Fredagen den 18 maj

EU-nämndens uppteckningar 2017/18:34

§ 1  Utrikes frågor – handel

Statsrådet Ann Linde

Återrapport från möten i Europeiska unionens råd för utrikes frågor handel den 10 och 13 december 2017

Återrapport från informellt ministermöte den 27 februari 2018

Information och samråd inför möte i Europeiska unionens råd för utrikes frågor handel den 22 maj 2018

Anf.  1  ORDFÖRANDEN:

Jag förklarar dagens EU-nämndssammanträde öppnat. Vi välkomnar statsrådet Ann Linde med medarbetare. Först på dagordningen har vi en återrapport från mötet i rådet den 10 och 13 december 2017. Därefter har vi en återrapport från ett informellt möte i rådet den 27 februari. Finns det något utöver den skriftliga återrapporten som statsrådet önskar tillägga?

Anf.  2  Statsrådet ANN LINDE (S):

Nej, herr ordförande.

Anf.  3  ORDFÖRANDEN:

Vi går vidare till dagordningspunkt 3, Förhandlingar om frihandelsavtal med Australien och Nya Zeeland.

Anf.  4  Statsrådet ANN LINDE (S):

Herr ordförande! Jag tackar för möjligheten att informera om de frågor som står på dagordningen för FAC handel den 22 maj. Den första punkten är antagande av förhandlingsmandatet när det gäller Australien och Nya Zeeland. Utkastet till förhandlingsmandat har förhandlats under nästan ett år i rådet i den handelspolitiska kommittén. Efter diskussion i ett extrainsatt Coreper den 2 maj beslutades att mandaten i sin nuvarande form ska kunna antas vid FAC handel den 22 maj.

Ni ska ha fått alla relevanta dokument via EU-nämndens kansli. Reger­ingen ställer sig bakom och välkomnar att förhandlingsmandatet för fri­handelsavtal med både Australien och Nya Zeeland antas och att frihan­delsförhandlingar med båda länderna påbörjas så snart som möjligt. Reger­ingen eftersträvar en öppen och regelbaserad handel med omvärlden. Australien och Nya Zeeland är två likasinnade länder med vilka EU ännu inte har några frihandelsavtal.

Anf.  5  BETTY MALMBERG (M):

Vi ställer oss bakom regeringens ståndpunkt. Vi välkomnar EU:s inställning till det här och att vi ska kunna börja förhandla om frihandelsavtal med Australien och Nya Zeeland. Vi tycker, med tanke på hur världen ser ut i dag, att det är synnerligen viktigt att detta kommer till stånd. Därför stöder vi till fullo regeringens ståndpunkt.

Anf.  6  ESKIL ERLANDSSON (C):

Ordförande! Även jag ställer mig bakom regeringens ståndpunkt, men jag har också en fråga i sammanhanget. Jag tycker att det verkar vara en ovanligt lång tid för att få fram ett förhandlingsmandat. Vilka har knäckfrågorna varit för att få fram ett mandat?

Anf.  7  AMINEH KAKABAVEH (V):

Jag tackar ministern för föredragningen. Innan jag säger ja till det här skulle jag vilja ställa några frågor om handelsavtalen med Nya Zeeland och Australien. Jag undrar om det också pågår förhandlingar om separata investeringsavtal med de båda länderna. Hur ser i så fall processen för dessa ut? Eller är det så att Nya Zeeland och Australien inte vill ha sådana avtal, vilket vi har fått höra tidigare? Vad anser i så fall ministern om detta?

Anf.  8  Statsrådet ANN LINDE (S):

Jag tackar så mycket för Moderaternas och Centerns stöd för stånd­punkten. Det finns två anledningar till att det har tagit lång tid. Den ena har att göra med jordbruksfrågorna. Vissa EU-länder har varit osäkra på hur de skulle drabbas eller gynnas vad gäller köttproduktion, jordbruksfrå­gor och så vidare, så mandatet är skrivet på ett sådant sätt att det kan accep­teras. Den andra är väntan på Singaporedomen, som har att göra med hur man ska hantera frihandelsavtal. Det är de två frågorna som har gjort att det tagit tid.

Vad gäller Kakabavehs fråga är tanken att man ska ha separata investeringsavtal. Det här ska påbörjas efter att man har startat förhandlingarna med Australien och Nya Zeeland om själva handelsavtalet. Singaporedomen gör ju nu att man har separata avtal.

Anf.  9  AMINEH KAKABAVEH (V):

Om jag förstår svaret rätt pågår ett arbete gällande separata avtal. Det är alltså inte som man sa tidigare, att det inte finns sådana intressen. Men detta har blivit fallet efter Singaporedomen.

Anf.  10  Statsrådet ANN LINDE (S):

Det är korrekt.

Anf.  11  TINA ACKETOFT (L):

Jag var lugn ända tills statsrådet nämnde att jordbrukspolitiken skapat oro i det hela. Då blev jag som liberal lite orolig. Innebär slutsatsen av förhandlingarna att det finns risk för att detta trots allt inte blir något som enligt vårt sätt att se det är ett frihandelsavtal? Finns det risk för inskrivna klausuler som gör att det i själva verket blir restriktioner snarare än frihandel?

Anf.  12  Statsrådet ANN LINDE (S):

Nej, vi tror inte det. Det vi var oroliga för var om man över huvud taget skulle komma fram. Bland annat i bilaterala diskussioner som jag själv har haft, till exempel med Frankrike, har vi understrukit hur viktigt det är att vi får ett avtal, eftersom det inte finns något. Frågan var snarare: Ska vi ha något över huvud taget, eller ska vi inte ha något? Nu kan alla acceptera mandaten.

Anf.  13  AMINEH KAKABAVEH (V):

Ordförande! Jag tackar ministern. Men jag känner mig inte så bekväm när ett så viktigt handelsavtal nu genomförs mellan de två länderna och EU. Jag tänker på en så viktig sak som tvistlösningsmekanismen ICS, som vi i Vänsterpartiet många gånger har lyft fram i olika sammanhang. Det har hänt att företag har stämt stater. Det finns en oro när detta inte är med i själva avtalet utan pågår separat. Hur säkert är det här? Hur säkert är det att rättsstatens principer inte sätts på spel när till exempel företag kan stämma en stat i sådana sammanhang? Därför skulle jag gärna vilja att ministern utvecklade det här, så att det inte bara blir: Ja, tack snälla!

Anf.  14  Statsrådet ANN LINDE (S):

Det är det som Singaporedomen nu innebär: att man måste ha det separat. Det betyder att detta bara är mandatet för handelsavtalet. Om det kommer ett separat mandat om investeringsavtalet återkommer vi till EU-nämnden.

Anf.  15  ORDFÖRANDEN:

Sammanfattningsvis finner jag att det finns stöd för regeringens ståndpunkt.

Vi går vidare till dagordningspunkt 4, Slutsatser om förhandlingar om och ingående av EU:s handelsavtal.

Anf.  16  Statsrådet ANN LINDE (S):

Herr ordförande! Rådsslutsatserna om förhandling om och ingående av frihandelsavtal syftar till att tydliggöra kompetens och ansvarsfördelning vid ingående av frihandelsavtal och bidra till att pågående förhandlingar kan avslutas och avtal ratificeras inom rimlig tid, liksom till att nya förhandlingar ska kunna påbörjas. Diskussionen i rådet har varit produktiv, och många har varit delaktiga i processen.

Regeringen är nöjd med att medlemsstaterna kunnat nå en enad syn på hur EU ska arbeta med frihandelsavtal framöver. Utslaget i EU-domstolen rörande frihandelsavtalet med Singapore gjorde det nödvändigt att se över hur vi arbetar när vi tillsammans ingår frihandelsavtal med andra länder. Från regeringens håll har det varit prioriterat att EU ska fortsätta att förhandla frihandelsavtal och investeringsavtal där vi värnar sociala rättigheter, klimat, miljö- och djurskydd samt människors hälsa. EU måste vara en trovärdig och förutsägbar förhandlingspart som står upp för det multilaterala regelverket och en fri och rättvis handel. Endast så kan EU få gehör för sina värderingar och standarder. Det blir nu viktigt att leverera och omsätta slutsatserna i handling, inte minst mot bakgrund av diskussionen om trovärdigheten gentemot partnerländer och gentemot våra medborgare.

Anf.  17  AMINEH KAKABAVEH (V):

Jag tackar ministern för redogörelsen. Det känns väldigt bra när man hör på ministern om sociala rättigheter, regelverk och principer och allt detta. Men det står faktiskt också att EU sätter sig över medlemsstaternas inflytande. Vi menar på att medlemsstaternas inflytande ska stärkas och inte kringskäras. Därför kommer jag att anmäla en avvikande mening här.

Anf.  18  ORDFÖRANDEN:

Sammanfattningsvis finner jag att det finns majoritet för regeringens ståndpunkt och en avvikande mening från Vänsterpartiet.

Vi går vidare till dagordningspunkt 5, Världshandelsorganisationens elfte ministerkonferens. Det är fråga om uppföljning.

Anf.  19  Statsrådet ANN LINDE (S):

Herr ordförande! Fokus på Världshandelsorganisationen har ökat den senaste tiden, inte minst sedan president Trump införde en rad handelsåtgärder som strider mot det multilaterala regelverket. Mot denna bakgrund är det mycket viktigt att alla medlemsländer står upp och värnar det system som skyddar oss mot protektionism. På rådsmötet kommer kommissionär Malmström dels att ge en allmän lägesrapport från stämningen i Genève, dels att rapportera från förhandlingar som pågår.

Efter WTO:s ministermöte i Buenos Aires i december 2017 fokuserar arbetet på fem sakfrågor: fiskesubventioner, investeringsförenklingar, ehandel, inhemska regler för tjänster samt handel och jämställdhet. Planeringen är att detta arbete ska leda till konkreta resultat vid WTO:s nästa ministermöte, som äger rum i december 2019. Redan i slutet av maj kommer ministrar från ett antal nyckelländer att träffas i marginalen av OECD:s ministermöte i Paris, dit jag själv åker för att diskutera rådande läge och vägen framåt. Trots motsättningar på flera områden är både USA och Kina engagerade i förhandlingarna i WTO. EU har intagit en konstruktiv mittenposition och försöker aktivt verka för att ta förhandlingarna fram­åt.

