Fredagen den 20 april 2007

EU-nämndens uppteckningar 2006/07:24

1 §  Allmänna frågor och yttre förbindelser

Utrikesminister Carl Bildt

Återrapport från ministerrådsmöte den 12 och 13 februari 2007 (Handelsfrågor)

Återrapport från informellt ministermöte den 30 och 31 mars (Gymnich)

Information och samråd inför ministerrådsmöte den 23 och 24 april 2007

Anf.  1  ORDFÖRANDEN:

Jag hälsar utrikesministern och hans medarbetare välkomna till dagens möte!

För fotografens skull ska vi låtsas hälsa och konversera. Jag ber om överseende med detta, och vi ska försöka vara ganska rappa när vi gör det.

Eftersom medarbetarskaran är stor och tiden alltid knapp på dessa möten kommer jag att lämna ordet till utrikesministern, och när medarbetarna i förekommande fall föredrar någon fråga kan ni presentera er med namn och roll så att vi vet vem som tar till orda.

Då följer vi den gula föredragningslistan så länge, och jag vill först konstatera att den första punkten är en återrapport från ministerrådsmötet den 12 och 13 februari. Detta är utsänt. Önskar utrikesministern lägga till något till den punkten? Det är om handelsfrågorna.

Anf.  2  Utrikesminister CARL BILDT (m):

Nej, de utsända handelsfrågorna var bara en avrapportering från Peter Mandelson, inga större sensationer, och det är som bekant ännu inget genombrott i Dohaförhandlingarna.

Anf.  3  ORDFÖRANDEN:

Har vi några frågor från nämnden? Om inte så lämnar vi detta.

Andra återrapporten är från det informella ministermötet i Gymnich, och där finns inga papper utsända av det skälet att bara utrikesministern har fått vara med. Jag lämnar ordet till utrikesministern för en muntlig rapport.

Anf.  4  Utrikesminister CARL BILDT (m):

Det ligger i sakens natur att den rapporteringen blir relativt översiktlig. Vi hade en betydande diskussion om västra Balkan. Jag tror att läget där i allt väsentligt är känt för nämnden. När det gäller frågan om Kosovo ligger den nu i säkerhetsrådet, och det har hittills gjorts mycket ringa framsteg. Det pågår diskussioner om en säkerhetsrådsresa till regionen.

Vi hade även en diskussion om fredsprocessen i Mellersta östern. Den handlade rätt mycket om inställningen till den nya nationella enhetsregeringen. Jag kom ju mer eller mindre direkt från Mellanöstern till den diskussionen. Man kan konstatera att det som nu är EU-linjen i allt väsentligt är det som vi diskuterade som svensk linje här för ett antal veckor sedan, när det nu var. Det var en diskussion om den gemensamma grannskapspolitiken och förberedelserna för detta. Vi presenterade ett svenskt papper, och det kom även en del papper från andra. Men det var en relativt snabb diskussion där vi ju kommer att få ett papper och ett förslag från det tyska ordförandeskapet i juni.

Den diskussion som skulle ha varit om Iran kom ju av lätt insedda skäl att koncentreras rätt mycket kring den då synnerligen aktuella situationen med de tillfångatagna brittiska sjömännen. Detta kom att uppta en hel del tid med överväganden om vad som kunde göras i den frågan och även informationsutbyte om vad som faktiskt kunde ha inträffat.

Situationen i Irak berördes vad jag kan påminna mig om knappt alls.

Vi kom att ha en mycket kort diskussion, ungefär tre minuter, om Sudan, och en något längre diskussion på svenskt initiativ om Somalia, eftersom detta kom att sammanfalla med de värsta striderna i Mogadishu på 15 år. Vi har ju från svensk sida lite av ett speciellt ansvar i och med att vi sitter med i den internationella kontaktgruppen, och vi uttryckte vårt bekymmer med att den nationella försoningskonferensen hade blivit allvarligt försenad och delvis kanske inte skötts på det sätt som vi från svensk sida hade hoppats på.

Detta summerar ungefär de frågor vi diskuterar. Jag är nu beredd att svara på frågor.

Anf.  5  ORDFÖRANDEN:

Vi lämnar återrapporten från ministermötet i Gymnich.

Vi går in på information och samråd inför rådsmötet den 23 och 24 april. Kabinettssekreterare Belfrage har varit i utrikesutskottet och informerat om detta, men samrådet sker även här.

Vi följer den blå agendan, där punkt 11 är struken för att ordförandeskapet vill vänta lite. I övrigt följer vi agendan i tur och ordning och går in på punkt 2 om WTO-förhandlingarna, som är en diskussionspunkt här i nämnden. Det har också varit en debatt i kammaren om näringsutskottets betänkande, NU10, om vissa handelsfrågor där ju principiella sakfrågor har varit uppe för diskussion.

Innan vi går in på rådet om yttre förbindelser vill jag fråga om vi har någonting om allmänna rådet. Vi backar lite: I mötet om allmänna rådet ska vi först notera den inkomna rapporten från Europaparlamentets senaste session. Är det någon som har något att säga om allmänna rådet? A-punktslistan avser jag att behandla allra sist i nämndens behandling av rådsmötet.

Då går vi tillbaka till mötet om yttre förbindelser, punkt 2 om WTO-förhandlingar. Näringsutskottets betänkande var som sagt bifogat i utskicket och har varit kammarens ledamöter tillhanda under veckan.

Anf.  6  Utrikesminister CARL BILDT (m):

Fru ordförande! Det är förmodligen inte så mycket att säga. Det här är en avrapporteringspunkt där Benita Ferrero-Waldner kommer dit – jag trodde att det skulle vara Peter Mandelson – och ger en lägesbeskrivning av de internationella handelsavtalen.

Det var ett möte i New Delhi i den så kallade G 4-gruppen för någon vecka sedan, då man försökte åstadkomma någonting som liknade ett genombrott. Detta kom icke att lyckas, och vi kommer att få en redogörelse för detta. Jag förutser ingen omfattande diskussion, och jag förutser inga beslut.

Anf.  7  CARINA ADOLFSSON ELGESTAM (s):

Kan man få lite mer information om vad som sades på mötet i New Delhi? Jag läste i några papper som vi fick till EU-nämnden inför mötet förra fredagen att man utifrån ett EU-perspektiv upplevde att resan och mötet i New Delhi hade varit positivt. Vad avser man med positivt?

Anf.  8  ELSE-MARIE LINDGREN (kd):

Min fråga rör just WTO-förhandlingarna. I Försvarsberedningen följer vi nu utvecklingen i Ryssland, och vi kommer att lämna en rapport i juni.

Vi har också varit i Moskva och diskuterat utvecklingen i Ryssland. Där framkom tydligt, i alla fall från vår ambassad, att det skulle vara oerhört värdefullt om EU gemensamt kunde trycka på Ryssland att komma med i WTO-förhandlingarna. Finns det en möjlighet att vi skulle kunna göra det? Skulle Sverige kunna lyfta upp den frågan när vi diskuterar detta inom EU?

Anf.  9  Utrikesminister CARL BILDT (m):

Jag tar New Delhi-mötet först. Vi har inte fått någon detaljerad återrapportering, men det är den vi väntar på och kommer att få. Det återstår alltså att se vad det är. Jag har även mottagit olika typer av signaler, men jag vill inte värdera dem.

Man kan dock konstatera att det inte blev det genombrott som somliga hade hoppats på. Det finns fortfarande betydande motsättningar i ett antal olika frågor. Här befinner vi oss i den besvärliga situationen att det mandat som finns i den amerikanska kongressen, fast track authority, löper ut om några månader, och det kommer att allvarligt försvåra de här förhandlingarna. Nu finns det tydligen vissa signaler i USA om att kongressen skulle vara beredd att förlänga denna fast track authority, och det är klart att det skulle skapa ytterligare möjligheter att fortsätta de här förhandlingarna. Detta är dock bara en bedömning som vi fångar upp från den amerikanska politiska scenen. Men vi kommer som sagt att kunna säga lite mer när vi har återrapporteringen från New Delhi-mötet.

När det gäller den ryska frågan om WTO måste jag medge att jag inte är uppdaterad på de senaste detaljerna. Men det har ju från Europeiska unionens sida i allt väsentligt varit färdigförhandlat. Det finns en del utestående tekniska detaljer som jag kommer ihåg att jag diskuterade med Peter Mandelson för tre fyra veckor sedan som var av teknisk natur även om de var bromsande.

Men det har funnits större problem på den amerikanska sidan. Både på europeisk och på amerikansk sida finns ändå ambitionen att föra detta i hamn så snabbt som möjligt. Problemet har varit att ryssarna på ett antal olika, till synes små, punkter har bromsat. Det är därför det har gått långsammare framåt än vad som hade varit önskvärt. Men skälet till det ligger uteslutande på rysk sida.

Jag förutser ingen diskussion om just detta. Den frågan finns liksom inte på EU-dagordningen. Den är klar från vår utgångspunkt.

Anf.  10  ORDFÖRANDEN:

Då är det egentligen inte så mycket mer för oss att göra än att tacka för informationen.

Punkt 3, Bilaterala mandat för förhandlingarna om frihandels- och associeringsavtal, är däremot en beslutspunkt. Den har blivit en A-punkt, men vi tar upp den här ändå.

Anf.  11  Utrikesminister CARL BILDT (m):

Jag vill bara notera att det är allmänna bilaterala mandat för att inleda förhandlingar med ett antal olika länder. Det handlar om Indien. Det handlar om Sydkorea. Det handlar om Aseanländerna och associeringsavtal med Centralamerika respektive den andinska gemenskapen. Detta består av olika delar, som vi vet från tidigare sammanhang. Det är politisk dialog, det är handel och det är samarbete i bred bemärkelse. Inga större sensationer. Jag förutser nästan ingen diskussion.

Anf.  12  HANS LINDE (v):

Jag vill lyfta fram avtalet med Andinska gemenskapen, för det inkluderar även Colombia. De avtal som ska ingås är inte på något sätt ovillkorade. De är kopplade till att det finns en positiv utveckling gällande mänskliga rättigheter. Just i Colombia är situationen när det gäller de mänskliga rättigheterna oerhört allvarlig.

Nu handlar inte det här om att man ska ingå ett avtal, men jag tycker ändå att det skickar en väldigt märklig signal till den colombianska regimen att man i en tid när den begår oerhört omfattande brott mot de mänskliga rättigheterna skyndsamt ska inleda förhandlingar om breda, ambitiösa frihandels- och associationsavtal. Det skulle helt enkelt vara intressant att höra utrikesministerns kommentar, hur han bedömer läget när det gäller de mänskliga rättigheterna i Colombia. Finns det möjlighet i dagsläget att ingå ett associationsavtal med Colombia med tanke på läget i landet?

Anf.  13  CARINA ADOLFSSON ELGESTAM (s):

Min fråga handlar om frihandel och associationsavtalet i förhållande till Aseanländerna. Jag tänker på vad detta kan ha för betydelse för Burma utifrån läget där, inte minst med tanke på mänskliga rättigheter.

Anf.  14  ULF HOLM (mp):

Min fråga gäller också Burma. Det är samma fråga som föregående talare ställde. Men jag vill också lägga till en sak. Vi hade nu i veckan ett skriftligt samråd om förlängningen av sanktionerna, som vi antog. Jag har ingenting emot det, men i underlaget hade man skrivit att situationen är fortsatt försämrad i Burma. Då är frågan: Varför skärper man inte åtgärderna ytterligare om det blir försämrade förbindelser? Det kan nog utrikesministern svara på.

Anf.  15  Utrikesminister CARL BILDT (m):

Fru ordförande! Det var väl den gemensamma positionen som åberopades? Den ligger som en A-punkt. Den har redan passerat i den meningen.

Svaret på frågan har jag inte, om jag ska vara alldeles ärlig. Det har inte varit föremål för diskussion. Vi har rätt betydande restriktiva åtgärder gentemot Burma. Sedan kan man bara beklaga att dessa åtgärder inte har gett effekt. Men sådan är nu en gång för alla världen. Låt oss återkomma till frågeställningen när saken kommer upp igen.

Handels- och associationsavtalen är i förekommande fall mandat. Det innebär inte nödvändigtvis att man kommer att ingå de här avtalen. Jag ser en betydande skillnad mellan Burma och Colombia. Nu diskuterar vi dem samtidigt, men det är väldigt skilda fall. I Burma tror jag att vi har en i stort sett gemensam bedömning. Huruvida detta kommer att leda till att man faktiskt går in i förhandlingar med Burma återstår att se. Det här är ett mandat för att göra det. Men det innebär inte att man kommer att göra det. Här finns anledning att ha betydande frågetecken, vilket jag tror att vi är rätt eniga om.

Colombia tror jag möjligtvis att Hans Linde och jag gör lite olika bedömning av. Det är en mycket besvärlig situation i Colombia, ja. Det har att göra med gerillarörelser, narkotika, strider och sådant. Men min bedömning är att situationen i Colombia successivt har förbättrats. Den är förvisso inte idealisk mot bakgrund av de svåra problem som landet har haft att brottas med. Men allt sådant som var mycket besvärligt, som brottslighet och även de olika gerillarörelserna, har successivt blivit bättre.

Jag har i andra sammanhang ansett att vi från Europeiska unionens sida har anledning att snarare uppmuntra och stödja den utveckling som pågår i Colombia. Det innebär inte att allting är svensk eller schweizisk standard, för det är det inte. Men utvecklingen i Colombia skulle jag vilja säga går entydigt åt rätt håll, medan jag inte alls skulle vilja diskutera Burma i samma kategori eller samma härad över huvud taget. Men där gör nog Hans och jag lite olika bedömning. Så kan det vara.

Anf.  16  ORDFÖRANDEN:

Jag vill uppmärksamma nämnden på att det här är lite snårigt eftersom det är fråga om två råd. Regeringsbeslutet i går angående restriktioner mot Burma tas alltså upp under allmänna rådets A-punkt nr 15, och den tar vi sist. Men ställ hur många Burmafrågor som helst nu! Detta sagt bara så att nämnden vet vart beslutet tar vägen. I denna punkt är det samråd kring beslutet om det bilaterala mandatet.

