras bara situationen.

När det gäller mjölkproduktionen är det som händer extremt. Den ökade med 17,5 procent i Irland. I Belgien ökade den med 12,4 procent. Och i Nederländerna ökade den med 11,1 procent. Land efter land ökar sin produktion när det är obalans.

Det handlar nu verkligen om att hålla i detta, så att man inte bara förvärrar situationen. Då krävs det marknadsorientering.

Det finns de som liksom Sverige förstår detta. Men det finns de som driver på åt ett helt annat håll.

Anf.  27  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen.

Vi går vidare till en 50-årig punkt, nämligen dagordningspunkt 7, Förenkling av den gemensamma jordbrukspolitiken.

Anf.  28  Statsrådet SVEN-ERIK BUCHT (S):

Vid rådsmötet avser EU-kommissionen att informera om arbetet med att förenkla den gemensamma jordbrukspolitiken. Vissa delar av riktlinjerna och detaljreglerna har under 2015 och 2016 diskuterats i syfte att förenkla. Vissa förenklingar har uppnåtts. Men tyvärr riskerar vissa förändringar att leda till stora omställningar för berörda myndigheter, vilket komplicerar genomförandearbetet.

Regeringen är positiv till det förenklingsarbete som har inletts, och vi ser gärna ytterligare förenklingsförslag från EU-kommissionen. Det är dock viktigt att vi genom förändringar inte skapar orimligt ökade administrativa bördor för myndigheter och lantbrukare. Stabilitet och förutsägbarhet i regelverket är i detta hänseende mycket viktiga. Vi måste samtidigt vara beredda att diskutera vissa regler i grundakterna ur ett förenklingsperspektiv i syfte att uppnå verklig förenkling för företagen.

Anf.  29  ORDFÖRANDEN:

Jag misstänker skarpt att få kommer att sakna EU:s regelverk om att nektariner ska vara 56 millimeter på sommarhalvåret och 51 millimeter på vinterhalvåret, att de ska förpackas i maximalt två lager i enskilda fack i varje kartong och att man ska mäta fruktköttets fasthet med en penetrometer. Dessa regler kommer nog att saknas av få.

Vi tackar för informationen och går vidare till Övriga frågor.

Anf.  30  Statsrådet SVEN-ERIK BUCHT (S):

Det finns ett antal övriga frågor som ni har fått skriftligt material om. Sent i går kväll aviserades det om tre frågor som jag ändå vill informera om.

Den så kallade Visegrádgruppen – Polen, Tjeckien, Slovakien och Ungern – vill ta upp en övrig fråga om marknadssituationen. Den finns egentligen redan på dagordningen. Därför är detta lite förvånande.

Kroatien vill ta upp en fråga om mjölkmarknaden. Den hör också samman med den punkt som finns på dagordningen. Men de har ändå aviserat detta.

Även Grekland vill ta upp en fråga som handlar om fetaosten. Det gäller varumärkesskydd. Det är en fråga som de ofta tar upp i olika sammanhang.

Jag är givetvis beredd att svara på frågor under punkten Övriga frågor.

Anf.  31  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen.

Anf.  32  JENS HOLM (V):

Jag skulle vilja ta upp punkt 8 e om handelsinvesteringsavtalet med USA – TTIP – som den österrikiska delegationen vill ta upp. I det österrikiska inspelet ser man tydligt att de är mycket oroliga för den nordamerikanska positionen i fråga om detta och i synnerhet hur det ska påverka europeisk jordbrukspolitik, sanitära och fytosanitära frågor.

I dag var det en artikel på DN Debatt där miljörörelsen varnar för detta avtal. Man säger att det kan leda till försämringar på miljöområdet. Vi vet att Frankrikes handelsminister tidigare har sagt att han inte vill ha TTIP, eftersom det kommer att leda till så stora försämringar på livsmedels- och miljöområdet. Och Francois Hollande säger att Frankrike inte kan acceptera TTIP såsom det ser ut i dag.

Jag skulle vilja fråga landsbygdsministern om han inte anser att det finns stora risker med att införa ett så omfattande avtal och om han kommer att ta ordet på denna punkt. Vad är det i så fall som Sverige kommer att framföra?

Anf.  33  JESPER SKALBERG KARLSSON (M):

Om informationen under punkt 8 a, om förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om minskning av nationella utsläpp av vissa luftföroreningar, övergår till en diskussion är det viktigt för Sverige att regeringen markerar att det inte är rimligt att förhandlingarna om takdirektivets genomförande sinkas av Polens motvilja.

Sverige är en nettoimportör av luftföroreningar, och om vi ska få någon ordning på den biten behöver förhandlingarna om takdirektivet avslutas och sedan genomföras. Om detta skulle övergå till en diskussion hoppas jag att landsbygdsministern är av samma uppfattning.

Anf.  34  ESKIL ERLANDSSON (C):

Ordförande! Eftersom Jens Holm väckte frågan om handelsavtalet med USA skulle jag vilja fråga vad statusen är på de europeiska krav som har framförts sedan länge vad gäller hormoner, antibiotika, klordoppade kycklingar och GMO. Det var krav som Europa var ense om skulle stå kvar vid handelsförhandlingarna med den amerikanska kontinenten. Vad har hänt, och vad är statusen på dessa krav i det förhandlingsskede som är just nu?

Anf.  35  Statsrådet SVEN-ERIK BUCHT (S):

Jag har inte uppfattat att kommissionär Malmström har gjort någon sådan förändring utan står fast vid den position som man har. Hon säger att det inte kommer att innebära några försämringar i dessa avseenden.

Sveriges ståndpunkt är mycket tydlig. Vi prioriterar att upprätthålla miljö-, djur- och livsmedelssäkerhet och hälsostandard. Sedan finns det alltid risker i allt. Vi är ännu inte framme vid något avtal. Men jag har stort förtroende för kommissionär Malmström när hon håller i dessa förhandlingar. Vi följer givetvis detta noga.

Jesper Skalberg Karlsson tar upp punkt 8 a om Takdirektivet. Det som Polen tar upp berör endast ammoniak. I takdirektivet tas många andra olika produkter upp. Men detta berör ammoniak, och Polen hävdar att man inte har haft nog med tid. Jag delar inte Polens uppfattning.

Anf.  36  JENS HOLM (V):

Jag frågade ministern om han kommer att ta ordet på denna punkt och om han i så fall kommer att framföra bland annat vikten av att miljön, hållbar livsmedelsproduktion, djurskydd och andra saker värnas.

Anf.  37  Statsrådet SVEN-ERIK BUCHT (S):

Man vet aldrig hur diskussionerna om denna punkt kommer att gå. Jag kommer givetvis att lyssna in det, och det är mycket möjligt att jag kommer att ta till orda. Men det beror lite grann på hur diskussionen går.

Anf.  38  ORDFÖRANDEN:

Om det blir diskussion har vi uppfattat vad ministern kommer att säga.

Vi tackar så mycket för samrådet och önskar lycka till och en trevlig helg.

Anf.  39  Statsrådet SVEN-ERIK BUCHT (S):

Jag önskar detsamma.

§ 2  Rättsliga och inrikes frågor

Statssekreterare Lars Westbratt

Återrapport från möte i Europeiska unionens råd för rättsliga och inrikes frågor den 21 april 2016

Information och samråd inför möte i Europeiska unionens råd för rättsliga och inrikesfrågor den 20 maj 2016

Anf.  40  ORDFÖRANDEN:

Då välkomnar vi statssekreterare Westbratt hit. Allra först vill jag fråga om det finns någon muntlig återrapport från mötet den 21 april utöver det som vi har fått skriftligt.

