Fredagen den 19 maj 2017

EU-nämndens uppteckningar 2016/17:37

§ 1  Ekonomiska och finansiella frågor

Finansminister Magdalena Andersson

Återrapport från möte i Europeiska unionens råd för ekonomiska och finansiella frågor den 21 mars 2017

Återrapport från informellt möte den 7–8 april 2017

Information och samråd inför möte i Europeiska unionens råd för ekonomiska och finansiella frågor den 23 maj 2017

Anf.  1  ORDFÖRANDEN:

Klockan är nio, och vi välkomnar ledamöterna till EU-nämnden för samråd inför ett antal ministerrådsmöten.

Vi ska börja med en justeringsfråga som handlar om att tillåta närvaro av en praktikant som jobbar på riksdagens bibliotek, Maria Sundin, att närvara på dagens sammanträde. Hon jobbar med EU-frågor på riksdagens bibliotek. Är det okej? Jag finner så.

Då går vi in på föredragningslistan och börjar med att hälsa finansminister Magdalena Andersson välkommen till EU-nämnden. Vi börjar som vanligt med de spännande återrapporterna från tidigare ministerrådsmöten. Jag lämnar ordet till ministern.

Anf.  2  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Jag har inget ytterligare att tillägga utöver den skriftliga information som nämnden har kunnat ta del av.

Anf.  3  ORDFÖRANDEN:

Har någon i nämnden en fråga med anledning av återrapporterna? Jag finner inte så. Då lägger vi dem till handlingarna.

Vi går in på information och samråd inför nästa Ekofin som äger rum den 23 maj.

På rådsdagordningen börjar vi med dagordningspunkt 3 om tvistlösningsmekanismer i dubbelbeskattningsavtal.

Anf.  4  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Målet här är att nå en allmän inriktning på nästa Ekofin. Det här är ett förslag som presenterades av kommissionen i oktober och är en del av paketet om företagsbeskattning.

Kommissionen anser att de befintliga tvistlösningsmekanismerna i EU behöver förbättras och har därför tagit fram ett förslag som bygger vidare på den skiljemannakonvention som redan finns i dag. Till skillnad från dagens skiljemannakonvention som bara gäller internprissättnings­situatio­ner är tanken att det här förslaget ska kunna tillämpas på alla situationer med dubbelbeskattning som omfattas av skatteavtal mellan medlemsländ­erna.

Förslaget innehåller bestämmelser om förfarande för ömsesidiga överenskommelser, som handlar om att medlemsstaterna ska lösa detta, men det innehåller också en bestämmelse om en så kallad rådgivande kommitté som ska kunna inrättas om berörda medlemsstater inte kan komma överens om hur dubbelbeskattningsfall ska lösas. Den rådgivande kommitténs yttrande blir bindande för medlemsstaterna om de inte enas om en annan lösning.

Det ska också nämnas att man vid Ekofin kommer att föreslå att medlemsstaterna ska utforska möjligheten att inrätta en permanent skiljenämnd. Ett sådant arbete kommer i så fall att bedrivas av medlemsstaterna efter att det här aktuella direktivet har överenskommits, men något sådant förslag finns inte i dagsläget.

Förslaget inför nästa vecka erbjuder ett flexibelt och samordnat ramverk och innebär tydlig skyldighet för medlemsstaterna att uppnå resultat. Regeringen är därför positiv till syftet med direktivet och kan ställa sig bakom det. Vi bedömer att det är väl avvägda och effektiva regler som också är förenliga med övriga internationella åtaganden.

Anf.  5  HELENA BOUVENG (M):

Det här är ett mycket efterlängtat förslag, och om jag har förstått det hela rätt tror jag att vi är väldigt överens i sak. Jag ställde den här frågan tidigare på skatteutskottet. Vi var lite tveksamma till att det var lite lösa grunder till att man skulle välja direktivvägen. Jag tror att vi till och med sa nej i subprövningen, men nu säger vi att det ska ligga i ett direktiv.

Jag skulle vilja veta lite mer om vad som har skett så att vi känner oss lugna med att det ligger i ett direktiv.

Anf.  6  ORDFÖRANDEN:

Uppfattade ministern frågan? Det handlade om varför det är ett direktiv och inte någon annan typ av lagstiftningslösning från EU.

Anf.  7  JOHNNY SKALIN (SD):

Jag vill hänvisa till vår avvikande mening framförd i skatteutskottet i tisdags.

Anf.  8  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Som arbetet har utvecklats under resans gång är regeringens bedömning att det nu är väl avvägt att ha det i form av ett direktiv.

Anf.  9  ORDFÖRANDEN:

Med detta kan jag konstatera att det finns stöd för regeringens här redovisade ståndpunkt inför beslutet i ministerrådet med en avvikande mening från Sverigedemokraterna.

Vi går till dagordningspunkt 4, En gemensam bolagsskattebas, med den fantastiska förkortningen CCTB.

Anf.  10  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Här ska man alltså ge en lägesrapport, utbyta åsikter och diskutera vägen framåt för CCTB, som alltså är den gemensamma skattebasen, och inte CCCTB, som innehåller ett extra C för konsolidering. I enlighet med rådsslutsatser som antogs i slutet av förra året fokuserar arbetet nu på CCTB, den gemensamma skattebasen. Konsolidering kommer att diskuteras i ett andra steg.

Under våren har diskussionen handlat om de delar i det här som är nya i förhållande till det förslag som togs fram 2011. Det som är nytt är extra avdrag för forskning och utveckling, avdrag för tillväxt och investeringar samt ett förslag om tillfällig förlustutjämning över gränserna. Dessutom är det nytt att direktivet föreslås vara tvingande för företag av en viss storlek.

Ordförandeskapet har tagit fram utkast till kompromissförslag som diskuterades vid det senaste rådsarbetsgruppsmötet. Vi kan konstatera att frågorna inte är färdigbehandlade, och det finns heller ingen samsyn hos medlemsstaterna kring de här reglerna.

Förslagen om gemensam bolagsskattebas och konsolidering är både omfattande och komplexa och behöver analyseras mycket noggrant. Därför är det för tidigt att säga hur vi slutligen kommer att ställa oss till de här förslagen. Vi har dock en skeptisk hållning.

Varje enskild medlemsstat har både olika ekonomiska och politiska förhållanden, och det gör att de nationella företagsskattesystemen är utformade på ett sätt som passar de enskilda medlemsstaterna och deras näringslivsstruktur.

Samtidigt är det naturligtvis generellt sett positivt med åtgärder som förbättrar den inre marknadens funktionssätt, men det är tveksamt om nyttan med de här förslagen överväger nackdelarna eftersom förslagen innebär en stor inskränkning för de nationella befogenheterna på området för direktbeskattning.

Anf.  11  FREDRIK SCHULTE (M):

Vi tycker i grunden att ståndpunkten är bra med undantag för den sista meningen och det som finansministern nämnde här om att det är för tidigt att ta ställning. Vi tycker egentligen inte det, men vi har förstått att bakgrunden till den formuleringen är att det finns taktiska och diplomatiska skäl och att man vill fortsätta vara delaktig i diskussionen och fortfarande ha möjlighet att påverka.

Vi vill ställa oss bakom ståndpunkten av de skälen, men vi vill ändå deklarera i den här snäva kretsen att från Moderaternas sida har vi redan tagit ställning. Vi tycker inte att det här är ett bra förslag.

Jag vill bara avisera det. Men det är ju garanterat så att regeringen kommer att komma tillbaka med en ståndpunkt när vi sedan ska landa i den här frågan, så vi kan vila på hanen nu.

Anf.  12  ORDFÖRANDEN:

Jag kan inflika en fråga. Ministern säger att diskussionen pågår och medlemsländerna har olika syn på detta. Kan ministern säga någonting mer om detta? Finns det fler som i grunden verkar vara lika skeptiska som man ändå mellan raderna får utläsa att Sverige har verkat vara? Vilka andra har en liknande näringslivsstruktur och förstår de problem som Sverige ser i grunden med det här?

Anf.  13  ESKIL ERLANDSSON (C):

I likhet med vad Fredrik Schulte sa har jag ingenting emot den svenska ståndpunkten men ändå en liten kommentar. I de riktlinjer som gäller för brexit talas det om att skatter inte ska vara något konkurrensmedel. Om man fullföljer detta och den svenska ståndpunkten blir skatter ett konkurrensmedel mellan olika länder. Jag vill gärna ha en kommentar till hur statsrådet ser på förhållandet till de riktlinjer som nyligen antogs för brexitförhandlingarna.

Anf.  14  ORDFÖRANDEN:

Jag ber ministern att hålla sig till det här ärendet, alltså frågor inför ministerrådet.

Anf.  15  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Det finns ett flertal länder som är skeptiska till CCTB och ännu fler till CCCTB. >>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen det finns ett flertal andra länder som är skeptiska och som inte nödvändigtvis har en näringslivsstruktur som ser ut som vår. Det finns alltså länder med olika näringslivsstruktur som ser skeptiskt på det här.

Vad gäller skattekonkurrens har länder alltid rätt att välja sin egen skattesats oavsett hur skatten utformas när vi inte har harmoniserade skatter. Även inom CCTB eller CCCTB kommer länder att ha möjlighet att välja sin egen skattesats.

Anf.  16  ORDFÖRANDEN:

Med detta finner jag att vi är redo att sammanfatta. Det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning, och det har inte annonserats några avvikande meningar.

Vi går vidare till dagordningspunkt 5 med information under Övriga frågor, om ministern har någonting att säga om det. Nej.

Då går vi vidare till dagordningspunkt 7, Rörlighet för kapital. Det är också en diskussionspunkt.

Anf.  17  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Vi ska diskutera två rapporter som handlar om rörlighet för kapital. Den första rapporten handlar om utvecklingen på kapitalmarknaden inom EU men också globalt. Det är en rapport som årligen tas fram av EFK, Ekonomiska och finansiella kommittén. Syftet med rapporten är att följa kapitalrörelser och friheten att utföra betalningar inom EU.

Den här rapporten pekar på att kapitalförändringen inom EU ännu inte har nått till den nivå som den låg på före den finansiella krisen 2008. Initiativ inom kapitalmarknadsunionen, till exempel för att underlätta investeringar i infrastruktur och underlätta för små och medelstora företag att få tillgång till finansiering, lyfts fram som viktiga för att stötta återhämtningen.

Man drar slutsatsen att mer kan göras även om det har vidtagits fler initiativ för att underlätta rörligheten för kapitalflöden inom EU.

Den andra rapporten handlar om nationella hinder mot den fria rörligheten för kapital. Det är en rapport som är framtagen av kommissionen efter diskussioner i en expertgrupp som består av medlemsstaterna. Man tar bland annat upp hinder mot gränsöverskridande distribution och försäljning av fonder.

Rapporten inkluderar även ett förslag till en handlingsplan för att arbetet med att undanröja sådana hinder kan tas vidare. Handlingsplanen innehåller förslag inom fem områden, och där är tanken att medlemsstaterna tillsammans med kommissionen på frivillig basis ska arbeta fram och komma överens om bästa praxis för att minska de här hindren.