En annan fråga som för närvarande komplicerar situationen i WTO är att USA blockerar nomineringarna av skiljemän – eller skiljepersoner – till WTO:s överprövningsorgan, som heter Appellate Body. Det är ännu för tidigt att dra några slutsatser, men om ingen lösning nås kan detta redan nästa år riskera att lamslå WTO:s viktiga tvistlösningsfunktion.

Anf.  20  ESKIL ERLANDSSON (C):

Ordförande! Jag tackar för föredragningen. Statsrådet nämnde inte den amerikanska vägran att utse domare. Har detta löst sig?

Anf.  21  Statsrådet ANN LINDE (S):

Ja. Det kallas skiljemän.

Anf.  22  ORDFÖRANDEN:

Då konstaterar jag att det finns stöd för regeringens hör redovisade inriktning.

Vi går vidare till dagordningspunkt 6, Avtal om ekonomiskt partnerskap mellan EU och Japan, frihandelsavtal mellan EU och Singapore och avtal om investeringsskydd mellan EU och Singapore.

Anf.  23  Statsrådet ANN LINDE (S):

Herr ordförande! Japan är Sveriges fjärde viktigaste exportmarknad utanför EU. Tillsammans står EU och Japan för en dryg fjärdedel av världens bnp. Förhandlingarna inleddes år 2013 och slutfördes i december 2017.

Avtalet mellan EU och Japan är världens största handelsavtal. Det kommer att minska handelshindren och underlätta ömsesidigt utbyte av varor, tjänster och investeringar. Avtalet innehåller också förslag till ett djupare samarbete på en rad andra områden, till exempel inom immaterial­rätt, konkurrens, djur- och växtskydd, hållbarhet med mera.

För första gången har vi ett avtal med skrivningar om en tydlig hänvisning till genomförandet av Parisavtalet.

Detta är ett i raden av de viktiga frihandelsavtal som EU har slutit under de senaste åren.

På rådsmötet ska medlemsländerna godkänna kommissionens förslag att ingå avtalet. Regeringen stöder alltså att avtalet ingås.

Anf.  24  AMINEH KAKABAVEH (V):

Tack, ministern, för redogörelsen! Det är jätteviktigt för oss att handelsavtal ska underlätta handel över gränserna, och de ska stärka arbetsrätt och sociala rättigheter samtidigt som miljö och klimat ska värnas. Samtidigt finns ICS, investeringsdomstolen, med i detta avtal. Därför kommer jag att anmäla en avvikande mening på grund av detta.

Anf.  25  Statsrådet ANN LINDE (S):

Det är en missuppfattning. Det finns inte med i Japanavtalet. Där finns det inget som helst om en investeringsdomstol. Ni får göra hur ni vill, men det finns ingenting alls om det i detta avtal.

Anf.  26  AMINEH KAKABAVEH (V):

Då är det kanske en missuppfattning. Vi hade också en avvikande mening i utskottet, men om ICS inte finns med kommer jag i så fall inte att anmäla avvikande mening.

Anf.  27  Statsrådet ANN LINDE (S):

I nästa avtal som gäller Singapore finns det med, men inte i Japanavtalet. Men vi har inte kommit till Singaporeavtalet än, utan det är nästa punkt.

Anf.  28  ORDFÖRANDEN:

Det har kanske har uppstått ett litet missförstånd. Det står nämligen under samma dagordningspunkt för oss.

Anf.  29  Statsrådet ANN LINDE (S):

Herr ordförande! Ett ytterligare avtal som EU ska ingå är avtalet med Singapore. Förhandlingarna inleddes 2010 och avslutades 2012. Processen försenades på grund av att kommissionen tog avtalet till EU-domstolen för avgörande om kompetensfördelningen mellan EU och medlemsstaterna.

Resultatet av EU-domstolens yttrande har lett till att avtalet har delats i två delar, ett frihandelsavtal och ett investeringsskyddsavtal.

Nästa steg i processen för Singapore är antagandet av frihandelsavtalet och investeringsavtalet med Singapore under hösten för att man ska kunna ingå avtalen i samband med EU:s toppmöte med de asiatiska länderna, ASEM, den 18–19 oktober 2018.

Regeringen stöder den fortsatta processen för att EU ska kunna ingå de båda avtalen med Singapore och ser positivt på att därigenom stärka banden med Singapore och regionen.

Anf.  30  AMINEH KAKABAVEH (V):

Detta står under en och samma punkt, så det var inte jag som var förvirrad. Det var därför som jag anmälde avvikande mening under hela punkt6.

Här vill jag anmäla avvikande mening på grund av att avtalet innehåller investeringsdomstolen, ICS.

Anf.  31  ORDFÖRANDEN:

Då konstaterar vi att det finns majoritet för regeringens här redovisade inriktning. Det finns en avvikande mening från Vänsterpartiet i den delen som gäller investerarskydd mellan EU och Singapore.

Finns det något som statsrådet vill tillägga när det gäller övriga frågor?

Anf.  32  Statsrådet ANN LINDE (S):

Herr ordförande! Kommissionär Malmström kommer att ge oss en lägesuppdatering från de frihandelsförhandlingar som pågår. Det är Mercosur, Mexiko, Chile, Vietnam och Indonesien. Vi ser fram emot att ta del av den senaste informationen. Vi har redan kunnat notera positiva framsteg i flera förhandlingar.

Dessutom vill jag informera nämndens ledamöter om att under den informella lunchdiskussionen kommer kommissionär Malmström att ge den senaste informationen om olika frågor som gäller relationen till USA.

Anf.  33  BETTY MALMBERG (M):

Herr ordförande! Tack, statsrådet, för föredragningar! Det är två viktiga och högaktuella frågor som inte finns på den formella dagordningen, och de rör både kärnenergiavtalet och även USA:s hot om att införa stål- och tullavgifter.

Vi vill bara skicka med att vi förväntar oss att man snarast får en återkoppling så snart det finns möjlighet att delge information till riksdagen. Det här är ju frågor som är av stor vikt, inte minst för svenska företag. Det är också av stor vikt hur de hanteras. Det är en önskan från oss.

Anf.  34  ORDFÖRANDEN:

Då tackar vi för informationen. Vi tackar också statsrådet Linde och hennes medarbetare för medverkan vid dagens sammanträde. Tack ska ni ha!


§ 2  Utbildning, ungdom, kultur och idrott

Statsrådet Anna Ekström

Återrapport från möte i Europeiska unionens råd för utbildning, ungdom och kultur den 20–21 november 2017

Återrapport från möte i Europeiska unionens råd för utbildning, ungdom och kultur den 15 februari 2018

Information och samråd inför möte i Europeiska unionens råd för utbildning, ungdom och kultur den 22–23 maj 2018

Anf.  35  ORDFÖRANDEN:

Välkommen hit, statsrådet Anna Ekström, till dagens EU-nämnds­sammanträde! Vi ska samråda om utbildning och ungdom. Först är det en återrapport från möte i rådet den 20–21 november 2017 och från rådet den 15 februari 2018.

Vi har fått en skriftlig rapport. Finns det något som statsrådet önskar tillägga?

Anf.  36  Statsrådet ANNA EKSTRÖM (S):

Jag svarar gärna på frågor, men jag har ingenting att tillägga.

Anf.  37  ORDFÖRANDEN:

Det föreligger inte heller några frågor från nämndens ledamöter, så vi går vidare på dagordningen. Då kommer vi till dagordningspunkt 4, Översyn av rekommendationer om nyckelkompetenser för livslångt lärande.

Anf.  38  Statsrådet ANNA EKSTRÖM (S):

Herr ordförande! Den första punkten på agendan den 22 maj gäller rådets rekommendation om nyckelkompetenser för livslångt lärande. Det här är en uppdatering av de rekommendationer som finns från 2006. Uppdateringen görs för att möta den förändring av kompetenskraven som har skett. Man kan till exempel nämna att fler arbeten har automatiserats. Tekniken spelar en större roll på alla områden i arbetslivet, men också i privatlivet och i samhället.

Entreprenörskapskompetens, social och medborgerlig kompetens blir allt viktigare och alltmer uppmärksammade. De åtta nyckelkompetenser som omnämns omfattar kompetenser på ett brett område, alltifrån naturvetenskap och teknik till humaniora och samhällsvetenskap. Dessutom är det viktiga färdigheter som kritiskt tänkande, problemlösning, samarbetsförmåga med mera som är tvärgående och som ingår i samtliga nyckelkompetenser.

I förhandlingsarbetet har Sverige verkat för att alltför detaljerade och styrande formuleringar ska strykas och att medlemsstaternas nationella kompetens på utbildningsområdet ska värnas. Regeringen kan välkomna den uppdaterade rekommendationen.

I arbetet både nationellt och inom EU är det värdefullt med en gemensam syn på vilka kompetenser som är nödvändiga för anställbarhet och personlig utveckling, men också för hälsa, ett aktivt ansvarstagande medborgarskap och social delaktighet.


Regeringen bedömer att rekommendationen inte föranleder ytterligare genomförandearbete för svensk del. Nyckelkompetenserna finns redan be­skrivna i de svenska styrdokumenten för olika skolformer och också i examensbeskrivningarna för våra högskoleutbildningar.

Sammanfattningsvis menar regeringen att den uppdaterade rekommendationen väl sammanfaller med svenska prioriteringar. Sverige bör därför kunna stödja rekommendationen.

Jag svarar gärna på frågor.

Anf.  39  BETTY MALMBERG (M):

Herr ordförande! Tack, statsrådet, för föredragningen! Vi har inget att erinra mot ståndpunkten, utan vi står bakom den. Vi tycker också att det är bra att regeringen har agerat för att få bort detta att man har gått ned för djupt i detaljer. Vi välkomnar regeringens agerande här.

Men jag har en fråga. Precis som statsrådet sa är det här en uppdatering av tidigare nyckelkompetenser. Vet statsrådet vad som har hänt med de tidigare? Har de implementerats i andra länders styrdokument? Sverige ligger långt framme, men har statsrådet någon kommentar till det? Jag frågar av ren nyfikenhet.

Anf.  40  TINA ACKETOFT (L):

Inte heller Liberalerna har någonting emot den svenska ståndpunkten. Man blir nästan lite rörd av alla vackra ord om fri rörlighet, ungdomsutbyte och så vidare som en framtidspotential, vilket vi naturligtvis ställer oss helhjärtat bakom.

