Fredagen den 22 juni 2007

EU-nämndens uppteckningar 2006/07:34

1 §  Europeiska rådet

Statsrådet Cecilia Malmström

Information och samråd under möte med Europeiska rådet den 22 juni 2007

Anf.  1  ORDFÖRANDEN:

Välkomna hit denna soliga midsommarafton. Här i Stockholm sitter jag, Anna Kinberg Batra, Susanne Eberstein, vice ordförande, och ledamöterna Sven Gunnar Persson och Carl B Hamilton samt kansliet.

Jag ropar upp ordinarie ledamöter, och vi har noterat några suppleanter som vi vet är med. Sedan ska vi kontrollera vilka fler som är med. Jag öppnar sammanträdet, och jag ger ordet till statsrådet som redan är med oss på länk. Välkommen Cecilia. Sedan får vi höra vad som har hänt.

Jag ska ge några tekniska ordningsregler om telefonhanterandet. Vad vi gör tekniskt med detta sammanträde och eventuella kommande sammanträden beror på vad statsrådet berättar för oss. Det kan vi ta sedan när hon har sprungit tillbaka för att göra sitt. Det är två punkter på vår agenda.

Det har kommit ett korrigendum på papper till draft IGC mandate-papperet som kom häromdagen. Vi har inte skickat ut det på e-post. Det ser mest tekniskt ut, men statsrådet får berätta om det är något särskilt vi ska tänka på. I så fall får vi läsa eller skicka ut det härifrån.

Jag börjar med ett upprop. Anna Kinberg Batra, Susanne Eberstein, Carl B Hamilton och Sven Gunnar Persson är här. Ordinarie i övrigt Jacob Johnson, Kenneth G Forslund, Carina Ohlsson, Sonia Karlsson, Peder Wachtmeister, Bengt-Anders Johansson, Björn Hamilton. Bland suppleanterna har jag noterat Magdalena Streijffert, Christina Axelsson, Max Andersson, Johan Linander, Karl Sigfrid, Kerstin Lundgren, Cecilia Wigström i Göteborg, Göran Lennmarker.

Jag förklarar sammanträdet öppnat. Det här är ett sammanträde nästan som vilket som helst, det spelas in. Det sker samråd, och det kommer senare att skrivas ut stenografiskt. Bakgrunden känner alla till. Jag utgår från att alla är inlästa eller har varit med senast i förrgår. Jag lämnar därmed med glädje och nyfikenhet ordet till statsrådet för en rapport. Välkommen, Cecilia. Varsågod.

Anf.  2  Statsrådet CECILIA MALMSTRÖM (fp):

Tack, fru ordförande! Glad midsommar till nämndens ledamöter. Här i Bryssel är det blandat regn och sol, men vi håller oss mest inomhus.

Jag kan meddela att det är en ganska knepig situation. I går var det en allmän bordsrunda. Det var inga nya positioner som framkom. Polens, Nederländernas och Storbritanniens invändningar framstår som ännu skarpare än förutsett. Statsministern framhöll och tackade för det starka mandatet från riksdagen, i synnerhet den text som kan skapa tvivel om EU:s vilja till nya medlemmar. Ordförandeskapet har under hela förmiddagen gått vidare med bilaterala samtal. De sitter just nu i en lunch med ordförandeskapet. Vi väntar på att de ska komma upp därifrån. Man har också ställt i utsikt ett dokument som ska komma senare i dag – vi väntar på det också, det finns inte – för att eventuellt sammanfatta de framsteg som har skett under förmiddagen och lunchen.

Under hand har vi hört en del markeringar från lite olika delegationer, bland annat har kommissionen sagt att man vill stoppa in meningen som har strukits om fri konkurrens. Det har stått en del om det i svenska tidningar.

Belgien har sagt att man vill ha ett tilläggsförslag om skydd av tjänster i allmänhetens intresse.

Sverige och Finland vill understryka principen om öppenhet och transparens och se till att den finns med. Vi vill ge den en tydlig plats.

Röstviktningen är fortfarande kanske den allra svåraste frågan. Vi uppfattar att man försöker hitta nya lösningar. Det kan handla om till exempel ett uttalande som stärker den så kallade Ioanninamekanismen, som handlar om att när man finner att man har en nästan blockerande majoritet kan man skjuta upp frågan och skicka tillbaka den till rådet i syfte att nå konsensus. Den skulle kunna gälla till till exempel 2014 då man ser över det hela igen. Det är ursprungligen ett polskt förslag från länge sedan, och nu har det kommit tillbaka in i diskussionen igen.

