Fredagen den 22 september 2006

EU-nämndens uppteckningar 2005/06:49

1 §  Konkurrenskraft (inre marknad)

Statssekreterare Sven-Eric Söder

Återrapport från ministerrådsmöte den 29 och 30 maj 2006

Återrapport från informellt ministermöte den 10 och 11 juli 2006

Information och samråd inför ministerrådsmöte den 25 september 2006

Anf.  1  ORDFÖRANDEN:

Godmorgon! Mötet är härmed öppnat..

Sven-Eric Söder med medarbetare hälsas välkomna. Det gäller dagordningens punkt 3 om konkurrenskraft. Vi börjar som vanligt med en återrapport om det finns någonting särskilt att berätta utöver det skriftliga. Varsågod!

Anf.  2  Statssekreterare SVEN-ERIC SÖDER:

Ja, något finns det naturligtvis att berätta. Det var ett möte i konkurrenskraftsrådet den 29 maj. Vi har också haft ett informellt möte i Jyväskylä den 10 och 11 juli.

Vad gäller rådsmötet den 29 maj är det väl för alla bekant att medlemsstaterna till sist, får man väl säga, antog en politisk överenskommelse om tjänstedirektivet. Denna antogs sedan som en gemensam ståndpunkt den 24 juli. Tjänstedirektivet är välkänt för oss alla eftersom vi har arbetat med det under en lång tid. Därför tror jag inte att jag behöver fördjupa mig alltför mycket i det. Ni har fått en detaljerad rapport också skriftligen från det mötet. Jag skulle bara vilja säga att vi absolut betraktar processen med tjänstedirektivet som en framgång. Det är inget tvivel om att handeln med tjänster har kommit att öka tack vare tjänstedirektivet.

Vän av ordning frågar sig naturligtvis när direktivet kommer att kunna vara antaget. Det är lite svårare att sia om den saken. Det kommer att vara en andra läsning i parlamentet under senhösten. Lite beroende på den får man sedan ta ställning till hur tidtabellen kommer att bli. En kvalificerad gissning är – det skulle jag ändå tro – att direktivet skulle kunna antas någon gång under våren 2007.

I övrigt skulle jag bara vilja nämna att arbetet med regelförenklingsprocessen går vidare liksom arbetet med EU:s strategi för hållbar utveckling, även om det fortfarande finns en del motsättningar mellan medlemsstaterna – som vanligt – när det gäller de tre olika dimensionerna. Så mycket mer tror jag inte att det finns att säga som gäller återrapporten.

Anf.  3  ORDFÖRANDEN:

Därmed godkänner vi återrapporten.

Nu går vi in på kommande ministerrådsmöte. A-punktslistan kan vi kanske ta sist om det finns något att säga där. Vi går nu först in på dagordningspunkten om innovationspolicy och konkurrenskraft.

Anf.  4  Statssekreterare SVEN-ERIC SÖDER:

Dagordningens punkt 3 handlar om innovationer och konkurrenskraft. Helt kort skulle jag vilja kommentera den punkten i anslutning till en liten reflexion kring det informella möte som ägde rum i Jyväskylä, som ni för övrigt har fått en skriftlig rapport från.

I Jyväskylä diskuterades på olika sätt hur innovationer ska kunna bidra till ökad tillväxt och konkurrenskraft i Europa. Alla var väl överens om att det här är en väldigt viktig faktor för att stimulera tillväxten i unionen.

Värt att notera tycker jag är att ordförandeskapet menade att det också är dags att se på innovationerna i ett efterfrågeperspektiv och att både konsumenter och marknaden hade sin del i det här.

Kommissionen pekade också bland annat på att offentlig upphandling kunde användas för att öka efterfrågan och att medlemsstaterna inte i tillräcklig mån använde sig av det här instrumentet. Det är en fråga som vi också har arbetat mycket med och där jag vill understryka att det är på det sättet.

Vid kommande rådsmöte planerar nu det finska ordförandeskapet att diskutera hur Europas konkurrenskraft kan stärkas, baserat på ett meddelande från kommissionen den 13 september. Meddelandet innehåller tio åtgärder för att stärka EU:s innovationsförmåga. Det rör bland annat åtgärder inom utbildnings- och universitetsvärlden och etablerandet av EIT, European Institute of Technology. Det handlar också om att stärka innovationer i strukturfonderna och om antagandet av statsstödsregler. Det gäller strategier för materiella rättigheter samt etablerandet av vad man kallar för lead markets för eco innovations och innovativ upphandling.