Detta är mer ett medskick. Vi vet att unga romers situation i Europa inte är jämställd när det gäller tillgång till utbildning och påverkansmöjligheter. Unga romer är klart diskriminerade.

Jag vädjar till statsrådet att lyfta upp frågan speciellt som Bulgarien är ordförandeland.

Anf.  41  Statsrådet ANNA EKSTRÖM (S):

Som svar på Betty Malmbergs fråga kan jag bara meddela att det görs uppföljningar av nyckelkompetenserna och det arbete som nyckelkompetenserna finns inom. Jag kan inte i detalj redogöra för hur dessa uppföljningar har sett ut. Men de har legat till grund för den omarbetning som har gjorts av de nyckelkompetenser som ligger på bordet.

Jag kan konstatera att de nyckelkompetenser som finns beskrivna här ligger mycket väl i linje med det arbete som vi har gjort i Sverige, men också i linje med det arbete som har gjorts inom OECD:s utbildningssamarbete där det också – inom parentes sagt – har gjorts en hel del intressanta uppföljningar just av de nyckelkompetenser som är tvärgående. Men jag har ingen mer detaljerade information än så.

När det gäller romers situation är det en fråga som är mycket viktig i samtliga kontakter, framför allt mellan Sverige och Bulgarien. Just på den här dagordningspunkten tror jag dock inte att romers situation kommer att komma upp, utan det blir nog snarare på den rådspunkt som gäller ungdomsområdet som vi kommer att behandla lite senare.


Anf.  42  AMINEH KAKABAVEH (V):

Tack så mycket, ministern, och tack till ordföranden också!

Jag tycker att det är bra ståndpunkter som ministern och regeringen lyfter upp, men jag skulle gärna vilja att vi i Sverige går före andra länder, också med tanke på situationen kring metoo i USA, Europa och vårt eget land och att det i vår värdegrund och vision faktiskt ska stå om jämställdhetsintegrering och att skolan, idrotten, utbildningarna och alla offentliga arenor ska vara fria från sexuella trakasserier och påhopp.

Jag skulle gärna vilja göra det medskicket. Jag vet att jag har tjatat om det, men jag tror faktiskt att det är ett stort värde i att Sveriges feministiska utrikespolitik ska genomsyra vårt eget skrivande och våra formuleringar även i Europa och inom EU.

Det var min önskan och mitt medskick.

Anf.  43  Statsrådet ANNA EKSTRÖM (S):

Herr ordförande! Tack, Amineh Kakabaveh, för den frågan! Det här är ju en fråga som är både aktuell och väldigt viktig och som verkligen genomsyrar regeringens politik.

Jag skulle tro att den dagordningspunkt som vi är på väg emot – den andra punkten om att främja gemensamma värden, inkluderande utbildning och en europeisk dimension i undervisningen – är en sådan dagordningspunkt där den typen av frågor på ett naturligt sätt kommer in. Det råder absolut ingen tvekan om att regeringen står för inte bara en feministisk utrikespolitik utan också en feministisk politik.

Det här är alltså frågor som genomsyrar allt vi gör. Jag tackar för inspelet men ser från min utgångspunkt ingen anledning att ändra något i de texter som vi har lagt på EU-nämndens bord.

Anf.  44  ORDFÖRANDEN:

Sammanfattningsvis finner jag att det finns stöd för regeringens ståndpunkt.

Vi kommer nu till den dagordningspunkt som statsrådet Ekström nyss hänvisade till, nr 5, Rekommendation om att främja gemensamma värden, inkluderande utbildning och en europeisk dimension i undervisningen.

Anf.  45  Statsrådet ANNA EKSTRÖM (S):

Ordförande! Våra samhällen står inför en rad olika utmaningar, till exempel populism, främlingsfientlighet, nationalism, diskriminering, spridning av falska nyheter och felaktig information och radikalisering. Dessa faktorer kan utgöra allvarliga hot mot grunderna för våra demokratier genom att undergräva förtroendet för rättsstatsprincipen och för demokratiska institutioner.

I rekommendationen uppmanas medlemsstaterna därför att främja gemensamma värden, främja inkluderande utbildning, främja en europeisk dimension i undervisningen och att göra det möjligt för lärare att främja gemensamma värden och skapa inkluderande utbildning.

Regeringen bedömer att det arbete som bedrivs inom det svenska ut­bildningsväsendet gör att Sverige redan i dag lever upp till rekommenda­tionen och att inga ytterligare åtgärder för genomförande krävs. Regering­en menar vidare att rekommendationen sammanfaller väl med svenska prioriteringar och att Sverige därför bör kunna ge den sitt stöd.

Också här svarar jag förstås gärna på frågor.

Anf.  46  MARTIN KINNUNEN (SD):

Ordförande! Sverigedemokraterna har en avvikande mening från våra ledamöter i utbildningsutskottet. Vi har ingenting emot att man bekämpar falska nyheter och arbetar mot rasism och extremism, men vi uppfattar att det finns ett bias här gentemot EU-kritiker i det att man inte är tydlig med att felaktig information sprids från alla typer av politiska rörelser och att detta förekommer i såväl etablerade som oetablerade medier.

I vissa aspekter är det snarast EU självt som ska ses som ett hot mot demokratin i den meningen att man helt enkelt minskar det nationella inflytandet och flyttar beslutanderätt från länderna till ett överstatligt organ med minskad möjlighet till påverkan. Vi tycker att detta också borde påpekas. Det är i vissa stycken EU som motverkar en gemensam känsla av tillhörighet inom Europa.

Med detta anmäler jag avvikande mening.

Anf.  47  AMINEH KAKABAVEH (V):

Tack för föredragningen! Det är jättebra formulerat om vilken vision man har, och det är viktigt, men återigen: Ordet ”jämställdhet” finns någonstans, men det står ingenting om vad det innebär och hur det ska implementeras. Hur ska till exempel metoo-kampanjen kunna genomsyra och förändra attityder och värderingar när det gäller kvinnors, flickors och barns framtid och nutid?

Det räcker alltså inte bara med ordet ”jämställdhet”. Jag tycker att det nu är ett bra läge att lyfta upp detta. Det är inte obekant, och det är inte bara i vårt land, utan det här är en kampanj som fortgår internationellt.

Jag hoppas därför att våra formuleringar inte bara stannar vid ordet ”jämställdhet”. Vi främjar det, men vi ska också se på vilket sätt vi kan få ett samhälle fritt från sexuella trakasserier. Vi ska stärka barns och ungdomars gränser, både killars och tjejers, när det gäller vad man får och inte får göra. Jag tror att om inte vi gör det så kommer inga andra länder att göra det heller. Det är mitt medskick.

Anf.  48  Statsrådet ANNA EKSTRÖM (S):

Tack för synpunkterna! Jag kan bara konstatera att på den här punkten tycker nog regeringen och Sverigedemokraterna olika. Jag känner mig alldeles lugn och trygg med den formulering som finns i den här rådsslutsatsen och konstaterar också att den stöder sig tydligt på det fördrag som gäller för Europeiska unionen och den beskrivning som finns där av vilka värden som unionen ska bygga på.

Jag vill återigen tacka Amineh Kakabaveh för inlägget och säga att Sverige har i arbetet med de här rådsslutsatserna varit drivande för att jämställdhet ska ha en tydlig plats. Vi känner oss från regeringens sida nöjda med den formulering som finns och tycker att den ger en bra grund att arbeta vidare med ett jämställdhetsarbete helt i linje med de värden som finns beskrivna just i fördraget.

Hur det här ska genomföras är i stor utsträckning en fråga för nationell kompetens. Vi stöder oss på det som är fördragsenligt, och i fördraget är mycket av det som ska göras inom ramen för jämställdhetsarbete sådant som vi bestämmer om själva här i Sverige.

Anf.  49  ORDFÖRANDEN:

Jag finner sammanfattningsvis att det finns majoritet för regeringens ståndpunkt, med en avvikande mening från Sverigedemokraterna. Vi har också noterat att medskick från Vänsterpartiet.

Vi går vidare till dagordningspunkt 6, Slutsatser om vägen mot en vision om ett europeiskt område för utbildning.

Anf.  50  Statsrådet ANNA EKSTRÖM (S):

Ordförande! Även här har vi rådsslutsatser. På svenska blir det ungefär ”förverkligande av visionen om ett europeiskt utbildningsområde”.

De här rådsslutsatserna stakar ut vägen framåt för det arbete som berörs i Europeiska rådets slutsatser från december 2017 och som också diskuterades vid rådsmötet för utbildning i februari. Förslaget till rådsslutsatser betonar åtgärder för ökad rörlighet och utökat samarbete inom utbildningsområdet.

I förslaget ingår bland annat ett mer inkluderande Erasmusplus, vidareutveckling av den digitala kompetensen, bildandet av europeiska universitetsnätverk och ömsesidigt erkännande av kvalifikationer.

Under förhandlingarna fram till dessa rådsslutsatser har Sverige verkat för att slutsatserna ska hållas på en övergripande nivå och att den nationella kompetensen ska respekteras. Vi har också från svensk sida bevakat att slutsatserna inte föregriper den kommande förhandlingen om EU:s nästa fleråriga budgetram.

Regeringen välkomnar att utbildningens potential som drivkraft för jobb och social rättvisa och ett aktivt medborgarskap verkligen uppmärksammas inom EU. Regeringen delar också synen på att medborgarna i EU ska kunna studera, arbeta, resa och utbyta idéer utan att hindras av administrativa eller byråkratiska problem.

Regeringen välkomnar förslaget till rådsslutsatser som en vision om ett europeiskt utbildningsområde, men vi kommer att bevaka att eventuella förslag som kommissionen presenterar i linje med dessa rådsslutsatser inte kommer att innebära ökade kostnader för Sveriges eller EU:s budget.

Sammantaget bedöms utkastet till slutsatser, som alltså bland annat ska bidra till ökad rörlighet, sammanfalla väl med svensk utbildningspolitiks prioriteringar. Sverige bör därför kunna stödja dessa slutsatser.

Jag svarar naturligtvis gärna på frågor också på denna punkt.

Anf.  51  ORDFÖRANDEN:

Jag finner sammanfattningsvis att det finns stöd för regeringens ståndpunkt.

Då går vi till dagordningspunkt 7, Universitetens potential när det gäller regional tillväxt och främjande av entreprenörs- och innovationskompetens.