När det gäller Köpenhamnskriterierna är Nederländerna bestämda. De står på sin maximalistiska position, och det verkar svårt att hitta någon rörelse där.

>>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen

Vi står under enormt tryck från alla håll. Vi har inte noterat, såvitt vi kan bedöma här, något framsteg. Men som sagt, middagen pågår med statsministrarna. Inget läcker ut därifrån än. Vi hoppas på att texten ska komma när som helst. Så fort den kommer ska vi naturligtvis skicka över den till nämndens ledamöter och kommentera den och samtala igen. Det korrigendum som nämndes i början av ordföranden kan man nog beteckna som rent tekniskt. Vi har inte bedömt att det finns några politiska nyheter där som är värda att kommentera. Det är rent tekniskt, lite förtydliganden. Det fanns en del oklarheter med hänvisningarna.

Det är en svår situation. Det är ingenting som tyder på att det kan komma att lossna snabbt här. Jag har inga konkreta nyheter att meddela nämnden, men jag tyckte ändå att det var angeläget att redovisa läget såsom det står precis nu kl. 3.

Anf.  3  ORDFÖRANDEN:

Korrigendumet finns på kansliet om någon vill titta på det. Vi lägger det till handlingarna och betraktar det inte som en materiell förändring i enlighet med vad statsrådet sade. Däremot vill jag fråga hur skarpa statsrådet bedömer de eventuella nya röstviktningsförslagen kommer att bli. Vi är nyfikna på vad prognosen är för skarpa materiella förändringar. Vad tror ni? Har Tjeckien försvunnit från listan över blockerande länder? Du nämnde Polen, Nederländerna och Storbritannien.

Anf.  4  SUSANNE EBERSTEIN (s):

Jag är nyfiken på frågan om röstviktningen. Det är en del av det institutionella paketet. Vi har sagt att det inte borde öppnas. Vad händer om det öppnas på det sätt som Polen kräver? Då finns det anledning att kanske ställa helt andra krav i andra sammanhang i den delen.

Anf.  5  CARL B HAMILTON (fp):

Du kanske ska förklara vad Ioanninakompromissen från Grekland 1995 – det var när bland annat Sverige skulle bli medlem – närmare innebär. Det är väl lite som Susanne Eberstein säger, nämligen att det kan tolkas som att man bryter upp det institutionella paketet. Jag tror i och för sig inte att det behöver tolkas så. Det beror lite på hur det utformas.

Sedan är det värt att understryka det temporära – ett antal år – fem år. Jag tycker i och för sig att det låter, utan att ha hört din närmare förklaring, som en ganska harmlös eftergift som kan göras. Du får förklara lite mer om du har mer information vad det egentligen innebär.

Det är dystert med det nederländska motståndet på punkten om Köpenhamnskriterierna. Har de några kompanjoner i detta, synliga eller mer dolda?

Det är angeläget att Sverige stöder kommissionen i frågan om att inte ta in undistorted competition, att det inte ska strykas, utan att det ska återinsättas. Det är en traditionell svensk ståndpunkt i linje med Lissabonprocessen och vår betoning av fri konkurrens och frihandel – att detta inte stryks – och vår inställning i jordbrukspolitiken.

Anf.  6  Statsrådet CECILIA MALMSTRÖM (fp):

Jag ska försöka svara med den information jag har.

När det gäller Tjeckien är vår bedömning att de har haft sina önskelistor och att de inte är helt nöjda, men det är inte de som är det stora problemet i dagsläget. De gömmer sig lite grann bakom Polen, men det är de tre andra länderna som är problemet.

Röstviktningen är det svåra, och det har skett försök. Det har inte kommit något nytt förslag om röstviktning på så sätt att det är nya tal. Man har fört in mekanismen, som är precis som Carl B Hamilton sade från tidigt 90-tal, som handlar om att om minst tre fjärdedelar av en befolkning eller minst tre fjärdedelar av antalet medlemsstater som krävs för att utgöra en blockerande minoritet begär det kan man förskjuta frågan till rådet. Det blir fördröjningsmekanismen. Rådet ska då göra allt – som det står i fördraget – som det står i rådets makt att göra att inom rimlig tid försöka nå en tillfredsställande lösning för att möta de farhågor som har framförts. Det som diskuteras är om det ska förstärkas eller om man ska hänvisa till det i stället.