Det kan till exempel handla om processer för källskatt och hinder mot gränsöverskridande försäljning av fonder i form av avgifter och marknadsföringsregler. Den här handlingsplanen ska ses som ett komplement till andra initiativ inom ramen för den europeiska terminen och kapitalmarknadsunionen.

Regeringen välkomnar båda rapporterna. Vi delar bedömningen att initiativ inom kapitalmarknadsunionen är viktiga för att stötta återhämtningen av kapitalflöden inom EU. Regeringen kan även ställa sig bakom kommissionens föreslagna handlingsplan för att arbetet med nationella hinder mot kapitalrörlighet kan tas vidare.

Anf.  18  JOHNNY SKALIN (SD):

Jag vill anmäla avvikande mening med anledning av vad vi tidigare har anfört om kapitalmarknadsunionen. Jag delar alltså inte regeringens bild.

Anf.  19  ORDFÖRANDEN:

Är det den avvikande meningen från 2015 som avses? Annars kanske du kan sammanfatta den i några meningar.

Anf.  20  JOHNNY SKALIN (SD):

Det har vi väl anfört flera gånger, men senast den 12 november 2016, tror jag.

Anf.  21  ORDFÖRANDEN:

Jag kan konstatera att nämnden ger stöd åt regeringens här redovisade inriktning för diskussion under dagordningspunkten med en avvikande mening från Sverigedemokraterna.

Då går vi över till dagordningspunkt 8, Den europeiska planeringsterminen 2017.

Anf.  22  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Här ska man anta slutsatser om kommissionens fördjupade granskning av 13 medlemsstater inom det makroekonomiska obalansförfarandet, men även titta på genomförande av förra årets landsspecifika rekommenda­tio­ner.

Både djupgranskning och genomförande av förra årets rekommenda­tioner ingår i de landrapporter som kommissionen varje år tar fram för alla medlemsländer. En första diskussion om årets rapport hölls vid Ekofin i mars. Jag berörde de rapporterna i nämnden även inför det mötet.

Landrapporterna är ju kommissionens analytiska grund för innevaran­de års landspecifika rekommendationer, och dem väntas kommissionen presentera i maj. De kommer jag naturligtvis att återkomma till nämnden med då.

Sverige är ett av de 12 länder som anses ha obalanser. Regeringen delar i stort kommissionens syn, att bland annat hushållens skuldsättning och bostadsmarknaden är centrala utmaningar samtidigt som vi sedan tidigare kan konstatera att det är upp till Sveriges regering och riksdag att formulera en politik för att möta dessa utmaningar.

Mot den bakgrunden kan regeringen ställa sig bakom utkastet till rådsslutsatser.

Anf.  23  JOHNNY SKALIN (SD):

Fru ordförande! Vi bruka alltid anmäla avvikande mening vid den här beslutspunkten. Vi har samma uppfattning som tidigare, att det inte behövs någon planeringstermin eller landsspecifika rekommendationer. Jag anmäler alltså avvikande mening.

Anf.  24  ORDFÖRANDEN:

Nämnden är redo att ge stöd för regeringens här redovisade ståndpunkt med en avvikande mening från Sverigedemokraterna.

Då har vi kommit till dagordningspunkt 9, Uppföljning av G20-mötet, som inte har hållits ännu utan är på gång. Det är en informationspunkt.

Anf.  25  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Här kommer man att återrapportera från G20-mötet, men också från IMF:s och Världsbankens vårmöten. Dessa möten har ju ägt rum. De präglades naturligtvis av den nya amerikanska administrationen och dess politik – det var det enda som folk pratade om.

Kommunikéerna från vårmötena påverkas också av USA:s ändrade hållning. Som exempel saknade IMF-kommunikén för första gånger på flera år referenser till öppenhet och vikten av att minska protektionism. Det är självklart att det finns en oroande utveckling. Då är det särskilt viktigt att vi och andra likasinnade länder fortsätter att betona vikten av en öppen världsekonomi i alla internationella forum som finns.

När det gäller det ekonomiska läget konstaterade man på IMF:s vårmöte att återhämtningen i världsekonomin har stärkts något, men att det fortfarande finns tydliga risker, bland annat kopplade till politisk osäkerhet, höga skuldnivåer, avancerade ekonomier och sårbarheten på de finansiella marknaderna.

Diskussionerna i Världsbanksgruppen fokuserade på strategiska prioriteringar och åtgärder för att stärka den finansiella kapaciteten.

G20-mötet ska ha handlat om arbetet med att skapa en hållbar, stark och inkluderande global ekonomisk återhämtning. På mötesagendan stod också åtgärder för att stärka ländernas motståndskraft mot kriser, finansmarknadsreglering och initiativ för att stärka investeringar i Afrika.

Anf.  26  ORDFÖRANDEN:

Finansministrarnas G20-möte var den 20-21 april, och det har ju passerat. Det går att läsa i återrapporten vilken typ av information som kommer att läggas fram vid ministerrådsmötet.

Vi tackar för informationen. Därmed önskar nämnden lycka till på rådsmötet.

§ 2  Utbildning, ungdom, kultur och idrott

Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke

Återrapport från möte i Europeiska unions råd för utbildning, ungdom och kultur den 21–22 november 2016

Information och samråd inför möte i Europeiska unionens råd för utbildning, ungdom och kultur den 22–23 maj 2017

Anf.  27  ORDFÖRANDEN:

Då välkomnar vi demokrati- och kulturminister Alice Bah Kuhnke till EU-nämnden för samråd inför kommande rådsmöte. Vi börjar med kultur- och demokratiministerns punkter på det kommande rådsmötet. Efter det behandlar vi de punkter som Anna Ekström har hand om, utbildning och idrott.

Vi börjar med att fråga kultur- och demokratiministern om det finns någonting som du vill säga utöver den skriftliga kommentaren om återrapport från tidigare rådsmöten.

Anf.  28  Kultur- och demokratiminister ALICE BAH KUHNKE (MP):

Fru ordförande! Nej, jag har ingenting att säga förutom den skriftliga kommentaren.

Anf.  29  ORDFÖRANDEN:

Vi lägger återrapporten till handlingarna.

Vi går in på dagordningspunkt 12, Lagstiftningsöverläggningar om ett förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om audiovisuella medietjänster. Det är en beslutspunkt.

Anf.  30  Kultur- och demokratiminister ALICE BAH KUHNKE (MP):

På rådets dagordning på tisdag i Bryssel står ett förslag till beslut om en allmän inriktning för AV-direktivet.

Jag har varit här tidigare och informerat om revideringen av AV-direktivet. Det gjorde jag inför rådsmötet för ett år sedan då kommissionen presenterade förslaget och inför rådsmötet i november förra året då ordförandeskapet gav en lägesrapport om förhandlingarna.

Nu anser ordförandeskapet att texten är färdig att antas i form av en allmän inriktning inför förhandlingarna med Europaparlamentet. Som ni väl känner till spänner AV-direktivet över många olika aspekter på mediepolitik och medielagstiftning. Direktivets innehållsregler har också kopplingar till demokratins grunder såsom yttrandefrihet och mediernas oberoende, och därför också till de svenska grundlagarna.

Jag har haft hela tre överläggningar med konstitutionsutskottet under förhandlingarna för att säkerställa att regeringens ståndpunkt har stöd i riksdagen. De senaste överläggningarna skedde för ett par veckor sedan och avsåg då just den allmänna inriktningen.

Som framgår av handlingarna gör regeringen bedömningen att förhandlingarna i flera delar har resulterat i bra resultat och lösningar och en bättre lagtext. I andra delar har medlemsstaterna haft mycket olika ståndpunkter. Det har varit svårt att nå kompromisser.

En viktig sådan fråga har gällt tillämpningsområdet för direktivet och definitionen av de nya tjänster som föreslås omfattas av direktivet och som fått beteckningen videodelningsplattformar.

Kommissionen föreslog att direktivets regler om skydd av minderåriga och uppmaning till våld eller hat skulle gälla tjänster med huvudsakligt syfte att sprida användargenererade videoklipp och program.

För många medlemsstater är just den här frågan mycket prioriterad. Under förhandlingarna har därför definitionen av videodelningsplattformar vidgats för att också inkludera vissa sociala medier.

Vi i Sverige, liksom ett fåtal andra likasinnade länder, har med kraft arbetat mot detta och har varnat för den utökade definitionen. Den kan leda till rättsosäkerhet och praktiska svårigheter vid tillämpningen. Det finns en risk för att definitionen kommer att omfatta tjänster av en helt annan karaktär, inte minst eftersom den tekniska utvecklingen går så snabbt.

Det här är en fråga som jag har lagt ned tid på i diskussionerna med konstitutionsutskottet under våra överläggningar.

I den här delen, liksom i några andra delar, pågår det fortfarande förhandlingar. Texten har successivt blivit bättre ur ett svenskt perspektiv.

Trots att det maltesiska ordförandeskapet så sent som i tisdags kväll skickade ut ett slutgiltigt förslag till allmän inriktning, vilket nämnden har fått del av, är det inte helt säkert att diskussionerna är avslutade.

Förhandlingsläget är ganska svårtolkat eftersom flera olika frågor diskuteras. Det kan uppstå försök att åstadkomma en blockerande minoritet vid sittande bord på rådsmötet på tisdag.

Regeringen anser att Sverige endast bör motsätta sig den allmänna inriktningen, om det skulle ge en tydlig möjlighet till ytterligare förbättring­ar.

Sammanfattningsvis gör regeringen bedömningen att den text som ordförandeskapet presenterar inför rådsmötet kan accepteras av Sverige. Det är också den ståndpunkt som har överlagts med konstitutionsutskottet.

Om texten öppnas vid rådsmötet bör Sverige agera för att åstadkomma ytterligare justeringar i linje med den i riksdagen tydligt förankrade svens­ka ståndpunkten.

Anf.  31  OLOF LAVESSON (M):

Om man läser dagens ärenden kan detta synas vara ganska okontroversiellt. Men som bekant sitter djävulen sällan i helheten utan snarare i detaljerna. Den här frågan har varit uppe flera gånger, i nämnden, i konstitu­tionsutskottet och för information i kulturutskottet.

Vi har inget annat yrkande än den svenska ståndpunkten. Vi stöder den, men vill inskärpa den egentligen ganska blygsamma mening som uttrycks: att det finns möjligheter till ytterligare förbättringar. Vi har en stor skepti­cism, och vi vet att vi delar den med regeringen. Vi vill därför ge ministern stöd för att ifall ytterligare övervägningar skulle komma på plats arbeta för den mycket tydliga linje som den svenska riksdagen tidigare har haft och fortfarande har. Ministern pekar själv på svårigheterna. Sedan får man väl ibland konstatera att ytterligare överläggningar inte alltid leder till förbättringar utan också kan leda till försämringar. Med det stöder vi ståndpunkten, men vi vill också inskärpa den linje som riksdagen tidigare har gett och fortsätter att ge uttryck för.

Anf.  32  ESKIL ERLANDSSON (C):

Ordförande! Jag tackar för informationen. Vilken påverkan har det här på verksamheter och människor i Sverige? Vilka förändringar i svensk lagstiftning krävs för att vi ska kunna leva upp till ett kommande tänkt direktiv med den utformning som det har i dag?