Anf.  52  Statsrådet ANNA EKSTRÖM (S):

Ordförande! Det är precis just det som riktlinjedebatten den här gången ska ägnas åt. Det här är ett av det bulgariska ordförandeskapets prioriterade områden.

Vi har från regeringens sida välkomnat temat för riktlinjedebatten, och vi kommer i det svenska inlägget att ta fasta på att det svenska innova­tionssystemet är någonting som har varit framgångsrikt och som bygger på en lång tradition av samverkan mellan lärosäten, näringsliv och offent­lig sektor, något som har skapat en hög grad av förtroende mellan aktörer­na och goda förutsättningar för nytänkande.

Våra svenska lärosäten har som bekant ett nationellt uppdrag, men de befinner sig också i ett regionalt och faktiskt också ett internationellt sam­manhang. Sverige måste ha lärosäten som kan vara en del i den internatio­nella forskningen och samtidigt dra nytta av denna forskning just i en re­gional kontext. För regeringen är det därför viktigt att högre utbildning och forskning finns tillgänglig i hela landet.

En faktor som kan dämpa tillväxten är bristen på kompetens. Det är någonting som gäller många politikområden, och det är inte minst viktigt här. Den mycket snabba omställningen på arbetsmarknaden kräver ju goda möjligheter till ett livslångt lärande, och för att behålla vår innovationskapacitet behöver samverkan mellan högre utbildning och arbetsmarknad fördjupas ytterligare. Det gäller inte minst på den regionala nivå som är tema för riktlinjedebatten.

Riktlinjedebatten kommer också att handla om hur så kallad smart specialisering kan stärka universitets och högskolors roll för innovation och utveckling. Smart specialisering betyder att flera aktörer – lärosäten, näringsliv, det offentliga – kraftsamlar inom områden som kan ge stor nytta. En sådan nära samverkan kan ge intressanta resultat och även öppna för nya affärsmöjligheter. Här finns stora möjligheter för universitet och högskolor både i Sverige och i övriga Europa att spela en viktig roll för utvecklingen regionalt men också i ett större sammanhang, och det är någonting som också kommer att lyftas fram i det svenska inlägget.

Anf.  53  BETTY MALMBERG (M):

Ordförande! Tack, statsrådet, för föredragningen! Jag var inte närvarande i utbildningsutskottet när de här ärendena föredrogs, men någonting som slår mig är att vi inte nämner institutssektorn. Det här är faktiskt någonting som Sverige också har fått kritik för från OECD, eller vi har snarare en förbättringspotential när det gäller att bli duktigare på att använda även institut och kanske inte bara lärosäten.

Därför vill jag fråga statsrådet huruvida det inte kunde vara lämpligt att också tillföra instituten. Den tidigare alliansregeringen liksom nuvaran­de regering har gjort satsningar på bland annat Rise, och detta skulle också möjliggöra ytterligare en aktör som är viktig i de här sammanhangen.

Anf.  54  TINA ACKETOFT (L):

Tack, statsrådet, för redogörelsen! Detta är ju ett område som är viktigt inte bara för EU utan också för Sverige: att vi ser till att få en större möjlighet till samverkan internationellt eller inom EU även på det här området.

Allt som statsrådet läste upp lät som ljuv musik i mina öron, förutom den sista meningen i texten som statsrådet inte läste upp och som säger att Sverige i debatten inte kommer att uttrycka stöd för kostnadsdrivande åtgärder. Jordbruksstöd och regionalstöd kanske vi kan dra in på, men är det någonstans som vi behöver investera är det just inom detta område.

Det kanske inte är det som är målsättningen, utan målsättningen är snarare att vi får en högre utväxling av det vi gör och av de insatta medlen.

Anf.  55  Statsrådet ANNA EKSTRÖM (S):

Jag kan säga till Betty Malmberg att det inte råder någon som helst tvekan om att institutssektorn är viktig, inte minst när det gäller just det vi ibland kallar triple helix – samverkan mellan det offentliga, näringslivet och forskningen.

Nu är hela temat för den här riktlinjedebatten just lärosäten och universitet och högskolor, och det temat kommer det svenska inlägget naturligtvis att hålla sig till. Jag kan dock försäkra att vi kommer att göra det på ett sådant sätt att vi inte på något sätt ger intrycket av att instituten inte har en viktig roll att spela i det här sammanhanget.

När det gäller Tina Acketofts fråga är Sveriges hållning att vi intar en position där vi är väldigt försiktiga med kostnadsdrivande förslag. Jag tror inte att det finns en enda rådskonstellation där man inte har väldigt goda idéer om vad som kan göras.

Vi närmar oss nu en budgetdiskussion, som inte ska diskuteras inom ramen för detta samråd. Men den linje regeringen kommer att driva kommer framför allt att vara att vi ska arbeta med omfördelning. Att flagga för eller sälla sig till de grupperingar som allmänt vill verka för ökade ambitioner på kostnadssidan tror jag inte att vi kommer att göra på något rådsområde.

Men jag är nu ute och tassar långt utanför mitt eget kompetensområde och vill inte stöta mig med min kollega, EU-ministern, så jag stannar nog där.

Anf.  56  ORDFÖRANDEN:

Då konstaterar jag att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning.

Då är det dagordningspunkt 8, Slutsatser om ungdomars roll i uppbyggnaden av ett tryggt, sammanhållet och harmoniskt samhälle i Europa.

Anf.  57  Statsrådet ANNA EKSTRÖM (S):

Herr ordförande! Den punkt vi nu kommer in på gäller rådsslutsatser om ungdomars roll i uppbyggnaden av ett tryggt, sammanhållet och harmoniskt samhälle i Europa – ursäkta upprepningen.

I de här rådsslutsatserna konstateras att ungdomar är viktiga för att bygga demokrati, skapa social sammanhållning och främja europeiska värden. I många EU-länder utmanas dock detta av problem. Det handlar om ungdomsarbetslöshet. Det handlar om social exkludering. Det kan också handla om radikalisering.

I dessa rådsslutsatser bjuds därför medlemsstaterna, kommissionen och den europeiska utrikestjänsten in för att inom sina respektive områden bland annat främja tvärsektoriellt samarbete, mobilitet och kontakter mellan ungdomar över nationsgränser och att särskilt beakta förutsättningarna för unga med färre möjligheter.

Regeringen välkomnar rådsslutsatserna. Unga har en viktig roll att spe­la när det gäller att skapa trygga och sammanhållna samhällen. Regeringen ser positivt på att öka ungdomars engagemang i de stora uppgifter som samhället står inför.

Regeringen bedömer att de insatser som redan görs i Sverige är tillräckliga för att möta den inriktning som föreslås. Regeringen föreslår att Sverige ska stödja förslaget till rådsslutsatser. Jag vill som vanligt påpeka att rådsslutsatserna inte är rättsligt bindande utan mer ska ses som en rekommendation.

Jag svarar gärna på frågor.

Anf.  58  AMINEH KAKABAVEH (V):

Ordförande! Tack, ministern, för redogörelsen! Jag tycker att det är väldigt bra och viktigt att regeringen lyfter fram dessa dimensioner och förslag. Men här tänker jag också säga att ungdomar faktiskt har kön. Det finns tjejer och killar.

Vi utgör halva befolkningen. Det är väldigt viktigt att det ska genomsyra detta. Ungdomar är också rika och fattiga, till exempel, som Tina var inne på tidigare. Det finns romska barn och fattiga invandrare eller svenska barn eller barn i andra länder. Förutsättningarna ser olika ut.

Det är jättefint och tjusigt formulerat. Jag vet att visionen är att det ska vara så, men för att vi ska komma dit måste vi också lyfta upp detta. Jag vet att i nästa punkt kommer prioriteringar upp. Där kan man faktiskt lyfta upp samma saker som jag pratar om: att det ska stå både tjejer och killar, flickor och pojkar. Även de som inte har möjlighet att hävda sig och som inte har rika föräldrar eller som tillhör minoriteter tycker jag att det vore väldigt viktigt att ha med. Det är ett medskick.

Anf.  59  TINA ACKETOFT (L):

Jag upprepar egentligen det jag sa under den förra rubriken om utbildning – att vi tillgodoser allas lika tillgång till utbildningsområdet. Det är lika viktigt här när det gäller påverkansmöjligheter. Det är viktigt att lyfta upp det.

Statsrådet säger att vi gör tillräckligt i Sverige när det gäller ungdomars påverkansmöjligheter. Det skulle jag nog ställa mig tvekande till, för det finns fortfarande mycket vi kan göra här. Det gäller till exempel just romers möjlighet att delta på ett aktivt och likvärdigt sätt som andra medborgare i detta land.

Jag tror också att det är viktigt att vi tänker på alla de ungdomar som befinner sig på flykt i EU. Ska vi på något sätt stabilisera vår tillvaro behöver de ungdomarna också känna att de har en möjlighet att påverka.

Anf.  60  MARTIN KINNUNEN (SD):

Sverigedemokraterna har även i den här frågan en annan syn än reger­ingen på hur man bör arbeta vad gäller inkludering. Vi delar såklart uppfattningen om behovet av inkludering av unga i samhället för att säkra framtida stabilitet. Dock håller vi inte med om det resonemang som förs i rådsslutsatserna. Vi ser inte ett tydligt samband: att pluralistiska samhällen leder till stabilare och mer fredliga samhällen.

Det är viktigt att skapa sammanhållning och trygghet i sin egen kultur för att bygga självförtroende och på så vis visa styrka för att kunna möta andra kulturer med värdighet och respekt. Det gäller även de som bosätter sig i andra länder än sitt ursprungsland: att förstå kulturen i det nya landet och anpassa sig efter det aktuella landets rådande normer och värderingar.

I och med att vi inte kan instämma i det resonemang som förs i dokumentet kan vi heller inte instämma i regeringens föreslagna ståndpunkt och anmäler därmed avvikande mening.

Anf.  61  Statsrådet ANNA EKSTRÖM (S):

Till Amineh Kakabaveh kan jag säga att det också här är en självklarhet: För en regering som har en feministisk agenda är faktiskt de principer som jämställdheten vilar på något som genomsyrar alla slutsatser och all politik.

Vi är dock lite försiktiga med att i texten nämna alla möjliga grunder som kan finnas för olikabehandling. Den listan riskerar att bli mycket lång. Därför har vi stött de formuleringar som finns i rådsslutsatserna, och vi har i våra egna texter valt att skriva att vi särskilt beaktar förutsättningarna för unga med färre möjligheter.