Anf.  17  CARL B HAMILTON (fp):

Vi diskuterade alldeles nyss Doharundan och WTO-förhandlingarna som ju är en global förhandling som syftar till global säkerhet och undanröjande av handelshinder. Det är lite dålig tajmning att då komma med förslag om ett antal bilaterala avtal som i praktiken undergräver de globala ansträngningarna. Jag skulle vilja fråga utrikesministern hur han ser på konflikten, som ju är oundviklig, mellan att Europeiska unionen, liksom Förenta staterna, å ena sidan är väldigt flitig med att förhandla fram bilaterala avtal, å andra sidan med mindre entusiasm än u-länderna är engagerad i WTO-rundan.

Anf.  18  HANS LINDE (v):

Jag ska inte förlänga diskussionen om Colombia. Det är uppenbart att vi har olika åsikter, precis som det finns olika åsikter mellan den colombianska regimen, oppositionen och olika organisationer som arbetar med mänskliga rättigheter i landet. Jag vill dock för formalitetens skull anmäla avvikande mening från Vänsterpartiets sida. Vi anser att man inte ska ge kommissionen mandat att ingå något som helst frihandels- eller associationsavtal med Colombia så länge det inte förekommer avsevärda förbättringar gällande mänskliga rättigheter i landet.

Anf.  19  ORDFÖRANDEN:

Det är noterat.

Anf.  20  BJÖRN HAMILTON (m):

Jag skulle bara kort vilja kommentera Colombiafrågan också. Jag har varit på studiebesök i Colombia och fått rätt ingående information om situationen där. Att jämföra Colombia och Burma – det är som två olika världar. Det måste jag säga.

Jag stöder helt och hållet utrikesministerns bedömning av situationen där nere. Vi har alltså en regim i Colombia som aktivt arbetar för att förändra situationen. Det är inget idealläge. Men det är på väg i rätt riktning.

Anf.  21  LEIF PAGROTSKY (s):

Först tycker jag att det var bra att Carl B Hamilton ställde den viktiga principiella frågan om vad det är vi håller på med och hur resonemangen går mellan länderna i EU-kretsen i den avgörande taktikfrågan, om man ska ge upp den multilaterala framstegsvägen och övergå till en bilateral eller regional väg eller om de kompletterar varandra. Hur opinionen i dag ser ut och hur den svenska regeringens hållning ser ut i den frågan skulle också vara intressant att få utrett.

Det har varit förhandlingar om den här frågan, och det står i våra papper att det var oklart om de skulle komma i mål. Nu får vi veta att det ska bli en A-punkt. Jag tolkar det som att alla nu är överens om hur mandatet ska se ut. Men det vore intressant för oss att veta, tycker jag, var de stora skiljelinjerna gått. Var det svåra förhandlingar? Har Sverige jämkat mycket med socker- och risintressena för att nå fram till den här enigheten så att vi får en A-punkt? Även om det är en A-punkt kan det ju vara viktigt för oss i EU-nämnden att veta vad det är för avvägningar som ligger bakom.

Anf.  22  Utrikesminister CARL BILDT (m):

Fru ordförande! Jag tror inte att vi har jämkat med några socker- och risintressen, vad jag vet i alla fall. Men, för att ta upp den större frågeställning som Carl B Hamilton och även Leif Pagrotsky nämner, det är avvägningen mellan de multilaterala Dohaansträngningarna och bilaterala avtal. Det är ingen tvekan om vad som är huvudlinjen både från Europeiska unionens sida och mycket starkt från Sveriges sida. Det är att föra Dohaförhandlingarna i hamn. Peter Mandelson är mycket tydlig på denna punkt, som bekant. Han har svenskt stöd med mycket stor tydlighet. Så är det också, det är det genomgående temat i alla diskussionerna att vi ska försöka föra detta i hamn och att man ska försöka göra det före årsskiftet.

Problemet har rätt mycket att göra med den amerikanska politiken som nu befinner sig i ett nedåtgående skede, där presidentvalet börjar torna upp vid horisonten. Det leder ju till ökade spänningar också i de här frågorna och kanske ökade svårigheter att göra de kompromisser som är nödvändiga. Men vi har tveklöst samma linje som under den tidigare regeringen. Det är detta som har prioritet.

Utöver detta finns det förberedelser för bilaterala avtal eller avtal med Aseangruppen om så skulle vara fallet, även om jag tror att det blir mer med de enskilda länderna av lätt insedda institutionella skäl. Det är väl amerikanerna som ligger i täten när det gäller den här utvecklingen i olika sammanhang. De har ett antal sådana här avtal som ligger för godkännande hos kongressen, och de håller just på att avsluta de sista detaljerna, tror jag, i det stora avtalet med Sydkorea.

Det är klart att det där är någonting som vi skulle vilja, jag vill inte säga motarbeta för det är fel uttryck men vi vill balansera det genom att föra Doharundan i hamn. Men om detta inte går måste det finnas beredskap för denna typ av avtal också. Men det är ingen tvekan om vad som är tyngdpunkten både i den svenska politiken och i den politik som företräds av Europakommissionen.

Anf.  23  ORDFÖRANDEN:

Kan nämnden då sammanfatta i denna punkt?

Jag finner sammanfattningsvis att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende och antecknar avvikande mening från Vänsterpartiet.

Vi går till punkt 4, som är en diskussionspunkt för vår del, och även för rådets del om jag förstår det rätt, om Gulfstaternas samarbetsråd.

Anf.  24  Utrikesminister CARL BILDT (m):

Det är en briefing. Det blir väl Ferrero-Waldner som ger den, skulle jag tro, om de förhandlingar som pågår med Gulf Cooperation Council. Det ska vara ett ministermöte i Riyadh den 8 maj. Jag tror att Peter Mandelson åker dit. Vi hoppas att det ska vara möjligt att föra de här förhandlingarna i hamn. Det återstår att se. Men det här är ett avtal som jag tror har diskuterats både i denna nämnd och i utrikesutskottet tidigare. Det har ekonomisk betydelse. Det är ett ekonomiskt avtal i första hand. Men det är klart att det i någon utsträckning också har politisk betydelse för att utveckla de europeiska relationerna med denna viktiga region. Vi får alltså en avrapportering av förhandlingsläget inför ministerrådet i början av maj. Mandat och sådant ligger bakom oss sedan lång tid tillbaka.

Anf.  25  ORDFÖRANDEN:

Även allmänna rådets A-punkt nr 10 i denna fråga handlar om mötet. Frågor i det ämnet kan gärna tas under den här punkten, även om just det beslutet kommer sedan.

Det är en diskussionspunkt så jag konstaterar att det finns stöd för regeringens här redovisade upplägg inför fortsatta förhandlingar i denna fråga.

Punkt 5, Toppmöte EU–USA. Det är en diskussionspunkt.

Anf.  26  Utrikesminister CARL BILDT (m):

Fru ordförande! Det är det årligen återkommande toppmötet som i det här fallet kommer att äga rum under tyskt ordförandeskap, av lätt insedda skäl, i Washington den 30 april. Här har vi inte full kontroll över de texter som är på gång. Men vi kommer att informeras av ordförandeskapet under ministerrådet i Luxemburg om hur arbetet med deklarationen fortsätter.

Det är tre huvudsakliga avsnitt som man planerar. Det är utrikes- och säkerhetspolitik. Jag skulle våga prognosen att det kommer att handla rätt mycket om Iran, relativt kända ståndpunkter, fredsprocessen i Mellersta östern, jag hoppas att det blir kända ståndpunkter, någonting om västra Balkan, föga sensationella ståndpunkter. Det kan komma upp annat i det sammanhanget också.

Klimat och energi är kanske där den mesta energin ligger för ögonblicket, om man använder detta uttryck, i förhandlingsarbetet. Här har jag uppfattat att det också finns en lite besvärlig avvägning internt i det tyska ordförandeskapet. Från europeisk sida har vi mycket stark anledning att driva amerikanerna framför oss i klimatfrågorna, i någon utsträckning i energifrågorna, även om de är väldigt drivande när det gäller dialogen om ny energiteknik.

Men det är klart att vi har två viktiga möten som ligger framför oss, dels detta möte, dels, för vissa på sitt sätt kanske ännu viktigare, G 8-mötet i Heiligendamm i början av juni. Det återstår väl att se om det blir mötet den 30 april som driver denna fråga längst eller om det blir G 8-mötet i Heiligendamm som driver den längst.

Jag skulle väl nästan tro – ta det som en informell gissning – att det snarare blir Heiligendamm som blir måldatum för dialogen. Det är då inte i formell mening ett EU-möte, men i G 8 finns ju både kommissionen och ordförandeskapet med, så vi står inte utanför den dialogen heller men ligger något senare. Men här är som sagt texterna inte fullbordade.

Sedan handlar det om det fördjupade ekonomiska samarbetet, det som har kommit att kallas Merkelinitiativet, även om det ju är en samlingsbeteckning för sådant som egentligen har varit på bordet under relativt lång tid, det vill säga försök att nå längre och snabbare fram när det gäller olika typer av regleringssamarbete. Det gäller fordonsindustriområdet, energi, immaterialrätt, finansmarknad, investeringar, innovation och tek­nologi.

Anf.  27  ULF HOLM (mp):

Fru ordförande! När det gäller toppmötet med USA sade utrikesministern att det fanns en spricka, även om inte just det ordet användes, i Tyskland beträffande hur man skulle lägga upp det hela, men det gällde inte vilka sakfrågor man skulle driva. Då är förväntningarna utifrån EU-toppmötet i mars: Vilka frågor driver främst EU i de här diskussionerna? Är det klimatfrågan i stort och med detaljer? Det tror jag att vi skulle vilja veta mer om här eller i utrikesutskottet, var man nu väljer att ta den diskussionen.

Anf.  28  CARINA ADOLFSSON ELGESTAM (s):

Min fråga är egentlig snarlik. Jag funderar utifrån EU:s senaste toppmöte, energifrågorna och klimatfrågorna, som där stod i fokus. I det perspektivet kan man tänka exempelvis på Kyotoprotokollet och handeln med utsläppsrätter, och med tanke på de globala problemen vad gäller hela klimatpolitiken och att världens ledare i dag är ute mycket och talar om de frågorna. Då kan man fundera på relationen mellan EU och USA. Hur pass mycket kommer man att lyfta upp frågan om Kyotoprotokollet?

Anf.  29  Utrikesminister CARL BILDT (m):

Fru ordförande! Det kanske inte kommer att handla om Kyotoprotokollet, om jag ska vara alldeles ärlig. Kyotoprotokollet löper ju relativt snart ut. ”Snart” betyder då 2012. Uppmärksamheten fokuseras egentligen nu på så att säga post-Kyoto, nämligen hur vi ska börja förbereda förhandlingarna för det som ska komma därefter.

Kyoto är relativt begränsat, om vi ska vara alldeles ärliga, och har relativt ringa inverkan på de problem som vi är bekymrade för. Då måste vi inrikta oss på att åstadkomma någonting som är väsentligt vidare och väsentligt bättre, och det är det internationella förhandlingsarbetet som nu befinner sig i sin försiktiga inledning.

När det gäller Ulf Holms synnerligen relevanta fråga om vilka saker vi driver från EU:s sida är det relativt självklart – det kunde jag ha sagt också. Det är klart att utgångspunkten i väldigt hög grad är de beslut som fattades vid toppmötet i mars, som ju innebär – det ska vi alla ta åt oss lite ära av – att Europa har tagit den globala ledningen i den här debatten och driver detta på ett sätt som ger svallvågor över hela världen. Ingen annan är än så länge beredd att gå lika långt som den europeiska unionen har åtagit sig att göra.

Uppgiften för Europeiska unionen är nu dubbel. Det handlar om att få andra globala aktörer att gå i samma riktning, och här är det här toppmötet viktigt och G 8 nästan ännu viktigare, får jag väl säga, eftersom G 8 är mycket bredare. Sedan, fast det är en separat frågeställning, ska vi också se till att internt inom EU implicera de mycket ambitiösa beslut som vi fattade i mars. Det är dock en separat frågeställning.

Det är rätt självklart att utgångspunkten för det som drivs i de här förhandlingarna är den linje som lades fast vid toppmötet i mars.

Anf.  30  ULF HOLM (mp):

Det här mötet kommer ju att vara snart, och jag antar att det förbereds rätt mycket på tjänstemannanivå. Vad är konfliktfrågan hittills? Var står det, så att säga? Är det väldigt stora problem att få med USA på en sådan här fråga, eller var är den konkreta stridslinjen i de här förhandlingarna?

En annan sak som jag tycker att man borde försöka ta upp är Guantánamoproblematiken, som bör lyftas upp från EU:s sida och från svensk sida i de här förhandlingarna.

Anf.  31  LEIF PAGROTSKY (s):

Jag skulle uppskatta att få någon bedömning av vad det är för ambitionsnivå som är rimlig att förvänta sig när det gäller de ekonomiska frågorna med USA. Vi vet att de är oerhört viktiga för svensk industri, för europeisk industri, för fordonsindustri, miljökrav, standarder och utvidgade samarbeten på många andra områden, inte minst i ljuset av Carl Hamiltons viktiga fråga. När man lägger pusslet med att vi också nu har den här typen av bilaterala ekonomiska diskussioner med Gulfstaterna, Indien, Sydkorea, Aseanländerna, Centralamerika och Andinska gemenskapen kan man fråga sig: Orkar vi göra allt det här och samtidigt säga att vi har det multilaterala i centrum? Hur ser diskussionerna ut här?

Handeln över Nordatlanten är trots allt världens viktigaste handelsrelation, och jag har en känsla av att det vi gör nu är att vi håller på och krymper övriga delar av den handelspolitiska agendan. Det kanske är bra, det. Vi kanske ska ge upp det här evighetsspåret mot himmelriket och i stället satsa på något mer konkret av den här typen, inte minst eftersom det finns lösningar som är skräddarsydda för att betyda något för oss.

Anf.  32  Utrikesminister CARL BILDT (m):

Fru ordförande! Jag tror att man ska göra skillnad mellan det som är handelsförhandlingar, som rör tullar och tariffer i allt väsentligt – det kan vara kvantitativa bestämmelser och sådant – och det som i hög grad är regleringsfrågor, som ligger i den transatlantiska dialogen. Här ligger till exempel frågor om finansiella marknader och sådant, och här ligger samordnade standarder inom fordonsindustrin, för att ta ett mycket konkret exempel som ju inte ligger på samma sätt som de globala handelsförhandlingarna.