Anf.  33  JOHNNY SKALIN (SD):

Fru ordförande! Jag skulle vilja få svar på frågan om EU härigenom får något slags befogenhet eller kompetens att besluta om svenska straffrättsliga bestämmelser genom någon form av direktiv eller förordningar.

Anf.  34  TINA ACKETOFT (L):

Jag tackar så mycket för redogörelsen. Den här frågan har varit ytterligt väl förankrad ur ett KU-perspektiv, måste jag säga. Det är också en oklanderlig ståndpunkt som ministern läser upp här. Alla de frågor som nu dyker upp har varit uppe på bordet i de olika ämnesutskotten. Vi var alla bekymrade när vi började förhandla om detta, men vi har väl kommit så långt vi kan komma. Jag ställer mig naturligtvis likt Moderaterna bakom ståndpunkten och önskar lycka till. När man öppnar för någonting är det inte alltid av godo, utan det kan också vara som Pandoras ask, men det vet ministern vid det här laget. Skulle det ske någon avsevärd ståndpunktsförändring räknar vi med att ministern kommer tillbaka och förankrar den ståndpunkten.

Anf.  35  ORDFÖRANDEN:

Som Tina nämner: Om det skulle öppnas på olika sätt och det skulle tillkomma nya frågor eller frågor som inte ligger inom den tidigare förankrade ståndpunkten står naturligtvis nämnden redo att överlägga även i ett senare skede.

Anf.  36  Kultur- och demokratiminister ALICE BAH KUHNKE (MP):

Jag börjar med Tina Acketofts kommentar och ståndpunkt. Ja, det här är oerhört angeläget. Det blir uppenbart att vi är relativt ensamma. I någon fråga är vi helt ensamma, och i några är vi väldigt få som driver den frihetslinje, om man ska sammanfatta det enkelt, som Sverige har drivit i alla tider i de här frågorna och fortsätter att driva. Just därför har vi varit måna om förankringen och att vi står fast vid den och kommer att fortsätta göra det. Men precis som flera tar upp här kan det också gå åt andra hållet när man öppnar något. Det här kommer att vara en grannlaga uppgift. Jag kommer att känna mig trygg med de experter jag har med mig. De har nu varit i Bryssel under hela våren och förhandlat intensivt. Vi vet vad vi gör om det blir en blockerande minoritet och på vilket sätt vi ska spela korten. Vi vill ju inte komma därifrån med ett sämre resultat än vad vi nu har på bordet. Jag tar verkligen med mig dessa medskick.

På frågan om EU får några befogenheter är det korta svaret nej.

Eskil Erlandsson frågade hur det här påverkar. Det berör många olika frågor. Mycket är minimikrav, varav vi redan lever upp till en del. Sedan kan det handla om att vi vill förändra dem ytterligare, men det är en långt senare fråga. Jag skulle säga att det stora som påverkar oss och alla som lever i vårt land handlar om att vi måste stå upp för, skydda och värna våra friheter och grundlagar. De är generösa och vida. Vi har skohornat in mycket genom åren för att inte behöva göra förändringar i yttrandefrihetsgrundlagen. Någonting som har diskuterats noggrant med konstitutionsutskottet är att vi drar in det där skohornet ännu en gång för att inte behöva förändra den.

Filippa Arvas Olsson! Kan du gå in lite djupare i några av detaljerna kring hur detta kan påverka?

Anf.  37  Ämnesrådet FILIPPA ARVAS OLSSON:

De flesta av AV-direktivets bestämmelser genomförs i radio- och tv-lagen. Precis som ministern sa är det minimiregler. En del av dem kommer nu att liberaliseras, till exempel vad gäller reklamregler och annonsregler för tv. Då kan vi välja om vi också vill göra det eller inte. Det blir en senare fråga för genomförandet.

När det gäller videodelningsplattformarna kommer vi att få en skyldighet att införa någon typ av reglering för Youtube-liknande tjänster. Det handlar då om att skydda minderåriga och om att skydda oss mot uppmaningar till hat i den typen av tjänster. Vi tror inte att vi har någon sådan tjänst under vår jurisdiktion i dag, men det återstår att se, så att säga. Direktivet uppmanar medlemsstaterna att utnyttja självreglering eller någon typ av samreglering för det här, att ha uppförandekoder och så vidare. Vi kommer att vara tvungna att genomföra den delen, men som det ser ut i dag har vi inte några sådana tjänster.

När det gäller straffrätten skulle jag väldigt kort vilja säga att det här direktivet inte handlar om straffrätten eller om den typen av lagstiftning. Däremot har Sverige valt att genomföra direktivet i vissa delar genom vår straffrätt när det gäller till exempel uppmaning till hat. Men direktivet som sådant riktar in sig på tjänsteleverantören och har vissa grundläggande regler för vad tjänsteleverantören måste uppfylla.

Anf.  38  Kultur- och demokratiminister ALICE BAH KUHNKE (MP):

Jag har ett kort tillägg om något positivt som vi har fått igenom och som i slutändan påverkar svenska medborgare. Vi har i skrivningarna fått igenom att det ska vara mindre byråkrati och mer enkelhet i myndigheternas arbete. Det är positivt och ger effektivitet. Till syvende och sist handlar det om skattebetalarnas pengar.

Anf.  39  ORDFÖRANDEN:

Med detta, och med tryggheten att det här direktivet efter den allmänna inriktningen och förhandlingen i rådet inte blir ett direktiv som tvingar Sverige att ändra våra grundlagar – det är andra saker vi ska genomföra – finner jag att nämnden ställer sig bakom den här redovisade ståndpunkten. Ingen avvikande mening har anmälts.

Vi går vidare till dagordningspunkt 13, Utkast till rådets slutsatser om EU:s strategiska förhållningssätt till internationella kulturella förbindelser. Det är också en beslutspunkt.

Anf.  40  Kultur- och demokratiminister ALICE BAH KUHNKE (MP):

Fru ordförande! I juni 2016 presenterade kommissionen tillsammans med unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, Federica Mogherini, ett meddelande med titeln Mot en EU-strategi för in­ternationella kulturella förbindelser. Det maltesiska ordförandeskapet har med utgångspunkt i det gemensamma meddelandet föreslagit rådsslut­satser för att lyfta fram betydelsen av kulturens roll som en del av ett strate­giskt och områdesövergripande förhållningssätt till unionens internatio­nella förbindelser.

I slutsatserna betonar rådet att ett strategiskt förhållningssätt ska beakta subsidiaritetsprincipen och kompetensfördelningen mellan EU och medlemsstaterna samt vara i linje med Unescos mångfaldskonvention och Agenda 2030 för hållbar utveckling. Ett strategiskt förhållningssätt bör utgå från ett nedifrån-upp-perspektiv som respekterar kultursektorns oberoende, stärker yttrandefriheten och konstnärers integritet samt uppmuntrar till direkta kontakter mellan konstnärer, kulturutövare och civilsamhället. Respekten för och främjande av den kulturella mångfalden betonas.

I rådsslutsatserna rekommenderas att en särskild tillfällig arbetsgrupp tillsätts – ordförandeskapets vänner, som det kallas. Denna typ av arbetsgrupp nyttjas i EU-arbetet när fler politikområden berörs än – i det här fallet – det enskilda kulturpolitiska området. Syftet är bland annat att koppla samman olika politikområden och hitta horisontella synergier.

Regeringen välkomnar rådsslutsatserna, som tydliggör kulturens roll som en del av ett strategiskt och områdesövergripande förhållningssätt till EU:s internationella förbindelser. Regeringens bedömning är att de föreslagna rådsslutsatserna håller sig inom EU:s kompetens på kulturområdet så som den är uttryckt i artikel 167 i fördraget om EU:s funktionssätt. Regeringen föreslår därför att Sverige ställer sig bakom antagandet av rådsslutsatserna om EU:s strategiska förhållningssätt till internationella kulturella förbindelser.

Anf.  41  JOHNNY SKALIN (SD):

Jag hänvisar till vår reservation i kulturutskottet från den 4 maj och anmäler avvikande mening.

Finns ingen sådan inkommen?

Anf.  42  ORDFÖRANDEN:

Nej, vi har ingen sådan antecknad i arbetspromemorian. Det kan ha varit ett misstag från kansliets sida. Om du med två ord kan nämna vad innehållet i den avvikande meningen är har vi det hur som helst i protokollet.

Anf.  43  JOHNNY SKALIN (SD):

Jag kan läsa upp den avvikande meningen. Enligt den information jag har fått ska den ha levererats.

Sverigedemokraterna förespråkar frivilligt kulturellt utbyte och goda kulturella förbindelser länder emellan. Partiet har dock tidigare avvisat förslaget om en EU-strategi för internationella kulturella förbindelser. Efter­som vi anser att kulturfrågor ska vara en nationell angelägenhet är det svårt att motivera en gemensam EU-strategi för internationella förbindelser. Vi anser det vara svårt att bedöma vidden och effekterna av strategin och anser att dessa behöver klargöras tydligare. Vi tycker att det är märkligt att man utvecklar en strategi och tillsätter en arbetsgrupp inom EU samtidigt som man framhåller att dubbelarbete ska undvikas mellan den nationella kompetensen och EU-samarbetet. Vi hänvisar till att kulturfrågor sorterar under det nationella självbestämmandet. Därför kan inte SD ställa sig bak­om den föreslagna svenska ståndpunkten, eftersom denna ståndpunkt välkomnar rådsslutsatserna.

Anf.  44  OLOF LAVESSON (M):

Jag vill göra ett klargörande efter överläggningen i kulturutskottet. Vi har en ganska skeptisk syn på att EU går in på det kulturpolitiska området. Men just när det handlar om yttre relationer finns det tydliga fördelar med och betydelser av att det finns en linje från EU:s sida. Vi hade en diskus­sion även i kulturutskottet om huruvida detta ligger inom EU:s kompetens. Jag tycker att regeringen på ett bra sätt har klargjort att det gör det. Därmed står vi bakom ståndpunkterna.

Anf.  45  ORDFÖRANDEN:

Vi välkomnar att regeringen är tydlig med att det här är ett arbetsområde inom nuvarande kompetensfördelning i EU och att nämnden kan känna sig trygg med det.

Vill ministern kommentera detta?

Anf.  46  Kultur- och demokratiminister ALICE BAH KUHNKE (MP):

Nej.

Anf.  47  ORDFÖRANDEN:

Vidare diskussion är överflödig. Vi hör ju också att kulturutskottet har penetrerat denna fråga – på ett föredömligt sätt, verkar det som, eftersom partierna känner sig lugna.

Därmed kan jag konstatera att nämnden ger stöd till regeringens här redovisade ståndpunkt inför besluten i rådet, med en avvikande mening som lästes upp av Sverigedemokraterna.

Vi går vidare till nästa dagordningspunkt, Övriga frågor. Det är infor­mationspunkter. Är det någon av de punkterna som ministern vill säga något till nämnden om?

Anf.  48  Kultur- och demokratiminister ALICE BAH KUHNKE (MP):

Nej.