Vad vi vet har polackerna inte avvisat detta, men de har heller inte köpt detta. Det är ingen ny räkning, utan det är att principen ska lyftas fram och förstärkas. Det står i artikel 29, s. 307–308 i den röda boken.

Sedan var det Köpenhamnskriterierna. Det förs intensiva samtal i frågan. Nederländernas regering har varit tydlig i frågan. Man har tre krav, den här frågan, en fråga om public service och något om parlamenten. Man har varit tydlig med det i en officiell debatt hemmavid, och man vill absolut ha in detta.

Det finns många som tycker precis som vi, men det är inte en så viktig fråga för andra medlemsländer. Vi har naturligtvis fått sympati från flera andra medlemsländer, men det är ingen som känner riktigt lika starkt som vi för frågan. Vi fortsätter att försöka samtala, resonera och se hur vi kan komma vidare. Den är inte löst, och de är bestämda.

Kommissionen och några länder har tagit upp frågan om konkurrensen. Det finns hänvisningar i övriga fördraget till den fria konkurrensen. Det är inte så att om detta tas bort försvinner det i resten av texten. Vi har gjort bedömningen och kollat med dem på rättstjänsten att detta är en politisk markering att åka hem till Frankrike med, men det får ingen faktisk betydelse för samarbetet. Det finns tillräckligt reglerat om den fria konkurrensen på andra ställen i fördraget.

Anf.  7  ORDFÖRANDEN:

För tydlighetens skull vill jag ställa följande fråga. Statsrådet bedömer egentligen inte att det eventuella förslaget om den kända grekiska kompromissen skulle innebära att hela paketet öppnas. Det skulle inte innebära någon stor materiell rörelse utifrån den position vi har nu? Kan jag tolka det så?

Anf.  8  Statsrådet CECILIA MALMSTRÖM (fp):

Såsom det ser ut nu bedömer vi inte så. Det är att använda den oftare, lyfta fram den, eventuellt permanenta den eller säga att den ska gälla under längre tid. Det skulle då vara en halv seger för polackerna att plocka hem. Det är alltså inte någon ny kvadratrotsmodell eller räknemodell. Det är mest att man förstärker förseningsmekanismen som innebär att det är skarpt läge och att man verkligen måste försöka komma överens. Det kanske skulle bli lättare att hänvisa till den än tidigare.

Anf.  9  ORDFÖRANDEN:

Vilka två mer har tillkommit? Ni får ge er till känna. Det var endast Hillevi Engström.

Anf.  10  KERSTIN LUNDGREN (c):

Tack för informationen.

Köpenhamnskriterierna är fortfarande på högkant. Bedömer statsrådet att det kan finnas några kompromissförslag som är i vardande i den delen, eller är det högkantsläge helt och hållet?

Finns det något mer om Storbritanniens läge? De uppfattas som bekymmersamma. Så hörde jag. Är det någonting där som kan påverka vår hållning?

Anf.  11  JACOB JOHNSON (v):

Jag skulle vilja höra lite mer om Belgiens position. Vad innebär det att de tar upp tjänster i allmänhetens intresse?

Anf.  12  GÖRAN LENNMARKER (m):

Det var två saker. Har ni fört några samtal med Nederländerna om varför? Vad är deras syfte? De måste ändå ha ett motiv. Det borde kunna utrönas i en bilateral vad de har tänkt sig.

Jag tror att man nog kan leva med Ioanninakompromissen. Jag delar Carl B Hamiltons uppfattning i den delen.

Det finns ingen anledning att nu ta hänsyn till Belgien och Frankrike. De har inte flaggat för det tidigare. Det ska avvisas.

Anf.  13  MAX ANDERSSON (mp):

Tack för en bra föredragning. Jag har två frågor.

Den ena gäller frågan om de nationella parlamentens roll. Kämpar Nederländerna vidare i den frågan? Hur har det tyska förslaget tagits emot?

Den andra frågan gäller klimatdeklarationen. Hur ser det ut på den fronten?

Anf.  14  Statsrådet CECILIA MALMSTRÖM (fp):

Vi har principiellt varit motståndare till några som helst tillägg. Vi har varit avvaktande till tillägg. Nu är det en sådan situation att det poppar upp förslag från olika delar. Vi kan inte riktigt se hur de bedöms av det tyska ordförandeskapet.