Anf.  41  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M):

Jag uppfattade inte svaret. Fanns det något muntligt?

Anf.  42  ORDFÖRANDEN:

Om du vill ställa en fråga så gör det, så kan vi inkludera det i svaret.

Anf.  43  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M):

Välkommen hit.

Det skulle ju vara en stor diskussion om kommissionens förslag eller idéerna om en framtida migrationspolitik. Jag undrar hur den diskussionen gick och vad som sas. Sedan kan jag komma med följdfrågor, när jag vet lite mer. Det står inte så mycket i protokollet om det.

Anf.  44  Statssekreterare LARS WESTBRATT:

Det fördes ju en diskussion om det här meddelandet. Det som man kan säga är att meddelandet var ett sätt för kommissionen att testa lite olika idéer. Det fanns också, som ni säkert har sett, ett par olika förslag. Det fördes en diskussion under lunchen. Dagordningspunkten om asylsystemet togs bort från RIF-dagordningen och diskuterades i stället på lunchen.

Det som hände var väl att flera länder lämnade sina synpunkter på de olika förslagen. Det kunde konstateras att det inte fanns någon majoritet för det längre gående förslaget, utan det hela splittrades upp. Några tyckte att man ska gå på det långtgående förslaget, alternativ två. Några stod bakom alternativ ett medan andra inte ville se några förändringar alls. Men det här var ett sätt för kommissionen att testa dessa idéer.

Nu har det kommit ytterligare ett förslag från kommissionen på grundval av den diskussion som hölls under lunchmötet. Det kom ju den 4 maj. Så småningom kommer vi att skriva ett fakta-pm om detta, och då finns det en ståndpunkt som vi framöver kommer att återkomma till i socialförsäkringsutskottet för en överläggning.

Anf.  45  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M):

Då har jag några följdfrågor. Det var ju två delar, och del två skulle man ta senare, det vill säga lagliga vägar. Då kan man fråga sig om den ens nämndes. Det var del ett som man skulle diskutera. Där fanns det en rad förslag, och nu säger statssekreteraren att det var flera länder som gav sina synpunkter på förslagen och att det var ett brett förslag.

Här i EU-nämnden sökte regeringen mandat bara för att diskutera alternativ ett och alternativ två, så jag undrar vad regeringen sa. Vad sa Sverige i diskussionen? Kom det upp någon diskussion om säkra-länder-lista, återtagandeavtal och de andra delarna som fanns i det här paketet? Det vill jag veta.

Sedan undrar jag om vi kan få ta del av förslaget från kommissionen som statssekreteraren tar upp här. Eftersom statssekreteraren nämner det borde vi få ta del av det.

Anf.  46  Statssekreterare LARS WESTBRATT:

Först kan man konstatera att den lunchdiskussion som fördes den 21 april var en informell diskussion. Vi hade naturligtvis våra ståndpunkter med oss på det mötet och förde fram dem. Det förslaget som kom den 4 maj och som grundar sig på den diskussionen är ju offentligt och kommer till er via de rutiner som finns upparbetade.

Anf.  47  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M):

Jag uppfattade inte hur diskussionen gick. Kom det upp flera alternativ än alternativ ett och två? Och vad sa Sverige?

Anf.  48  Statssekreterare LARS WESTBRATT:

Jag var ju inte med på det mötet. Det finns en skriftlig rapportering. Det här var en informell diskussion. Jag antar att alla länder förde fram synpunkter på olika förslag. En informell lunchdiskussion är egentligen inte en del av själva rådet i sig.

Anf.  49  ORDFÖRANDEN:

Jo, det är en del av det. Du har rätt att få information om det, Ulrika Karlsson, det är alldeles sant. Men om statssekreteraren inte var där, kan vi kanske återkomma till frågan.

Anf.  50  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M):

Då vill jag att återrapporten inte godkänns nu. Då återkommer vi till den när statsrådet är här. Jag vill veta vad Sverige sa. Man behöver mandat för det.

Anf.  51  ORDFÖRANDEN:

Absolut. Vi kommer ihåg att även om nästa återrapport med statsrådet handlar om ett annat datum har Ulrika Karlsson full rätt att fråga om även detta datum.

Anf.  52  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M):

Jag tycker att det är anmärkningsvärt att regeringen kommer hit och är oförberedd. Jag undrar bara: Var är statsrådet? Han borde ha varit här.

Anf.  53  ORDFÖRANDEN:

Statsrådet är på en utlandsresa till Indien. Det var ett viktigt möte där som jag tyckte att det var en rimlig anledning att åka till.

Anf.  54  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M):

Då vill jag bara kommentera att jag tycker att det var ett väldigt viktigt möte i Bryssel, och jag tycker att det är rimligt att regeringen förbereder och återrapporterar när det gäller kommissionens förslag. Det var en stor diskussion och vi hade två möten inför den. Det var en viktig fråga för oss här i EU-nämnden.

Anf.  55  TINA ACKETOFT (L):

Jag måste också sälla mig till denna fråga. Det var en väldigt viktig ståndpunkt som vi antog. Jag kommer ihåg att jag tydligt frågade statsrådet om det verkligen bara gällde ett ställningstagande till väg ett eller väg två. Då är det märkligt att statsrådet inte kan vara här och avrapportera det.

Det är ingen liten halvt oviktig fråga, utan det är en stor fråga för både EU:s och Sveriges framtid, skulle jag vilja påstå. Jag vill sälla mig till den protokollsanteckningen om att vi ska ta upp frågan igen när statsrådet är närvarande.

Anf.  56  ORDFÖRANDEN:

Jag föreslår att jag tar kontakt med statsrådet och rapporterar om det som har framförts här och ber honom att hitta en lösning, så att ni får den information som ni efterfrågar på snabbast möjliga sätt. Kan vi enas om att det är en rimlig hantering? Ja. Tack så mycket!

Finns det någon övrig fråga under dagordningspunkt 4 som faller under statssekreterarens ansvarsområde?

Anf.  57  Statssekreterare LARS WESTBRATT:

Nej, det gör det inte.

Anf.  58  ORDFÖRANDEN:

Tack så mycket!

Då går vi vidare till dagordningspunkt 6 Migration.

Anf.  59  Statssekreterare LARS WESTBRATT:

Det här en punkt som kommer att handla om genomförandet av EU:s överenskommelse med Turkiet från den 18 mars. Det kommer att föras en diskussion under den här punkten där man framför allt ska diskutera frågan om övrig händelseutveckling. Det kommer naturligtvis att sättas ett stort fokus på själva överenskommelsen med Turkiet.

Arbetet med genomförandet har nu kommit i gång. Knappt 400 personer har återvänt från Grekland till Turkiet. Ungefär 135 personer har vidarebosatts till EU från Turkiet.

Sverige har haft en ganska aktiv roll i detta redan från början, och vi har åtagit oss att vidarebosätta 300 personer från Turkiet inom den kommande månaden och även inom ramen för vår årliga kvot.

Det viktiga är nu att alla EU-länder verkligen mobiliserar ordentligt och drar sitt strå till stacken. Det är också en förutsättning för att en-för-en-mekanismen verkligen ska fungera.

Hitintills har fem medlemsstater vidarebosatt personer från Turkiet. Det handlar om Tyskland, Finland, Litauen, Nederländerna och Sverige. Men vi ser också att en hel del medlemsstater är på gång, och det är positivt.