Alternativet är att ha en text som blir oerhört lång, eftersom jag kan tänka mig många sätt att beskriva olika unga människor som har ett extra behov av inflytande och delaktighet. Det är skälet till att vi har valt att formulera det på ett annorlunda sätt än vad Amineh Kakabaveh föreslår. Men jag kan försäkra att det inte finns någon skillnad när det gäller ambi­tionen.

Samma sak säger jag till Tina Acketoft. Vi håller nog hellre texten på denna nivå. Vi markerar att detta är någonting som ska genomsyra arbetet, men vi vill inte ange alla de många olika grunder som kan finnas till olika­behandling.

Jag kan också försäkra Tina Acketoft att jag, när det gäller ungdomars möjligheter och förutsättningar, nog är stolt men inte nöjd. Detta ska nog inte tolkas som att vi tycker att vi har nått hela vägen fram.

Till Martin Kinnunen får jag säga: Också på denna punkt är vi nog i sak inte bara oense utan rejält oense, även om jag vill betona att det inte råder någon som helst skillnad när det gäller skyldigheten för alla att uppfylla svensk lagstiftning. Det är en självklarhet att alla ska uppfylla svensk lagstiftning, men i övrigt är vi nog oense på den här punkten.

Anf.  62  AMINEH KAKABAVEH (V):

Tack för svaret! Jag vill inte förlänga diskussionen, men det står bara ungdomar tiotals gånger. Kunde det inte stå pojkar och flickor, till exempel? Ungdomar är väldigt generellt. Man nämner det i allmänna ordalag utan att precisera. Detta är viktigt. Jag tror inte att det blir en mening mer om man i en sådan viktig text ändå skulle precisera pojkars och flickors lika möjligheter, var de än bor. Oavsett var de bor ges de möjlighet att leva i ett inkluderande och blandat samhälle. Då skulle man ha med det.

Det spelar ingen roll vad vi säger om våra texter inte genomsyras av detta. Det gäller till exempel vårt kön. Vi är mer än halva samhället. Jag vill inte bråka om det, men jag tycker att det är konstigt att flickor och pojkar inte är med när man pratar om de här viktiga sakerna.

Anf.  63  AZADEH ROJHAN GUSTAFSSON (S):

Tack, statsrådet, för föredragningen! Jag vill bara svara lite grann på det som Amineh Kakabaveh säger här: att begreppet ungdomar inte skulle inkludera andra. Jag tror snarare tvärtom. Jag tror att det är det som inkluderar andra. Att säga flickor och pojkar är snarare exkluderande, för det finns faktiskt de som inte definierar sig som vare sig flicka eller pojke. När vi säger ungdomar inkluderar vi fler än om vi skulle definiera personer som tjejer och pojkar. Jag tror att det är viktigt att vi håller oss till de generella begrepp som finns.

Anf.  64  ORDFÖRANDEN:

Då är det kanske lockande att hamna i en debatt om ords betydelse, men det ska vi inte göra i dag. Däremot får man tycka till om regeringens ståndpunkt.

Sammanfattningsvis finner jag att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt och en avvikande mening från SD.

Vi går vidare på rådsdagordningen, och då handlar det om slutsatser om ungdomarnas roll.

Anf.  65  Statsrådet ANNA EKSTRÖM (S):

Herr ordförande! I de här rådsslutsatserna konstateras det att fri rörlighet är en grundläggande princip inom EU. Rörlighet ger unga kunskaper och förmågor. Den ökar förståelsen för den europeiska identiteten, och den är viktig för professionell och personlig utveckling.

Unga ska ges möjligheter att leva i ett inkluderande samhälle där de verkligen kan bidra. Därför bjuds medlemsstaterna bland annat in för att främja ungas deltagande i samhällslivet, tvärsektoriella partnerskap och erfarenhetsutbyte mellan olika länder.

Regeringen välkomnar dessa rådsslutsatser. Rörligheten, som arbetskraften har, kommer att öka i takt med ökad digitalisering och i takt med teknikutvecklingen i samhället. Och unga bör kunna röra sig fritt för att utveckla sig och sina förmågor.

Gruppen ungdomar är dock heterogen. Denna mångfald tycker vi bör bejakas. Genom att främja alla ungdomars deltagande och etablering i samhällslivet kan det göras attraktivt för unga att också återvända till eller på annat sätt bidra till det ursprungsland som de har kommit ifrån, liksom till mottagarlandet.

Regeringen bedömer att de insatser som redan görs i Sverige är tillräckliga för att möta den inriktning som föreslås, och man föreslår att Sverige ska stödja förslaget till rådsslutsatser. Det är också här så att rådsslutsatserna inte är rättsligt bindande utan bör ses som rekommendationer.

Anf.  66  OLOF LAVESSON (M):

Ordförande! Det är ingen hemlighet att vi tycker att EU ska ha en ganska begränsad roll när det handlar om just ungdomspolitiken. Däremot är den fria rörligheten en grundläggande princip för Europeiska unionen. Det är min klara uppfattning att den pluralism och mångfald som finns inom Europa också är unionens största tillgång. Därmed har vi inga andra synpunkter än de som framförs i ståndpunkten. Vi står bakom den.

Sedan vill jag allmänt säga, på denna punkt liksom den förra och den kommande, att det också är vår övertygelse att de bästa verktyg som finns för ungas inkludering och delaktighet handlar om tillgången till utbildning, arbete och bostad. Jag vet att regeringen har med detta i ståndpunkten på nästkommande punkt, men jag poängterar detta redan nu. Då behöver jag inte upprepa det sedan.

Anf.  67  MARTIN KINNUNEN (SD):

Från Sverigedemokraternas sida vill vi understryka vikten av att detta är en nationell angelägenhet och en fråga som inte borde hanteras på EU-nivå. Vi är såklart positiva till att man utbyter idéer och erfarenheter på ungdomsområdet. Det behöver man inte göra i de här formerna. EU har sina tentakler ute inom alltför många områden. Detta är ett sådant område som man skulle kunna kapa. Det här kostar tid, energi och pengar, även om det inte handlar om rättsligt bindande beslut.

Något som vi reagerar på i denna fråga är väl de skrivningar som finns om att skapa vad vi uppfattar som en konstgjord europeisk identitet. Vi anser inte att effekter som åsyftar att skapa en sådan identitet bör användas för att motverka insatser på ungdomsområdet, utan insatser ska motiveras utifrån de effekter de har för ungdomars situation.

Med anledning av det anmäler vi avvikande mening.

Anf.  68  Statsrådet ANNA EKSTRÖM (S):

Jag tackar för synpunkterna.

Anf.  69  ORDFÖRANDEN:

Då finner jag sammanfattningsvis att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt och en avvikande mening från Sverigedemokraterna.

Vi går vidare till riktlinjedebatt om framtida prioriteringar för EU:s ungdomspolitik.

Anf.  70  Statsrådet ANNA EKSTRÖM (S):

Den sista diskussionspunkten på dagordningen för min del är nr 10, Framtida prioriteringar för EU:s ungdomspolitik. Skälet till att det tas upp är att ramverket för det europeiska samarbetet på ungdomsområdet, som togs fram under det svenska ordförandeskapet 2009, upphör vid årets slut.

Regeringen välkomnar det underlag som ordförandeskapet har lagt fram. Det är en bra vägledning för ministrarnas diskussion. Regeringen menar att grunden för att unga ska kunna inkluderas i unionens utveckling är en politik som gynnar ungas levnadsvillkor. Regeringen kommer därför i debatten att utgå från målen för den nationella ungdomspolitiken, det vill säga att alla ungdomar ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och inflytande över samhällsutvecklingen. Regeringen kommer vidare att understryka vikten av att alla unga inkluderas. Det är viktigt att unga känner att de kan och vill påverka. Därför bör resultatet av de ambitiösa konsultationer som genomförts med ungdomsorganisationer ges tyngd i formulerandet av kommande prioriteringar.

Det var alla tre punkterna på dagordningen när det gäller ungdomspolitiken.

Anf.  71  ORDFÖRANDEN:

Då kan jag konstatera att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning.

Slutligen har vi punkt 11, Övriga frågor. Där tolkar jag det som att statsrådet inte har något hon önskar tillägga.

Då får vi tacka statsrådet Ekström för medverkan vid dagens EU-nämndssammanträde och önska henne och hennes medarbetare en trevlig helg.

Anf.  72  Statsrådet ANNA EKSTRÖM (S):

Tack detsamma!


§ 3  Utbildning, ungdom, kultur och idrott

Statssekreterare Per Olsson Fridh

Återrapport från möte i Europeiska unionens råd för utbildning, ungdom och kultur den 20–21 november 2017

Återrapport från informellt ministermöte den 28 februari 2018

Information och samråd inför möte i Europeiska unionens råd för utbildning, ungdom och kultur den 22–23 maj 2018

Anf.  73  ORDFÖRANDEN:

Vi välkomnar statssekreterare Per Olsson Fridh till dagens EU-nämndssammanträde och går direkt till återrapporter från möte i rådet den 20–21 november 2017 och informellt ministermöte den 28 februari. En skriftlig återrapport har varit utskickad. Är det något som statssekreteraren önskar tillägga?

Anf.  74  Statssekreterare PER OLSSON FRIDH:

Kul att vara här! Nej, inget utöver de skriftliga rapporterna har jag att återrapportera.

Anf.  75  ORDFÖRANDEN:

Då går vi in på rådets dagordning nr 12, Slutsatser om behovet att framhäva kulturarvet i EU:s politik.

Anf.  76  Statssekreterare PER OLSSON FRIDH:

Herr ordförande! Det bulgariska ordförandeskapet har på kulturområdet valt att uppmärksamma kulturarvets roll på olika sätt. I rådsslutsatserna vill man synliggöra det stöd och de insatser som redan finns på EU:s övriga politikområden och öka medvetenheten om kulturarvet genom detta.

Vi noterar att rådsslutsatserna syftar till att tydliggöra kulturarvets roll på andra områden än det avgränsat kulturpolitiska. Samtidigt vill regering­en understryka vikten av att vi inte föregriper förhandlingarna om EU:s nästa fleråriga budgetram och av att detta inte får några negativa effekter för långtidsbudgeten.

Vi känner igen det här greppet från tidigare ordförandeskap – hur man talar om kulturens roll i utrikesfrågor och sådant. Vi känner också till EU:s kompetens. Det gör att det ofta är på detta sätt som ordförandeskapen lyfter upp kulturfrågorna.