Det är svårt att tolka Storbritannien. Det har inte läckt ut vad som har kommit från deras bilaterala sammanträde med Angela Merkel.

Min bedömning är – om jag ska vara helt öppen –>>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen Det handlar om det jag och statsministern tidigare redovisade, nämligen om stadgans tillämpning ska vara obligatorisk eller inte, om majoritetsbeslut inom tredje pelaren. Det handlar om att understryka utrikespolitikens mellanstatlighet, och så vidare. Vad jag har förstått har det inte skett någon rörelse på det området.

När det gäller Max Anderssons fråga om de nationella parlamenten och Nederländerna har det inte lagts fram något nytt förslag utöver det som fanns i det tyska förslaget som nämnden fick tidigare i veckan. Nederländerna har inte tyckt att det räcker. De har inte heller kommit med något konkret förslag att diskutera.

Något klimattillägg har vi inte sett. Det verkar inte bli något sådant.

Nederländerna är oerhört bestämda i fråga om Köpenhamnskriterierna. Vi har försökt att utröna vad det är fråga om, om det handlar om en generell skepsis till utvidgningen. De är i sin hemmadebatt måna om att vara tydliga med att kriterier ska respekteras. Det finns en debatt i Nederländerna om att man har slirat lite grann på detta och lite slarvigt släppt in medlemmar som inte helt och fullt uppfyller kriterierna. De vill visa att de egentligen inte är emot utvidgningen som princip, men de vill markera att kriterierna verkligen ska tillämpas. Det är det som de tycker är oerhört viktigt, och därför är det viktigt att det nämns i texten. De är mycket bestämda om detta.

Statsministern har bestämt markerat vår åsikt, med färskt stöd av riksdagen i frågan.

Belgien tar upp frågan om tjänster i allmänhetens intresse. Varför de har lagt fram detta är lite svårt att veta. Det har kommit en del förslag den senaste tiden. Det är möjligt att det får stöd av Frankrike. Om det kommer med eller inte kan jag inte bedöma just nu. Det är ett mer protektionistiskt förslag.

Jag tror att jag fick med alla frågorna där. Annars får ordföranden rätta mig.

Anf.  15  ORDFÖRANDEN:

Det är ingen fara. Det låter mycket uttömmande.

Jag har en fråga om holländarna och Köpenhamnskriterierna. Gäller deras kvarstående motstånd även de juridiska aspekterna? Som statsministern sade själv, och som statsrådet har sagt vid flera tillfällen, tycker också vi att man som medlem ska följa kraven för att bli medlem. Motståndet i sak bygger på risken på alltför långt gående juridiska krav som sedan kan hamna i domstolen. Har det skett någon uppmjukning eller finns det någon utgång där, så att det går att förklara för holländarna att överenskommelser visst ska följas men hålla det juridiska borta från det hela?

Anf.  16  CARL B HAMILTON (fp):

Jag instämmer med ordföranden. Nederländerna har alltså inte presenterat något förslag till text eller något sådant? Det är skillnad på att göra en politisk markering om att kraven finns så att det i praktiken inte är en förändring i sak, men att inte tillåta det bli domstolsfähigt.

Anf.  17  Statsrådet CECILIA MALMSTRÖM (fp):

Förlåt. Det hörs dåligt vad Carl säger. Kan du upprepa frågan?

Anf.  18  CARL B HAMILTON (fp):

Jag instämmer med Annas fråga. Det är två saker. Vi är för Köpenhamnskriterierna, men vi vill inte ha dem i en sådan text att de kan föras till domstolen för att testas där. Nederländerna har tydligen inte lagt fram något förslag till text. Såvitt jag förstår är man långt från en text som är så juridiskt utformad att den kan prövas i en domstol. Frågan är om Nederländerna möjligen skulle nöja sig med något slags politisk markering av status quo i fråga om Köpenhamnskriterierna utan att det för den skull blir en text som är testbar i EG-domstolen.