Överlag kan vi betona att det är centralt att EU-rätten och internationell rätt efterlevs vid genomförandet av överenskommelsen med Turkiet. Det är en fråga som den svenska regeringen har drivit hårt och som man också har fått stöd för, vilket är bra.

En annan förutsättning för att överenskommelsen ska fungera är att EU verkligen levererar enligt sitt åtagande. Medlemsstaterna måste intensifiera det operativa stödet, särskilt i Grekland. Sverige bidrar här med både personal och utrustning från Migrationsverket, från polisen, från Kustbevakningen och från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB.

Genomförandet av överenskommelsen är en tuff solidaritetsprövning för medlemsstaterna som gemensamt måste genomföra Turkietöverenskommelsen och övriga beslut som har fattats för att lösa den migrationssituation som vi har.

En av de mest prioriterade frågorna är naturligtvis att få stopp på den hänsynslösa människosmugglingen som pågår för att man i stället ska kunna fokusera på lagliga vägar in till EU för skyddsbehövande. En-för-en-mekanismen är en sådan mekanism som bland annat öppnar för en laglig väg.

I helhet måste EU fortsätta att fokusera på ett bättre återvändande och ett bättre samarbete med tredjeländer om återtagande.

Sammanfattningsvis kommer diskussionen på det här rådsmötet främst att handla om genomförandet av överenskommelsen med Turkiet.

Slutligen vill jag framhålla hur viktigt det är att man följer EU-rätten och den internationella rätten i det sammanhanget.

Anf.  60  TINA ACKETOFT (L):

Tack så mycket för återrapporten.

Vi i Liberalerna har hela tiden varit väldigt kritiska till Turkiet eftersom vi tycker att man fortfarande inte lever upp till sina åtaganden när det gäller mänskliga rättigheter. Därför har det varit en väldigt viktig fråga för oss att se till att man följer internationell rätt i hanteringen. Förra gången när statsrådet var här lyfte vi just den frågan. Då var det lite si och så med UNHCR:s roll. Jag undrar om man har diskuterat det vidare, om UNHCR verkligen är på plats och kan uppfylla de åtaganden som UNHCR har gjort.

Det ska ju ske en kontroll, en återrapport, månatligen. Det kom en rapport i april, och som jag ser det kommer nästa granskning och återrapport först i juni. Den som kom i april kom för tidigt för att vi ska kunna se någonting. Då blir det liksom ett glapp på en månad. Jag skulle vilja höra vart den kontrollstationen har tagit vägen.

Anf.  61  ORDFÖRANDEN:

Innan vi fortsätter vill jag bara påminna om att vi har diskuterat dessa frågor dussintals gånger, så jag vore tacksam om man kunde fokusera så mycket möjligt på det som rådet ska diskutera, vilket Tina Acketoft gjorde på ett föredömligt sätt.

Anf.  62  JENS HOLM (V):

Jag ska inte förlänga diskussionen för mycket, men jag vill säga att vi motsätter oss det här avtalet, och det har vi gjort vid flera tillfällen.

Jag tycker att det är väldigt viktigt att få svar på Tina Acketofts fråga om UNHCR.

Jag tycker också att det vore bra att få svar på frågan om vad som händer med de människor som vidarebosätts i Turkiet. Är det någonting som vi själva följer upp?

Anf.  63  JOHNNY SKALIN (SD):

Likt Vänsterpartiet har vi tidigare också framfört kritik mot det här avtalet, fast kanske på lite andra grunder. Vi står fast vi det, och jag vill bara föra det till protokollet.

Jag tror att det är viktigt att vi i det här läget inte faller för Turkiets påtryckningar om att genomföra viseringsfriheten innan man har fullgjort alla förpliktelser som EU har ålagt Turkiet. Jag vet inte riktigt var regeringen står i den frågan, men det är möjligt att jag kan ha missat det. Nu ser jag att det kommer upp på nästa punkt. Då är jag nöjd så.

Anf.  64  ORDFÖRANDEN:

Vi kommer att fortsätta att diskutera visering under nästa dagordningspunkt.

Anf.  65  ESKIL ERLANDSSON (C):

Jag har två punkter att ta upp på det här området. Den andra punkten handlar om viseringspolitiken, så jag avstår att ta upp den för tillfället. Jag nöjer mig med att instämma i Tina Acketofts frågor, det vill säga: Hur är uppföljningen av efterlevnaden av den internationella rätten och Europarätten som vi – och såvitt jag förstår – i hela Europa står bakom? Hur är uppföljningen av UNHCR:s synpunkter på det avtalet och på dess implementering?

Anf.  66  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M):

Herr ordförande! Jag har tolkat det som att man väntar sig en bred diskussion, där man diskuterar både den nuvarande situationen på migrationsområdet och uppföljningen av överenskommelsen med Turkiet. Det är en bred diskussion.

Nåväl, vi tycker att överenskommelsen med Turkiet var viktig att nå, och vi välkomnar att man nådde den. Vi anförde att det är viktigt att vi står på två ben samtidigt, alltså att vi gör två saker samtidigt: att man når en överenskommelse med Turkiet och ser till att den implementeras och efterlevs samtidigt som man fortsätter att föra fram kritik mot Turkiet när det är befogat, bland annat när det gäller yttrandefrihet och pressfrihet. Statssekreteraren kanske kan nämna lite om hur regeringen fortsätter att följa detta och att man också följer upp pressfrihetsfrågorna, som ju är viktiga?

Sedan delar vi uppfattningen att det är viktigt att följa internationell rätt, och det utgår vi från att man också gör. Det jag undrar lite om är hur man följer upp situationen på hotspots i Grekland. Vi får ju olika rapporter medialt, och UNHCR har dragit sig ur och så vidare. Kan statssekreteraren nämna lite om det?

Jag undrar också lite mer konkret om det svenska stödet. Vi fick rapporter om personal från olika svenska myndigheter som är nere i Grekland, vilket är bra. Ska man följa och implementera avtalet måste alla medlemsstater bidra, även Sverige. Kan vi få en liten uppföljning om hur det svenska stödet mer exakt ser ut?

I den svenska ståndpunkten står att Sverige arbetar för att skapa lagliga vägar in i EU för att söka asyl. Det kan väl vara bra, men vi tycker fortfarande att regeringen ska arbeta för att skapa lagliga vägar för att man ska kunna komma till Sverige och andra länder och arbeta, det vill säga att vi ska jobba för att andra länder inför arbetskraftsinvandring enligt den svenska modellen.

För att råda bot på situationen på migrationsområdet anför vi fortfarande att regeringen ska använda budgeten mer effektivt för att trycka på. Det ska löna sig att göra rätt och kosta att göra fel.

Sedan undrar jag lite om nya vägar. Vilka vägar och vilka strömmar handlar det om, och hur hanterar vi situationen i Libyen?

Anf.  67  CAROLINE SZYBER (KD):

Herr ordförande! Tack, statssekreteraren, för föredragningen! Jag vill också instämma i vikten av efterlevnad, som Tina tog upp i sina frågor. Sedan tidigare har Kristdemokraterna en avvikande mening när det gäller lagliga vägar. Jag följer inte upp det, men jag vill verkligen understryka att i den svenska ståndpunkten är det nu en enda mening som handlar om detta, där man hänvisar till den utredning som nu pågår. Men det handlar inte om att Sverige ensamt kan lösa detta med lagliga vägar in, utan det är något som hela unionen tillsammans måste göra. Jag tror att man ska ta varje tillfälle som ges att lyfta denna fråga på EU-nivå, för vi behöver hitta en gemensam lösning.