Det har funnits en diskussion – jag gör här en liten exkurs, även om jag i och för sig inte behöver göra det för Leif Pagrotsky – om man skulle ta ett initiativ till ett nordamerikanskt frihandelsområde, som bekant. Det är inte det vi diskuterar här. Det har det varit mycket tydligt att vi inte ska göra, av den enkla anledningen att det skulle få just den effekten. Inriktningen har varit på reglerings- och standardområdet, icke minst på sådant som ligger vid sidan av de formella handelsförhandlingarna, till exempel finansiella marknader och det som finns på det området.

Detta fördjupar då i och för sig möjligheterna till det som Leif påpekar är världens i särklass viktigaste ekonomiska relation, men utan att underminera det som är de globala handelsförhandlingarna.

En fråga gällde vår ambition, eller var konfliktpunkterna ligger, så att säga. Ja, de konfliktpunkter som finns beträffande energi och klimat är ju relativt kända. Vi från europeisk sida driver ju kvantitativa restriktioner och mål i det hänseendet. Det förslaget har vi lagt fram, som bekant.

Amerikanerna vill inte ha det, kort sagt. Så enkelt är det, och så komplicerat är det. De tenderar att i mycket högre grad betona – det är inte fel i sig – utvecklingen av nya teknologier och gemensamma insatser för att ta fram ny energiteknologi. Det är vi för. Men det ena får ju inte utesluta det andra.

Vad gäller handeln med utsläppsrätter är jag inte säker på att den frågan är uppe, måste jag säga. Vi har ju ett europeiskt system. Vi kan ha synpunkter på hur det fungerar i olika detaljer. Vissa amerikanska delstater håller på att införa andra typer av system, delvis likartade. Sedan utgår jag ifrån att det här blir en rätt livaktig del av den amerikanska debatten inför nästa val. Men jag tror inte – jag tittar med desperation runt omkring mig för assistans här – att just den frågan är föremål för detta.

Nu ska också sägas att vårt inflytande över det här toppmötet är rätt begränsat. Det här är det ordförandeskapet som driver.

Jag vet inte om Guantánamo är med – jag tror inte det – men låt mig nämna att en kubansk fråga i alla fall är uppe. >>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen

>>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen

Det har vi ju svårt att från svensk sida ha några invändningar emot. Det är vi från svensk sida, för att vara exakt, för. Men där har då inkommit lite av en spänning gentemot en del av de sydeuropeiska länderna. Vi kan i och för sig leva med bägge texterna, men det är klart att vi är något mer ambitiösa när det gäller mänskliga rättigheter i Kuba, såväl Guantánamo som det övriga Kuba, än vad vissa andra länder är.

Anf.  33  CARINA OHLSSON (s):

Jag har en följdfråga till utrikesministern med tanke på utrikesministerns svar om konkreta mål och riktlinjer. Då funderar jag på strategin. Använder man sig av utslaget från Högsta domstolen i USA att det finns möjlighet att sätta upp riktlinjer när det gäller miljöbeslut? Den frågan har ju drivits från Kalifornien och en del företag, och det kan ju vara intressant.

Vad är strategin? Är det så att man använder sig av Kalifornien till exempel för att se att det ändå ska vara möjligt, även i USA, att sätta upp dessa riktlinjer och mål? Använder man sig av det utfallet i förhandlingarna?

Jag vill också beröra det som utrikesministern sade om åtaganden nationellt. Det kan ju också vara intressant om man diskuterar det för att nå det 30-procentiga målet, om det är så att man från svenskt håll har bestämt sig för en nationell nivå här i Sverige också.

Anf.  34  Utrikesminister CARL BILDT (m):

Fru ordförande! Vad gäller nationella mål, vare sig för Sverige eller annat, är vi inte där än. Den diskussionen ligger framför oss. Den blir säkert intresseväckande när den väl kommer.

Utslaget i Högsta domstolen i USA är synnerligen intressant men påverkar egentligen bara den nationella politiken. Jag har svårt att se att det har någon inverkan på den amerikanska internationella positionen. Jag har svårt att se att det har någon relevans i detta sammanhang. Det har hög relevans i övrigt, men kanske inte just i detta sammanhang.

Anf.  35  ORDFÖRANDEN:

Som utrikesministern påpekade här är det alltså ordförandeskapet som informerar om förberedelser inför det här toppmötet. Det är alltså inte så mycket mer för oss att göra än att först ha den här diskussionen, men därefter rent formellt bara tacka för informationen i denna punkt.

Då går vi till punkt 6 om Sudan och Darfur. Där ska rådet diskutera med FN-sändebudet Jan Eliasson och därefter dessutom anta slutsatser. Det innebär för vår del att detta är en beslutspunkt.

Frågan har varit uppe i nämnden den 2 mars. Då fanns det en majoritet för regeringens ståndpunkt. Jag ska också säga att rådet har utsett den danske Torben Brylle till EU:s speciella representant för Sudan från och med den 1 maj 2007.

Anf.  36  Utrikesminister CARL BILDT (m):

Fru ordförande! Det här tillhör ju klassikerna. Nämnden har tillgång till texten, antar jag.

Anf.  37  ORDFÖRANDEN:

Alla förslag till slutsatser finns i den hemliga blå mappen, och den ska var och en ha vid sitt bord. Spring till kansliet här i salen bums annars!

Anf.  38  Utrikesminister CARL BILDT (m):

I den hemliga blå mappen finns texten. Vi har inga svårigheter med den. Det finns en parentes under § 4, och frågan är om den meningen kommer att vara med eller inte. Vi har absolut inga svårigheter med den meningen. Det blir väl väldigt avhängigt av vad Jan Eliasson har att säga.

Det som kommer att ske är en rapportering från Jan Eliassons sida, inte från Salim Salim, om förhandlingsläget. Förhandlingsläget är ju, om jag försöker sammanfatta detta, att de bägge sändebuden har varit på två större resor i regionen. Den stora svårigheten för att få förhandlingsprocessen till stånd är egentligen att få rebellgrupperna att samlas kring någonting. De är ju väldigt uppdelade och delvis stridande. Man har väl vissa förhoppningar om framsteg där, inte minst i samband med initiativ från andra länder. Det är ett möte på gång som Libyen har tagit initiativ till, och vi har dessutom haft den amerikanske biträdande utrikesministern Negroponte en vecka i regionen. Det är klart: När man lägger en amerikansk biträdande utrikesminister en vecka i regionen, så någon typ av resultat uppnår man.

Till detta kommer frågeställningen angående det så kallade support package, hybridstyrkan som ska in för att stödja AMIS. Där har man nu enligt uppgift – jag har inte sett de exakta texterna – från sudanesisk sida gått med på det första och det andra steget av detta. Det meddelades i samband med överläggningar som hölls i New York i måndags den här veckan, om jag inte missminner mig. Det kommer då att föranleda åtgärder från svensk sida också. Det är väl vad som kan sägas om detta för ögonblicket.

I övrigt är vår inställning som bekant att det viktiga här är att undersöka och med så stor tyngd som möjligt föra ansträngningarna för en politisk lösning framåt. Det är det vi ska ge vårt stöd i Jan Eliasson och Salim Salim, plus styrkan givetvis, plus att stödja AMIS med finansiering. Om detta skulle misslyckas så är vi i ett annat läge, och då får vi ta ställning till det då. I övrigt ska vi som sagt lyssna på Jan Eliasson och ge honom stöd.

Anf.  39  ORDFÖRANDEN:

Sudan behandlas också i punkterna 16–18 A-punktslistan inför allmänna rådet. Sådana frågor kan tas nu också. Där står bland annat beslutet om den särskilde EU-representanten.

Anf.  40  URBAN AHLIN (s):

Det är som utrikesministern säger, nämligen att det här är en klassiker som har diskuterats på många olika EU-nämndssammanträden. Vi har haft olika uppfattningar om hur EU ska mullra med trummorna och visa lite styrka i bakgrunden för att också ge stöd till den position som Afrikanska unionens sändebud har men också FN:s sändebud har att försöka få fram en överenskommelse med den sudanesiska regeringen. Jag hyser stora farhågor att detta är det gamla vanliga spelet från Sudans regering, nämligen ett steg framåt och två tillbaka, ibland är det två steg framåt och ett steg tillbaka. Jag tror inte att vi ska ropa hej förrän vi är över bäcken.

Jag vill ändå att vi ska komma ihåg hur diskussionen har varit i EU-nämnden, från att utrikesministern har varit helt emot att det över huvud taget ska vara några diskussioner om sanktioner till att vi ska förbereda oss på att stärka sanktionsinstrumentet i EU. Den text som står inom parentes har hängt med under ett antal slutsatser. Jag är inte riktigt säker på att jag tolkar parentesen på samma sätt som utrikesministern. Gäller diskussionen enbart om den texten ska finnas där eller om den ska tas bort? Om den tas bort är det en fantastisk eftergift åt den sudanesiska regeringen. Helt plötsligt är man inte ens beredd att diskutera att förstärka sanktionsinstrumentet främst genom FN-systemet.

Jag är inte riktigt säker på att jag tolkar tongångarna som utrikesministern gör. Det finns ett ökat stöd bland utrikesministrar i övriga Europa om att texten behöver skärpas. Tittar vi i anteckningarna från Gaercmöten började det med att den danske utrikesministern menade att vi måste skärpa tonen. Sedan kom Beckett, den brittiske utrikesministern, och skrev brev inför förra Gaercsammanträdet. Hon lyfte också upp frågan om att detta måste skärpas.

I diplomatins värld ser man ändå vissa mönster. Torben Brylle, Danmarks ambassadör i området, utses nu till EU:s särskilde representant i området. Det är väl ändå ett tecken att det är den danske utrikesministerns väg som håller på att vinna. Det vore olyckligt om Sverige skulle stå sist i kön att tala om att det krävs ett ökat tryck på den sudanesiske regeringen. Vi måste hålla öppet för skärpta sanktioner. EU borde också fundera över hur man kan få mer smarta sanktioner att hjälpa. Det arbetet borde sätta i gång redan nu.

Det är som Gunilla Carlsson sade en gång i tiden i en utrikespolitisk debatt innan valet, nämligen att det är en moralisk kompass hur vi förhåller oss till situationen i Sudan. Där vill jag att EU-nämnden tar en diskussion. Hur ska det vara med parentesen? Ska den finnas där eller ska den tas bort? Betyder parentesen att det fortfarande är öppet för diskussion mellan olika länder om hur den ska utformas? Där måste utrikesministern ge klart besked. Om diskussionen är att den ska tas bort eller vara kvar måste den svenska regeringen kräva att den ska finnas kvar. Om diskussionen handlar om att skärpa den ytterligare är det där den svenska regeringen ska ha sin position.

Anf.  41  ORDFÖRANDEN:

Kan vi be utrikesministern svara på just den tekniska frågan, och ha diskussionen just här och nu. Sedan släpper jag in Carl B Hamilton.

Anf.  42  Utrikesminister CARL BILDT (m):

Den tekniska frågan var?

Anf.  43  ORDFÖRANDEN:

Vad betyder parentesen?

Anf.  44  Utrikesminister CARL BILDT (m):

Parentesen betyder att det ännu inte är bestämt om den ska vara med i texten eller inte. Det är vad parenteser brukar betyda.

Anf.  45  CARL B HAMILTON (fp):

Fru ordförande! Jag hade ett annat spår.

Anf.  46  ORDFÖRANDEN:

Då avvaktar vi lite.

Anf.  47  URBAN AHLIN (s):

Du menar att parentesen betyder att det antingen är den texten eller ingen alls?

Anf.  48  Utrikesminister CARL BILDT (m):

Så är läget nu. Sedan ska man vara medveten om att rådet är suveränt. Vi kan sitta där på måndag och vara litterära. Ministrar är suveräna. Då får vi på ett eller annat sätt konsultera nämnden. Men det är så processen är. Ibland inträffar det – det vet ni, utan att det är några större förändringar i sak från svensk utgångspunkt – att vi förändrar texterna.

Låt mig få utveckla texten lite grann. I den offentliga debatten – om jag hårdrar det hela på ett sätt jag inte ska göra i den offentliga debatten – har det varit Jan Eliasson och Carl Bildt mot Urban Ahlin när det gäller hur man ska hantera sanktionsinstrumentet. Vid det senaste Gymnichmötet refererade Tysklands utrikesminister Steinmeier till Jan Eliasson >>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen

Om jag glider över från den eliassonska till den ahlinska linjen ska vi ha förberedelser för att göra detta. De förberedelserna finns. >>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen Jag vet inte riktigt hur man hanterar situationen i södra Sudan. Där vill vi snarare stödja en utvecklingsprocess av olika slag. Men jag utgår från att det finns tekniska lösningar på det. Sedan diskuterar man – Urban Ahlin var lite inne på detta – utvidgningen av den så kallade sanktionslistan. Det finns också tekniska förberedelser för det.

Utvecklingen har varit – om jag ska vara alldeles ärlig – mycket fram och tillbaka i frågan. Urban Ahlin redogjorde för några av dem som vill flytta fram. Det var väl en vecka sedan som Ban Ki-moon sade att man ska ta det försiktigt ett tag. >>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen Det är dagsnoteringar på detta för ögonblicket.

Den svenska inställningen: Vi befinner oss i den lite speciella situationen att Jan Eliasson råkar vara svensk. Vi hade haft samma inställning i alla fall. Vi vill stödja den politiska processen. Den rekommendation som ges av den som har ansvaret för den politiska processen är den linje som jag tycker att vi ska följa. Säger vederbörande, oavsett nationalitet, att detta är bra för att stödja den politiska processen ska vi göra det. Säger vederbörande att det är dåligt för den politiska processen, att vi ska vänta, ska vi inte göra det. Vi är väl medvetna om att det är den politiska processen som är avgörande för framsteg i frågan.

Vid sidan av detta ligger att förberedelser av heavy support package måste göras för att få in den styrkan. Alldeles oavsett sanktionsdiskussionen måste vi ta tag i frågan om AMIS-finansieringen, som inte är alldeles okomplicerad – för att uttrycka saken mycket försiktigt.

Anf.  49  ORDFÖRANDEN:

Låt mig först fråga framför allt Urban Ahlin, men även nämnden, om vi har fått svar på frågan om parentesen och det tekniska runt parentesen. Därefter ska vi gå vidare till en fortsatt diskussion i ämnet.