Det finns en risk – om man bagatelliserar konkurrensfrågan som Frankrike har fått igenom – att ta bort åtagandet för undistorted competition. Likaväl, som vi har hävdat, att det hade varit bra om energi och klimat skulle komma in samt att vi hävdar att illojal invandring inte ska komma in. Då måste jag säga att det är samma sak. Det är bra om det står kvar där. I sista hand kan domstolen hänvisa till att det står så i fördraget och i de övergripande texterna. Såvitt jag förstår använder sig domstolen av sådana hänvisningar från tid till annan. Tas det bort uppfattas det som en markering, att det ändå har varit ett beslut som har gått i protektionistisk riktning. Att hävda konkurrensrätten i dess nuvarande form är inte lika viktigt längre.

Jag tycker verkligen inte att vi ska bagatellisera det som fransmännen har fört fram och tydligen fått igenom. Jag tycker fortfarande att vi ska stödja kommissionens strävan att stoppa tillbaka detta.

Anf.  19  Statsrådet CECILIA MALMSTRÖM (fp):

Vi är naturligtvis överens om att Köpenhamnskriterierna är oerhört viktiga. Just därför att vi betraktas som något av det mest utvidgningsvänliga landet är det extra viktigt att vi verkligen markerar att Köpenhamnskriterierna naturligtvis ska följas. Vi står upp för dem och granskar detta noggrant. Där i sak är vi inte oense på något sätt.

Det holländska parlamentet har blivit lovat av Nederländernas regering att något om kriterierna ska in i fördraget. Det pågår intensiva samtal om exakt vad och hur det ska formuleras. Men det finns ännu inte något som vi kan känna oss bekväma med eller ta ställning till. Jag vill bara flagga för nämnden att frågan återstår, men vår åsikt är väl känd och nämnden kan vara fullkomligt säker på att vi kommer att stå för vår åsikt och argumentera för den. Det finns inget att ta ställning till. De är tydliga med detta. Jag vill poängtera detta.

Jag håller i sak med om er bedömning av det fransmännen och belgarna håller på med. Det är naturligtvis ett försök att göra en politisk markering som går i protektionistisk riktning. Det är inte alls i linje med den politik vi företräder. Vi har fått rättsliga försäkringar om att det här finns med på tillräckligt många ställen i övriga fördraget att det inte på något sätt kan hävdas att EU går i en annan riktning, även om det vore olyckligt att plocka bort det därifrån.

Hur långt de driver detta förslag vet vi inte riktigt, för det poppar upp lite olika förslag och rykten. Tanken är att vi ändå ska försöka presentera ett paket med lösningar. Så fort det kommer får vi analysera det och se vad som finns med i det av det som har cirkulerat under snart ett dygn.

Anf.  20  ORDFÖRANDEN:

Som statsrådet just sade föreligger inget skarpt paket ännu. Därför finns det än så länge ingen anledning för nämnden att göra något annat än att ta emot information.

Anf.  21  GÖRAN LENNMARKER (m):

Jag vill ta upp två saker.

Det ena är att man bör påpeka för holländarna att det inte finns något enhällighetskrav när det gäller nya medlemmar. Om Nederländerna anser att de inte uppfyller Köpenhamnskriterierna kan man ju påpeka det under processen. Det är lite svårt att förstå varför man ska föra in detta genom att ha enhällighetskrav.

Det andra är att beträffande Nederländerna och Belgien har man många gånger försökt nå en kompromiss både under konventet och även senare, och den kompromiss som blev den blev ju. Om man nu ska bryta upp de här frågorna kan vi ju också gå tillbaka till våra gamla positioner. Det tycker jag att man ska säga till belgarna.

Anf.  22  KERSTIN LUNDGREN (c):

Jag instämmer i och för sig i synen på Köpenhamnskriterierna. Det känns som att vi måhända borde försöka jobba tillsammans med andra i gruppen medlemsländer för att se till att inte de andra skriver ihop sig mot oss. Ser statsrådet det som en möjlig situation att övriga hittar en lösning och att vi står ensamma kvar?

Nästa fråga är egentligen rent praktisk. När bedömer statsrådet och ordföranden att något kan dyka upp mer materiellt?

Anf.  23  ORDFÖRANDEN:

Vi återkommer till det alldeles strax.

Anf.  24  MAX ANDERSSON (mp):

Jag instämmer med föregående talare om Köpenhamnskriterierna.

Jag har även en fråga angående rätten till allmännyttans bostäder och deras rätt att kunna sköta sig ungefär på samma sätt som de gör i dag. Hur är läget där?

Anf.  25  ORDFÖRANDEN:

Hur omfattas de av fördraget, Max?