Anf.  49  ORDFÖRANDEN:

Då önskar vi ministern lycka till på rådsmötet!

Anf.  50  Kultur- och demokratiminister ALICE BAH KUHNKE (MP):

Tack!

§ 3  Utbildning, ungdom, kultur och idrott

Statsrådet Anna Ekström

Återrapport från möte i Europeiska unionens råd för utbildning, ungdom och kultur den 17 februari 2017

Information och samråd inför möte i Europeiska unionens råd för utbildning, ungdom och kultur den 22–23 maj 2017

Anf.  51  ORDFÖRANDEN:

Vi hälsar ministern för gymnasie- och kunskapslyftsfrågor Anna Ekström välkommen till EU-nämnden i dag att föredra övriga punkter på det råds­möte som ska hållas framöver som vi inte har tagit med kultur- och demokratiministern. Det kommer att vara ungdomsfrågor, utbildningsfrågor och idrottsfrågor. Vi börjar som vanligt med återrapporter från tidigare rådsmöten, om det är så att ministern vill anföra någonting utöver de skriftliga handlingar som kommit till nämnden.

Anf.  52  Statsrådet ANNA EKSTRÖM (S):

Fru ordförande! Jag var själv inte med på det senaste rådsmötet. Jag hänvisar till den skriftliga återrapporteringen som nämnden har fått ta del av och hoppas att det räcker.

Anf.  53  ORDFÖRANDEN:

Vi lägger återrapporten till handlingarna.

Vi går in på dagordningspunkterna för det kommande rådsmötet och ungdomsfrågan under dagordningspunkt 4, Utkast till rådets slutsatser om ungdomsarbetets roll till stöd för ungdomars utveckling av viktiga livskunskaper som underlättar en lyckad övergång till vuxenlivet, ett aktivt medborgarskap och arbetslivet. Det är en beslutspunkt.

Anf.  54  Statsrådet ANNA EKSTRÖM (S):

Jag tänkte börja med att berätta det som ordföranden redan har inlett med. Den här gången är det tre beslutspunkter. Vi börjar med den beslutspunkt som ordföranden hänvisade till.

På ungdomsområdet har det maltesiska ordförandeskapet valt att fokusera särskilt på ungas kompetenser och har på det temat valt att ta fram rådsslutsatser om ungdomsarbetets roll i att stödja ungdomars utveckling av livskunskaper i syfte att underlätta en lyckad övergång till arbets- och samhällslivet.

Det som avses med livskunskaper är personliga och sociala färdigheter som till exempel förmågan till kritiskt tänkande, att uttrycka synpunkter och åsikter samt att kunna ta till sig andras synpunkter och åsikter. Det kan också handla om planerings-, organisations- och problemlösningsförmåga eller att utveckla sitt självförtroende och sin självkänsla.

I rådsslutsatserna konstateras att livskunskaper har lika stor betydelse för att hantera de ekonomiska, politiska, sociala och mänskliga kostnader­na av en hög ungdomsarbetslöshet som för att hjälpa ungdomar att utforma och skapa sin framtid genom sysselsättning, social delaktighet och ett aktivt medborgarskap. Livskunskaperna kan inhämtas på flera sätt, genom utbildning och genom icke-formellt och formellt lärande.

Tanken med dessa rådsslutsatser är att särskilt stärka ungdomsarbetets roll i sammanhanget. Därför inbjuds medlemsstaterna bland annat att främja ungdomsarbetets bidrag till utvecklingen av ungdomars livskunskaper samt att sprida och främja utbildningsverktyg, metoder och praxis.

Kommissionen har å sin sida inbjudit bland annat till att bidra till kun­skapsbyggande på området och att säkerställa att dessa rådsslutsatser verk­ligen bidrar till den pågående översynen av rekommendationen om nyckel­kompetenser för livslångt lärande.

Jag tycker att det är bra. Nyckelkompetenserna överlappar i mångt och mycket det som benämns livskunskaper i sammanhanget. Genom rådsslutsatserna kan ungdomsarbetets roll synliggöras bättre i arbetet med nyckelkompetenserna.

Vidare inbjuds medlemsstaterna och kommissionen att främja och ge möjligheter till ömsesidigt lärande, projekt och initiativ så att anordnare av ungdomsarbete kan utbyta kunskaper, verktyg och erfarenheter som rör främjandet och utvecklingen av ungdomars livskunskaper.

Gemensamt inbjuds medlemsstaterna och kommissionen att identifiera, stödja och sprida befintliga och nya verktyg och metoder liksom befintlig och ny praxis.

Regeringen har framfört att organisationen av ungdomsarbete ser mycket olika ut mellan medlemsstaterna och att den mångfalden bör bibehållas.

Regeringen har vidare framfört och fått gehör för att arbetsmarknadens parter lyfts fram som en aktör som hjälper ungdomar att inhämta och utveckla livskunskaper. Regeringen välkomnar insatser som kan stärka kvaliteten på ungdomsarbete och föreslår att Sverige stöder förslaget till rådsslutsatser.

Slutligen vill jag betona att rådsslutsatserna inte är bindande utan bör ses som rekommendationer till medlemsstaterna. Jag svarar mycket gärna på frågor om det är så att ledamöterna har några.

Anf.  55  OLOF LAVESSON (M):

Vi har inte något annat förslag än den ståndpunkt som här redovisas. Vi hade en ganska bra och lång diskussion i kulturutskottet om detta. Jag vill ändå uttrycka glädjen över att vi är så eniga om tydligheten i vad EU ska göra och vad EU inte ska göra.

Det är ganska centralt när vi talar om de områden som ministern i dag föredrar att man bör vara lika tydlig med vad EU inte ska göra. Jag är glad över att det tydligt framförs i ståndpunkten, och jag vet att ministern också kommer att göra detta på plats. Det gäller samtliga de dagordningspunkter som ministern kommer att föredra i dag.

Anf.  56  ORDFÖRANDEN:

Nämnden är redo att konstatera att vi ger stöd till regeringens här redovisade ståndpunkt. Det har inte avgivits någon avvikande mening.

Vi går till dagordningspunkt 5, Utkast till rådets slutsatser om strategiska perspektiv för det europeiska samarbetet på ungdomsområdet efter 2018. Jag förstår att den hänger ihop ganska mycket med dagordningspunkt 6. Om vi tar dem var och en för sig är det lättare för protokollet.

Anf.  57  Statsrådet ANNA EKSTRÖM (S):

Fru ordförande! Vi går in på själva ramverket för det europeiska samarbetet på ungdomsområdet som löper ut vid slutet av 2018. Dessa rådsslutsatser inbjuder kommande ordförandeskapstrio att förbereda ett utkast till ett reviderat ramverk.

Rådsslutsatserna tar också upp en rad aspekter som medlemsstaterna identifierat som viktiga att ta med sig inför en revidering såsom vikten av ett evidensbaserat arbete, behovet av att arbeta mer sektorsövergripande på ungdomsområdet samt vikten av en bred och inkluderande konsul­tation.

Ramverket kommer enligt tidsplanen att antas vid rådets möte i november 2018 under det österrikiska ordförandeskapet. Fram till dess kommer revideringen av ramverket att vara en återkommande punkt på dagordningen vid rådets möten. Rådsslutsatserna ska ses som ett första steg i denna process.

Det är viktigt att det även fortsättningsvis finns ett gemensamt ungdomspolitiskt ramverk på EU-nivå. Rådsslutsatserna innehåller bra och viktiga skrivningar som nu blir inspel till att utkastet tas fram. Regeringen föreslår därför att Sverige stöder förslaget. Även här kan jag till ledamöternas förtjusning betona att rådsslutsatserna inte är bindande utan ska uppfattas som rekommendationer till medlemsstaterna.

Jag glömde en viktig punkt. Det är inte praxis vid rådsmötena att medlemsstaterna gör inlägg under beslutspunkterna. Men eftersom Sverige var ordförande när den nu gällande ungdomsstrategin antogs har jag fått en förfrågan om att göra ett kort inlägg i samband med denna dagordningspunkt. Det gör jag förstås gärna. Jag kommer i det inlägget att utgå från det som jag har tagit upp med er här i dag.

Anf.  58  ORDFÖRANDEN:

Det är inte bara så att det gläder nämnden att diskutera gränsdragningarna mellan vad EU ska göra och inte göra. Det handlar också om att diskutera den strategi som Sveriges regering har för att framhäva de svenska betoningarna på området. På vilket sätt ser man nu tidigt i processen med det nya strategiska ramverket hur man vill utveckla det ramverk vi har i dag? Vilken punkt har blivit mer viktig? Är Sverige egentligen mer nöjt med det ramverk man har i dag, och ju mer det blir likt dagens ramverk desto bättre? Det förstod inte riktigt jag som inte varit inne i frågorna tidigare. Det får gärna ministern nämna.

Anf.  59  TINA ACKETOFT (L):

Jag har under denna punkt ett medskick med en fråga eller kanske ett påstående. Sverige har en oerhört viktig roll att spela i EU. Det är viktigare än någonsin att EU är starkt och tydligt i sin roll.

Jag tycker mig skönja en något raljant ton både bland vissa av ledamöterna men också från ministern över att det skulle glädja oss. Också jag hyllar den nationella kompetensen. Men det är oerhört viktigt att Sverige också tar ett ansvar för EU som institution och att man inte utgår ifrån att det skulle vara positivt att EU inte har makt.

Anf.  60  AMINEH KAKABAVEH (V):

Tack för föredragningen! Jag känner stolthet över att Sverige kommer med sådana förslag som i framtiden påverkar EU och också andra länder i en bra riktning. När den här frågan var uppe igen betonade jag att det är bra att vi generellt sett beskriver ungdomar. Men det finns kön och olika förutsättningar bland ungdomar beroende på både klass och kön och tyvärr ibland också etnisk bakgrund.

Därför är det viktigt när ministern nu får möjlighet att säga något. Det är bra att vi lyfter fram könsperspektivet i alla sammanhang även när det gäller kultur, utbildning och idrott. I går kväll läste jag och letade efter något med könsperspektiv. Det fanns inte ett enda ord i samtliga handlingar fastän jag har återkommit många gånger. Jag tror också att många andra har påpekat att det är viktigt. Det är inte att vi inte bryr oss. Det gäller att vi synliggör det vi står för särskilt när vi internationellt säger att Sverige har en regering som är feministisk.

Det måste genomsyra alla aspekter. Det är inte minst en fråga om demokrati, eftersom kulturen är ett demokrativerktyg. Kvinnors perspektiv och jämställdhet är också en demokratiaspekt.

Anf.  61  JOHNNY SKALIN (SD):

Jag vill hänvisa till vår avvikande mening i kulturutskottet.

Anf.  62  Statsrådet ANNA EKSTRÖM (S):

Jag tänkte börja med ordförandens fråga om vad diskussionen kommer att handla om. En utgångspunkt för diskussionen och ett mycket starkt svenskt intresse är förstås att diskussionen ska utgå från ungdomars egna erfarenheter och att ett arbetssätt som ska tillämpas är ett arbetssätt som präglas av en stark delaktighet och inflytande från ungdomarna själva.