Jag vill verkligen trycka på betydelsen av lagliga vägar och att detta kommer fram i diskussionerna.

Anf.  68  Statssekreterare LARS WESTBRATT:

När det gäller UNHCR framgår det explicit av överenskommelsen att de är med i arbetet med Turkiet och Grekland. Det är naturligtvis viktigt, och det är viktigt för oss att få med UNHCR. Men man ska också komma ihåg att den legala procedur som nu sker när man återför människor från Grekland till Turkiet framför allt är en fråga för grekerna och handlar om hur de tillämpar den lagstiftning som finns. Det är de som gör bedömningen huruvida Turkiet är ett säkert tredjeland. Det är de som ska se till att det blir en individuell prövning och att det finns rätt grunder att skicka över människor. Detta får man inte glömma.

Här är kommissionen väktare över både fördragen och över den lagstiftning som finns på asylområdet, och man måste se till att detta uppfylls på ett bra sätt.

Det kom ju en återrapport den 20 april, och nästa återrapport kommer den 15 juni. Det är kanske inte exakt en månad emellan återrapporterna, men det är väl inte två heller. Vi får vänta och se tills de kommer hit för att återrapportera.

När det gäller de personer som återsänds till Turkiet har Turkiet lovat att de som har behov av skydd också ska få möjlighet till det. Man har väl även uttalat att även andra grupper än syrier ska få möjlighet till skydd i Turkiet. Det är naturligtvis jätteviktigt att vi arbetar med att mänskliga rättigheter och internationell lagstiftning följs på alla områden.

Den diskussion som förs med andra länder, inklusive Turkiet, är framför allt en fråga för UD. Vi får lita på de bedömningar som UD gör när det gäller vad som ska sägas och när det ska framföras.

Låt mig ta upp frågan om hotspots. Jag har inte sett den senaste rapporteringen om huruvida de fungerar eller inte, men jag har för mig att det finns ett antal fungerande hotspots i både Grekland och Italien. Alla fungerar nog inte, men de jobbar på detta. Vi ser en ökning i antalet omfördelade personer från Grekland och Italien till övriga länder. Jag tror att den sista siffran ligger på 1 440 eller något sådant. Jag tror att det är ungefär 800 från Italien och 600 från Grekland eller något sådant.

Sverige bidrar ju som alla andra länder. Det är viktigt att verkligen få till operativt stöd för att överenskommelsen ska fungera och även för att omfördelningen ska fungera på ett bra sätt. Jag tror att vi i andra sammanhang har nämnt vilka stödresurser som skickas ned, men jag ska försöka göra en kort briefing om vad det är.

För polisens del handlar det bland annat om två återvändandeexperter och om tre screeners och debriefers. Vi har också en polishelikopter med en besättning om fem personer som är beredd att åka ned senare i år. Kustbevakningen kommer att delta med ribbåtar. Under april månad deltog man även med ett sjöövervakningsflygplan. MSB bidrar framför allt med materiel – tält och prefabricerade hus. Domstolsverket har ställt sig positivt till att bidra med dömande personal. Migrationsverket har fem personer på plats i Grekland, och man har även tidigare haft folk där. Dessutom har vi ett vidarebosättningsteam i Turkiet som jobbar med de frågorna. Det finns alltså ett stort stöd från flera myndigheter runt om.

Vad som är viktigt att komma ihåg är att man måste se till så att man verkligen kan använda den personal och den materiel som skickas ned. Det är en svår situation – det är inte bara att skicka ned saker, utan det måste finnas något slags planering och struktur runt det hela. Om det kommer ytterligare förfrågningar får vi vara beredda att titta på dem också.

Lagliga vägar är en viktig fråga som vi har fört fram i olika sammanhang. Man måste hitta fler lagliga vägar. Det finns många idéer om vad en laglig väg är – alltifrån arbetskraftsinvandring till humanitära visum. Det finns en bredd i detta. En laglig väg som vi använder i ganska hög grad just nu är vidarebosättning. Vi har 300 personer som ska vidarebosättas från Turkiet här, och vi har 700 i den årliga kvoten från hela MENA-regionen som ska vidarebosättas. Sedan har vi också den utredning som vi nu har satt igång och som leds av Maria Ferm. Det är en bred utredning som ska titta på olika aspekter ur olika synvinklar. Men det gäller naturligtvis att arbeta vidare med detta i EU-sammanhang också.

Anf.  69  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M):

Jag fick inte svar på hur Sverige fortsätter att driva frågan om att få Turkiet att hålla takten när det gäller mänskliga rättigheter, yttrandefrihet och pressfrihet.

Anf.  70  ORDFÖRANDEN:

Just det: Hur går det med de 72 punkterna?

Anf.  71  Statssekreterare LARS WESTBRATT:

De 72 punkterna handlar ju om viseringsfrågan. Den kommer vi in på under nästa punkt.

Detta med mänskliga rättigheter är inte en fråga som är uppe på RIF-rådet just nu. I större sammanhang är det UD som har hand om den frågan och driver de diskussionerna med Turkiet.

Anf.  72  ORDFÖRANDEN:

Hur detta fortskrider påverkas väl ändå av det arbetet? Det hänger ju ihop på något sätt.

Anf.  73  Statssekreterare LARS WESTBRATT:

Jo, men det beror lite på i vilken mening man har detta. När vi diskuterar viseringsfrågorna ställs det ett antal olika krav som Turkiet ska uppfylla. Det kommer vi att diskutera under nästa punkt. Men den allmänpolitiska frågan om Turkiet och mänskliga rättigheter i ett större perspektiv är framför allt en fråga som UD har inom sitt hägn.

Anf.  74  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M):

Jag tror tyvärr inte att vi kommer så mycket vidare i detta, men det beror inte på dem som är här inne. Jag vill bara förtydliga. När Sverige ingick avtalet meddelade vi från vår sida att det skulle gälla under förutsättning att man klarade av att göra två saker samtidigt. Det är viktigt att få avtalet till stånd, men Sverige måste samtidigt fortsätta hålla hög svansföring när det gäller att föra fram kritiken. Det framstår som osäkert om Sverige fortfarande klarar av att stå på två ben.

Anf.  75  ORDFÖRANDEN:

Jag tror att detta kommer att klargöras nästa vecka, när vi har FAC och utrikesministermötet. Då kommer vi att ta upp den frågan igen. Även på den dagordningen finns migration. Vi löser säkert ut detta.

Då finner jag att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning, med en avvikande mening från Vänsterpartiet och en annan avvikande mening från Sverigedemokraterna.

Vi går vidare till dagordningspunkt 7, Viseringspolitik.

Anf.  76  Statssekreterare LARS WESTBRATT:

Det kommer att vara en diskussion om viseringspolitiken. De senaste månaderna har kommissionen presenterat fyra förslag om viseringsfrihet. Det handlar om Georgien, Ukraina, Turkiet och Kosovo.

Kommissionen gör bedömningen att Georgien, Ukraina och Kosovo har genomfört sina respektive handlingsplaner för viseringsfrihet och bör därför beviljas viseringsfrihet. När det gäller Turkiet gör kommissionen bedömningen att de kriterier som är kvar ska kunna genomföras. Kommissionen väntas återrapportera om Turkiets genomförande av kriterierna inför det att ett slutligt beslut om viseringsfrihet ska kunna fattas. Kommissionen arbetar efter tidsplanen att detta ska kunna ske i slutet av juni månad.