Anf.  26  MAX ANDERSSON (mp):

Jag har hört att det är något som drivs av Nederländerna i förhandlingarna.

Anf.  27  ORDFÖRANDEN:

Statsrådet kan svara på frågan om det finns anledning. Men vi håller oss så klart till fördragsförhandlingsfrågan.

Anf.  28  Statsrådet CECILIA MALMSTRÖM (fp):

När det återigen gäller frågan om Köpenhamnskriterierna vet jag att den är jätteviktig för EU-nämnden, och det är den också för oss. Vi sitter inte passiva och väntar på att det ska ramla ned något förslag, utan vi för intensiva samtal med alla parter och försöker naturligtvis pressa på och argumentera. Vi försöker att både hitta allierade och se till att de aktiverar sig i det hela och argumenterar med holländarna i enlighet med vår linje om enhällighet. Men precis som vi känner oss väldigt bundna till vad EU-nämndens mandat innebär har de lovat sitt parlament att på något sätt få in det här i fördraget. Därför är de också väldigt bestämda.

Vår linje är att det inte ska in en massa nya sådana saker som belgarna, fransmännen och andra driver. Exakt hur samtalen går precis nu kan jag inte redogöra för, men jag håller med i sakfrågan.

När det gäller tidsplanen gick de för att äta lunch kl. 13.00 och nu är klockan snart 15.30. Vi har inte hört någonting om att någon är på väg ut därifrån. Det talar för att det försiggår en hel del väldigt intensiva förhandlingar där.

Det är utlovat ett papper, men det måste ju finnas någon substans i det. Om det inte finns några förslag kommer det inget papper. Men om man känner att man ändå kan beta av några frågor så kommer det väl.

Vi är tyvärr lika vilsna och delvis frustrerade som ni därhemma i Stockholm för att det inte har kommit något förslag. Jag kan bara återupprepa det jag har sagt tidigare, att så fort det finns något förslag kommer ni att få veta det.

När det gäller allmännyttan är det ingenting av det som nu diskuteras som skulle beröra allmännyttan. Det är det enda jag kan säga om det.

Anf.  29  ORDFÖRANDEN:

Då ska jag svara på Kerstin Lundgrens fråga. Precis som statsrådet säger: När det kommer något skarpt får vi ta ställning till det. Något sådant finns faktiskt inte i sak, så vi får invänta dokumentet och se vad som kommer.

Vi måste ju fatta någon form av beslut om det blir materiella ändringar i ett sådant förslag. Då är frågan till nämnden om vi kan nöja oss med att göra det per telefon och låta presidiet, kansliet och eventuella specialintresserade sitta här ungefär som nu. Frågan till statsrådet är om hon vet något om när dokumentet kan förväntas komma, men det har hon i princip redan svarat på.

Min fråga till nämnden är i vilken utsträckning hela nämnden ska delta, för detta kan ju, som statsrådet har sagt och som ni har sett i medierna, dra ut på tiden. Det kan mycket väl bli en kvällsövning. Om det då är någon från oppositionen till exempel som vill att vi samlas på det här viset, även om det blir sent i kväll, ska vi så klart göra det.

Anf.  30  SUSANNE EBERSTEIN (s):

Jag har inte haft överläggningar om det med mina partikamrater, så det är svårt för mig att svara på det. Men det finns ju tillfälle för dem att nu tala om ifall de vill vara med på en telefonkonferens i kväll, annars är jag beredd att tillbringa midsommarafton i Riksdagshuset.

Anf.  31  ORDFÖRANDEN:

Jag vill tala om för er som deltar per telefon att vi har väldigt trevligt här. Jag har letat jordgubbar hela dagen, hittills utan framgång, men det får ordnas till kvällen om det behövs.

Anf.  32  BJÖRN HAMILTON (m):

Fru ordförande! Det hörs dåligt.

Anf.  33  ORDFÖRANDEN:

Vi försöker utröna i vilken utsträckning vi behöver sammanträda. Jag tror att vi måste samlas på något sätt. Åtminstone måste presidiet vara på plats och övriga intresserade får delta per telefon.

Anf.  34  JACOB JOHNSON (v):

Jag är beredd och intresserad av att delta i telefonsammanträde senare i kväll.

Anf.  35  ORDFÖRANDEN:

Då föreslår jag att minst en per parti är beredd att sammanträda per telefon eller på plats. Det kan vara valfritt. Men det kan vara bra att ha alla partier med oss för den händelse att det kommer något nytt i dokumentet.