En annan viktig utgångspunkt är att ungdomars erfarenheter ska spela en stor roll. En självklar fråga från för svensk del att ta upp är de viktiga instrument som finns på EU-området där det råder en tydlig enighet om att EU har en viktig roll att fylla. Jag tänker framför allt på de stora program för utbildning och ungdomsutbyte som finns som når många ungdomar men som skulle kunna nå ännu fler ungdomar.

Nu glider jag in lite på Amineh Kakabavehs fråga. Vi kommer naturligtvis att ha som en utgångspunkt de olika perspektiv som måste genomsyra en sådan diskussion. Då tänker jag på jämställdhetsperspektivet, som är självklart, men också hbtq-perspektiv och andra viktiga aspekter.

Det som kan ses som en svensk ståndpunkt som Sverige hela tiden betonar är det som framgår av de ungdomspolitiska mål som riksdagen har ställt sig bakom. De går ut på att vi inom ungdomspolitiken hela tiden ska utgå ifrån att ungdomars rätt till inflytande och möjlighet att verkligen ha ett inflytande är väldigt viktigt.

Nu måste jag fråga medarbetarna om det är något viktigt jag har missat här när det gäller diskussionspunkten. Jag kan helt kort säga om processen att under andra halvan av 2017 kommer ett utkast att börja sättas ihop. Det kommer att ske i nära samarbete mellan ordförandeskapen och kommis­sionen. Först i slutet av 2017 kommer vi att ha ett utkast som sedan ska börja förhandlas. Jag vill betona att diskussioner också kommer att föras med Europaparlamentet i den här frågan.

När det gäller frågan om regeringens syn på EU:s institutioner är reger­ingen positivt inställd till ett aktivt EU-arbete och ett aktivt EU-medlem­skap och värnar starkt det som är våra gemensamma intressen i Europa. Det är inte minst viktigt nu i dessa tider när EU gemensamt ska förhandla med Storbritannien inför det så kallade brexit.

Om mitt inlägg uppfattades om raljant blir jag verkligen ledsen. Det var inte alls min avsikt. Jag är en mycket stark EU-vän och har varit det så länge jag har varit aktiv i politiken, och jag kommer att fortsätta att vara det också framöver. Jag kan försäkra EU-nämnden om att jag i alla sammanhang kommer att driva en svensk position som är baserad på att Sverige är en stark, drivande och positiv kraft i EU.

Har jag missat någon fråga nu? Jag tror inte det.

Anf.  63  ORDFÖRANDEN:

I så fall får någon återupprepa frågan. Vi tackar för de orden från ministern.

Vi är redo att sammanfatta att vi ger stöd till den av regeringen här redovisade ståndpunkten. Det finns också en avvikande mening från Sverigedemokraterna.

Då tar vi dagordningspunkt 6, som är sammanhängande och inte helt långt från detta. Det är också en beslutspunkt. Om jag har förstått det rätt handlar den mer om processen och utvecklingen av dialog med ungdomar.

Anf.  64  Statsrådet ANNA EKSTRÖM (S):

Fru ordförande! Då går vi in på den strukturerade dialogen, och det är ett verktyg inom EU-samarbetet på ungdomsområdet. Arbetet med dialogen är cykliskt, om 18 månader, och innebär att EU-ordförandetrion samordnar sig och väljer ett gemensamt tema.

I rådsresolutionen föreslås att formerna för dialogen ses över i samband med revideringen av ramverket. Dialogen etablerades faktiskt under det svenska ordförandeskapet 2009, men inte ens det är en garanti för att systemet är helt felfritt. Som alltid finns det utrymme för förbättringar, och därför välkomnar regeringen en översyn. Rådsresolutionen innehåller också förslag på tema för den kommande och det som blir den avslutande cykeln inom nu gällande ramverk för ungdomssamarbetet.

I ljuset av den pågående diskussionen om revidering av ramverket före­slås temat för kommande trio vara Youth in Europe – What’s Next? Under­liggande prioritering föreslås vara att kommande ordförandeskapstrio fo­kuserar på att utvärdera och förbättra den strukturerade dialogen. Reger­ingen stöder förslagen till övergripande tema och prioritering. Det är vik­tigt att ungdomar själva är med och utformar ramverket för EU-samarbete på ungdomsområdet; det var jag inne på under den förra diskussionen.

Att använda den kommande cykeln till att fördjupa diskussionerna och komplettera redan pågående konsultationer ser regeringen som positivt. Att fokusera särskilt på att utveckla och förbättra själva verktyget för dialog med unga och ungdomsorganisationer inom EU menar regeringen är klokt. Den strukturerade dialogen är det enda forumet där unga och ungdomsorganisationer under etablerade former har direkt tillgång till beslutsfattare inom EU. När den nu ska ses över är det viktigt att ungdomars förtroende för dialogen bibehålls och att ungdomar själva kan påverka utformningen.

Jag vill till sist betona att inte heller dessa rådsresolutioner är bindande för medlemsstaterna utan ska ses som rekommendationer. Regeringens förslag är att Sverige ska stödja förslaget till rådsresolution.

Anf.  65  JOHNNY SKALIN (SD):

Jag anmäler avvikande mening i linje med den avvikande mening vi framförde i kulturutskottet den 9 maj.

Anf.  66  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att nämnden sammanfattningsvis ger stöd till regeringens här redovisade ståndpunkt, med en avvikande mening från Sverigedemokraterna.

Då är vi kanske klara med ungdomsfrågorna? Nej, nej, absolut inte – ungdomar är alldeles för viktiga för det! Nästa dagordningspunkt är nr 7, Bygga Europas framtid – lyssna till och stödja ungdomar. Det är en riktlinjedebatt.

Anf.  67  Statsrådet ANNA EKSTRÖM (S):

Fru ordförande! Som jag tidigare nämnde står det även diskussionspunkt på dagordningen. Temat för diskussionen är att bygga Europas framtid och lyssna till och stötta unga människor.

Diskussionens tema kommer sig bland annat av de pågående övergripande diskussionerna om EU:s framtid, vilka inte minst har aktualiserats i samband med att EU firade Romfördragets 60 år. Men det handlar också om det faktum att flera policydokument på ungdomsområdet kommer att löpa ut under de kommande åren. Ramverket för det europeiska samarbetet på området – jag har flera gånger i dag sagt att det är ett sådant – och den till ramverket underliggande strategin och Erasmusprogrammet är två andra inslag.

Det maltesiska ordförandeskapet har i ljuset av pågående framtidsdiskussioner pekat ut två områden man ser som särskilt viktiga för unga människor. Det är dels att unga människors röster blir hörda, dels att det finns en tydlig vision för det framtida Europa. Två frågor ska vägleda debatten, och medlemsstaterna ombeds göra sina inlägg baserat på dessa.

Den första frågan hur vi kan engagera oss i innovativa, meningsfulla och konstruktiva samtal med unga människor. Är vi beredda att lyssna? Kan vi svara med empati men också ärlighet och realism? Den andra frågan är om vi kan uttrycka en vision för Europeiska unionens framtid som är både inspirerande och stärkande för unga människor. Vad är enligt dig de viktigaste kännetecknen för och aspekterna av en sådan vision?

Regeringen menar att grunden för att unga ska kunna inkluderas i unio­nens utveckling är en politik som gynnar ungas levnadsvillkor. Regeringen kommer därför i debatten att utgå ifrån målet för den nationella ungdoms­politiken, det vill säga att alla ungdomar ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och inflytande över samhällsutvecklingen. Det är centralt att unga människor känner att de kan och vill påverka. Här är de komman­de diskussionerna kring utformningen av den strukturerade dialogen vik­tig.

Regeringen menar vidare att om en vision för Europeiska unionens framtid ska verka inspirerande och stärkande för unga människor behöver den faktiskt tas fram tillsammans med unga människor. En aspekt vi tror är viktig för en sådan vision är att den har fokus på sådant som verkligen engagerar och berör unga människor, till exempel Erasmusprogrammet och dess möjligheter till student-, praktik- och ungdomsutbyten.

Det var alla fyra punkter på dagordningen.

Anf.  68  OLOF LAVESSON (M):

Jag har ingen synpunkt i sak, utan jag vill för protokollets skull nämna att det står i handlingarna att kulturutskottet har haft överläggning i frågan. Det har kulturutskottet inte haft, utan det har varit ett informationsärende i kulturutskottet.

Anf.  69  ORDFÖRANDEN:

Vi har redan noterat i presidiet att det var en informationspunkt. Därför fanns det heller inget utrymme för att anmäla avvikande mening där, men det finns det naturligtvis här i nämnden eftersom det är en diskussionspunkt och det finns en ståndpunkt från regeringen. Jag uppfattade dock inte att Moderaterna anmälde avvikande mening.

Anf.  70  OLOF LAVESSON (M):

Jag kan tydliggöra att vi inte anmäler avvikande mening i frågan, så att det inte blir fel även i detta protokoll.

Anf.  71  ORDFÖRANDEN:

Jag vill bara inflika att det är viktigt att frågor som engagerar ungdomar också kan komma upp. Vid sidan av Erasmus- och utbytesprogram är möjligheterna att resa i Europa kanske något som inte minst svenska ungdomar genom åren har utnyttjat ganska kraftfullt. Det har dock inte blivit lättare genom unionens arbete hittills, utan det finns mer arbete att göra. Jag kan göra det medskicket.

Anf.  72  JOHNNY SKALIN (SD):

Fru ordförande! Jag tycker att det är ganska svårt att tolka detta på annat sätt än att EU vill hitta en väg genom ungdomarna för att stärka unionens framtid och framväxt – och kanske också överlevnad, på sikt. Det gör man via många kanaler; detta är bara en av alla kanaler.

Att ungdomarna är en väldigt viktig del i detta förstår jag. Jag förstår också att det är en viktig del för regeringen, som är mycket positivt inställd till EU som organisation och företeelse. Det är inte jag, och det är inte mitt parti heller. Vi tycker i stället att det vore mer inspirerande för de ungdomar som finns inom Europeiska unionen att kunna styra sin egen framtid. Det ska de kunna göra genom sina egna företrädare i sina egna länder. Det är inte så EU är uppbyggt, så jag anmäler avvikande mening i förhållande till regeringens inställning.

Anf.  73  ORDFÖRANDEN:

Vill ministern utveckla något?

Anf.  74  Statsrådet ANNA EKSTRÖM (S):

Tack, jag har inga synpunkter.

Anf.  75  ORDFÖRANDEN:

Då tackar vi för det och konstaterar sammanfattningsvis att nämnden ger stöd till den av regeringen redovisade inriktningen på dagordningspunkten. Det finns en avvikande mening från Sverigedemokraterna.

lämnar vi ungdomsfrågorna och går in på utbildningsfrågor och dagordningspunkt 8, som är en lägesrapport kring Europassarbetet.

Anf.  76  Statsrådet ANNA EKSTRÖM (S):

Den första frågan rör kommissionens förslag till ett reviderat Europass, som presenterades i oktober förra året. Vid rådsmötet kommer det maltesiska ordförandeskapet att presentera en lägesrapport som sammanfattar de hittillsvarande förhandlingarna om ett reviderat Europass.