Vår bedömning är att de föreslagna rådsslutsatserna håller sig inom EU:s kompetens på kulturområdet i enlighet med artikel 167 i fördraget. Vi föreslår att Sverige ställer sig bakom antagandet av dessa rådsslutsatser.

Anf.  77  ORDFÖRANDEN:

Jag finner sammanfattningsvis att det finns stöd för regeringens ståndpunkt.

Vi går vidare till dagordningspunkt 13, Vägen framåt: en långsiktig vision för kulturens bidrag till EU efter 2020.

Anf.  78  Statssekreterare PER OLSSON FRIDH:

Det bulgariska ordförandeskapet har föreslagit att vi ska ha en riktlinjedebatt, där kulturministrarna ska kunna redogöra för sina visioner om kulturens roll och bidrag till EU efter 2020.

Återigen är regeringens utgångspunkt att inte föregå de förhandlingar som ska ske om EU:s långtidsbudget. Därför föreslår vi att det svenska inlägget ska utgå från de av riksdagen antagna kulturpolitiska målen: att kulturen ska vara en dynamisk och utmanande obunden kraft med yttrandefriheten som grund och att alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet.

I denna debatt vill vi särskilt framhålla att kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling och att vi ska ha respekt för kulturens egenvärde och värnandet av den konstnärliga friheten och yttrandefriheten. Det kan vara särskilt viktigt att vi lyfter fram det givet att det är värden som utmanas på kultursidan i en del medlemsstater. Det är också något som kan stärkas genom att vi har ökad samverkan mellan kulturen och andra politikområden i EU-arbetet i linje med de tidigare rådsslutsatserna.

Vi kan välkomna denna diskussion, men vi avser att betona att kulturen huvudsakligen är en nationell kompetens i EU-arbetet.

Anf.  79  TINA ACKETOFT (L):

Jag hade inte tänkt säga så mycket eftersom jag välkomnar regeringens förslag till ståndpunkt. Men det man lyfter fram här, den konstnärliga friheten som en del av yttrandefriheten, tror jag att det är oerhört viktigt att vi bevakar. Det vet jag att vi har haft diskussioner om tidigare, så vi är samstämmiga där, men man bör i alla lägen försöka föra fram betydelsen av det.

Anf.  80  MARTIN KINNUNEN (SD):

Från Sverigedemokraternas sida vill vi fortsätta betona att kulturpolitiken är en nationell angelägenhet. Det är ingenting man borde diskutera i de här formerna på EU-nivå, vilket också kostar tid och energi och därmed pengar.

Något som vi reagerar på är de skrivningar som finns angående utmaningar och problem man vill arbeta med för att stärka den europeiska identiteten för att bland annat motverka regionalism, nationalism och något man kallar populism. Vi motsätter oss sådana skrivningar. De har en federalistisk utgångspunkt, där man vill stärka den europeiska identiteten på bekostnad av den nationella.

Nationalism är inget problem, enligt vår mening. Följaktligen ifrågasätter vi den konstgjorda europeiska identiteten. Vi anser att det är bra att vara stolt över sin egen kultur. Det skapar goda möjligheter till samverkan och interaktion med andra kulturer och kan stärka stabiliteten i Europa.

Med anledning av detta anmäler vi avvikande mening.

Anf.  81  Statssekreterare PER OLSSON FRIDH:

Jag kan inte hålla med dig mer, Tina Acketoft, om ditt uttalande.

Ledamoten från Sverigedemokraterna hänvisar till en text som kommer från ordförandeskapet. Där har jag inga andra kommentarer.

Anf.  82  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns majoritet för regeringens här redovisade inriktning och en avvikande mening från Sverigedemokraterna.

Då har vi punkt 16, Övriga frågor. Finns det något som statssekreteraren önskar tillägga?

Anf.  83  Statssekreterare PER OLSSON FRIDH:

Jag har inga särskilda kommentarer till de informationspunkter som finns under Övriga frågor.

Anf.  84  ORDFÖRANDEN:

Då får vi tacka statssekreteraren och hans medarbetare för medverkan vid dagens sammanträde och önska dem en trevlig helg när den kommer.

Anf.  85  Statssekreterare PER OLSSON FRIDH:

Detsamma från oss!


§ 4  Utbildning, ungdom, kultur och idrott

Socialminister Annika Strandhäll

Återrapport från möte i Europeiska unionens råd för utbildning, ungdom och kultur den 20–21 november 2017

Information och samråd inför möte i Europeiska unionens råd för utbildning, ungdom och kultur den 22–23 maj 2018

Anf.  86  ORDFÖRANDEN:

Vi hälsar socialminister Annika Strandhäll välkommen till dagens EU-nämndssammanträde.

Först på dagordningen har vi återrapport från möte i rådet den 20−21november 2017. Den har varit utsänd skriftligt. Är det något som socialministern önskar tillägga?

Anf.  87  Socialminister ANNIKA STRANDHÄLL (S):

Nej, inte om ni inte specifikt önskar det.

Anf.  88  ORDFÖRANDEN:

Då går vi in på rådsdagordningen. Där har vi först dagordningspunkt 14, Slutsatser om främjande av EU:s gemensamma värden genom idrotten.

Anf.  89  Socialminister ANNIKA STRANDHÄLL (S):

Herr ordförande! Jag vill inledningsvis informera nämnden om att Sverige vid rådsmötet i Bryssel den 23 maj kommer att representeras av ambassadör Åsa Webber, då jag inte har möjlighet att närvara.

Det bulgariska ordförandeskapet har valt att ta fram slutsatser från rådet om främjande av EU:s gemensamma värden genom idrotten. Med EU:s gemensamma värden avses i utkastet till slutsatser de värden som inkluderas i artikel 2 i fördraget om Europeiska unionen som gemensamma för medlemsstater i ett samhälle som kännetecknas av mångfald, icke-diskriminering, tolerans, rättvisa, solidaritet och principen om jämställdhet mellan kvinnor och män. Dessa värden är människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna, inklusive rättigheter för personer som tillhör minoriteter.

Slutsatserna framhåller att unionen ska bidra till att främja europeiska idrottsfrågor och då ska beakta idrottens specifika karaktär, dess strukturer som bygger på frivilliga insatser samt dess sociala och pedagogiska funk­tion.

I slutsatserna uppmanas medlemsstaterna bland annat att vidta åtgärder för att undersöka och stödja initiativ och insatser som främjar idrotten som ett sätt att utveckla social, medborgerlig och interkulturell kompetens för personer i alla åldrar, oberoende av deras könstillhörighet och bakgrund.

Statssekreterare Agneta Karlsson överlade med kulturutskottet den 3maj om utkastet till slutsatser, och det fanns då stöd för regeringens ståndpunkt.

Regeringen har också i beredningen inhämtat synpunkter från Riks­idrottsförbundet, som har förklarat sig nöjt med texten.

Det har i förhandlingarna funnits bred uppslutning kring ordförande­skapets initiativ. Regeringen anser att utkastet till slutsatser om främjande av EU:s gemensamma värden genom idrotten är balanserat och värnar idrottsrörelsens självständighet. Regeringens bedömning är att de före­slagna slutsatserna håller sig inom EU:s kompetens på idrottsområdet så som den är uttryckt i artikel 165 i fördraget om EU:s funktionssätt och föreslår därför att Sverige ställer sig bakom antagandet och slutsatserna om främjandet av EU:s gemensamma värderingar inom idrotten.

Anf.  90  MARTIN KINNUNEN (SD):

Ordförande! Vi har en annan mening än kulturutskottet angående rådsslutsatserna, som enligt vår mening är alltför omfattande. Detta handlar om nationell kompetens, som inte borde hanteras på EU-området. Jag hänvisar till det och anmäler avvikande mening.

Anf.  91  ORDFÖRANDEN:

Då finner jag sammanfattningsvis att det finns majoritet för regeringens ståndpunkt och en avvikande mening från Sverigedemokraterna.

Vi går vidare till dagordningspunkt 15, Elitidrottens kommersialisering och den europeiska idrottsmodellens hållbarhet – Riktlinjedebatt.

Anf.  92  Socialminister ANNIKA STRANDHÄLL (S):

Herr ordförande! Vid rådsmötet har ordförandeskapet aviserat en rikt­linjedebatt om kommersialiseringen av elitidrotten och den europeiska idrottsmodellens hållbarhet. Statssekreterare Agneta Karlsson informera­de kulturutskottet den 3 maj om den kommande diskussionen vid rådsmö­tet.

Ordförandeskapet har cirkulerat ett bakgrundsunderlag till medlemsstaterna där det konstateras att den europeiska idrottsmodellen är en viktig kraft i Europa. Ordförandeskapet konstaterar vidare att modellen utmanas av starka kommersiella intressen och bjuder in till diskussion om de utmaningar som kommersialisering av elitidrott medför på en sammanhållen idrott, som är en viktig del av den europeiska idrottsmodellen.

Mot bakgrund av detta lyfter ordförandeskapet särskilt fram två diskussionsfrågor. Den första frågeställningen är: Utmanar den snabba kommersialiseringen och globaliseringen av elitidrotten den europeiska modellen för idrotten? Skapar koncentrationen av intäkter till få elitklubbar och toppeliten problem för mindre publika idrotter och mindre klubbar? Hur påverkar detta förhållandet mellan idrottsklubbar och deras lokala förankring?

Den andra frågeställningen är: Hur kan dessa frågor adresseras givet eventuell påverkan på samhällen lokalt och regionalt? Har regeringarna en skyldighet att intervenera? Det är de två frågeställningarna.

Herr ordförande! Jag vill peka på ett par saker som föreslås vara vägledande för det svenska inlägget. Dels är det att även om den europeiska idrottsmodellen kan skilja sig åt mellan medlemsstaterna till vissa delar finns det gemensamma principer. Det är viktigt att idrottsmodellen bygger på en sammanhållen elit- och breddidrott som är demokratisk, öppen och inkluderande utan enskilda vinstintressen.

Modellen förutsätter att god styrning, etiska regler och en öppenhet för nya medlemmar kännetecknar all verksamhet i respektive organisation. Idet ingår insatser för stärkt jämställdhet och inkludering av personer med funktionsnedsättning. Regeringen anser inte att det är ett problem att idrotten genererar pengar så länge dessa används för att ytterligare stärka idrotten. Kommersiella intressen måste kunna finnas, men de får inte gå före idrottsorganisationernas eller deras medlemmars intressen.