Vi menar att vi bör ha en konstruktiv och positiv hållning till diskussioner och förslag som stärker EU:s innovationskraft. Exempelvis tycker vi att utvecklingen av så kallade lead markets är intressant. Åtgärder som föreslås ska, menar vi, vara frivilliga, och de ska inte vara kostnadsdrivande.

Vad gäller European Institute of Technology har Sverige hittills, som ni är väl medvetna om, varit skeptiska till förslaget. Vi menar att det, eftersom det inte är något skarpt läge här, nog är lämpligt att avvakta kommissionens förslag – om det kommer ett sådant.

Anf.  5  PER BILL (m):

Herr ordförande! Det finns väl ingenting att invända mot detta. Det finns en mycket bred samling för det upplägget i EU-nämnden. Men efter ganska många år i EU-nämnden känns det som att resten, om man inte klarar av det här med patentfrågan, så att säga blir ganska klent.

Jag tror att det är väldigt viktigt att man går ifrån de vackra orden och går över till mer konkreta åtgärder så att det inte bara blir ord och fromma förhoppningar utan ganska handfast när det gäller vad man vill uppnå och hur detta ska uppnås.

Anf.  6  Statssekreterare SVEN-ERIC SÖDER:

Jag kan bara understryka det. Om jag reflekterar lite över de år jag haft förmånen att arbeta med de här frågorna är det inte i den här församlingen som de stora skiljelinjerna har stått, utan vi har i stort sett varit överens om tagen, exempelvis när det gäller patentfrågan. Det är andra skiljelinjer som vi upplevt när vi har hanterat frågorna i EU-systemet.

Tyvärr är det helt klart på det sätt som Per Bill säger – det är för mycket av proklamationer och av olika politiska utspel och för lite av konkret handling när det gäller de här frågorna. En viktig illustration är naturligtvis gemenskapspatentet.

Det råder inget tvivel om att Europa tappar konkurrenskraft och att europeisk industri tappar tillväxtmöjligheter beroende på att vi inte har lyckats få fram ett bra gemenskapspatent. Vinnare är våra konkurrenter. Jag tycker därför att det är oerhört viktigt att fortsätta att hårdhänt driva detta på det sätt som vi har försökt att göra under de senaste åren.

Anf.  7  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns ett stöd för regeringens upplägg inför de fortsatta förhandlingarna.

Nästa fråga rör bestämmelser för färdigförpackade varors nominella mängder.

Anf.  8  Statssekreterare SVEN-ERIC SÖDER:

Det är kanske lätt att dra lite på munnen när det gäller den här rubriken, men detta är faktiskt på många sätt en väldigt viktig fråga. Dagordningens punkt 4, som avser förpackningsstorlekar, är en beslutspunkt. Det finns för närvarande en blockerande minoritet mot kommissionens förslag. De medlemsstater som ingår i denna minoritet vill att fler förpackningsstorlekar fastställs, medan majoriteten – som stöder kommissionens förslag – i princip önskar en reglering bara på vin- och spritområdet.

Vi tillhör den senare gruppen och anser att ett ökat antal lagstadgade förpackningsstorlekar är till nackdel både för industrin och för konsumenterna och därmed naturligtvis också för tillväxten och konkurrenskraftens utveckling i unionen. Vi tycker också att det strider mot hela idén, filosofin, bakom den inre marknaden.

Ordförandeskapet har lagt fram ett kompromissförslag som innebär att man inför en övergångsperiod på tre år för produkterna socker och mjölk. Efter det att övergångsperioden är slut omfattas alltså endast vin och sprit av förpackningsbestämmelserna.

Mitt förslag är att Sverige ställer sig bakom det kompromissförslag som ligger på bordet. Jag anser att situationen för svensk del är bättre med detta direktiv även med den föreslagna ändringen än utan. Debatten om den här frågan kommer också att föras offentligt i rådet.