Som nämnden säkert är medveten om ska Europass bidra till att öka förståelsen för kompetenser och kvalifikationer och därmed underlätta rörlighet och anställbarhet inom EU. Dagens Europass består av en uppsättning dokumentmallar, bland annat en meritförteckning och en mall för att beskriva språkkunskaper. Sedan Europass infördes sedan 2004 har dessa mallar använts flitigt – till exempel har mer än 60 miljoner meritförteckningar skapats på nätet.

EU har även tagit fram andra verktyg och tjänster inom området kompetens och kvalifikationer. Till exempel finns Euroguidance, med vägledning för internationell rörlighet. Kommissionen menar att det finns möjlighet att öka effektiviteten och användbarheten för Europass och övriga verktyg, inte minst genom att bättre utnyttja de tekniska möjligheter som finns i dag. Det är detta som är bakgrunden till kommissionens förslag till ett reviderat Europass.

Det nya Europass ska bestå av en webbaserad plattform där man kan få tillgång till flera olika verktyg och tjänster som används för att presentera och utbyta information om kompetens och kvalifikationer. Europass ska också samla information om bland annat utbildning, arbetsmarknad och kompetensinventeringar, både nationellt och inom EU.

De förhandlingar som har förts sedan kommissionen presenterade sitt förslag har varit intensiva och bland annat inneburit att beslutstexten har gått mot ökad flexibilitet för medlemsstaterna att själva utforma hur arbetet på nationell nivå ska organiseras. Detta är i linje med regeringens hållning när det gäller vikten av att värna den nationella kompetensen inom utbildningsområdet, och det är även i linje med subsidiaritetsprincipen.

Regeringen bedömer att ett kommande beslut om ett reviderat Europass kommer att leda till att de verktyg och tjänster som EU erbjuder inom området kompetens och kvalifikationer blir effektivare och mer användbara. Förslaget till beslut stämmer därmed väl överens med regeringens ambition att ta till vara digitaliseringens möjligheter och underlätta utbyte mellan länder, rörlighet och anställbarhet inom EU.

Regeringen vill också framhålla att utvecklingen av Europass kommer att finansieras av unionen inom ramen för befintliga budgetmedel och inte medföra ökade kostnader för medlemsländerna.

Sammanfattningsvis välkomnar regeringen den lägesrapport som det maltesiska ordförandeskapet har tagit fram. Det inkommande estniska ordförandeskapet kommer att fortsätta förhandlingen om Europass, och då kommer regeringen naturligtvis att återkomma i frågan.

Anf.  77  ORDFÖRANDEN:

Kan ministern klargöra vad det är ministrarna ska göra på minister­rådet? Är det att enbart få information, eller är det att välkomna någonting och därmed fatta beslut? Ministern nämnde att det just var fråga om beslut. Det vore bra för nämnden att veta. Är det en informationspunkt tackar vi nämligen bara för informationen, och är det någon annan typ av punkt ska vi ge ett mandat till regeringen. Här har det varit lite dubbla budskap efter­som regeringen har föreslagit en ståndpunkt men aviserat att det bara är en informationspunkt på rådsmötet.

Anf.  78  Statsrådet ANNA EKSTRÖM (S):

Tack för frågan! Jag blev tvungen att kontrollera detta med medarbetarna. Som jag har uppfattat läget är detta en informationspunkt. Vi efterfrågar inget mandat, utan detta är information som kommer att noteras. Har jag förstått det rätt? Ja, det verkar så.

Anf.  79  ORDFÖRANDEN:

Då tolkar jag det som att regeringen inte efterfrågar något särskilt mandat i frågan utan att den redovisning som har gjorts här är likalydande med redovisningen för det arbetsmandat regeringen har sökt och fått stöd för i utbildningsutskottet. Den informationen tackar vi naturligtvis för, men då ska vi inte ge något ytterligare mandat här. Vi tackar för informationen. Jag kan också skicka med till Utbildningsdepartementet att man nästa gång man har en informationspunkt inte ska skicka med en ståndpunkt i den kommenterade dagordningen. Det är också direktiven från samordningen.

Vi går vidare till dagordningspunkt 9. Den förkortning man ska lära sig här är tydligen ”EQF”. Var så god, ministern, att förklara ärendet!

Anf.  80  Statsrådet ANNA EKSTRÖM (S):

Vad gäller den förra punkten får vi notera det ordföranden har sagt och se om vi kan sköta detta helt korrekt i framtiden.

När det gäller den andra frågan handlar den om uppföljningen på re­kommendationen om just EQF från 2008, och EQF står alltså för den euro­peiska referensramen för kvalifikationer. Den ursprungliga rekom­menda­tionen om en europeisk referensram inrättades eftersom det ansågs finnas ett behov av ett översättningsverktyg mellan olika nationella kvalifika­tionssystem. Syftet var alltså att tydliggöra vad en person kan, förstår och har kapacitet att göra i en lärande- och arbetssituation. Genom verktyget underlättas jämförelser av kvalifikationer inom EU.

I det nya förslaget till rekommendation förtydligas att EQF kan användas som referens för att jämföra alla typer av kvalifikationer, och dessutom uppmanas medlemsstaterna att vid behov uppdatera hänvisningarna mellan nationella kvalifikationsnivåer och nivåerna i EQF så att jämförelserna är aktuella. Medlemsstaterna rekommenderas även att utarbeta gemensamma metoder för hur kvalifikationer beskrivs i resultat av lärande.

Jag kan också nämna att det nya förslaget till rekommendation inbjuder till informationsutbyte mellan medlemsstaterna om nationella processer för att nivåplacera internationella kvalifikationer. Det föreslås även att man utreder möjligheterna att utveckla kriterier för att jämföra tredjeländers referensramar för kvalifikationer med just EQF.

Inledningsvis uttryckte regeringen viss tveksamhet till behovet av att revidera den befintliga rekommendationen eftersom verktyget är relativt nytt, men samtidigt ansåg regeringen att många delar i förslaget var väl­komna då de ligger i linje med hur Sverige har genomfört rekommenda­tionerna från 2008. Till exempel välkomnar regeringen förtydligandet att EQF kan användas som referens för att jämföra alla typer av kvalifi­ka­tioner.

Det är också bra att jämförelserna mellan de nationella referensramarna och EQF uppdateras så att de hålls aktuella.

Sverige har i förhandlingen fått stöd för flera av de ståndpunkter som regeringen förankrade med utskottet i överläggningen den 29 september förra året. Det rör bland annat de ursprungliga förslagen om gemensamma metoder och format för hur kvalifikationer beskrivs i läranderesultat. Vår ståndpunkt var då att det handlar om nationell kompetens och att ett sådant arbete måste bygga på frivillighet.

Regeringen kan därför välkomna att rekommendationen nu förtydligats så att kommissionen i samarbete med medlemsstaterna ska stödja utarbetandet av metoder för att beskriva läranderesultat med vederbörlig hänsyn till nationella förhållanden.

En annan ståndpunkt som det fanns stöd för i utskottet rörde förslaget att stödja utarbetande och införande av kriterier och förfaranden för jämförelser av referensramar i tredjeländer.

Regeringen poängterade här vikten av fortsatt kvalitetsarbete mellan de europeiska länderna i första hand men var också positiv till fortsatt dia­log.

Regeringen kan därför välkomna att rekommendationen nu handlar om att utreda möjligheterna att utveckla kriterier för jämförelser mellan tredje­länders referensramar och den europeiska referensramen.

I förhandlingarna har Sverige verkat för ett förtydligande angående förslaget att inrätta en plattform för samarbete mellan kommissionen, medlemsstaterna och övriga berörda parter. Sverige har påpekat att den rådgivande gruppen för EQF, som inrättades 2009, har spelat en positiv roll.

Regeringen kan därför välkomna att den rådgivande gruppen, enligt det slutliga utkastet till rekommendation, också fortsättningsvis ska säkerställa överensstämmelse och främja öppenhet och förtroende för hänvisningsprocessen mellan just nationella referensramar och EQF.

Regeringen anser slutligen att det är viktigt att poängtera att rekommendationen inte är bindande för medlemsstaterna och inte medför ökade kostnader för statsbudget eller EU-budget.

Sammantaget välkomnar regeringen rekommendationen och föreslår att Sverige ställer sig bakom den politiska överenskommelsen på området.

Anf.  81  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att informationen här och i handlingarna har varit tillfyllest och att nämnden är redo att ge fullt stöd till regeringens här redovisade ståndpunkt.

Vi går till dagordningspunkt 10, Ge de lärande en röst: hur man kan förbättra och modernisera våra system för att tillhandahålla högkvalitativ utbildning för alla. Det är en riktlinjedebatt med diskussion.

Anf.  82  Statsrådet ANNA EKSTRÖM (S):

Fru ordförande! Ordförandeskapet föreslår att inriktningen på debatten ska vara likvärdighet, inkludering och mångfald i utbildningen. Det blir alltså en fortsättning på den debatt som ägde rum vid utbildningsministrarnas senaste möte i februari.

I den kommande debatten vill man fokusera på elevers och studenters inflytande och deras möjlighet att komma till tals om sina utbildningserfarenheter.

Två frågor ska vägleda debatten, och medlemsstaterna ombeds att göra ett inlägg baserat på en eller båda av dessa.

Frågorna kan sammanfattas så här:

För det första: Vad gör medlemsstaterna för att göra elevers och studenters röster hörda?

För det andra: Anser medlemsstaterna att det finns ett behov av att göra mer på internationell nivå för att samla in och analysera statistik om medborgarskap och utbildning?

Regeringen vill i huvudsak ta upp den första frågan och avser att särskilt framhålla att det är viktigt med elevers och studenters inflytande då det på ett konkret sätt kan lära dem om demokratisk fattade beslut. Det är samtidigt viktigt att vara tydlig med vad en elev inte är med och beslutar om, och därför är det centralt att framföra, som det står i den svenska skollagen, att informationerna och formerna för barnens och elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad.

Själv är jag övertygad om att elevers engagemang kan öka kvaliteten i undervisningen. Skollagen och arbetsmiljölagen signalerar elevers rätt till demokratiskt inflytande också genom elevrådsrepresentanter och elevskyddsombud.

Min alldeles personliga erfarenhet är att studenter som engagerar sig och har inflytande över verksamheten i högskolan är av stor betydelse för kvaliteten i utbildningen. I Sverige finns ett starkt studentinflytande befäst i högskoleförordningen och högskolelagen.

Efter överläggningar i utskottet har vi lagt till: Utbildning ska bidra till ökad kunskap om demokrati och också verka för demokratiska processer. Utbildningen ska även bidra till att ge elever ökad förmåga att vara aktiva samhällsmedborgare och att tänka kritiskt.

Dessutom lade vi efter vår diskussion i utskottet till att elever ska vara delaktiga i lärandet om demokratiskt fattade beslut genom att bland annat utöva sitt elevinflytande.

Gällande fråga två kan Sverige nämna att den internationella studie om demokrati och samhällsfrågor som Sverige redan deltar i, ICCS, i dagsläget uppfyller de behov som finns på området.

Jag svarar gärna på frågor om nämnden har några.