I anslutning till förslagen om viseringsfrihet för Turkiet och Kosovo har kommissionen presenterat ett förslag om en reviderad suspenderingsmekanism. Suspenderingsmekanismen är en bestämmelse som finns i viseringsförordningen, och syftet med den är att EU tillfälligt ska kunna upphäva viseringsfriheten för ett tredjeland ifall viseringsfriheten på olika sätt missbrukas. Ett exempel på det är en plötslig och betydande ökning av antalet ogrundade asylansökningar.

Suspenderingsmekanismen antogs mot bakgrund av det stora antalet ogrundade asylansökningar som följde av beslutet om viseringsfrihet för länderna på västra Balkan 2009 och 2010. Sverige var en av de medlemsstater som framför allt drabbades av det stora antalet asylansökningar från dessa länder efter att viseringsfriheten hade införts.

Förslagen om en reviderad suspenderingsmekanism innebär att EU effektivare ska kunna upphäva viseringsfriheten tillfälligt om den allvarligt skulle missbrukas. Mekanismen ska bli smidigare att aktivera, och kommissionen får ett större ansvar när det gäller att följa upp om viseringsfriheten på olika sätt missbrukas. En välfungerande suspenderingsmekanism är viktig för att kunna omhänderta de risker som beslut om viseringsfrihet kan föra med sig. Både medlemsstater och kommissionen är angelägna om att den kommer på plats inför hanteringen av de fyra förslag om viseringsfrihet som har presenterats.

Vi har nu fått information om att tanken är att det ska fattas beslut om en allmän inriktning för förslaget om förstärkt suspenderingsmekanism redan vid detta RIF-råd.

Vid rådsmötet nästa vecka kommer ministrarna troligtvis att ges möj­lighet att kommentera frågan om viseringsfriheten för Georgien, Ukraina, Turkiet och Kosovo. Men diskussionen förväntas beröra de principiella frågorna, exempelvis hur EU ska agera när viseringsfrihetsprocesser har slutförts. Beslut om viseringsfrihet bedöms samtidigt vara förenat med förhöjd risk. I ljuset av det väntas förslagen om reviderad suspenderings­mekanism framhållas som en avgörande fråga.

Det är bra att rådet för en strategisk diskussion i frågan. Regeringen bedömer att de aktuella förslagen om viseringsfrihet för Georgien, Ukraina, Turkiet och Kosovo kan vara förenat med förhöjd risk för bland annat en ökning av antalet ogrundade ansökningar till Sverige. Det skulle belasta vårt redan i dag ansträngda asylsystem ytterligare.

Det är angeläget att hitta konstruktiva lösningar som inte försinkar besluten om viseringsfrihet. EU:s viseringsfrihetsprocesser har varit positiva, reformdrivande incitament. De har lett till effektivt genomförande av flera avgörande reformer som har gynnat de aktuella länderna och deras EU-närmande.

Avslutningsvis är det viktigt med effektiva suspenderingsmöjligheter för de fall beslut om viseringsfrihet leder till missbruk, risk för allmän ordning och säkerhet eller om återtagandesamarbetet sätts ur spel. Regeringen stöder därför förslaget om förstärkt suspenderingsmekanism.

När det gäller beslut om viseringsfrihet är det viktigt att principen att varje land ska bedömas efter de meriter som kvarstår samt att principen om konditionalitet fortfarande ska gälla. Utgångspunkten är att uppställda krav och kriterier ska uppfyllas innan beslut om viseringsfrihet tas.

Jag vill understryka att regeringen inför RIF-rådet nästa vecka söker mandat från EU-nämnden för att vid behov kunna ställa sig bakom ett beslut om en allmän inriktning för en förstärkt suspenderingsmekanism.

Anf.  77  ESKIL ERLANDSSON (C):

Ordförande! Jag vill tacka för redovisningen.

Jag sa tidigare att jag skulle ta upp något på denna punkt. Det hade kunnat tas upp även på den tidigare punkten. Det gäller önskan om att kunna förstärka regeringens ståndpunkt, som har framförts här, när det gäller viseringsfriheten.

Det är viktigt att regeringen säger ja till att alla kriterier ska vara uppfyllda innan viseringsfrihet införs gentemot någon annan part. Det framgår delvis av den ståndpunkt som finns nu. Men jag vill gärna ha ett ja som svar på frågan om man kan göra det. I annat fall avser jag, som vi sa i socialförsäkringsutskottet i går, att anmäla avvikande mening i denna del.

Anf.  78  TINA ACKETOFT (L):

Jag är inne på samma linje som Eskil. Det har vi flaggat för tidigare.

Det blir lite motsägelsefullt när kommissionen säger att man ska hålla diskussionen till de principiella frågorna vad gäller viseringspolitiken – det är bra – men också säger att man bedömer att Turkiet ska kunna genomföra de sju återstående punkterna. Att någon bedömer att Turkiet ”ska kunna” ska inte på något sätt leda till att vi redan nu ger dem ett carte blanche.

Jag vill också se ett tydligare ställningstagande i den svenska ståndpunkten i fråga om att Sverige inte kommer att godkänna Turkiet förrän de har uppfyllt de 72 kriterierna. De ska också finnas på plats. Statssekreteraren har tidigare bekräftat att så skulle vara fallet. Turkiet ska alltså inte bara uppfylla kriterierna på papperet. De ska också finnas på plats, så att de kan implementeras.

Jag tror att vi har samma åsikter här. Men jag vill se det i ställningstagandet. Annars kommer vi också att ha en avvikande mening, liksom bland annat Centerpartiet.

Anf.  79  ORDFÖRANDEN:

Jag pratade med Löfvens statssekreterare i går; Juncker sa i går att det inte finns något utrymme för kompromisser här. Alla krav ska uppfyllas.

Han anpassade då sitt språkbruk en aning. Förut har han sagt att det ska vara klart den 1 juli, men nu har han börjat hinta om att det kan dröja till oktober. Det verkar alltså som att budskapet har nått fram till Turkiet ändå.

Anf.  80  CAROLINE SZYBER (KD):

Herr ordförande! Kristdemokraternas mening är att Turkiet inte kan få en gräddfil in i EU. Det finns stora brister på området mänskliga rättigheter. Bland annat är frågan om just terrorlagstiftning viktig. Det är en punkt som inte uppfylls just nu. Landet har en lång historia av att förtrycka sina minoriteter. Det måste vara tydligt att EU kräver respekt för mänskliga rättigheter och friheter. När det gäller det kan man inte tala med kluven tunga inom EU. Det som ordföranden refererar till, att EU kanske är lite tydligare nu, är väl positivt. Men jag tror att en del av Turkiets retorik går ut på att utöva utpressning mot EU i flyktingkrisens spår.

Jag vill vara tydlig. Vi flaggade redan i går i fackutskottet för att vi tycker att den svenska skrivningen är för svag när det gäller det här. Man kan inte nöja sig med att det ska stå att Turkiet ska kunna leva upp till de sju återstående kraven. Det ska stå att kraven ska uppfyllas, för att det ska vara aktuellt.

Jag vill påminna om vad som har hänt när vi har tummat på principer tidigare, till exempel i fråga om Rumäniens och Ungerns medlemskap i EU eller Greklands euromedlemskap. Vi får mer problem senare. Gör rätt från början!