Exempel på hur idrottens olika nivåer kan hållas samman är fotbollens regler för när en enskild spelare byter klubb och den överlåtelse av spelarkontrakt mellan klubbar som sker därigenom. Då distribueras en del av överlåtelsebeloppet till de klubbar som har varit med och fostrat fotbolls­talangen.

Regeringen anser att den europeiska idrottsmodellen ska värnas och att ansvaret för idrotten även i fortsättningen ska finnas hos idrotten själv. Detta förutsätter emellertid att idrotten är ansvarstagande och lever upp till den europeiska idrottsmodellen. Medlemsstaterna och EU bör stödja och ge prioritet till en ansvarstagande idrott som lever upp till de grundläggan­de värden som är en bärande del av den europeiska idrottsmodellen. Det är den ingång som vi skulle vilja ha från Sveriges sida.

Anf.  93  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning.

Vi går över till dagordningspunkten Övriga frågor. Finns det något där som socialministern önskar tillägga?

Anf.  94  Socialminister ANNIKA STRANDHÄLL (S):

Nej, inte i dag.

Anf.  95  ORDFÖRANDEN:

Då får vi tacka socialministern och hennes medarbetare för medverkan vid dagens EU-nämndssammanträde och önska er en trevlig helg.

Anf.  96  Socialminister ANNIKA STRANDHÄLL (S):

Tack detsamma!


§ 5  Utrikes frågor – utveckling

Statsrådet Isabella Lövin

Återrapport från möte i Europeiska unionens råd för utrikes frågor – utveckling den 11 december 2017

Återrapport från informellt ministermöte den 20 februari 2018

Information och samråd inför möte i möte i Europeiska unionens råd för utrikes frågor – utveckling den 22 maj 2018

Anf.  97  ORDFÖRANDEN:

Vi hälsar statsrådet Isabella Lövin och hennes medarbetare välkomna till dagens EU-nämndssammanträde.

Först på den gemensamma dagordningen har vi återrapport från möte i rådet den 11 december 2017 och en återrapport från informellt ministermöte den 20 februari 2018. Skriftliga rapporter har sänts ut. Är det något som statsrådet önskar tillägga?

Anf.  98  Statsrådet ISABELLA LÖVIN (MP):

Ordförande! God förmiddag till nämnden! Nej, jag har ingenting att tillägga utöver den skriftliga rapporten från FAC utveckling den 11 december om det inte finns några frågor.

Anf.  99  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för återrapporterna. Det föreligger inga frågor, så vi går vidare på rådsdagordningen.

Först har vi punkt 3, Aktuella frågor. Önskar statsrådet ge någon information där?

Anf.  100  Statsrådet ISABELLA LÖVIN (MP):

Vårens formella FAC utveckling äger rum den 22 maj i Bryssel. Tyvärr har jag förhinder att delta, men statssekreteraren för internationellt utvecklingssamarbete Ulrika Modéer deltar i mitt ställe.

Mötet inleds med en informell lunch på temat jämställdhet och utveck­ling. I linje med regeringens feministiska utrikes- och utvecklingspolitik och i ljuset av ett dystrare omvärldsläge stöder och uppmuntrar regeringen EEAS och kommissionens arbete med jämställdhet och kvinnors och flickors åtnjutande av de mänskliga rättigheterna inklusive sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter.

Vid min genomgång i dag kommer jag att följa den ordning som ni har i den kommenterade dagordningen framför er.

Anf.  101  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen.

Vi går in på dagordningspunkt 4, EU:s förvaltningsfond för nödåtgärder i Afrika.

Anf.  102  Statsrådet ISABELLA LÖVIN (MP):

Den första dagordningspunkten är The EU Emergency Trust Fund for Africa. Inga rådsslutsatser förväntas. Diskussionen förväntas fokusera på genomförandet av fonden inklusive finansiella aspekter. Regeringen välkomnar att en diskussion hålls om fondens arbete då vi närmar oss halvtid för dess mandat. Regeringen har ett generellt stöd för arbetet med fonden och välkomnar de framsteg som gjorts hittills. Samtidigt ser vi att fonden har ställts inför flera utmaningar. Bland annat har igångsättandet av projekt tagit längre tid än väntat.

I arbetet med fonden har regeringen genomgående drivit tre saker och fortsätter att driva dem. Den första är att tyngdpunkten fortsatt ska vara att hantera grundorsakerna till irreguljär migration och tvångsfördrivning. Den andra är att insatserna ska vara förenliga med OECD:s ODA-regler. Den tredje är att projekten ska ha ett nationellt och lokalt ägarskap.

I det fortsatta arbetet med grundorsaker bör särskilt tematiskt fokus vara på resiliens, ekonomiska möjligheter, utbildning, jämställdhet och respekt för mänskliga rättigheter. Regeringen välkomnar även att civilsamhällets erfarenheter och kunskap tas i beaktande i ökad utsträckning. Vid FAC kommer regeringen även att understryka vikten av att betrakta fonden ur ett långsiktigt perspektiv och som en del av en bredare utvecklingspolitisk arkitektur. Mervärde och komplementaritet måste framgå i en strategisk ansats där andra initiativ och instrument inkluderas.

Under mötet förväntas kommissionen även att redogöra för den finansiella situationen för fonden. För närvarande är ett utökat svenskt bidrag till fonden inte aktuellt. I stället ser regeringen över möjligheten att stötta strategiska insatser på lokal eller regional nivå. Därutöver kan nämnas att regeringen ger ett omfattande kärnstöd till UNHCR och har fördubblat kärnstödet till IOM.

Regeringen ser slutligen fram emot att ta del av revisionsrättens utvärdering av fonden som beräknas komma i slutet av 2018 samt den internutvärdering som beräknas komma under 2019. Det är därefter viktigt att se hur slutsatserna från de här rapporterna kan införlivas i arbetet.

Anf.  103  ORDFÖRANDEN:

Jag kan konstatera att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning.

Vi går vidare till dagordningspunkt 5, Post-Cotonou.

Anf.  104  Statsrådet ISABELLA LÖVIN (MP):

Ordförande! Den andra dagordningspunkten berör post-Cotonou där kommissionen förväntas presentera läget vad gäller EU:s förhandlings­mandat för efterföljande Cotonouavtal som förväntas antas vid FAC utrikes den 28 maj. Inga rådsslutsatser förväntas vid FAC utveckling.

Regeringen anser att utgången av Cotonouavtalet skapar goda förut­sättningar för att modernisera relationen till regionerna och ytterligare stär­ka samarbetet mellan AVS-länderna och EU. Regeringen är positiv till att avtalet går mot ett bredare politiskt associeringsavtal med fokus inte bara på utveckling utan också fred och säkerhet, migration, ekonomisk utveck­ling, miljö och klimat samt handel. Regeringen anser dock att utveckling även framgent kommer att behöva vara i fokus och ser positivt på ett för­djupat ekonomiskt samarbete.

I de diskussioner som har förts om förhandlingsmandatet har reger­ingen drivit och fått stort genomslag för våra många prioriteringar och starka skrivningar om mänskliga rättigheter, demokrati och fattigdomsperspektiv. Mandatet genomsyras nu av stärkta skrivningar om jämställdhet, SRHR, kvinnors roll för fred, kopplingen klimat och konflikt, anständiga arbetsvillkor, socialt ansvarstagande, civilsamhället, skydd av världshaven och förnybar energi. Agenda 2030 återspeglas tydligt i mandatet, mycket tack vare svenskt påverkansarbete.

EU:s ansats är att i mandatet förtydliga möjligheten för icke-AVS-länder att ansluta sig till avtalet. Det innebär att avtalet kommer att kunna breddas till att inkludera länder i exempelvis Nordafrika som i dag inte är del av det nuvarande avtalet.

Regeringen stöder ansatsen om ökat fokus på regionala partnerskap. Vi menar att detta skapar förutsättningar för en mer sammanhängande dialog med respektive region, särskilt på den afrikanska kontinenten som helhet. Regeringen har även understrukit vikten av att relevanta regionala organisationer, särskilt Afrikanska unionen, ges möjlighet att delta i kommande förhandlingar. Regeringen verkar för att migrationsrelaterade skrivningar ska vara välbalanserade för att främja en konstruktiv dialog i förhandlingarna med AVS-länderna.

Anf.  105  MARKUS WIECHEL (SD):

Herr ordförande! I stort instämmer Sverigedemokraterna i mycket av det som sagts, men jag har ändå en fråga. Vi menar att frågan om bekämpning av irreguljär migration bör ha en central roll i ett nytt avtal, och konkreta och effektiva åtgärder bland annat när det gäller att underlätta återtagande av icke-EES-medborgare bör vara en förutsättning för ett nytt avtal och för att det ska kunna komma till stånd.

Min fråga till ministern är om det här är någonting som man avser att driva.

Anf.  106  TINA ACKETOFT (L):

Tack så mycket för redogörelsen! Jag vill av ren nyfikenhet fråga angående SRHR: Var det svårt att få in skrivningar om SRHR? Vi har ju tidigare haft ganska tuffa bataljer för att över huvud taget få ett omnämnande av det. När man säger att det nu har en mer framträdande roll kan det betyda ungefär vad som helst. Vad lägger man i uttrycket ”en mer framträdande roll” i just den här frågan?

Anf.  107  Statsrådet ISABELLA LÖVIN (MP):

Tack för frågorna! Markus Wiechel undrar om migration. Det här är givetvis en viktig fråga för världen och för unionen i synnerhet. Sverige har stått upp för skrivningar om de positiva effekterna av migration med referenser till legal migration men naturligtvis också att man måste ha en hållbar inställning till hur vi ska kunna klara av den irreguljära migra­tionen.

Det är viktigt att vi har en balanserad skrivning kring de här frågorna för att också kunna ha en jämställd dialog med AVS-länderna, vilket är själva förutsättningen för att Cotonouavtalet och det fortsatta post-Cotonousamarbetet ska fungera på ett bra sätt. Här finns många ben att stå på, och handel är ett viktigt sådant, och har tidigare varit mycket i fokus, liksom fattigdomsbekämpning och utveckling. Det är vad vi även i fort­sättningen anser ska vara kärnan i post-Cotonouavtalet, inte att stävja mig­ration.