Anf.  50  URBAN AHLIN (s):

Det vi behandlar i EU-nämnden är just dessa texter. Vad är det för direktiv som den svenska regeringen ska ha när vi förhandlar? Carl Bildts litterära egenskaper har vi kunnat följa på en blogg. Det är mycket möjligt att utrikesministern kommer att förändra texten även framdeles. Det är det vi diskuterar.

Nu har frågan lyfts upp här. Nu är det en parentes runt just den punkt det här handlar om. Om det är som Carl Bildt säger, att det handlar om att lyfta bort den, vill jag understryka att man då gör en fantastisk eftergift till den sudanesiska regeringen byggt på ett ihåligt löfte från Sudans regering att tillåta detta att gå vidare.

Det är precis som Carl Bildt säger, nämligen att det är dagsnoteringar. Det går fram och tillbaka. Det finns dock en trend, nämligen att den sudanesiska regeringen är ovillig att släppa in FN. Man gör allt man kan för att förhindra FN.

Jag är helt på det klara med att vi naturligtvis ska stödja en politisk process hur mycket som helst. Om det sedan finns en ahlinsk, eliassonsk eller bildtsk linje vet jag inte. Jag tror att vi strävar efter samma mål. Frågan är väl snarare taktiken i det hela. Jag hörde också Jan Eliasson säga att han inte hade något emot att det fanns några som mullrade i bakgrunden. Utrikesministern har i många andra sammanhang uttalat sig just på det sättet, nämligen att diplomati och att nå fram i sådana politiska processer betyder också att det måste finnas en viss tyngd bakom. Jan Eliasson är utsedd av FN. Salim Salim är utsedd av Afrikanska unionen. Det är då konstigt om EU helt plötsligt ska ta bort sådana texter när det är viktigt att vi upprätthåller trycket. Ett uppenbart krav från EU-nämnden borde vara att utrikesministern har ett mandat med sig till Luxemburg: Det får inte bli sämre än det som står i parentesen i dag. Den ska inte lyftas bort. Det vill jag absolut betona. I sådana fall är det inte en moralisk kompass längre.

Anf.  51  ORDFÖRANDEN:

Då får utrikesministern svara på det. Sedan går vi vidare i diskussionen i precis just denna fråga. Det är därför vi har nämnd och har frågan på dagordningen.

Anf.  52  Utrikesminister CARL BILDT (m):

Fru ordförande! Den här meningen är i det närmaste identisk med vad som har varit där tidigare – om jag inte missminner mig. Jag utgår från att den kommer att vara kvar där. Att parentesen är där har att göra med den vädjan som kom från Ban Ki-moon vid ett visst tillfälle.

Huvudlinjen, som jag tror att Urban Ahlin och jag i grunden är överens om, som vi ska följa är att stödja den politiska processen. Skulle de komma fram till bedömningen att den meningen skadar får vi ta bort den. Jag har mycket svårt att se att det skulle vara fallet – på grund av att den är mer av karaktären muller i bakgrunden. Det är i synnerhet i ett läge där uppgiften nu måste vara om det går att samla till den politiska processen, och om det går att fullfölja att få in det andra steget av hybridstyrkan, heavy support package. Det kommer säkert inte att vara alldeles enkelt eftersom det ska vara detaljerade förhandlingar. Vi kommer att återkomma till den svenska delen av detta. Till dem som har möjlighet att delta i andra nämnder där detta kommer att beslutas kan jag försäkra att det inte kommer att vara alldeles enkelt på grund av oklarheter av objektiv natur.

Anf.  53  CARL B HAMILTON (fp):

Fru ordförande! Utrikespolitik är att vackla från en kris till en annan, dagsnoteringar, ett möte till nästa. Krisen i Darfur har pågått i många år. Vi har Somaliakrisen som nästa punkt.

Det som jag störs av är finansieringsfrågan. EU måste diskutera mera långsiktigt hur vi som organisation ska finansiera den typen av insatser i Darfur, i Somalia, i Sierra Leone, i Liberia. Vi måste se i backspegeln. Vi från svensk sida måste ta ett mer långsiktigt initiativ att diskutera hur vi inom unionen ska uppfylla detta åtagande, responsibility to protect, skyldighet för världssamfundet att skydda enskilda människor även i länder där regimen inte skyddar sina egna medborgare.

Frågan är om inte utrikesministern skulle kunna fundera på att försöka ta upp denna mera långsiktiga och principiella fråga, i grunden praktiska fråga, om hur EU ska hantera detta och inte vackla från en kris till en annan med ofinansierade förslag om truppinsatser eller insatser av annan karaktär. Det var den ena långsiktiga saken jag önskar.

Den andra frågan gäller att om man redan nu skulle komma in i Darfur – det är lättare att gå in, men det har visat sig svårt i det här fallet – är det ännu svårare att gå ur. Vad gör man när man väl är där? Hamnar man i en situation att så fort man funderar på att dra sig ur kommer krigsherrarna tillbaka och börjar sin karusell igen? Redan från början måste man diskutera en mer långsiktig lösning på den fem år gamla akuta krisen.

De två långsiktiga perspektiven måste föras in så att inte utrikespolitikerna i EU bara vacklar från det ena mötet och den ena krisen till det andra.

Anf.  54  STAFFAN DANIELSSON (c):

Jag vill anknyta till utrikesministerns senaste inlägg. Huvudspåret är att meningen står där. Det har under flera år varit en synnerligen allvarlig fråga med stora mänskliga lidanden. Sudans regering har varit mycket passiv. Det är viktigt med ett samlat tryck i grunden från EU. Jag är glad över att det är huvudspåret. Jag har respekt för att man inte vet hur mötet kan utveckla sig och att det behövs lite takt.

Anf.  55  URBAN AHLIN (s):

Jag tycker att det är viktigt att vi reder ut detta. Jag har stor sympati för vad Staffan Danielsson säger, nämligen att det måste finnas ett tryck i detta sammanhang.

Men utrikesministern vill ha ett mandat från EU-nämnden för att kunna ta bort den här parentesen. Det är vad det handlar om när vi säger att det kan bli så med den politiska processen. Jag menar att det är fullständigt nys att tro att det över helgen skulle bli en fantastisk förändring i den här situationen. Vi har sett detta spel under en väldigt lång period. Och Europeiska unionen har haft den här texten för att hela tiden sätta ett tryck just på den sudanesiska regeringen.

Det är därför som jag menar att det inte finns någon anledning för Sverige att gå före här. Vi kan ställa krav på den svenska regeringen att den meningen åtminstone ska finnas kvar. Jag tycker att den ska stärkas. Men minimikravet måste ändå vara att den meningen ska vara kvar. Jag tycker att det vore fullständigt tandlöst om Sveriges riksdag, som så många gånger har uttalat sig just om hur situationen ser ut i Sudan och om behovet av att upprätthålla ett tryck på den sudanesiska regeringen, nu skulle ge den svenska regeringen i uppdrag att ta bort den eftersom deras president har talat lite fint vitt och brett om att man kanske trots allt ska släppa in några soldater. Det är inte rimligt. Håll upp fanan nu för lite mänskliga rättigheter i världen. Jag tycker att utrikesministern också borde kunna säga att vi åker dit och att denna mening åtminstone ska vara kvar.

Anf.  56  Utrikesminister CARL BILDT (m):

Vi har förvisso inte ett mandat att ta bort den. Och det är inte relaterat till hybridstyrkan, utan detta är relaterat till fredsprocessen, och det är därför som det också är relaterat till Eliassons uppdrag. Det har att göra med min egen bakgrund. Jag vet hur himla betydelsefullt det är när man har ett sådant där uppdrag att man har solid internationell uppbackning.

Sedan finns det andra som vill göra sina egna turer i bakgrunden till internationella förhandlare. Och det kan vara nog så irriterande när man är internationell förhandlare. Men jag skulle vilja säga att jag lägger mig som slav till herr Eliasson i ärendet när det gäller detta, bokstavligen, eller rättare sagt inte bokstavligen eftersom man inte kan formulera internationella mandat så. Men i princip är det så. Men jag ser egentligen inte någon större oenighet i nämnden på denna punkt.

Carl B Hamilton tog upp mycket stora och viktiga frågeställningar. Jag håller helt med om det. Det tyska ordförandeskapet förbereder en diskussion i juni, tror jag. Då är det två saker när det gäller finansiering. Bland annat måste vi kunna finansiera våra egna ESDP-missioner. Det är inte aktuellt just i Afrika, men i Kosovo och så vidare. Kostnaden för operationen i Kosovo kommer att överstiga den samlade kostnaden för samtliga andra operationer. Det innebär att vi här får ett finansieringsproblem som är gigantiskt. Vi har över huvud taget inte börjat ta tag i den materian än.

Sedan har vi det som vi har gått in i på riktiga grunder i allt väsentligt, tycker jag, nämligen att vi ska stödja framväxten av den afrikanska unionen som en organisation som har möjlighet att göra egna fredsbevarande insatser. Men då ska vi gå in och finansiera dem. Nu har detta inte blivit så bra i den meningen att det har varit mycket skakig kapacitet från Afrikanska unionens sida. Detta är kraftigt underfinansierat därför att vi inte har de instrument i EU:s budgetar som vi skulle vilja ha. Det har också varit svårt att ta fram nationella medel, inklusive i vårt eget land. Vi ska inte förhäva oss alltför mycket. Vi har mot bakgrund av restriktioner som finns i fråga om hur man kan använda biståndsmedel och så vidare haft svårt att i budgetarna ta fram så mycket pengar som jag tycker att vi skulle ha tagit fram för att finansiera dessa olika saker. Men jag håller helt och hållet med om att vi här måste diskutera finansieringen.

>>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen

>>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen

>>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen

Anf.  57  ORDFÖRANDEN:

Jag är också säker på att utrikesministern kommer att fortsätta att samråda med nämnden när det händer nya saker i den här frågan.

Men sammanfattningsvis finner jag här och nu att vi har en majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende, alltså punkt 6.

Punkt 7 handlar om Zimbabwe. Även detta är en beslutspunkt.

Anf.  58  Utrikesminister CARL BILDT (m):

Fru ordförande! Detta är relativt känd materia. Slutsatserna förväntas bli antagna. Det är positivt att vi också från grannländernas sida har fått en något ökad uppmärksamhet på situationen i Zimbabwe. Brutaliteten var betydande i samband med det fredliga bönemötet den 11 mars. Men dessutom är det i största allmänhet en förfärande ekonomisk, social och politisk situation i landet.

Vi har betonat vikten av att grannländerna sätter tryck på Mugabe och på Zimbabwe av den enkla anledningen att vi kanske tror att vårt tryck inte är tillräckligt och inte har den effekten. Det har vi utvecklat i dialoger. Inte minst Gunilla Carlsson har haft samtal med ett antal utrikesministrar i området för att försöka medverka till detta.

Vi har nu från EU:s sida också enats om att föra upp personer på sanktionslistan som var närmast ansvariga för de brutala attacker som skedde den 11 mars.

Anf.  59  BENGT-ANDERS JOHANSSON (m):

Vi var nog många som hade stora förväntningar inför det toppmöte som var den 29 och 30 mars om att grannländerna på något sätt tydligt skulle markera och blev minst sagt förvånade över att det verkade ganska slätstruket. Det skulle vara intressant om utrikesministern kunde ge en bakgrundsbeskrivning eller en rimlig förklaring till att detta uteblev. I regel är den massmediala beskrivningen bara toppen på ett isberg, och det ligger väldigt mycket mer under. Det skulle möjligen kunna öka förståelsen hos EU-nämnden inför den fortsatta hanteringen om vi fick veta varför det är som det är.

Anf.  60  Utrikesminister CARL BILDT (m):

Fru ordförande! Problemet är inte nytt. Det >>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen Det är Mugabes historiska roll som man har någon typ av respekt för. Men detta är väldigt länge sedan och har ingen relevans.

Vi har på olika sätt försökt säga att detta är negativt inte bara för Zimbabwe, i och med att det förlänger eländet i landet, utan också för synen på Afrika och på de afrikanska ledarna i stort. Jag kan göra lite paralleller med Sudan i den delen.

Nu fick president Mbeki från Sydafrika på toppmötet ett mandat att föra en dialog med Mugabe. Vi hade från svensk sida i annat sammanhang en inträngande diskussion med samtliga afrikanska ambassadörer här i Stockholm i ärendet om hur detta skulle hanteras. Vi försökte stimulera dem till att ta initiativ. Det är centrerat till att det ska hållas val i Zimbabwe nästa år och att de måste äga rum på ett klanderfritt sätt så långt det över huvud taget är möjligt. >>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen Vi kommer att få en mer intensiv diskussion i denna fråga när vi närmar oss det stora toppmötet med EU och Afrika som planeras i Lissabon i slutet av året.

Anf.  61  ORDFÖRANDEN:

Sammanfattningsvis finner jag att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende.

Beträffande punkt 8 om Somalia står det på min fusklapp att det inte förväntas någon större diskussion på rådet. EU-nämnden hade frågan uppe till diskussion den 9 februari, och det fanns då majoritet för regeringens ståndpunkt. Jag vill ändå fråga utrikesministern om det har tillkommit något nytt eller om någonting behöver tilläggas.

Anf.  62  Utrikesminister CARL BILDT (m):

Jag skulle önska att det hade tillkommit något nytt, men det har det inte. Försoningskonferensen planeras. Men att säga att vi är nöjda med den politiska inriktningen av planerings- eller försoningsarbetet vore att överdriva det hela. >>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen

Anf.  63  HANS LINDE (v):

När man nu diskuterar Somalia och har det på EU:s dagordning, kommer man då också att ta upp frågan om det stora antalet EU-medbor­gare som sitter fast på Afrikas horn i Etiopien och möjligtvis också i andra länder? Det är både svenska medborgare och medborgare från andra europeiska länder. Och andra EU-länder har varit betydligt mer framgångsrika när det gäller att få ut sina medborgare än vad Sverige har varit. Det kanske skulle vara läge att man börjar samordna sig inom EU för att få hem sina medborgare.

Anf.  64  Utrikesminister CARL BILDT (m):

Svaret på den frågan är nej. Konsulära ärenden hanterar vi på annat sätt. I de fall där vi anser att vi behöver stöd från andra länder har vi direkta kontakter med dem. Endast undantagsvis tror jag att den typen av ärenden underlättas av att man tar upp dem som formella beslutspunkter inom EU:s ministerråd.

Anf.  65  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende.