Jag vill att den svenska ståndpunkten förtydligas. Annars blir det en avvikande mening från Kristdemokraterna.

Anf.  81  JENS HOLM (V):

Det är viktiga synpunkter som har tagits upp av de tre ledamöter som har talat innan mig. Det finns otydligheter i den svenska positionen.

Vänsterpartiet står inte bakom överenskommelsen med Turkiet över huvud taget. I vanliga fall är vi för visumliberaliseringar. Men eftersom vi inte står bakom överenskommelsen hänvisar jag till den avvikande mening som vi presenterade i utskottet i går.

Oavsett vad man tycker om avtalet som sådant tycker jag att de tre ledamöter som talat innan mig har ställt relevanta frågor som jag hoppas att vi får svar på.

Anf.  82  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M):

Vi vill vara tydliga med att EU-samarbetet med Turkiet inte får leda till att vår kritik mot Turkiet mildras, när den är befogad.

Det är tydligt i avtalet att visumliberalisering endast kan bli möjlig under förutsättning att Turkiet uppfyller alla EU:s krav. Det är EU-kommissionen som noga övervakar Turkiets arbete med detta. Så har det fungerat tidigare, med nästan 60 länder som EU har liknande visumsamarbete med i dag. Vi förutsätter att det fortsätter på samma sätt.

Vi delar helt enkelt regeringens uppfattning om att det är viktigt att ha en allmän inriktning när det gäller förstärkt suspenderingsmekanism. I detta ligger de fem delar som är uppe på bordet nu. Det är korruptionshinder, dataskydd, avtalsförhandling med Europol etcetera. I de delarna ligger inte tryck- och yttrandefrihetsfrågorna. De ligger i den del som vi pratade om tidigare och inte just visumliberalisering.

Med det sagt förutsätter vi att alla kriterier ska vara uppfyllda innan viseringsfrihet införs.

Ajournering

EU-nämnden beslutade kl. 9.38 på förslag av ordföranden att ajournera sammanträdet.

Återupptaget samråd

Samrådet återupptogs kl. 9.40.

Anf.  83  ORDFÖRANDEN:

Då kan vi fortsätta mötet.

Anf.  84  MARIE GRANLUND (S):

Vi talades vid här. Vi är alla helt överens om att det är självklart att alla kriterier ska vara uppfyllda. Så enkelt är det. Det är ingen ny diskussion. Det har vi sagt innan.

Anf.  85  ORDFÖRANDEN:

Hjälper det om vi lägger till full konditionalitet, så att det inte uppstår några missförstånd? Det alla säger här är att alla kriterier ska vara uppfyllda – full konditionalitet. Kan vi enas om det?

Anf.  86  Statssekreterare LARS WESTBRATT:

Vi kan absolut lägga till det.

Det är sju krav som återstår för Turkiet att uppfylla. Två av dem är av teknisk natur. Det har bland annat att göra med införande av biometriska pass. Här har kommissionen flaggat för en eventuell särlösning, eftersom det kommer att ta en stund för Turkiet att införa det. Vi ska alltså vara medvetna om att sådana tekniska invändningar också kan påverka.

Anf.  87  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M):

Då talar vi samma språk. Vi tycker att det är viktigt att man värnar om mänskliga rättigheter och att man ligger på Turkiet i den delen.

Press- och yttrandefrihetsfrågorna är, som jag har tagit upp tidigare, inte ett av de sju kraven egentligen. Men jag utgår från att regeringen står på det benet också.

När det gäller korruptionshinder och dataskydd ska kraven vara uppfyllda, precis som vid tidigare visumliberaliseringar. Sedan får ni återkomma om tekniska frågor innebär att vi behöver göra avsteg.

Anf.  88  ORDFÖRANDEN:

Det här handlar dessutom om möjligheten att suspendera när man redan har ett avtal.

Jag uppfattar det som att vi är överens här i rummet om att kräva att kraven ska vara uppfyllda. Sedan kan det uppstå vissa tekniska problem med att genomföra dem per passnivå.

Anf.  89  CAROLINE SZYBER (KD):

Det har kommit upp saker i dag, i det talade ordet, som jag tycker skiljer sig från det som sas i utskottet i går. Då är det ett steg framåt, i rätt riktning. Men jag vill veta att det är det talade ordet som gäller. Det måste bli mycket tydligare.

Att kommissionen använder orden ska kunna må så vara. Men den svenska linjen är inte att kraven ska kunna uppfyllas utan de ska vara uppfyllda. Det är ganska stor skillnad däremellan.

Anf.  90  ORDFÖRANDEN:

Men det är det talade ordet som gäller, likaväl som det skriftliga.

Anf.  91  TINA ACKETOFT (L):

Jag är inne på precis samma linje. Jag ser att det dras lite på ordet här. Jag väntar med spänning på att få höra vad det är som gäller.

Anf.  92  Statssekreterare LARS WESTBRATT:

Det är själva suspenderingsmekanismen som kommer att komma upp den 20 maj. Det är naturligtvis en viktig del att ha på plats innan man över huvud taget börjar diskutera att godkänna länderna för viseringsfrihet. Det gäller att ha säkerhetsmarginal i de delarna.

I övrigt tror jag att vi alla står bakom att alla krav måste vara uppfyllda i alla delar. Sedan finns den här lilla brasklappen för eventuella återstående tekniska krav som kan behöva uppfyllas i processen.

Vi ska också komma ihåg att kommissionen kommer att komma med en ny rapport, där man redogör för hur långt Turkiet har kommit på vägen. Frågan är ju inte aktuell just nu utan kommer att vara aktuell framöver. Men självklart tycker vi att kraven ska vara uppfyllda för att man ska kunna göra det här. Det tycker kommissionen, och det tycker också Sverige.

Sedan kan det som sagt finnas en liten brasklapp när det gäller en del tekniska möjligheter att uppfylla det här med biometriska pass.

Anf.  93  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M):

Får jag ställa en formfråga? Vi är alla överens om och det står i överenskommelsen att kraven ska vara uppfyllda när vi pratar viseringsfrihet när det gäller Turkiet.

Det finns inga bevis för att man skulle frångå den principen just nu, men vi vet ju att det någonstans ”bubblas” att man skulle göra så.

Vi har hållningen att det är viktigt att alla krav är uppfyllda. Vad händer om man skulle backa? Är det kvalificerad majoritet som gäller då? Vilken position intar Sverige i så fall? Kan Sverige bromsa? Berätta gärna vad som händer i formfrågan.

Anf.  94  ORDFÖRANDEN:

Jag vill bara lägga till att kraven ska gälla alla länderna fullt ut, inte bara Turkiet. Men det är vi överens om.

Anf.  95  Statssekreterare LARS WESTBRATT:

När det gäller frågan om viseringsfrihet är det kvalificerad majoritet som gäller. Europaparlamentet är medbestämmande.

Anf.  96  ORDFÖRANDEN:

Det finns en möjlighet för en blockerande minoritet att stoppa en utveckling som man inte gillar – ja.

Jag uppfattar det ändå som att vi har lyckats nå enighet i denna fråga.

Anf.  97  JOHNNY SKALIN (SD):

Jag har väntat på ordet ett tag, men jag förstår att det var en viktig diskussion.

Vi står fast vid den avvikande mening som anmäldes i utskottet i anslutning till det här mötet.

Jag vill tillägga att vi står bakom diskussionen att vad gäller Turkiet ska samtliga kriterier vara uppfyllda, bara så att vi är tydliga i den frågan.