Om det är något mer som statsrådet kan eller vill säga till oss nu, ber jag övriga i nämnden att stanna kvar i telefon för att hantera sammanfattning, ordningsfrågor etcetera.

Anf.  36  Statsrådet CECILIA MALMSTRÖM (fp):

I och med att statsministrarna sitter inlåsta i ett rum vet vi som sagt inte hur det går. Men tiden tickar ju på, och allt talar för att de verkligen sitter och förhandlar därinne.

Det kan bli så att det kommer ett dokument väldigt snart som vi då vill samtala med nämnden om. Jag är ledsen att behöva förstöra nämndens midsommarfirande, men vi kan behöva ha ett sammanträde igen mycket sent i natt. Jag vill bara flagga för att den beredskapen nog måste finnas.

Anf.  37  ORDFÖRANDEN:

Då får vi ha den beredskapen. Om nämnden är kvar on line kan vi avsluta samtalet med statsrådet och i sak konstatera att vad gäller Ioanninakompromissen och Köpenhamnskriterierna kan det från nämndens sida vara värt att markera, som Göran Lennmarker och statsrådet sade, att det i det första fallet inte ser ut att vara några materiella problem alls att förlänga det där lite grann. Det står ju som sagt i gällande fördrag.

Vad gäller Köpenhamnskriterierna är det ju väl känt för statsrådet vad nämnden och större delen av riksdagen, kanske hela faktiskt, tycker i sak.

För säkerhets skull vill jag sammanfatta med att vi ger fortsatt stöd för förhandlingarna i den frågan och verkligen hoppas att de leder framåt vad gäller denna viktiga fråga.

Lycka till, statsrådet!

Anf.  38  Statsrådet CECILIA MALMSTRÖM (fp):

Fortsatt trevlig midsommar!

Innehållsförteckning

1 §  Europeiska rådet 1

Anf.  1  ORDFÖRANDEN 1

Anf.  2  Statsrådet CECILIA MALMSTRÖM (fp) 2

Anf.  3  ORDFÖRANDEN 3

Anf.  4  SUSANNE EBERSTEIN (s) 3

Anf.  5  CARL B HAMILTON (fp) 3

Anf.  6  Statsrådet CECILIA MALMSTRÖM (fp) 3

Anf.  7  ORDFÖRANDEN 4

Anf.  8  Statsrådet CECILIA MALMSTRÖM (fp) 4

Anf.  9  ORDFÖRANDEN 4

Anf.  10  KERSTIN LUNDGREN (c) 4

Anf.  11  JACOB JOHNSON (v) 5

Anf.  12  GÖRAN LENNMARKER (m) 5

Anf.  13  MAX ANDERSSON (mp) 5

Anf.  14  Statsrådet CECILIA MALMSTRÖM (fp) 5

Anf.  15  ORDFÖRANDEN 6

Anf.  16  CARL B HAMILTON (fp) 6

Anf.  17  Statsrådet CECILIA MALMSTRÖM (fp) 6

Anf.  18  CARL B HAMILTON (fp) 6

Anf.  19  Statsrådet CECILIA MALMSTRÖM (fp) 7

Anf.  20  ORDFÖRANDEN 7

Anf.  21  GÖRAN LENNMARKER (m) 7

Anf.  22  KERSTIN LUNDGREN (c) 8

Anf.  23  ORDFÖRANDEN 8

Anf.  24  MAX ANDERSSON (mp) 8

Anf.  25  ORDFÖRANDEN 8

Anf.  26  MAX ANDERSSON (mp) 8

Anf.  27  ORDFÖRANDEN 8

Anf.  28  Statsrådet CECILIA MALMSTRÖM (fp) 8

Anf.  29  ORDFÖRANDEN 9

Anf.  30  SUSANNE EBERSTEIN (s) 9

Anf.  31  ORDFÖRANDEN 9

Anf.  32  BJÖRN HAMILTON (m) 9

Anf.  33  ORDFÖRANDEN 9

Anf.  34  JACOB JOHNSON (v) 9

Anf.  35  ORDFÖRANDEN 10

Anf.  36  Statsrådet CECILIA MALMSTRÖM (fp) 10

Anf.  37  ORDFÖRANDEN 10

Anf.  38  Statsrådet CECILIA MALMSTRÖM (fp) 10