Även punkt 9 om en strategi avseende Centralasien är en beslutspunkt för oss. Det blir både diskussion och beslut på rådsmötet. Det finns preliminära slutsatser i tidigare omnämnd blå mapp.

Anf.  66  Utrikesminister CARL BILDT (m):

Det finns preliminära slutsatser, och de är distribuerade. Jag vill också informera om att förslag till strategi, ett 17-sidigt dokument, också lär finnas i mappen. Vi har inga invändningar mot denna strategi. Vi har inga invändningar mot denna text.

Jag kan nämna någonting. Men då blir jag väl anklagad för att lämna hemlig information.

Anf.  67  ORDFÖRANDEN:

Som utrikesministern vet går det bra att göra det här inne.

Anf.  68  Utrikesminister CARL BILDT (m):

Jodå, men det blir ett jäkla liv i medierna, men det är en annan sak. Nämnden är glad, och medierna är mindre glada, men sådant är livet.

Vi har ett visst spänningsförhållande när det gäller hur man ska hantera dialogen med Uzbekistan, där det har varit en andra omgång expertsamtal om det som inträffade i Andizjan. Vi tycker inte att den andra omgången gav någonting över huvud taget av värde, utan det är en fortsatt eländig situation där.

>>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen

Anf.  69  URBAN AHLIN (s):

>>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen

Anf.  70  Utrikesminister CARL BILDT (m):

Jag kanske tydligare skulle ha sagt att det är klart att vi tycker att det är bra att det tyska ordförandeskapet har tagit initiativ till denna Centralasienstrategi. Det är ett betydelsefullt område där Europa bör vara närvarande mer, och där vi förmodligen har gjort alldeles för lite under tidigare år.

>>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen

Anf.  71  ORDFÖRANDEN:

Sammanfattningsvis finner jag att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt även i detta ärende, alltså punkt 9.

Punkt 10 handlar om Iran. Detta ärende är föremål för en diskussion under rådets lunch. Det innebär att det är en diskussionspunkt även för oss.

Anf.  72  Utrikesminister CARL BILDT (m):

Där ligger nya beslut om sanktioner som togs av FN:s säkerhetsråd i slutet av mars. Det innebar ingen dramatisk förstärkning av sanktionerna. Avsikten var att signaleffekten framför allt skulle ligga på det faktum att säkerhetsrådet enigt och snabbt fattar detta beslut. Man skulle demonstrera den internationella enigheten. Därefter skulle man om möjligt försöka bereda vägen för en dialog för de iranska myndigheterna inför det att frågan kommer upp på säkerhetsrådets bord igen i slutet av maj, om jag inte missminner mig.

Sedan dess har situationen i relativt hög grad präglats av det brittiska dramat, som ju kom att få en lycklig upplösning även om det kom att illustrera, tror jag, >>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen

Som vanligt finns det en ambition från ordförandeskapets sida att få en bredare diskussion på lunchen om Iranpolitiken. Där är väl bara att notera att Iranpolitiken står på de två benen. Dels är det möjligheten till tuffa sanktioner för att påverka den nukleära dossiern, dels är det en stark öppenhet vad gäller samtal och att integrera Iran i den regionala gemenskapen och det internationella samfundet.

Anf.  73  ORDFÖRANDEN:

Jag ska också påminna nämnden om att vi behandlade delar av denna fråga förra veckan. Då tog vi upp det som nu är allmänna rådets A-punkt 13, alltså sanktionspunkten. Frågan har också varit uppe i nämnden den 2 mars. Även då hade vi en majoritet för regeringens ståndpunkt.

Anf.  74  URBAN AHLIN (s):

Jag har ingen annan åsikt än utrikesministern i sak, >>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen Vi behöver formulera en strategi omkring detta.

Jag har ju varit i Iran några gånger och pratat med en massa folk. >>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen

Anf.  75  ORDFÖRANDEN:

Nu måste jag faktiskt för ovanlighetens skull – hittills – fråga utrikesministern rakt ut i vilken utsträckning det egentligen kan komma att behövas förhandlingsmandat under och efter den här lunchen. Det är mycket öppet från min sida.

Anf.  76  Utrikesminister CARL BILDT (m):

Inga förhandlingsmandat alls, för detta är bara en allmän diskussion. De förhandlingar eller samtal som förekommer bedrivs från den så kallade EU 3-kretsen.

Sedan kan jag med anledning av vad Urban Ahlin sagt, och han har som bekant även varit där flera gånger, nämna något som Urban Ahlin vet men som det kan vara bra om nämnden i övrigt också vet om, nämligen att vi får hit den iranske utrikesministern de första dagarna i maj. Han kommer till några länder. >>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretess­lagen

>>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen

>>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen

>>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen

Anf.  77  ORDFÖRANDEN:

Jag ska bara förklara att skälet till att jag frågade så öppet och ärligt var att även lunchdiskussioner kan ha ett visst politiskt innehåll – i varierande grad naturligtvis. Vi utgår som vanligt från att utrikesministern, om det skulle närma sig en mer förhandlingsliknande situation, omgående återkommer till nämnden i frågan.

Anf.  78  URBAN AHLIN (s):

Jag kan väl säga, apropå ordförandens fråga, att det närmast är synd att Sverige inte ingår i den förhandlingsdelegation som Europeiska unionen har när det gäller Iran. >>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen

Jag tror dessutom, vill jag bara säga till kansliet, att det kan vara ganska bra att hemligstämpla det vi säger om >>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen

Anf.  79  Utrikesminister CARL BILDT (m):

Det kan tolkas som självkritik också.

Anf.  80  URBAN AHLIN (s):

>>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen

>>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen

>>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen

Anf.  81  Utrikesminister CARL BILDT (m):

Fru ordförande! >>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen

>>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen

>>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen

>>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen

Anf.  82  ORDFÖRANDEN:

Vi får säkert anledning att återkomma i denna fråga, men är vi nöjda för i dag med behandlingen av Iran? Det ser så ut. Jag kan bara vidarebefordra kanslichefens viskning att kansliet självklart är mycket väl införstått med kraven på hemligstämpel här. De har uppfattat sådana önskemål, så det ska inte vara några problem med den saken. Då landar vi ändå på att vi tackar för informationen i denna fråga.

Punkt 11 har som sagt utgått. Ordförandeskapet vill vänta lite efter Ahtisaaris rapport, har jag noterat. Då hoppar vi väl förbi den om inte utrikesministern sitter och hoppar och vill säga något i alla fall.

Anf.  83  Utrikesminister CARL BILDT (m):

Nej, det gör jag inte.

Anf.  84  ORDFÖRANDEN:

Då går vi till punkt 12 i stället, fredsprocessen i Mellanöstern. Detta är en beslutspunkt efter en lunchdiskussion. Där kan nämnden notera att vi behandlade frågan den 9 februari. Då fanns det en majoritet för regeringens ståndpunkt. Vi behandlade också frågan den 2 mars, med stöd för det redovisade upplägget inför de fortsatta förhandlingarna. Vi noterar också att Abbas naturligtvis besökte Stockholm i går. Det har vi inte hunnit få med i några papper.

Anf.  85  Utrikesminister CARL BILDT (m):

Fru ordförande! Slutsatserna ligger här. De är från våra utgångspunkter bra. Jag tror inte att det bli någon svårighet att få nämndens stöd för dem heller även om det inte är min sak att avgöra det. De upprepar i stort sett kända ståndpunkter.

Låt mig säga att det här finns ett antal frågor som ligger på bordet. En av dem är det finansiella stödet. Det nämns här. Där har beslutet efter bildandet av den nationella samlingsregeringen blivit att förlänga den så kallade TIM-mekanismen med tre månader. Under tiden förs samtal med den palestinske finansministern Salam Fayyad. Han var i Bryssel, på kommissionen, den 11 april och förde diskussioner. Han har varit i informell kapacitet, eller halvformell kapacitet, i Washington de senaste dagarna. >>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen

>>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen

Salam Fayyad säger här själv att det kommer att ta betydande tid att få ordning i detta. Jag skulle tro att om vi tittar två månader framåt i nämndens kalender får vi, kanske inför Gaerc i juni, anledning att ta ställning till mer konkreta förslag när det gäller det ekonomiska stödet.

Därefter har vi den politiska processen efter toppmötet i Riyadh, och efter de möten som nu ska äga rum varannan vecka mellan Abu Mazen och premiärminister Olmert. Det var ett sådant möte i söndags. Nästa möte kommer att äga rum inom lite mindre än två veckor i Jeriko. >>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen Vi kommer väl att ha ett meningsutbyte om detta i Luxemburg på måndag.

Jag vill dessutom nämna för nämnden att det på torsdag i Oslo är Natos ministerråd. I anslutning till detta är det på kvällen en middag med Natos och EU:s utrikesministrar. Vi har efter samråd, undertecknad också, beslutat att huvudpunkten där ska vara fredsprocessen i Mellersta östern, och det gör vi mot bakgrund av att Condoleezza Rice är där. Man kommer på Natorådet att ha en del andra punkter tidigare på dagen, men på kvällen prioriterar vi en fortsatt diskussion om fredsprocessen i Mellersta östern. Det blir då de facto en dialog mellan EU och USA, och det kommer också att bli viss diskussion om västra Balkan.

Vi hade mycket goda och bra diskussioner med Abu Mazen här i Stockholm i går. Jag satte speciellt värde på att han, förutom sedvanliga diplomatiska kontakter och kontakter med statsministern som var hans värd, även hade möjlighet att träffa flera andra partiledare – Mona Sahlin, Lars Leijonborg och Göran Hägglund. Maud Olofsson var dessvärre upptagen. Men jag tror att det skapade en viss bredd i kontakterna som var av ömsesidigt värde. Han träffade även kungen.

Anf.  86  HANS LINDE (v):

Det skulle vara intressant att höra vad Carl Bildt kommer att ha med sig från diskussionen med president Abbas till detta ministerrådsmöte. Vilket budskap från honom kommer du att ta med dig in i EU-kretsen? Vi var ju flera som träffade Abbas och åt lunch med honom i går, bland annat jag själv och Urban Ahlin, och Abbas var oerhört tydlig med att isoleringen av samlingsregeringen och den palestinska myndigheten nu måste hävas. Den nuvarande strategin som EU ställer sig bakom, även om man är avvaktande, slår oerhört hårt mot det palestinska folket och mot Fatah som organisation. Däremot drabbas inte Hamas i och med att de har andra inkomstkällor, som Mahmoud Abbas uttryckte det.

Det är lite oroväckande att höra Carl Bildt säga att vi ska återkomma inom två månader för att diskutera de ekonomiska instrumenten. Situationen är ju på många sätt desperat. Kan man verkligen avvakta så länge som två månader med de finansiella problemen när stora delar av den offentliga sektorn i Palestina inte kan få ut några löner och inte kan bedriva sin verksamhet? Det skulle alltså vara intressant att höra Bildts kommentarer till Mahmoud Abbas besök.

Jag skulle också vilja att utrikesministern förtydligar en sak. Vid förra EU-nämndsmötet fanns det ju i de här diskussionerna en skrivning om att samlingsregeringen skulle återspegla kvartettens principer. Nu är den nya skrivningen att man ska agera i förhållande till kvartettens tre principer. Varför har de här skrivningarna förändrats, och vad är det politiska innehållet i förändringarna?

Sedan vill jag också, bara för formens skull, meddela att vi av väl kända anledningar vill anmäla en avvikande mening i det här fallet. Vi anser att regeringens ståndpunkt borde vara att man nu inom EU verkar för att isoleringen av den palestinska myndigheten hävs. Det skulle vara intressant att se om det inte finns fler partier på den här sidan av bordet som ansluter sig till en sådan avvikande mening.

Anf.  87  ORDFÖRANDEN:

Det sistnämnda är noterat.

Anf.  88  URBAN AHLIN (s):

Jag tror Hans Linde har rätt i att det kan finnas stöd för det från olika politiska partier här i EU-nämnden.

Jag tror att vi ska dra oss till minnes att Europeiska unionen egentligen har haft en ganska olycklig politik när det gäller relationen till fredsprocessen i Mellanöstern. Själv blev jag närmast chockad när Solana före parlamentsvalet i Palestina gick ut och sade: Passa er nu så att ni inte röstar fel, för i så fall kommer det att kunna bli sanktioner här.

Jag tror att ett sådant hot från en utomstående skulle leda till en del reaktioner i vilket land som helst. Hamas vann valet, och jag tror inte att det byggde enbart på Solanas uttalande, utan det byggde naturligtvis mycket på tillkortakommanden från Fatah, korruption och misslyckanden.

Men efter det, när hela sanktionsinstrumentet satts i gång och med den palestinska befolkningens umbäranden, ska vi vara klara över att vi borde tacka högre makter för att det inte har skett en värre radikalisering bland palestinierna än vad som faktiskt har skett.

Mahmoud Abbas tog i de samtal som jag hade först med Mona Sahlin, men också vid lunchen med utrikesutskottet, upp att man nu har att bekämpa grupper av al-Qaida. Stödtrupperna med Islamiska Jihad och så vidare har också fått luft under vingarna. Vi har inte speciellt lång tid på oss att reagera innan situationen går överstyr. Det här är ett område som ligger väldigt nära Europa, och det kommer naturligtvis att påverka oss.

Vi tycker att utrikesminister Carl Bildt har haft en väldigt bra position när det gäller Mellanöstern under den här tiden. Vi har förstått signalerna om att det har handlat om att försöka göra det bästa möjliga hela tiden. Vi var väldigt nöjda med hur utrikesministern tidigare betonade vad det betydde att reflektera kvartettens tre krav och hur det skulle tolkas.

Vi hade ett EU-nämndsammanträde där jag sade att vi ställer upp på allting som utrikesministern har sagt. Jag tror att det på måndagens möte är dags att tala klarspråk i kretsen bland utrikesministrar. Man måste börja marschen bakåt och säga att det här är en legitim regering. Faktum är att en minoritet av ledamöterna i regeringen kommer från Hamas och som utrikesministern tidigare har sagt: Har man ett samarbete med en regering så har man ett samarbete med hela denna regering. Man behöver inte träffa alla ministrar om man inte har behov av det, men har man ett samarbete med en regering så har man det naturligtvis med alla dess ingående parter.

Jag vill vid dagens EU-sammanträde, från EU-nämnden och riksdagen, ändå ge mandatet till utrikesminister Carl Bildt att i alla sammanhang vidta alla de steg som är nödvändiga för att normalisera relationerna till den palestinska myndigheten.