Anf.  98  ORDFÖRANDEN:

Då finner jag att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning och att det finns en avvikande mening anmäld från Sverigedemokraterna.

Anf.  99  JENS HOLM (V):

Från oss också. Jag hänvisade till vår avvikande mening från fackutskottet i går. Det finns i materialet.

Anf.  100  ORDFÖRANDEN:

Då för vi till protokollet att även Vänsterpartiet har en avvikande mening men att den är oliklydande Sverigedemokraternas.

Vi fattar också beslut om att om det ska fattas beslut om en allmän inriktning ger vi stöd till att godkänna det. Vi har stöd både för att fatta beslutet – eller regeringens ståndpunkt som blir ett beslut – och för diskussionen, med avvikande meningar från Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet.

Därmed har vi kommit fram till Övriga frågor, men vi inte fått någon rapport om det. Inga övriga frågor.

Då tackar vi för samrådet och önskar en trevlig helg.

§ 3  Rättsliga och inrikes frågor

Statsrådet Anders Ygeman

Återrapport från möte i Europeiska unionens råd för rättsliga och inrikes frågor den 21 april 2016

Information och samråd inför möte i Europeiska unionens råd för rättsliga och inrikes frågor den 20 maj 2016

Anf.  101  ORDFÖRANDEN:

Vi välkomnar statsrådet Ygeman och medarbetare hit.

Vi öppnar med att fråga om det finns någon muntlig återrapport utöver den skriftliga från den 21 april.

Anf.  102  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S):

Nej.

Anf.  103  KRISTER HAMMARBERGH (M):

Jag har en fråga som gäller europeisk gräns- och kustbevakning. Sverige tog inte till orda – få tog till orda, uppenbarligen – på den punkten 2, Europeisk gräns- och kustbevakning. Det var ingen djup diskussion, förstår man av återrapporten. Få tog till orda.

Däremot redogjorde kommissionen för att parlamentet möjligen har starka synpunkter på ett antal punkter. Vad kan det vara, och vad kan det innebära för de fortsatta förhandlingarna?

Anf.  104  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S):

Vi kommer att få se det. LIBE-utskottet har röstat om betänkandet, och förhandlingar med Europaparlamentet kommer att inledas i slutet av maj.

Jag tror faktiskt inte att det nämndes några punkter. Vi ska se här. Räddningsinsatser, återvändande, budgetaspekter och skydd av personuppgifter var de saker som nämndes.

Anf.  105  KRISTER HAMMARBERGH (M):

De punkterna har jag noterat. Men finns det någon information om vad det är för synpunkter, rent konkret?

Anf.  106  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S):

Det är svårt att säga i dagsläget, för man har inte ens påbörjat förhandlingarna. Vi får nog återkomma i den frågan.

Anf.  107  ORDFÖRANDEN:

Då går vi över till dagordningspunkt 3, Europeisk gränsbevakning.

Anf.  108  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S):

Här blir det enkelt, för här har det inte hänt någonting sedan sist. Det är egentligen det vi väntar på – att parlamentet och LIBE ska rösta.

Anf.  109  ORDFÖRANDEN:

Då går vi vidare till dagordningspunkt 4, Övriga frågor. Finns det några sådana som förväntas tas upp?

Anf.  110  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S):

Nej.

Anf.  111  ORDFÖRANDEN:

Då går vi vidare till dagordningspunkt 8, Schengenområdets funktion.

Anf.  112  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S):

Vi fick information i går om att den här dagordningspunkten kommer att strykas med anledning av att frågan som handlade om ny rättslig grund för gränskontroller röstades igenom av utrikesministrarnas råd i går. Det här kommer alltså inte att komma upp på dagordningen.

Anf.  113  ORDFÖRANDEN:

Det var det vi hade skriftligt samråd om förut. Då finns det inte mycket att säga om det. Det finns heller inga övriga frågor som kommer att komma upp.

Anf.  114  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M):

Jag undrar ett par saker. Är det statsrådet själv som kommer att åka på mötet, och kommer man att följa upp diskussionen under Övriga frågor?

På förra mötet fördes det ju en diskussion i en mindre krets om terrorattackerna mot Bryssel i Belgien. Jag vet inte om Sverige var inbjudet till den diskussionen. Kommer den att komma upp igen? Kommer det att bli en ny diskussion, en uppföljning, om terrorattackerna?

Anf.  115  JENS HOLM (V):

Jag har en undran angående artikel 29. Den har röstats igenom av utrikesministrarna. Har vi samrått om det med utrikesministern – om just artikel 29, Grekland och Schengen?

Anf.  116  ORDFÖRANDEN:

Det var ju det vi godkände här i februari. Eller?

Anf.  117  JENS HOLM (V):

Det var väl inte med utrikesministern? Samrådet i februari var väl med inrikesministern?

Anf.  118  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S):

Jag tror att det skedde ett skriftligt samråd om A-punkten, om jag får lägga mig i.

Anf.  119  ORDFÖRANDEN:

Och du har ju redan anmält en avvikande mening, Jens. Nu blir jag lite förvirrad. Ni anmälde en avvikande mening på det skriftliga samrådet.

Anf.  120  JENS HOLM (V):

Okej. Då ber jag om ursäkt. Men tack för att vi kunde klargöra det!

Anf.  121  ORDFÖRANDEN:

Det är alltid bra med minnesstöd för vad man själv har gjort.

Anf.  122  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S):

Sverige kommer under hela ministerrådsmötet att företrädas av justitie- och migrationsminister Morgan Johansson. Eftersom mina ärenden kommer att ta ungefär två och en halv minut har jag inte ansett det vara motiverat att åka. Däremot kom jag hit.

När det gäller terrorn var det en EU-9-frukost. Det är ju en grupp av like-minded som Bryssel tog initiativ till efter händelsen på det judiska museet. Vi träffas i princip varje gång och har frukost före, dock inte den här gången. Sverige har varit med där sedan starten, tror jag. Det kommer inte att komma upp någonting om terrorn på det stora mötet.

Anf.  123  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M):

Jag har bara en informationsfråga. Vi har talat med statsrådet tidigare om att han sitter i en grupp och lyfter upp till exempel frågorna om att stoppa inflödet av stridande till IS. Är det i den gruppen, eller hur förs den diskussionen? Den finns ju inte med på agendan. Hur håller statsrådet liv i det?

Statsrådet har sagt tidigare att man brukar ha ett frukostmöte inför varje möte. Vem hanterar det ifall statsrådet inte är där? Kommer Morgan Johansson att ta den diskussionen då?

Från Sveriges sida borde vi ha högre svansföring och verkligen kräva att alla länder agerar för att stoppa inflödet av stridande till IS.

Anf.  124  ORDFÖRANDEN:

Vi börjar glida lite utanför vårt kompetensområde, men om statsrådet vill svara så varsågod.

Anf.  125  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S):

Det kommer inte att hållas något sådant möte. Bakgrunden är hur dagordningen ser ut. Jag tror att väldigt få ministrar med ansvar för säkerhet kommer att närvara vid mötet eftersom det framför allt är migrationsfrågorna som kommer att vara med.

Vi för upp diskussioner om terror och utländska stridande. Det har diskuterats ett antal gånger på ministerrådsnivå men också vid i princip samtliga frukostmöten med EU-9, som är en grupp av like-minded. Där har Sverige varit kraftfullt drivande.