Anf.  83  ORDFÖRANDEN:

Ministern ska inte tolka vår tystnad som ointresse utan som att vi anser att processen varit fullgod i utbildningsutskottet och att vi kanske inte har så mycket att tillföra.

Anf.  84  TINA ACKETOFT (L):

Jag har en petimätergrej. Ministern sa först att det rörde medborgarskap och utbildning men talade sedan i hela sitt anförande om inkludering. Det är en formsak, men det kan vara viktigt i EU-nämnden.

Anf.  85  ORDFÖRANDEN:

I vilken del menade Tina Acketoft?

Anf.  86  TINA ACKETOFT (L):

Det var när hon sammanfattade de två frågorna. I den andra frågan sa hon att det rörde medborgarskap och utbildning men talade sedan om inkludering, så jag antar att det är det som gäller.

Anf.  87  Statsrådet ANNA EKSTRÖM (S):

…kunna utvärdera demokratiska värderingar eller aktivt medborgarskap…

Det är alldeles riktigt. Jag ber om ursäkt. Tack för uppmärksamheten!

Anf.  88  TINA ACKETOFT (L):

Jag är tyvärr KU-färgad.

Anf.  89  ORDFÖRANDEN:

Det är bra att förekomma. Jag tror att ministern uppskattar att ha dialogen här i nämnden snarare än i KU.

Jag sammanfattar det med att nämnden ger stöd till regeringens här redovisade inriktning i diskussionspunkten.

Då går vi till punkt 11, Övriga frågor, Utbildning.

Anf.  90  Statsrådet ANNA EKSTRÖM (S):

Jag har inget i övrigt att tillägga.

Anf.  91  ORDFÖRANDEN:

Då går vi till idrottsfrågorna och dagordningspunkt 14. Det är en beslutsfråga om utkast till slutsatser om idrott som en plattform för social delaktighet genom frivilligarbete.

Det ska bytas lite medarbetare vid bordet, men ministern blir kvar.

Anf.  92  Statsrådet ANNA EKSTRÖM (S):

Fru ordförande! Jag ersätter i dag statsrådet Annika Strandhäll som har förhinder. Som bekant träffade statssekreterare Agneta Karlsson kulturutskottet den 9 maj för överläggning och information. Jag noterar att det i utskottet finns en bred samsyn i dessa frågor.

Vid själva rådsmötet i Bryssel på tisdag den 23 maj kommer Sverige att representeras av ambassadör Åsa Webber eftersom statsrådet Strandhäll inte har möjlighet att närvara.

Vad gäller det senaste rådsmötet har nämnden, såvitt jag förstår, delgivits den skriftliga återrapporteringen. Om det inte finns några särskilda frågor är jag beredd att gå vidare till nästa dagordningspunkt.

Anf.  93  ORDFÖRANDEN:

Den dagordningspunkt vi nu behandlar är dagordningspunkt 14. Det är en beslutspunkt under idrottsavsnittet på rådsmötet.

Återrapporterna har vi redan klubbat av i klump, så att säga, och dem hade nämnden inga frågor om.

Anf.  94  Statsrådet ANNA EKSTRÖM (S):

Dagordningspunkt 14 handlar om rådsslutsatser om idrott som en plattform för social delaktighet genom frivilligarbete.

Det maltesiska ordförandeskapet har som en prioritet inom idrottsområdet valt att fokusera på idrott som en plattform för social delaktighet genom just frivilligarbete. Med anledning av detta har man presenterat ett utkast till slutsatser.

Det har bland EU:s medlemsstater funnits en bred uppslutning kring ordförandeskapets initiativ. Det gäller också Sverige. Utkastet förutses antas vid rådsmötet den 23 maj.

I utkastet lyfter man fram att idrott är den största sociala verksamheten och frivilligverksamheten i Europa och att idrott spelar en viktig roll för att föra människor med olika bakgrund samman.

Man betonar också att frivilligarbete inom idrottsrörelsen är ett samhällsengagemang som kan främja social integration, bidra till aktivt medborgarskap och motverka socialt utanförskap.

Vidare konstateras att frivilligarbete inom idrotten kan bidra till integrationen av den växande andelen migranter och öka solidariteten mellan generationer liksom jämställdheten mellan kvinnor och män.

Just betoningen av idrottens bidrag till ökad jämställdhet mellan kvinnor och män och idrottsrörelsens betydande insatser för integration och etablering av nyanlända och flyktingar är av särskild vikt och något som regeringen argumenterat för i förhandlingarna.

I utkastet till slutsatser pekas på att frivilligarbetet spelar en väsentlig roll när det gäller att skapa social sammanhållning och inkluderande samhällen. Här spelar förstås lokala myndigheter, lokala idrottsföreningar och andra aktörer som använder idrotten som metod en viktig roll.

I beredningen har regeringen inhämtat synpunkter också från Riks­idrottsförbundet.

Regeringen anser också att idrottsrörelsens självständighet även fortsättningsvis ska värnas och att utkastet till rådsslutsatser om idrott som en plattform för social inkludering genom frivilligarbete faktiskt respekterar gränsdragningen mellan EU:s stödjande kompetens och medlemsstaternas nationella kompetens.

Sammanfattningsvis föreslår regeringen att Sverige ställer sig bakom antagandet av dessa slutsatser.

Anf.  95  ORDFÖRANDEN:

Jag välkomnar särskilt att regeringen har betonat inkluderings- och jämställdhetsaspekterna i idrottsarbetet. Det är viktigt att de EU-rådskon­stellationer som inte har sitt primära fokus på det som andra ministerråds­möten är helt fokuserade på, nämligen de stora migrations­frågorna som EU just nu hanterar, diskuterar de verktyg och samhälls­utvecklingsutma­ningar men också möjligheter som finns i en tid när många människor kommer till Europa. De europeiska samhällena måste tillsammans göra mycket mer för att stärka sitt inkluderingsarbete, och därför välkomnar jag att Sverige har tryckt på i denna del.

Anf.  96  AMINEH KAKABAVEH (V):

Fru ordförande! Jag tackar ministern.

Med tanke på engagemanget bland ungdomar och att jag själv är myck­et aktiv inom Varken hora eller kuvad och många andra organisa­tio­ner hade vi ett möte med Åsa Regnér för någon vecka sedan då vi diskute­rade just frågor om idrott, ungdomar och inkludering.

Dessvärre används integration på en helt övergripande nivå, och man menar att idrotten skulle kunna vara den arena där integrationen kommer att ske. Så är det inte. Varken i Sverige, Tyskland, England eller något annat europeiskt land är idrotten den arena där majoritet och minoritet träffas. Ungdomar med invandrarbakgrund och etniska svenskar träffas inte där, utan det är afghanska killar som kickar boll med arabiska killar, till exempel.

Man ger en massa pengar och säger att det är integration. Det är viktigt att ge, och det är viktigt att ungdomar är sysselsatta på fritiden. Men man ska kalla det för fritidsaktiviteter, inte integration.

Jag har varit med om detta i ungdomsföreningar i förorten. När killar från samma bakgrund sparkar boll i en timme kallar man det för integra­tion, men de är redan integrerade. Det är killar med killar, araber med ara­ber och svenskar med svenskar – om jag får uttrycka mig lite drastiskt.

Det är dessutom mycket mer fokus på killar än på tjejer. Därför är det viktigt att vi betonar flickors rätt att inte bara i separata avdelningar ha samma tillgång till den offentliga arenan och till offentliga medel. Här måste vi gå mycket längre och ta vara på erfarenheter från den ideella sektorn, särskilt kvinnoorganisationer, i Sverige och i andra länder.

Det är viktigt att här knyta an till det vi kallar integration, inkludering och jämställdhet.

Anf.  97  Statsrådet ANNA EKSTRÖM (S):

Jag har nog inte så mycket att tillägga. Den redovisning som regeringen har lämnat är den som gäller, och vi hoppas att nämnden tycker att det är en bra idé att vi ställer oss bakom antagandet av slutsatserna.

Anf.  98  ORDFÖRANDEN:

Då sammanfattar jag att det finns stöd för regeringens här redovisade ståndpunkt. Det finns ingen avvikande mening anmäld.

Vi går vidare till dagordningspunkt 15, som också är en beslutspunkt. Det är mycket rådsslutsatser som ska behandlas vid mötet. Punkt 15 handlar också om idrottsfrågor.

Anf.  99  Statsrådet ANNA EKSTRÖM (S):

Jag vill gärna börja med att informera om att rådet vid två tidigare tillfällen har antagit resolutioner om en EU-arbetsplan för idrott. Första gången var för perioden 2011–2014, och nästa var för tiden 2014–2017. Nu är det dags igen. Ordförandeskapet har tagit initiativ till ett utkast för ytterligare en EU-arbetsplan för idrott, som föreslås gälla för tiden 1 juli 2017 till 31 december 2020.

Utkastet till denna rådsresolution har behandlats vid flera rådsarbetsgruppsmöten under våren. Regeringen har i beredningen inhämtat synpunkter från Riksidrottsförbundet. Det har bland EU:s medlemsstater funnits en bred uppslutning kring ordförandeskapets initiativ. Utkastet förutses antas vid rådsmötet den 23 maj.

Av utkastet framgår att kommissionen och medlemsstaterna är överens om att man under perioden bör prioritera tre teman och nyckelfrågor. Dessa kan kompletteras mot bakgrund av eventuell ny händelseutveckling.

Det första temat är idrottens integritet, särskilt anti-dopning, goda styrelseformer, uppgjorda matcher – tyvärr aktuellt just i dagarna – skydd av minderåriga och idrottens särart. Vi har här särskilt betonat idrottens särart i förhandlingarna om utkastet till arbetsplan. Vi vet att det är en viktig fråga för många partier i riksdagen.

Det andra temat av de tre är idrottens ekonomiska aspekter, och det tredje temat är idrotten i samhället, där bland annat social inkludering, idrott och hälsa och idrott och miljö ingår.

Regeringen anser att utkastet till rådsresolution om en EU-arbetsplan för idrott är balanserat. Regeringen anser vidare att idrottsrörelsens självständighet ska värnas. Bedömningen är att den föreslagna rådsresolutionen håller sig inom EU:s kompetens på idrottsområdet, sådan den är uttryckt i artikel 165 i fördraget om EU:s funktionssätt. Regeringen föreslår att Sverige ställer sig bakom antagandet av resolutionen.

Anf.  100  ORDFÖRANDEN:

Jag noterar att det finns reservationer från Danmark och Italien. Bedömer regeringen att de liggande slutsatserna ändå kommer att antas, eller kommer det att bli förändringar?

Anf.  101  Statsrådet ANNA EKSTRÖM (S):

Den senaste informationen är att Danmark har dragit tillbaka sin reservation. I dagsläget kvarstår en reservation från Italien. Såvitt jag kan förstå – mina medarbetare får rätta mig – är bedömningen att det inte kommer att vara aktuellt att ha någon annan resolution än den som ligger på bordet att ta ställning till.

Jag lämnar ordet till Tomas Johansson, som kan detta utan och innan.