Anf.  89  Utrikesminister CARL BILDT (m):

Fru ordförande! En av frågorna löd: Finns det någon förändring i förhållande till vad vi har sagt tidigare när det gäller inställningen till den palestinska regeringen? Svaret är: Nej, men det är klart att det är något annorlunda nu när den faktiskt finns där.

När jag var nere i Ramallah sade jag att vi kommer att observera regeringen när det gäller words and deeds. Med en regering är det som bekant så att den har en regeringsförklaring – det gäller också i Sverige. Den har vi tittat på när det gäller den palestinska regeringen. Den är i huvudsak bättre än vi hade förväntat oss. Men sedan förväntar vi oss att den återspeglar sig i den faktiskt förda politiken.

Det som är betydelsefullt i detta sammanhang är åtgärder för att förhindra våldsanvändningen, Kassamraketer och sådant. Det är i och för sig inte regeringen som skickar Kassamraketer, men det är klart att en regering har ett ansvar för att försöka upprätta ordning på sitt territorium och försöka förhindra att det från detta territorium utgår vad som faktiskt är aggressionshandlingar gentemot en annan stat. Det är därför vi upprätthåller ett visst tryck. >>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen

Detta är alltså den möjliga nyans som finns i vår inställning – att det är både words och deeds, men när det gäller texten i punkt 4 i utkastet till slutsatser är den i allt väsentligt bra.

Sedan har vi frågan om det finansiella stödet. När det gäller svenskt stöd – det ligger lite utanför EU-nämnden, men jag vill bara nämna detta – har vi ju inte gett något budgetstöd till den palestinska myndigheten på jag vet inte när, men det är åtskilliga år sedan detta upphörde.

>>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen

>>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen

Sedan kan man säga att situationen är desperat. Det är den. Nu ger vi ju mer pengar både från Europeiska unionen och från Sverige än vi gjorde förra året. Men det är klart att det sker på projektbasis och humanitär basis. Utvecklingen av ekonomin generellt sett på Västbanken och i Gaza är en nedgång i bnp med 30–40 procent. Det är dramatiska siffror, och här måste vi komma i gång med ett organiserat statsbyggande. Det måste inkludera pengar direkt till offentliga organ av olika slag och till den palestinska myndigheten, men detta fordrar ju att vi har förtroende för de mekanismer som finns.

Det måste också upprättas någon typ av mekanism, transparens, spärr eller vad det nu kan bli för någonting, som gör att vi kan vara säkra på att pengar inte hamnar i fickorna på Hamas. De må, som påpekat, ha andra finansieringskällor, men det är klart att en direkt pipeline med kontanter till ett ministerium som kontrolleras av Hamas innebär betydande risker. Det tror jag att vi är medvetna om, och vi vill inte utsätta oss för de riskerna. Det är ett tekniskt arbete. Det må förefalla småaktigt att hålla på med sådant i det här läget, men jag tror att vi måste göra det. Och det kan ta ett antal månader.

>>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen

Anf.  90  URBAN AHLIN (s):

Fru ordförande! >>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen

>>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen

>>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen

Jag vill alltså vara tydlig med detta. Det har ju funnits en del partier här i EU-nämnden som kanske har haft en lite annan inställning till hur vi ska behandla en palestinsk regering med Hamasmedlemmar. Men från socialdemokratisk sida är det helt uppenbart tydligt att det behövs ett fullt mandat till utrikesministern att normalisera relationerna så fort som möjligt och att lösa de utestående frågor som finns. Det är bråttom! Nu måste palestinierna känna att det går åt rätt håll, för annars kommer vi att stå inför en gigantisk radikalisering i regionen.

Anf.  91  ULF HOLM (mp):

Fru ordförande! Jag lyssnade noga på vad utrikesministern sade efter inlägget från Hans Linde och Urban Ahlin, och jag tycker att det är viktigt att vi tar de nödvändiga stegen och att det måste gå snabbare.

Jag vill därför anmäla en avvikande åsikt. Jag tycker att vi borde hålla fanan lite högre från svensk sida i de här diskussionerna.

Anf.  92  STAFFAN DANIELSSON (c):

Jag tror att Sverige kan spela en viktig roll i den här ödesmättade konflikten och att utrikesministern har möjligheter här. Därför stöder jag helt och fullt ett svenskt agerande.

Urban Ahlin vill på alla sätt att vi ska normalisera relationerna till den palestinska myndigheten. Det har jag uppfattat fullt ut. Samtidigt har den en rätt radikal politik, att inte erkänna sin granne i flera berättigade avseenden, och kvartetten har ställt fullt rimliga krav som Palestinas regering ska leva upp till. Urban Ahlin sade ingenting om detta. Min fråga är: Tycker Socialdemokraterna ändå att de bör uppfyllas, fast det inte är så viktigt när?

Anf.  93  URBAN AHLIN (s):

Jag svarar jättegärna på den frågan, för de tre kriterier som kvartetten ställer upp är inte orimliga på sikt. Men man måste också ha klart för sig om det finns någon möjlighet för den palestinska myndigheten att uppnå de krav som ställs av kvartetten. I dagsläget finns inte det. Och när det gäller att till exempel erkänna staten Israel menar jag att det är fantastiskt att vi ändå ställer det kravet på en myndighet som i dag inte ens är en statsbildning, som inte är en regering i det folkrättsliga subjektet. Vi ställer inte det kravet på Saudiarabien till exempel eller andra Gulfstater som vi har diskuterat att vi ska ha ett samarbetsavtal med. De har inte heller erkänt staten Israel. Vad menar vi? Ska vi vänta ända tills Hamas säger: Ja, vi erkänner staten Israel. Då lär det aldrig ske någonting.

Detta är naturligtvis en gråskala där det handlar om precis det som EU har uttryckt och det som utrikesminister Carl Bildt uttryckte vid förra EU-nämndssammanträdet, att vi ser att de reflekterar kvartettens krav, att den palestinska myndigheten börjar ta steg i rätt riktning, och det har man gjort. Regeringsprogrammet är bättre än vad vi trodde. Från Hamas sida har man avstått från våld under en väldigt lång period nu. Man hänvisar till arabinitiativet, det fredsinitiativ som Arabförbundet har lagt fram där det handlar om att acceptera och erkänna staten Israel när man väl har hittat en överenskommelse om en tvåstatslösning. Allt detta finns ju på plats.

Det handlar för oss nu om att visa en viss vilja till förståelse för hur situationen ser ut på marken i Palestina. Om inte vi som stora EU nu vågar ta steget och ge palestinierna en möjlighet att utvecklas kommer vi senare att få betala detta mångfalt. Det är vad det handlar om. Sitter vi här och kräver, som jag lite uppfattar att Staffan Danielsson gör, att palestinierna måste uppfylla de tre kvartettkriterierna till fullo innan vi rör oss, då är det god natt alltså.

Anf.  94  Utrikesminister CARL BILDT (m):

Ulf Holm vill anmäla avvikande mening. Såvitt jag har uppfattat det hela håller du med om texten, men du vill gå längre. Så i och för sig är vi eniga om texten. Sedan finns det en tilläggssynpunkt, om jag väljer att tolka det på detta sätt.

Jag håller med Urban Ahlin om att det, när de visar den här moderationen, är viktigt att det också ger någonting. Jag tycker att vi kan säga att Europeiska unionen har tagit ledningen när det gäller att etablera relationer med dem. Det är ingen tvekan om det. Vi hade en diskussion som inte var alldeles okomplicerad inom EU, där vi tog ledningen. Jag var en av de allra första som var där nere och direkt träffade ministrar i regeringen. Det var när ett antal länder sade att det skulle man inte göra. I dag kan man säga att det som vi då etablerade som svensk position är EU:s position och i tilltagande grad även positionen hos till exempel den amerikanska administrationen. Vi ska inte förhäva oss alltför mycket, men vi har lyckats driva utvecklingen i den riktningen.

>>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen

Däremot är de företrädare för den palestinska regeringen som jag har träffat angelägna om att också officiellt sammanträffa med representanter för Israels regering. Det är Israels regering som inte vill träffa dem för ögonblicket. Abu Mazen har frekventa kontakter med den israeliska regeringen.

I regeringsprogrammet ligger också att de accepterar alla tidigare ingångna avtal, inklusive Osloavtalet. Det står uttryckligen 67 års gränser. Det kan man ha synpunkter på från israelisk sida, men de ska ha en palestinsk stat på sin sida om 67 års gränser, och i detta ligger att Israel ligger på andra sidan av 67 års gränser. Jag tycker nog att de när det gäller erkännandet av Israels rätt att existera ligger på samma nivå som arabstaterna i övrigt, skulle jag säga, genom det arabiska fredsinitiativet som de har anslutit sig till.

Respektera ingångna avtal – ja, det har de anslutit sig till. Där vi ska upprätthålla trycket på dem mera tydligt är när det gäller våldsanvändning, även om vi är medvetna om att det kanske inte är regeringen som står för det hela. Men en regering har alltid ansvar för vad som utgår från dess territorium. De har gått en bra bit, och vi ska uppmuntra dem att gå ytterligare. Hamas är fortfarande en terroriststämplad organisation, även om vi inte har kunnat knyta någon terroristisk aktivitet till dem under ett antal år då de har haft en långsiktig vapenvila. Men trycket ska upprätthållas, och det ska byggas upp säkerhetsstrukturer på de palestinska områdena som gör att man bättre än vad som har varit fallet tidigare kan hantera också andra terroristiska organisationer, för de finns där, Kassamraketer och annat elände.

Ambitionen är ju att gå mot en fredsprocess som gör att vi går över till ett mycket konkret palestinskt statsbyggande. Det innefattar mycket mer än en normalisering. Det innebär ett starkt europeiskt och svenskt engagemang för palestinskt statsbyggande som en del av en tvåstatslösning. Där är vi inte än och kommer inte att vara före nästa ministerråd heller. Men det är ingen tvekan om att det är ambitionen.

Anf.  95  ORDFÖRANDEN:

Detta är en beslutspunkt, vilket innebär att jag ska försöka fånga in nämndens synpunkt efter den här diskussionen. Sammanfattningsvis finner jag då att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende. Jag noterar avvikande meningar från v och mp.

Anf.  96  URBAN AHLIN (s):

Vad menas med en avvikande mening?

Anf.  97  ORDFÖRANDEN:

Jag skulle just fortsätta med den meningen. Det finns nyanser i detta. Här skiljer sig beslutsprotokollet och de stenografiska anteckningarna åt. I nämndens protokoll står det inte så mycket mer än om man höll med eller inte höll med om regeringens position i en viss fråga. Om man inte höll med står det avvikande mening i sak. Sedan får man läsa, och det kan alla göra så småningom, i de stenografiska uppteckningarna och titta efter nyanser och efter vad det gällde. Naturligtvis får nämndens ledamöter i sådana här diskussioner också minnas och notera inför de fortsatta överläggningarna med partier och även med ministrar.

Beslutet är ändå fattat.

I den allmänna ordningsfrågan går ordet till Urban Ahlin.

Anf.  98  URBAN AHLIN (s):

Jag vill gärna lägga till en sak, för jag tycker att det här är lite svårt. Jag kan säga att vi socialdemokrater också vill meddela en avvikande mening och uttrycka det på det här sättet. Vi tycker att det är dags för Carl Bildt att kasta loss från de krafter i den borgerliga regeringen som håller emot ett accelererat arbete.

Anf.  99  ORDFÖRANDEN:

Vi gör så rent tekniskt att vi backar en smula och återupptar punkt 4, för jag ser att det rycker i utrikesministern. Vi backar en smula och återupptar själva beslutet. Då antecknar jag avvikande mening även från s.

Det kommer inte att stå något annat i själva beslutsprotokollet, men Urban Ahlin fick in en liten glidare i de stenografiska uppteckningarna.

Innan jag klubbar detta lämnar jag ordet till utrikesministern.

Anf.  100  Utrikesminister CARL BILDT (m):

Fru ordförande! Det blir ju lite fel av den enkla anledningen att vi är eniga om texten. Jag ska ha ett mandat för att åka till i det här fallet Luxemburg och där ska jag klubba den här texten. Ingen har invänt mot denna text.

Sedan är det några som vill gå längre än texten. Jag har ingen avgörande invändning mot detta. Vi diskuterar mer tajmning och modaliteter i denna del. Det blir lite konstigt, tycker jag, men jag ska inte lägga mig i. Nämnden har säkert en praxis som är etablerad långt innan jag kom in i detta sammanhang. Men det blir lite konstigt när vi de facto är eniga om texten och det verkar som om vi är oeniga om själva texten.

Anf.  101  ORDFÖRANDEN:

Jag vill erinra om att eftersom vi har backat och jag inte har klubbat är frågan återigen och fortfarande öppen. Jag viskar med kanslichefen. Nämnden håller liksom på att utforma en praxis. Det är ganska nytt med avvikande meningar. Jag skulle vilja backa till att fråga dem som är mer eller mindre sugna på att anmäla avvikande mening om det gäller texten eller inte.

Vi har ändå ett materiellt innehåll i regeringens position, och det vi i sak ska besluta om är framför allt mandatet vad gäller förslaget till slutsatser. Tycka angående diskussionen och fortsatt diskussion kan man gärna göra. Det kommer till exempel i de stenografiska uppteckningarna. Men jag skulle vilja gå tillbaka till att fråga samtliga tre herrar om ni har något att invända i sak mot texten i förslaget till rådsslutsatser.

Anf.  102  HANS LINDE (v):

Jag har inget att invända mot texten. Däremot tror jag att vi är helt eniga om att den är ofullständig. Vi skulle behöva mer. Vi skulle ha önskat oss ett tillägg. Där är vi oeniga med regeringen och uppenbarligen med majoriteten. Det måste vara möjligt att meddela en sådan avvikande mening, att man borde tycka mer än man gör.

Anf.  103  ORDFÖRANDEN:

Vi tar textfrågan först. Vi ska nog kunna hitta en möjlighet till exempel till anteckningar till protokollet i det övriga. Det känns som om vi vill det allihop. Vi ska nog kunna lösa det.

Anf.  104  ULF HOLM (mp):

Texterna är ett utkast till ministerrådsmötet. Vi kan ha som avsikt att utrikesministern ska lägga till förslag och föra en linje där texten blir mer fullständig. Något sådant förslag har inte utrikesministern lagt fram här, och därför meddelar vi avvikande mening. Det är inget konstigt med det.