Ett typexempel på det var att det var där Sverige för första gången fick kommissionen att köpa att vi ska ha en EU-gemensam miniminivå för deaktiverade vapen. Det kom sedan upp i ministerrådet på kommissionens förslag, och jag har varit här och föredragit det. Det har också blivit ett beslut och kommer på regeringssammanträdet nästa vecka, tror jag, att leda till att Sverige antar en deaktiveringsförordning.

Anf.  126  ORDFÖRANDEN:

Då tackar vi för samrådet och önskar en trevlig helg.

Innehållsförteckning

§ 1  Jordbruk och fiske 1

Anf.  1  ORDFÖRANDEN 1

Anf.  2  Statsrådet SVEN-ERIK BUCHT (S) 1

Anf.  3  ORDFÖRANDEN 1

Anf.  4  Statsrådet SVEN-ERIK BUCHT (S) 1

Anf.  5  JENS HOLM (V) 2

Anf.  6  ESKIL ERLANDSSON (C) 2

Anf.  7  ORDFÖRANDEN 3

Anf.  8  Statsrådet SVEN-ERIK BUCHT (S) 3

Anf.  9  ORDFÖRANDEN 3

Anf.  10  Statsrådet SVEN-ERIK BUCHT (S) 3

Anf.  11  JESPER SKALBERG KARLSSON (M) 4

Anf.  12  JENS HOLM (V) 4

Anf.  13  PAVEL GAMOV (SD) 4

Anf.  14  Statsrådet SVEN-ERIK BUCHT (S) 5

Anf.  15  ORDFÖRANDEN 5

Anf.  16  Statsrådet SVEN-ERIK BUCHT (S) 5

Anf.  17  ORDFÖRANDEN 5

Anf.  18  TINA ACKETOFT (L) 6

Anf.  19  ORDFÖRANDEN 6

Anf.  20  TINA ACKETOFT (L) 6

Anf.  21  ORDFÖRANDEN 6

Anf.  22  PYRY NIEMI (S) 6

Anf.  23  JENS HOLM (V) 6

Anf.  24  ORDFÖRANDEN 6

Anf.  25  PAVEL GAMOV (SD) 6

Anf.  26  Statsrådet SVEN-ERIK BUCHT (S) 7

Anf.  27  ORDFÖRANDEN 7

Anf.  28  Statsrådet SVEN-ERIK BUCHT (S) 7

Anf.  29  ORDFÖRANDEN 7

Anf.  30  Statsrådet SVEN-ERIK BUCHT (S) 7

Anf.  31  ORDFÖRANDEN 8

Anf.  32  JENS HOLM (V) 8

Anf.  33  JESPER SKALBERG KARLSSON (M) 8

Anf.  34  ESKIL ERLANDSSON (C) 8

Anf.  35  Statsrådet SVEN-ERIK BUCHT (S) 9

Anf.  36  JENS HOLM (V) 9

Anf.  37  Statsrådet SVEN-ERIK BUCHT (S) 9

Anf.  38  ORDFÖRANDEN 9

Anf.  39  Statsrådet SVEN-ERIK BUCHT (S) 9

§ 2  Rättsliga och inrikes frågor 10

Anf.  40  ORDFÖRANDEN 10

Anf.  41  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M) 10

Anf.  42  ORDFÖRANDEN 10

Anf.  43  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M) 10

Anf.  44  Statssekreterare LARS WESTBRATT 10

Anf.  45  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M) 10

Anf.  46  Statssekreterare LARS WESTBRATT 11

Anf.  47  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M) 11

Anf.  48  Statssekreterare LARS WESTBRATT 11

Anf.  49  ORDFÖRANDEN 11

Anf.  50  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M) 11

Anf.  51  ORDFÖRANDEN 11

Anf.  52  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M) 11

Anf.  53  ORDFÖRANDEN 11

Anf.  54  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M) 12

Anf.  55  TINA ACKETOFT (L) 12

Anf.  56  ORDFÖRANDEN 12

Anf.  57  Statssekreterare LARS WESTBRATT 12

Anf.  58  ORDFÖRANDEN 12

Anf.  59  Statssekreterare LARS WESTBRATT 12

Anf.  60  TINA ACKETOFT (L) 13

Anf.  61  ORDFÖRANDEN 13

Anf.  62  JENS HOLM (V) 13

Anf.  63  JOHNNY SKALIN (SD) 14

Anf.  64  ORDFÖRANDEN 14

Anf.  65  ESKIL ERLANDSSON (C) 14

Anf.  66  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M) 14

Anf.  67  CAROLINE SZYBER (KD) 15

Anf.  68  Statssekreterare LARS WESTBRATT 15

Anf.  69  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M) 16

Anf.  70  ORDFÖRANDEN 16

Anf.  71  Statssekreterare LARS WESTBRATT 17

Anf.  72  ORDFÖRANDEN 17

Anf.  73  Statssekreterare LARS WESTBRATT 17

Anf.  74  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M) 17

Anf.  75  ORDFÖRANDEN 17

Anf.  76  Statssekreterare LARS WESTBRATT 17

Anf.  77  ESKIL ERLANDSSON (C) 19

Anf.  78  TINA ACKETOFT (L) 19

Anf.  79  ORDFÖRANDEN 19

Anf.  80  CAROLINE SZYBER (KD) 19

Anf.  81  JENS HOLM (V) 20

Anf.  82  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M) 20

Anf.  83  ORDFÖRANDEN 21

Anf.  84  MARIE GRANLUND (S) 21

Anf.  85  ORDFÖRANDEN 21

Anf.  86  Statssekreterare LARS WESTBRATT 21

Anf.  87  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M) 21

Anf.  88  ORDFÖRANDEN 21

Anf.  89  CAROLINE SZYBER (KD) 21

Anf.  90  ORDFÖRANDEN 21

Anf.  91  TINA ACKETOFT (L) 22

Anf.  92  Statssekreterare LARS WESTBRATT 22

Anf.  93  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M) 22

Anf.  94  ORDFÖRANDEN 22

Anf.  95  Statssekreterare LARS WESTBRATT 22

Anf.  96  ORDFÖRANDEN 22

Anf.  97  JOHNNY SKALIN (SD) 22

Anf.  98  ORDFÖRANDEN 23

Anf.  99  JENS HOLM (V) 23

Anf.  100  ORDFÖRANDEN 23

§ 3  Rättsliga och inrikes frågor 24

Anf.  101  ORDFÖRANDEN 24

Anf.  102  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S) 24

Anf.  103  KRISTER HAMMARBERGH (M) 24

Anf.  104  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S) 24

Anf.  105  KRISTER HAMMARBERGH (M) 24

Anf.  106  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S) 24

Anf.  107  ORDFÖRANDEN 24

Anf.  108  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S) 24

Anf.  109  ORDFÖRANDEN 24

Anf.  110  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S) 25

Anf.  111  ORDFÖRANDEN 25

Anf.  112  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S) 25

Anf.  113  ORDFÖRANDEN 25

Anf.  114  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M) 25

Anf.  115  JENS HOLM (V) 25

Anf.  116  ORDFÖRANDEN 25

Anf.  117  JENS HOLM (V) 25

Anf.  118  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S) 25

Anf.  119  ORDFÖRANDEN 25

Anf.  120  JENS HOLM (V) 25

Anf.  121  ORDFÖRANDEN 25

Anf.  122  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S) 26

Anf.  123  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M) 26

Anf.  124  ORDFÖRANDEN 26

Anf.  125  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S) 26

Anf.  126  ORDFÖRANDEN 26