Anf.  102  Ämnesrådet TOMAS JOHANSSON:

Reservationen från Italien är mer av en generell karaktär. De tycker att man ska formulera sig på ett annat sätt i rubriken. Rådets rättstjänst har haft vänligheten att informera oss om att det inte har någon betydelse om man skulle gå på Italiens linje eller på ordförandeskapets förslag. Det är en rent teknisk fråga, som vi utgår från att de inte kommer att väcka. Men om de gör det blir det i bästa fall en diskussion. Sannolikt blir det dock inte så.

Anf.  103  ORDFÖRANDEN:

Det kan alltså eventuellt bli en diskussion om en ändrad titel. Med detta känner sig nog nämnden lugn. Jag behövde bara ställa detta som en kontrollfråga, för att veta om vi skulle ha beredskap att återkomma.

Därmed sammanfattar jag detta med att konstatera att det finns stöd för regeringens här redovisade ståndpunkt och ingen avvikande mening.

Då är vi inne på dagordningspunkt 16, som också är en idrottspunkt: Idrottsmedier och deras roll i att stärka den sociala delaktigheten. Det är en riktlinjedebatt, alltså en diskussionspunkt.

Anf.  104  Statsrådet ANNA EKSTRÖM (S):

Fru ordförande! Det är alltså en policydiskussion om sportmedier och deras roll för stärkt social delaktighet som kommer att stå på dagordningen. Ordförandeskapet önskar särskilt diskutera hur sportmedier i medlemsstaterna kan spela en roll för att stärka social delaktighet och social integration, vidare hur idrottsinriktade medier kan uppmuntras att ta ett större socialt ansvar, så att medierna utgör en positiv kraft inom idrottens utveckling.

Det finns flera exempel på hur oberoende mediers bevakning och verksamhet kan bidra till att stärka social delaktighet. Till exempel kan det röra sig om att mediers bevakning leder till att man belyser och problematiserar brister i jämställdhet inom idrotten eller ger exempel på hur idrotten själv arbetar med att förbättra situationen. Vi har också sett exempel på medier som avslöjar kränkningar av barn inom idrotten eller avslöjar fusk genom till exempel dopning. Det finns reportage som visar hur idrottsföreningar och idrottsplaner kan vara ett kitt som håller ihop samhällen runt om i hela vårt land.

Sammantaget kan fria, självständiga och ansvarstagande medier genom sina bilder bidra till en levande debatt och därigenom till en social utveckling av våra samhällen. Regeringen avser att i diskussionen framföra att det är viktigt att förtydliga att ramen för policydiskussionen på rådsmötet är mediernas frihet att granska och informera utan statlig styrning, något som är grundläggande i vår demokrati.

Anf.  105  ORDFÖRANDEN:

Då finner jag att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning.

Då har vi kommit till de övriga frågorna. Är det något på området idrott som ministern vill informera nämnden om?

Anf.  106  Statsrådet ANNA EKSTRÖM (S):

Fru ordförande! Nej, jag har inga fler punkter att ta upp.

Anf.  107  ORDFÖRANDEN:

Jag vill göra ett medskick som handlar om punkten om gummigranulat i artificiella idrottsplaner, som Belgien har tagit upp. Jag ställer alltså inte någon fråga, men jag kan konstatera att diskussionerna om gummigranulaten genom åren har varit en svår balansgång. Å ena sidan ökar de tillgängligheten till planer. De ökar ungdomars och andras rörlighet och gör det lättare att ha bra idrottsplaner inte minst i stadsområden, där grönytorna är begränsade. Å andra sidan har det varit betydande miljöproblem med gummigranulat i olika generationer. Man började med gamla bildäck, vars dåliga plaster utgjorde de första gummigranulaten. I dag har vi en diskus­sion om mikroplaster och om hur små plastpartiklar sprids över världen. Gummigranulat från idrottsplaner är ett av de utpekade stora problemen.

Jag vill göra ett medskick till regeringen om att lyssna på med vilken inriktning den belgiska delegationen tar upp detta. Det pågår en del forskning och problematisering i Sverige kring detta.

Anf.  108  Statsrådet ANNA EKSTRÖM (S):

Då får vi tacka så mycket för det medskicket.

Anf.  109  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen och önskar ministern och hennes kollegor i regeringen lycka till på det kommande ministerrådet.

Innehållsförteckning

§ 1  Ekonomiska och finansiella frågor 1

Anf.  1  ORDFÖRANDEN 1

Anf.  2  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 1

Anf.  3  ORDFÖRANDEN 1

Anf.  4  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 1

Anf.  5  HELENA BOUVENG (M) 2

Anf.  6  ORDFÖRANDEN 2

Anf.  7  JOHNNY SKALIN (SD) 2

Anf.  8  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 2

Anf.  9  ORDFÖRANDEN 2

Anf.  10  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 3

Anf.  11  FREDRIK SCHULTE (M) 3

Anf.  12  ORDFÖRANDEN 3

Anf.  13  ESKIL ERLANDSSON (C) 4

Anf.  14  ORDFÖRANDEN 4

Anf.  15  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 4

Anf.  16  ORDFÖRANDEN 4

Anf.  17  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 4

Anf.  18  JOHNNY SKALIN (SD) 5

Anf.  19  ORDFÖRANDEN 5

Anf.  20  JOHNNY SKALIN (SD) 5

Anf.  21  ORDFÖRANDEN 5

Anf.  22  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 5

Anf.  23  JOHNNY SKALIN (SD) 6

Anf.  24  ORDFÖRANDEN 6

Anf.  25  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 6

Anf.  26  ORDFÖRANDEN 6

§ 2  Utbildning, ungdom, kultur och idrott 7

Anf.  27  ORDFÖRANDEN 7

Anf.  28  Kultur- och demokratiminister ALICE BAH KUHNKE (MP) 7

Anf.  29  ORDFÖRANDEN 7

Anf.  30  Kultur- och demokratiminister ALICE BAH KUHNKE (MP) 7

Anf.  31  OLOF LAVESSON (M) 8

Anf.  32  ESKIL ERLANDSSON (C) 9

Anf.  33  JOHNNY SKALIN (SD) 9

Anf.  34  TINA ACKETOFT (L) 9

Anf.  35  ORDFÖRANDEN 9

Anf.  36  Kultur- och demokratiminister ALICE BAH KUHNKE (MP) 9

Anf.  37  Ämnesrådet FILIPPA ARVAS OLSSON 10

Anf.  38  Kultur- och demokratiminister ALICE BAH KUHNKE (MP) 10

Anf.  39  ORDFÖRANDEN 10

Anf.  40  Kultur- och demokratiminister ALICE BAH KUHNKE (MP) 11

Anf.  41  JOHNNY SKALIN (SD) 11

Anf.  42  ORDFÖRANDEN 11

Anf.  43  JOHNNY SKALIN (SD) 11

Anf.  44  OLOF LAVESSON (M) 12

Anf.  45  ORDFÖRANDEN 12

Anf.  46  Kultur- och demokratiminister ALICE BAH KUHNKE (MP) 12

Anf.  47  ORDFÖRANDEN 12

Anf.  48  Kultur- och demokratiminister ALICE BAH KUHNKE (MP) 12

Anf.  49  ORDFÖRANDEN 12

Anf.  50  Kultur- och demokratiminister ALICE BAH KUHNKE (MP) 12

§ 3  Utbildning, ungdom, kultur och idrott 13

Anf.  51  ORDFÖRANDEN 13

Anf.  52  Statsrådet ANNA EKSTRÖM (S) 13

Anf.  53  ORDFÖRANDEN 13

Anf.  54  Statsrådet ANNA EKSTRÖM (S) 13

Anf.  55  OLOF LAVESSON (M) 14

Anf.  56  ORDFÖRANDEN 14

Anf.  57  Statsrådet ANNA EKSTRÖM (S) 15

Anf.  58  ORDFÖRANDEN 15

Anf.  59  TINA ACKETOFT (L) 15

Anf.  60  AMINEH KAKABAVEH (V) 16

Anf.  61  JOHNNY SKALIN (SD) 16

Anf.  62  Statsrådet ANNA EKSTRÖM (S) 16

Anf.  63  ORDFÖRANDEN 17

Anf.  64  Statsrådet ANNA EKSTRÖM (S) 17

Anf.  65  JOHNNY SKALIN (SD) 18

Anf.  66  ORDFÖRANDEN 18

Anf.  67  Statsrådet ANNA EKSTRÖM (S) 18

Anf.  68  OLOF LAVESSON (M) 19

Anf.  69  ORDFÖRANDEN 19

Anf.  70  OLOF LAVESSON (M) 19

Anf.  71  ORDFÖRANDEN 19

Anf.  72  JOHNNY SKALIN (SD) 19

Anf.  73  ORDFÖRANDEN 19

Anf.  74  Statsrådet ANNA EKSTRÖM (S) 19

Anf.  75  ORDFÖRANDEN 20

Anf.  76  Statsrådet ANNA EKSTRÖM (S) 20

Anf.  77  ORDFÖRANDEN 21

Anf.  78  Statsrådet ANNA EKSTRÖM (S) 21

Anf.  79  ORDFÖRANDEN 21

Anf.  80  Statsrådet ANNA EKSTRÖM (S) 21

Anf.  81  ORDFÖRANDEN 22

Anf.  82  Statsrådet ANNA EKSTRÖM (S) 23

Anf.  83  ORDFÖRANDEN 23

Anf.  84  TINA ACKETOFT (L) 24

Anf.  85  ORDFÖRANDEN 24

Anf.  86  TINA ACKETOFT (L) 24

Anf.  87  Statsrådet ANNA EKSTRÖM (S) 24

Anf.  88  TINA ACKETOFT (L) 24

Anf.  89  ORDFÖRANDEN 24

Anf.  90  Statsrådet ANNA EKSTRÖM (S) 24

Anf.  91  ORDFÖRANDEN 24

Anf.  92  Statsrådet ANNA EKSTRÖM (S) 24

Anf.  93  ORDFÖRANDEN 25

Anf.  94  Statsrådet ANNA EKSTRÖM (S) 25

Anf.  95  ORDFÖRANDEN 25

Anf.  96  AMINEH KAKABAVEH (V) 26

Anf.  97  Statsrådet ANNA EKSTRÖM (S) 26

Anf.  98  ORDFÖRANDEN 26

Anf.  99  Statsrådet ANNA EKSTRÖM (S) 26

Anf.  100  ORDFÖRANDEN 27

Anf.  101  Statsrådet ANNA EKSTRÖM (S) 27

Anf.  102  Ämnesrådet TOMAS JOHANSSON 27

Anf.  103  ORDFÖRANDEN 27

Anf.  104  Statsrådet ANNA EKSTRÖM (S) 28

Anf.  105  ORDFÖRANDEN 28

Anf.  106  Statsrådet ANNA EKSTRÖM (S) 28

Anf.  107  ORDFÖRANDEN 28

Anf.  108  Statsrådet ANNA EKSTRÖM (S) 29

Anf.  109  ORDFÖRANDEN 29

EU-nämndens uppteckningar

I EU-nämndens uppteckningar står det vad som sagts under nämndens sammanträden. Uppteckningarna publiceras ungefär två veckor efter sammanträdet.