När det handlar om SRHR är det givetvis fortfarande en motvindsfråga. Jag kan inte svara exakt på hur skrivningarna lyder. Det är kanske någon av medarbetarna som kan svara på det.

Anf.  108  Departementssekreterare ALEXANDER ADOLFSSON GRIMSEN:

Under förhandlingarnas gång har det förts en förhållandevis god dialog om frågan om SRHR med vissa undantag. Det har funnits vissa utmaningar framför allt i relation till rättigheterna, det sista R:et i SRHR. Som det ser ut just nu finns det bra skrivningar om SRHR.

Anf.  109  MARKUS WIECHEL (SD):

Herr ordförande! Tack, ministern, för svaret! Med anledning av minis­terns svar önskar vi anmäla en avvikande mening med tanke på att vi tyck­er att det är viktigt att bekämpning av irreguljär migration bör ha en central roll i ett nytt avtal. Men i övrigt finns det mycket vi instämmer i.

Anf.  110  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns majoritet för regeringens här redovisade inriktning och en avvikande mening från Sverigedemokraterna.

Vi har då frågan om extern finansiering i den fleråriga budgetramen efter 2020.

Anf.  111  Statsrådet ISABELLA LÖVIN (MP):

Ordförande! Vid den sista dagordningspunkten väntas kommissionen ge en övergripande presentation av förslaget för nästa fleråriga budgetram som presenterades den 2 maj 2018. Först i mitten av juni kommer förordningsförslag för de externa instrumenten att presenteras. Detta blir alltså övergripande.

Kommissionen föreslår bland annat en sammanslagning av flera nuvarande finansieringsinstrument till ett nytt samlat instrument för grannskap och internationellt samarbete kallat Neighbourhood Development and International Coooperation Instrument.

Vid FAC utveckling kommer kommissionen därför endast att presentera strukturen för nästa generations externa instrument. Medlemsstaterna ges möjlighet att ge initiala övergripande kommentarer. Ingen omfattande diskussion förutses, och inga slutsatser kommer att antas. Rådet kommer att återkomma till frågan när förordningsförslagen finns på bordet.

Regeringen anser att EU:s externa instrument, inom ramen för en minskad total utgiftsnivå, bör syfta till att utveckla EU:s roll som trovärdig global aktör och att relevanta delar speglar EU:s övergripande mål för utvecklingssamarbetet.

Herr ordförande! Det är oklart om det blir utrymme för diskussion vid FAC. Men från ett utvecklingspolitiskt perspektiv kan det framhållas:

  1. Det är viktigt med ett fortsatt fokus på fattigdomsbekämpning för de minst utvecklade länderna.
  2. Regeringen vill även att de externa finansiella instrumenten ska ha ett väl integrerat jämställdhetsperspektiv och förespråkar att riktade insatser för jämställdhet inklusive SRHR bör göras.
  3. Sverige värnar ett särskilt och dedikerat grannskapsinstrument i första hand.
  4. Slutligen anser regeringen att klimatfrågan ska ges en central roll.

Det här är några av de övergripande prioriteringarna som vi driver kontinuerligt och som också är viktiga för framtiden.

Anf.  112  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning.

Nästa punkt är Övriga frågor. Är det något som statsrådet Lövin önskar tillägga där?

Anf.  113  Statsrådet ISABELLA LÖVIN (MP):

Där har regeringen fört upp på agendan att kunna informera rådet om den kommande internationella skattekonferensen om kapacitetsutveckling i Stockholm den 30–31 maj som jag och finansminister Magdalena Andersson står värdar för och som är arrangerad av Sida och Skatteverket. Vi kommer ivrigt att uppmuntra medlemsländerna att delta på expert- och myndighetsnivå i denna konferens.

Anf.  114  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen. Vi får också tacka statsrådet Lövin för medverkan vid dagens EU-nämndssammanträde och önska henne och hennes medarbetare en trevlig helg.

Anf.  115  Statsrådet ISABELLA LÖVIN (MP):

Tack så mycket!


Innehållsförteckning


§1Utrikes frågor – handel

Anf.1ORDFÖRANDEN

Anf.2Statsrådet ANN LINDE(S)

Anf.3ORDFÖRANDEN

Anf.4Statsrådet ANN LINDE(S)

Anf.5BETTY MALMBERG(M)

Anf.6ESKIL ERLANDSSON(C)

Anf.7AMINEH KAKABAVEH(V)

Anf.8Statsrådet ANN LINDE(S)

Anf.9AMINEH KAKABAVEH(V)

Anf.10Statsrådet ANN LINDE(S)

Anf.11TINA ACKETOFT(L)

Anf.12Statsrådet ANN LINDE(S)

Anf.13AMINEH KAKABAVEH(V)

Anf.14Statsrådet ANN LINDE(S)

Anf.15ORDFÖRANDEN

Anf.16Statsrådet ANN LINDE(S)

Anf.17AMINEH KAKABAVEH(V)

Anf.18ORDFÖRANDEN

Anf.19Statsrådet ANN LINDE(S)

Anf.20ESKIL ERLANDSSON(C)

Anf.21Statsrådet ANN LINDE(S)

Anf.22ORDFÖRANDEN

Anf.23Statsrådet ANN LINDE(S)

Anf.24AMINEH KAKABAVEH(V)

Anf.25Statsrådet ANN LINDE(S)

Anf.26AMINEH KAKABAVEH(V)

Anf.27Statsrådet ANN LINDE(S)

Anf.28ORDFÖRANDEN

Anf.29Statsrådet ANN LINDE(S)

Anf.30AMINEH KAKABAVEH(V)

Anf.31ORDFÖRANDEN

Anf.32Statsrådet ANN LINDE(S)

Anf.33BETTY MALMBERG(M)

Anf.34ORDFÖRANDEN

§2Utbildning, ungdom, kultur och idrott

Anf.35ORDFÖRANDEN

Anf.36Statsrådet ANNA EKSTRÖM(S)

Anf.37ORDFÖRANDEN

Anf.38Statsrådet ANNA EKSTRÖM(S)

Anf.39BETTY MALMBERG(M)

Anf.40TINA ACKETOFT(L)

Anf.41Statsrådet ANNA EKSTRÖM(S)

Anf.42AMINEH KAKABAVEH(V)

Anf.43Statsrådet ANNA EKSTRÖM(S)

Anf.44ORDFÖRANDEN

Anf.45Statsrådet ANNA EKSTRÖM(S)

Anf.46MARTIN KINNUNEN(SD)

Anf.47AMINEH KAKABAVEH(V)

Anf.48Statsrådet ANNA EKSTRÖM(S)

Anf.49ORDFÖRANDEN

Anf.50Statsrådet ANNA EKSTRÖM(S)

Anf.51ORDFÖRANDEN

Anf.52Statsrådet ANNA EKSTRÖM(S)

Anf.53BETTY MALMBERG(M)

Anf.54TINA ACKETOFT(L)

Anf.55Statsrådet ANNA EKSTRÖM(S)

Anf.56ORDFÖRANDEN

Anf.57Statsrådet ANNA EKSTRÖM(S)

Anf.58AMINEH KAKABAVEH(V)

Anf.59TINA ACKETOFT(L)

Anf.60MARTIN KINNUNEN(SD)

Anf.61Statsrådet ANNA EKSTRÖM(S)

Anf.62AMINEH KAKABAVEH(V)

Anf.63AZADEH ROJHAN GUSTAFSSON(S)

Anf.64ORDFÖRANDEN

Anf.65Statsrådet ANNA EKSTRÖM(S)

Anf.66OLOF LAVESSON(M)

Anf.67MARTIN KINNUNEN(SD)

Anf.68Statsrådet ANNA EKSTRÖM(S)

Anf.69ORDFÖRANDEN

Anf.70Statsrådet ANNA EKSTRÖM(S)

Anf.71ORDFÖRANDEN

Anf.72Statsrådet ANNA EKSTRÖM(S)

§3Utbildning, ungdom, kultur och idrott

Anf.73ORDFÖRANDEN

Anf.74Statssekreterare PER OLSSON FRIDH

Anf.75ORDFÖRANDEN

Anf.76Statssekreterare PER OLSSON FRIDH

Anf.77ORDFÖRANDEN

Anf.78Statssekreterare PER OLSSON FRIDH

Anf.79TINA ACKETOFT(L)

Anf.80MARTIN KINNUNEN(SD)

Anf.81Statssekreterare PER OLSSON FRIDH

Anf.82ORDFÖRANDEN

Anf.83Statssekreterare PER OLSSON FRIDH

Anf.84ORDFÖRANDEN

Anf.85Statssekreterare PER OLSSON FRIDH

§4Utbildning, ungdom, kultur och idrott

Anf.86ORDFÖRANDEN

Anf.87Socialminister ANNIKA STRANDHÄLL(S)

Anf.88ORDFÖRANDEN

Anf.89Socialminister ANNIKA STRANDHÄLL(S)

Anf.90MARTIN KINNUNEN(SD)

Anf.91ORDFÖRANDEN

Anf.92Socialminister ANNIKA STRANDHÄLL(S)

Anf.93ORDFÖRANDEN

Anf.94Socialminister ANNIKA STRANDHÄLL(S)

Anf.95ORDFÖRANDEN

Anf.96Socialminister ANNIKA STRANDHÄLL(S)

§5Utrikes frågor – utveckling

Anf.97ORDFÖRANDEN

Anf.98Statsrådet ISABELLA LÖVIN(MP)

Anf.99ORDFÖRANDEN

Anf.100Statsrådet ISABELLA LÖVIN(MP)

Anf.101ORDFÖRANDEN

Anf.102Statsrådet ISABELLA LÖVIN(MP)

Anf.103ORDFÖRANDEN

Anf.104Statsrådet ISABELLA LÖVIN(MP)

Anf.105MARKUS WIECHEL(SD)

Anf.106TINA ACKETOFT(L)

Anf.107Statsrådet ISABELLA LÖVIN(MP)

Anf.108Departementssekreterare ALEXANDER ADOLFSSON GRIMSEN

Anf.109MARKUS WIECHEL(SD)

Anf.110ORDFÖRANDEN

Anf.111Statsrådet ISABELLA LÖVIN(MP)

Anf.112ORDFÖRANDEN

Anf.113Statsrådet ISABELLA LÖVIN(MP)

Anf.114ORDFÖRANDEN

Anf.115Statsrådet ISABELLA LÖVIN(MP)