Anf.  105  URBAN AHLIN (s):

Det Ulf Holm säger är ju korrekt. Det vi diskuterar är hur utrikesministern ska bete sig när han träffar de andra utrikesministrarna. Det här är de papper som har förhandlats fram av diplomater, och de kan mycket väl ändras genom att utrikesministern har litterära egenskaper. Det är då vi skickar med till utrikesministern i vilken riktning han ska gå. Staffan Danielsson har helt korrekt uppfattat det.

Jag vill att utrikesministern ska accelerera takten i den riktning som EU redan har gått. Vi måste i ökad grad normalisera relationen till Palestina. Vi måste ge benefits till den moderation som har skett. Men vi känner att det är från andra sidan bordet, från de borgerliga partierna, som motståndet finns. Man påtalar de kriterier som finns och säger: Ska inte palestinierna uppfylla dem? Det är därför jag säger ärligt att jag tycker att utrikesministern, som i många stycken har fört en alldeles utmärkt politik, ska kasta loss från en del av de borgerliga regeringspartierna som håller tillbaka. Det är det som är min utgångspunkt här.

Texten skulle bli bättre om vi hade ett ökat tryck på att accelerera i den riktning som faktiskt utrikesministern talar om. Vi socialdemokrater är för en normalisering, och vi vill att man ska gå snabbare fram för att helt enkelt ge palestinierna förtjänst för det arbete de faktiskt har gjort. Annars står vi inför en stor radikalisering och en humanitär katastrof, tror jag.

Anf.  106  CARL B HAMILTON (fp):

Fru ordförande! Jag tycker att det på något sätt måste bli lite mer renhårigt här. Ni begär, >>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <>>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen

Utrikesministern har också understrukit betydelsen av att man står fast vid kravet på icke-våld. Jag vill inte riktigt ge er möjligheten att kunna gå ut ur detta rum och säga att ni har en inställning som är mycket annorlunda mot den regeringen har. Jag vill inte ge er det.

>>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen

Anf.  107  ORDFÖRANDEN:

Jag skulle vilja föreslå att vi tekniskt, eftersom det här både är en diskussions- och en beslutspunkt, tar en av varje. Då kan vi möjligtvis lösa ut detta. Beslutspunkten gäller då den text i förslaget till rådsslutsatser som är framlagd och utrikesministerns och regeringens position angående detta, inget annat.

Hänger det sedan frågor i luften hanterar vi en diskussionspunkt också, där nämnden får ta ställning till regeringens redovisade upplägg inför fortsatta förhandlingar i denna fråga, och jag lyssnar även där om det finns avvikande meningar.

Jag finner att vi kan göra så. Vi får försöka i alla fall.

Önskar utrikesministern säga något i själva formfrågan?

Anf.  108  Utrikesminister CARL BILDT (m):

Jag ville bara säga att jag tycker det här blir lite löjligt. Jag tycker inte att det är så bra att markera detta utåt. Här har vi en situation där vi i grunden är alldeles eniga om vad vi ska göra just nu, framför allt på EU-nivå. Man skulle kunna säga att det som kan göras är att omedelbart uppta budgetstödet från EU till palestinska myndigheten, men till och med palestinska myndigheten säger att det inte är möjligt att göra. Salam Fayyad säger bokstavligen att han behöver några månader. Det säger han offentligt också, så det är ingen större hemlighet.

Det går alltså knappt vara oeniga om det här, just nu i alla fall. Sedan är det möjligt att man mera på den nationella nivån vill väcka förslaget att den svenska regeringen omedelbart ska skicka en penningsumma till någonstans i Ramallah från Sida – det är en sak. Men det ligger lite utanför detta. Vi gör redan det, men någon kan ju föreslå ett annat konto. Det är det som det handlar om.

Vi får anstränga oss väldigt mycket för att konstruera en oenighet just nu, och det tycker jag vore olyckligt.

Däremot kan vi återkomma vad gäller takten. Det här handlar ju mera om hastigheten på vägen. Just nu går det nog inte att gå snabbare, men sedan kan vi säkert diskutera om vi ska köra i 50 kilometer i timmen eller 120 kilometer i timmen, eller om vi ska köra i diket – inte vet jag.

Anf.  109  ORDFÖRANDEN:

Då börjar vi som sagt med beslutsfrågan, det vill säga den som bara gäller det framlagda. Det är ju inte så bara, naturligtvis. Där konstaterar jag sammanfattningsvis att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende. Detta avser alltså förslag till rådsslutsatser. Vi antecknar avvikande mening från mp, v och s.

Nu tar vi alltså bara ställning till texten. Frågan gäller ja eller nej till den framlagda texten.

Anf.  110  URBAN AHLIN (s):

Poängen är här nu – det här är problemet när vi kommer till utrikespolitik och diskuterar saker i EU-nämnden – att allt är rörlig materia. Det finns vissa skäl att tro att den här texten kommer att förändras. Det finns länder, efter Abbas besök nu runtom, som kommer att trycka på för att vi ska öka takten, att vi ska accelerera och att vi ska skriva in lite mer positiva saker här. Hur det utfaller, det vet inte jag. Men jag tycker att utrikesministern ska ha med sig härifrån att det är i den riktningen vi ska gå. Finns det en möjlighet att få en mer positiv text än den som finns här ska man ta det tillfället i akt.

Det kan mycket gärna handla om budgetstödet också. Man kan säga att vi längtar efter den dag då vi kan öppna budgetstödet, till exempel.

Det är det beskedet jag vill ge, medan Carl B Hamilton vill ge det andra. Det är faktiskt så det ser ut här.

Anf.  111  ORDFÖRANDEN:

Ja, EU är till sin natur ständigt rörlig materia. Då noterar jag likafullt avvikande mening från s vad gäller den framlagda texten – det nu skrivna. Det sagda och så vidare återkommer vi till alldeles strax.

Anf.  112  Utrikesminister CARL BILDT (m):

Fru ordförande! Jag uppfattar, när det finns avvikande mening, att vederbörande partier vill att jag ska motsätta mig någonting i denna text. Det är svårt att uppfatta det på något annat sätt.

Det som jag hör från sidan där bland annat Socialdemokraterna sitter uppfattar jag mera som medskick.

Anf.  113  ORDFÖRANDEN:

Medskicken vill jag ta alldeles strax i diskussionsbeslutet.

Anf.  114  Utrikesminister CARL BILDT (m):

Jag uppfattar inte att jag har fått något uppdrag från något parti över huvud taget att motsätta mig någonting som finns i denna text, och då blir det lite konstigt när det står avvikande mening. Men who am I to have views on this?

Anf.  115  ORDFÖRANDEN:

Utrikesministern får notera att det finns majoritet i nämnden för regeringens ståndpunkt vad gäller beslutsfrågan.

Jag tittar ut och frågar om det nu finns några frågor som hänger i luften. Vi tar för säkerhets skull ett beslut om regeringens här redovisade upplägg inför de fortsatta förhandlingarna i denna fråga.

Det är alltså nämndens – över partigränserna, ska jag säga – konstruktion för att hantera just sådant här: Och sedan, om de tar upp det här, vad ska vi göra då? Och sedan förväntas de göra så här och förhandlingarna går vidare. Så är alltid fallet i samtliga EU-frågor.

Anf.  116  URBAN AHLIN (s):

Jag har bara en liten enkel fråga till utrikesministern. Om det är så att, när de här rådsslutsatserna diskuteras och det finns en möjlighet att göra ett medskick; det uppkommer en möjlighet att man kan få en förändring i den här texten: Avser då utrikesministern att ta steg i den riktningen som jag har påtalat, alltså att accelerera och ge benefit till moderationen, eller kommer utrikesministern att inta den mera passiva inställningen att vi väntar och ser? Det är det avgörande i det här fallet.

Jag är av den åsikten att vi borde accelerera och försöka göra vårt bästa för att komma fram. >>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen

Om det uppkommer ett läge här där utrikesministern kan visa en riktning, vilken riktning väljer utrikesministern då?

Anf.  117  ORDFÖRANDEN:

Låt mig först påminna nämnden om att vi alltså nu har valt en form som gör att om det nu är något som inte har fångats av vårt första beslut så kan man ta upp det nu. Om man vill återuppta debatten i största allmänhet så får vi säkert tillfälle att göra det på kommande nämndsammanträden. I just den här tilläggsfrågan ger jag utrikesministern ordet.

Anf.  118  Utrikesminister CARL BILDT (m):

Urban Ahlin! Accelererad moderation har alltid varit min linje också, för att använda denna formulering, vad detta nu innebär.

Jag vill bara säga att just på detta Gaerc så uppkommer inte frågeställningen, men den kommer att uppkomma på kommande Gaerc. Vilken linje som regeringen har, det har vi redovisat. Statsministern och jag hade presskonferens i går tillsammans med Abu Mazen, där det framgick mycket tydligt vilken som är vår inställning, och det är ett accelererat svenskt stöd till accelererad palestinsk moderation, om man uttrycker saken så. Och för detta hoppas jag att vi får accelererat stöd också från nämnden.

Anf.  119  ORDFÖRANDEN:

Då konstaterar jag sammanfattningsvis i övrigt, så att säga, att det finns stöd för regeringens här redovisade upplägg inför de fortsatta förhandlingarna i denna fråga. Då är vi klara med punkt nr 12.

Kvar på den blå agendan står inte särskilt mycket. Närmast kommer punkt 13, Moratorium för dödsstraff. Detta är en diskussionspunkt. Finns det något att tillägga där?

Anf.  120  Utrikesminister CARL BILDT (m):

Fru ordförande! Det finns inte så mycket att tillägga. Detta var också föremål för en interpellationsdebatt i kammaren i måndags, då jag redovisade den svenska inställningen.

Vi är starkt för ett moratorium för dödsstraffet. Här finns också en diskussion om att ta initiativ till en resolution i FN:s generalförsamling. Detta drivs framför allt av Italien. Vi har mycket betydande sympati för detta, för att uttrycka saken med stor försiktighet. Det handlar egentligen bara om en taktisk avvägning när man ska lägga fram denna resolution så att man inte åker på ett nederlag som kan uppfattas som ett nederlag för ansträngningen. Det är alltså mera en taktisk avvägning. Jag tror inte att det finns några delade meningar i Sveriges riksdag om detta.

Anf.  121  HILLEVI LARSSON (s):

Jag tycker att det här är ett väldigt viktigt initiativ. Vad jag har hört har Carl Bildt även väckt frågan i FN:s råd för mänskliga rättigheter. Det var tyvärr inte vårt eget initiativ, men det hindrar ju inte att vi kan inta en väldigt drivande roll.

Jag tänkte höra: Vad är de största stötestenarna här för att få en resolution i FN? Är det många länder som har dödsstraffet i sin egen lagstiftning? Är det politiska påtryckningar från starka länder med dödsstraff mot länder som inte har dödsstraff, eller vad är det som är det mest avgörande? Hur länge kan man vänta innan man väcker frågan i generalförsamlingen? Risken är ju att det rinner ut i sanden, och det tror jag kanske kan vara ännu värre än att väcka frågan och förlora.

Självklart ska huvudlinjen vara att vinna frågan i generalförsamlingen, men vi får inte bara låta det här rinna ut.

Anf.  122  Utrikesminister CARL BILDT (m):

Sverige ska och kommer att tillhöra länderna på framkant i den här frågan – det är inte tu tal om den saken. Det återspeglades bland annat i det anförande jag höll inför FN:s kommission för mänskliga rättigheter, där jag lade större vikt vid denna fråga än, tror jag, någon annan minister som deltog i det så kallade högnivåsegmentet.

Vad gäller att lägga fram ett resolutionsförslag till generalförsamlingen ska man ha klart för sig att vi kommer att förlora den voteringen – inte nödvändigtvis debatten, men vi kommer att förlora voteringen. Det har att göra med det faktum att det finns en majoritet av världens länder som fortfarande vill ha möjligheten att tillämpa dödsstraff. En del tillämpar det i mycket större omfattning, andra i mindre. Det sker en långsam utveckling, och det är egentligen bara en taktisk diskussion om när man ska lägga fram förslag.

Frågan var uppe i generalförsamlingen för ungefär två eller tre år sedan – jag tittar nu desperat omkring mig igen efter stöd – och då var det en votering. Det gäller ju att lägga fram ett förslag till resolution vid en sådan tidpunkt då vi är övertygade om att vi får icke oväsentligt fler röster för det. Då för vi frågan framåt. Skulle man lägga fram detta – det tror jag inte blir fallet, men för att illustrera argumentet – och få färre röster så har vi åkt på ett bakslag.

Det land som driver detta främst hittills har varit Italien. >>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen Men jag kan lova nämnden att vi kommer att tillhöra de nationer som håller flaggan allra högst i denna viktiga fråga.

Anf.  123  ORDFÖRANDEN:

Då konstaterar jag att det finns stöd för regeringens här redovisade upplägg inför de fortsatta förhandlingarna i denna fråga. Detta gällde alltså punkt 13.

Då har vi kvar allmänna rådets A-punktslista och några punkter i anslutning till mötet. Det sistnämnda tar jag efter A-punkterna. Jag ska inte glömma bort det.

Vi tar A-punktslistan först. Den är utsänd i går. Punkterna 1–28 avser Gaerc, men jag skulle vilja att vi behandlar hela listan, så vi har det gjort.

I Regeringskansliets underlag inför nämnden nämns särskilt A-punk­ten om Irak, och därför skulle jag vilja att vi börjar med den och tar eventuell diskussion i den frågan. Därefter behandlar vi A-punktslistan i nummerordning och därefter i sin helhet i klump, naturligtvis. Vi ska ju fatta beslut om detta.

Anf.  124  Utrikesminister CARL BILDT (m):

Fru ordförande! Låt mig bara nämna, vad gäller Irak – det är väl inga större svårigheter där – att det kommer att äga rum en internationell konferens i Sharm el-Sheik den 3 maj, där det som kallas International Compact för Irak kommer att undertecknas. Där kommer Sverige att vara närvarande på ministernivå. Det här är viktiga frågor för oss. Det har att göra delvis med flyktingsituationen, men inte enbart. Det var ett hög­nivåmöte i UNHCR i Genève den 17, om jag inte missminner mig – för två eller tre dagar sedan – där vi också var förberedda för ministernivå.

Vi har ett starkt intresse av en stabiliserad och god utveckling i Irak och att hjälpa till framför allt på flyktingsidan.

Anf.  125  ORDFÖRANDEN:

Önskar utrikesministern eller några av nämndens ledamöter kommentera några A-punkter i övrigt, så tar vi det på en gång?

Anf.  126  ULF HOLM (mp):

Jag tänkte kommentera lite, men jag vet inte om utrikesministern kan svara på det här. Det är ju det som är problemet med A-punktslistorna: De berör flera områden än bara utrikesministerns egna.

Punkt 22 handlar om ett toppmöte mellan EU och Ryssland, där vi har frågan om exporttullarna på rysk björkvedsmassa, som vi har diskuterat vid flera tillfällen tidigare, inte bara här utan i andra sammanhang också. Där står det att Sverige har fått gehör för flera av sina synpunkter i en skrivning om problemet. Det är inget problem. Vi vill ju ta bort de där exporttullarna. Det är det som är målet, så att säga. Då har jag för mig att handelsministern häromdagen sade att han har sett en framgång, men det är fortfarande inte bestämt att tullarna är borta, utan det är bara en from förhoppning, som jag har förstått det. Därför vill vi ha ett klargörande för EU-nämnden, men jag förstår om inte utrikesministern kan svara på det här.

Den andra frågan jag hade gäller punkt 34 om blodtrycksmätare och kvicksilver. Där står det att Sverige inte stöder åsikten, och det är helt korrekt: Det ska vi inte göra. Men frågan är vilken praktisk betydelse det har, alltså om det är kvalificerad majoritet som gäller och om vi har fått några andra länder som biträder Sveriges uppfattning i den frågan eller om vi är helt isolerade i den. Jag antar att det är miljöministerns punkt egentligen.

Anf.  127  ORDFÖRANDEN:

Punkt 1–28 anses som sagt omfattas av allmänna rådet. Punkt 34 ligger strax utanför detta. Vi får se!

Utrikesministern har sagt i någon intervju – visserligen var han inte utrikesminister då än – att det behövs experter inom alla områden. Han själv var det inom många områden. Vi får se hur det ligger till med den saken. Annars går det bra dels att låta föredragande tjänstemän ta frågor, dels att återkomma till nämnden per mejl, om det skulle vara nödvändigt. Det går också bra. Vi är ganska snabba och läser mejl på helger också. Det kan utrikesministern bara veta.

Anf.  128  Utrikesminister CARL BILDT (m):

Fru ordförande! Det gläder mig oerhört. Jag tvingas erkänna att min kompetens på området febertermometrar lämnar en del övrigt att önska. Jag ska inte dra det alltför långt, men om jag formulerar mig så tror jag att jag har nämndens stöd.

Det står dock i papperet att Sverige anser att gemenskapen i dagsläget har lagt sig på en alldeles för låg ambitionsnivå när det gäller framför allt febertermometrar, som en del av gemenskapens gemensamma kvicksilverstrategi.

Är vi ensamma eller inte? Jag har inte en susning! Men vi kan väl utlova ett besked på ett eller annat sätt på den punkten.

Sedan var det den första punkten. Handelsministern har fått ett åtagande från sin ryska motpart att uppskjuta tillämpningen av detta på två år – om jag inte missminner mig. Det är väl bra, men inte tillräckligt. Rättare sagt: Det skedde inte med hans ryska motpart utan med guvernören i regionen, Klebanov, som gav detta besked när han var här. Det var mycket bra. Vi hade tillsammans med finnarna ansträngt oss rätt mycket för detta. Sedan återstår att se. Jag vet inte hur den praktiska tillämpningen av detta ser ut. Två år är bara två år. Det här påverkar mycket stora investeringsbeslut i både finsk och svensk skogsindustri. Vi kan var rätt övertygade om att frågan kommer att ligga kvar på agendan.

Anf.  129  ORDFÖRANDEN:

Är det någon mer som önskar ordet vad gäller A-punkterna? Nej. Då finner jag att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt vad gäller samtliga A-punkter utom nr 34, där regeringen återkommer till nämnden för samråd per mejl.

Då finns det kvar på den blå agendan punkter i anslutning till allmänna rådets möte, nämligen trojka med Ryssland, associeringsråd med Algeriet, associeringsråd med Libanon och trojka med Ecowas. Dessa är bara informationspunkter.

Anf.  130  BENGT-ANDERS JOHANSSON (m):

Fru ordförande! Just när det gäller trojkamötet med Ryssland valde ryssarna en strategi när Rumänien och Bulgarien skulle bli medlemmar att bojkotta livsmedelshandelsområdet med hänvisning till veterinära spörsmål. Är det bekant för utrikesministern om den frågan är löst? Är det en typisk fråga som kommer upp vid sådana trojkamöten? Det är ett besvärande sätt från ryssarnas sida att markera sitt ogillande med nya länders ansökan. Vi bör vara tydliga med att vi ogillar det.

Anf.  131  Utrikesminister CARL BILDT (m):

Fru ordförande! Det bör vi vara. Jag är osäker på om det kommer upp i det här sammanhanget. Jag tror inte det. Det har varit en lång rad handels- eller miljömässigt formellt sett befogade ärenden som orsakar dispyter mellan Ryssland och andra länder. Delar av dessa har varit föremål för dialogen mellan Europeiska unionen och Ryssland i de olika arbetsgrupperna.

Här finns A-punkt 23 där det står att kommissionen efter längre förhandlingar har enats med Ryska federationen om ett protokoll som formellt vidgar PSA-avtalet att omfatta även Bulgarien och Rumänien. Det besvarar i och för sig inte frågan utan det är mera fråga om tillämpning. Tillämpningsfrågorna har varit föremål för dialog framför allt direkt mellan kommissionen och Ryssland. Jag är osäker på om det kommer upp på trojkamötet, sannolikt inte. Trojkamötet kommer att domineras av den europeiska reaktionen på det övervåld vi såg vid demonstrationerna häromdagen.

Anf.  132  ORDFÖRANDEN:

Nämnden tackar så mycket för informationen i dessa frågor. A-punk­terna hanterades, som bekant, alldeles nyss.

Enligt mina noteringar är vi färdiga med utrikesministern för i dag. Är det något han önskar lägga till?

Anf.  133  Utrikesminister CARL BILDT (m):

Nej.

Anf.  134  ORDFÖRANDEN:

Då tackar vi utrikesministern med medarbetare för i dag.

Innehållsförteckning

1 §  Allmänna frågor och yttre förbindelser 1

Anf.  1  ORDFÖRANDEN 1

Anf.  2  Utrikesminister CARL BILDT (m) 1

Anf.  3  ORDFÖRANDEN 1

Anf.  4  Utrikesminister CARL BILDT (m) 2

Anf.  5  ORDFÖRANDEN 2

Anf.  6  Utrikesminister CARL BILDT (m) 3

Anf.  7  CARINA ADOLFSSON ELGESTAM (s) 3

Anf.  8  ELSE-MARIE LINDGREN (kd) 3

Anf.  9  Utrikesminister CARL BILDT (m) 3

Anf.  10  ORDFÖRANDEN 4

Anf.  11  Utrikesminister CARL BILDT (m) 4

Anf.  12  HANS LINDE (v) 4

Anf.  13  CARINA ADOLFSSON ELGESTAM (s) 4

Anf.  14  ULF HOLM (mp) 5

Anf.  15  Utrikesminister CARL BILDT (m) 5

Anf.  16  ORDFÖRANDEN 5

Anf.  17  CARL B HAMILTON (fp) 6

Anf.  18  HANS LINDE (v) 6

Anf.  19  ORDFÖRANDEN 6

Anf.  20  BJÖRN HAMILTON (m) 6

Anf.  21  LEIF PAGROTSKY (s) 6

Anf.  22  Utrikesminister CARL BILDT (m) 7

Anf.  23  ORDFÖRANDEN 7

Anf.  24  Utrikesminister CARL BILDT (m) 7

Anf.  25  ORDFÖRANDEN 8

Anf.  26  Utrikesminister CARL BILDT (m) 8

Anf.  27  ULF HOLM (mp) 9

Anf.  28  CARINA ADOLFSSON ELGESTAM (s) 9

Anf.  29  Utrikesminister CARL BILDT (m) 9

Anf.  30  ULF HOLM (mp) 9

Anf.  31  LEIF PAGROTSKY (s) 10

Anf.  32  Utrikesminister CARL BILDT (m) 10

Anf.  33  CARINA OHLSSON (s) 11

Anf.  34  Utrikesminister CARL BILDT (m) 11

Anf.  35  ORDFÖRANDEN 12

Anf.  36  Utrikesminister CARL BILDT (m) 12

Anf.  37  ORDFÖRANDEN 12

Anf.  38  Utrikesminister CARL BILDT (m) 12

Anf.  39  ORDFÖRANDEN 13

Anf.  40  URBAN AHLIN (s) 13

Anf.  41  ORDFÖRANDEN 14

Anf.  42  Utrikesminister CARL BILDT (m) 14

Anf.  43  ORDFÖRANDEN 14

Anf.  44  Utrikesminister CARL BILDT (m) 14

Anf.  45  CARL B HAMILTON (fp) 14

Anf.  46  ORDFÖRANDEN 14

Anf.  47  URBAN AHLIN (s) 14

Anf.  48  Utrikesminister CARL BILDT (m) 14

Anf.  49  ORDFÖRANDEN 15

Anf.  50  URBAN AHLIN (s) 15

Anf.  51  ORDFÖRANDEN 16

Anf.  52  Utrikesminister CARL BILDT (m) 16

Anf.  53  CARL B HAMILTON (fp) 16

Anf.  54  STAFFAN DANIELSSON (c) 17

Anf.  55  URBAN AHLIN (s) 17

Anf.  56  Utrikesminister CARL BILDT (m) 17

Anf.  57  ORDFÖRANDEN 18

Anf.  58  Utrikesminister CARL BILDT (m) 18

Anf.  59  BENGT-ANDERS JOHANSSON (m) 19

Anf.  60  Utrikesminister CARL BILDT (m) 19

Anf.  61  ORDFÖRANDEN 19

Anf.  62  Utrikesminister CARL BILDT (m) 19

Anf.  63  HANS LINDE (v) 19

Anf.  64  Utrikesminister CARL BILDT (m) 20

Anf.  65  ORDFÖRANDEN 20

Anf.  66  Utrikesminister CARL BILDT (m) 20

Anf.  67  ORDFÖRANDEN 20

Anf.  68  Utrikesminister CARL BILDT (m) 20

Anf.  69  URBAN AHLIN (s) 20

Anf.  70  Utrikesminister CARL BILDT (m) 20

Anf.  71  ORDFÖRANDEN 21

Anf.  72  Utrikesminister CARL BILDT (m) 21

Anf.  73  ORDFÖRANDEN 21

Anf.  74  URBAN AHLIN (s) 21

Anf.  75  ORDFÖRANDEN 21

Anf.  76  Utrikesminister CARL BILDT (m) 22

Anf.  77  ORDFÖRANDEN 22

Anf.  78  URBAN AHLIN (s) 22

Anf.  79  Utrikesminister CARL BILDT (m) 22

Anf.  80  URBAN AHLIN (s) 22

Anf.  81  Utrikesminister CARL BILDT (m) 22

Anf.  82  ORDFÖRANDEN 22

Anf.  83  Utrikesminister CARL BILDT (m) 23

Anf.  84  ORDFÖRANDEN 23

Anf.  85  Utrikesminister CARL BILDT (m) 23

Anf.  86  HANS LINDE (v) 24

Anf.  87  ORDFÖRANDEN 24

Anf.  88  URBAN AHLIN (s) 24

Anf.  89  Utrikesminister CARL BILDT (m) 25

Anf.  90  URBAN AHLIN (s) 26

Anf.  91  ULF HOLM (mp) 26

Anf.  92  STAFFAN DANIELSSON (c) 27

Anf.  93  URBAN AHLIN (s) 27

Anf.  94  Utrikesminister CARL BILDT (m) 27

Anf.  95  ORDFÖRANDEN 28

Anf.  96  URBAN AHLIN (s) 28

Anf.  97  ORDFÖRANDEN 29

Anf.  98  URBAN AHLIN (s) 29

Anf.  99  ORDFÖRANDEN 29

Anf.  100  Utrikesminister CARL BILDT (m) 29

Anf.  101  ORDFÖRANDEN 29

Anf.  102  HANS LINDE (v) 30

Anf.  103  ORDFÖRANDEN 30

Anf.  104  ULF HOLM (mp) 30

Anf.  105  URBAN AHLIN (s) 30

Anf.  106  CARL B HAMILTON (fp) 30

Anf.  107  ORDFÖRANDEN 31

Anf.  108  Utrikesminister CARL BILDT (m) 31

Anf.  109  ORDFÖRANDEN 31

Anf.  110  URBAN AHLIN (s) 32

Anf.  111  ORDFÖRANDEN 32

Anf.  112  Utrikesminister CARL BILDT (m) 32

Anf.  113  ORDFÖRANDEN 32

Anf.  114  Utrikesminister CARL BILDT (m) 32

Anf.  115  ORDFÖRANDEN 32

Anf.  116  URBAN AHLIN (s) 32

Anf.  117  ORDFÖRANDEN 33

Anf.  118  Utrikesminister CARL BILDT (m) 33

Anf.  119  ORDFÖRANDEN 33

Anf.  120  Utrikesminister CARL BILDT (m) 33

Anf.  121  HILLEVI LARSSON (s) 34

Anf.  122  Utrikesminister CARL BILDT (m) 34

Anf.  123  ORDFÖRANDEN 34

Anf.  124  Utrikesminister CARL BILDT (m) 35

Anf.  125  ORDFÖRANDEN 35

Anf.  126  ULF HOLM (mp) 35

Anf.  127  ORDFÖRANDEN 35

Anf.  128  Utrikesminister CARL BILDT (m) 36

Anf.  129  ORDFÖRANDEN 36

Anf.  130  BENGT-ANDERS JOHANSSON (m) 36

Anf.  131  Utrikesminister CARL BILDT (m) 36

Anf.  132  ORDFÖRANDEN 37

Anf.  133  Utrikesminister CARL BILDT (m) 37

Anf.  134  ORDFÖRANDEN 37

EU-nämndens uppteckningar

I EU-nämndens uppteckningar står det vad som sagts under nämndens sammanträden. Uppteckningarna publiceras ungefär två veckor efter sammanträdet.