Anf.  9  PER BILL (m):

Ordförande! Det är en mycket bra svensk position, tycker jag. Det enda man möjligen skulle fundera på – men det ligger kanske inte i detta – är att det är en aning tokigt att vi har retursystem som inte stämmer överens till exempel när det gäller ölburkar och vinflaskor. Från ren miljösynpunkt borde man se till att hitta ett system som fungerar. Har vi en marknad ska vi ha ett retursystem, åtminstone på sikt. Men jag vet inte om frågan inbegrips i detta.

Anf.  10  Statssekreterare SVEN-ERIC SÖDER:

Det där är en väldigt viktig och intressant fråga. Men jag skulle vilja varmt rekommendera att inte försöka ta upp frågan i det här sammanhanget. Jag betraktar nog detta som en non-starter. Kan vi gå i land med detta direktiv först får vi nog hantera den andra frågan i särskild ordning.

Anf.  11  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt.

Sedan har vi punkt 5 om utveckling av en inremarknadspolicy.

Anf.  12  Statssekreterare SVEN-ERIC SÖDER:

Detta är, som vi ser det, den sista dagordningspunkten av större intresse. Den behandlar egentligen översynen av den inre marknaden. Det här är första gången som man kommer att diskutera en framtida policy för inre marknaden. Under nästa år är tanken att Europeiska rådet ska ställa sig bakom en rapport om den inre marknaden på 2000-talet. Underlaget för rapporten ska tas fram under den här hösten. Frågan tror jag garanterat återkommer längre fram. Då det också finns en klarare bild över vad rapporten kommer att innehålla finns det mycket mer att säga om frågan än just nu.

Anf.  13  KARIN THORBORG (v):

Inför översynen undrar jag vad som är det stora problemet. Är det att det inte finns en tillräcklig gemensam lagstiftning, eller är det så att de lagar som finns inte är tillräckligt implementerade? Efter vad jag kan läsa mig till har de flesta länderna implementerat väldigt bra. Kan vi efter det här vänta oss en mängd nya lagar i framtiden? Vad är alltså problemet? Finns det inte lagar, eller efterlevs inte lagarna?

Anf.  14  CARL B HAMILTON (fp):

Jag vill bara säga att vi inte har något emot expeditionsregeringens ståndpunkt.

Anf.  15  Statssekreterare SVEN-ERIC SÖDER:

Det låter betryggande.

Det här är ju en möjlighet att värdera hur inre marknaden har genomförts. Jag tror att alla kan vara överens om att vi har kommit väldigt långt i genomförandet av inre marknaden, men den är inte fulländad på något sätt.

Jag började med att kort redovisa hur vi ligger till vad gäller tjänstedirektivet till exempel. Jag tror att det inte kan uteslutas att man kommer fram till att det fortfarande finns en del hemarbete att göra, och det gäller också i framtiden. Det är det som den här redovisningen ska hjälpa oss med att identifiera.

Anf.  16  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns ett stöd för regeringens upplägg inför de fortsatta förhandlingarna.

Eftersom det tydligen inte finns mer att säga om Övriga frågor och om A-punkter får vi tacka statssekreteraren med medarbetare.

Anf.  17  Statssekreterare SVEN-ERIC SÖDER:

Tack så mycket!

2 §  Konkurrenskraft (konsument)

Departementsrådet Tomas Dahlman

Återrapport från ministerrådsmöte den 29 och 30 maj 2006

Information och samråd inför ministerrådsmöte den 25 september 2006

Anf.  18  ORDFÖRANDEN:

Då hälsar vi Tomas Dahlman och medarbetare välkomna. Vi börjar först med en återrapport. Varsågod.

Anf.  19  Departementsrådet TOMAS DAHLMAN:

Vi har en återrapport från konkurrenskraftsrådet den 29 och 30 maj som gäller konsumentfrågorna.

Jag tänkte börja berätta om dagordningspunkten om konsumentkreditdirektivet. Det rörde sig om frågor som det österrikiska ordförandeskapet hade ställt. Det gällde framför allt vilken inriktning som harmoniseringsarbetet skulle ta. Det var flera medlemsstater som såg risker med en princip som ömsesidigt erkännande i samband med direktivet. Däremot vann principen om full harmonisering ett brett stöd från i stort sett alla medlemsstater, men detta under förutsättning att ett högt konsumentskydd kunde säkerställas. Det var den punkten.

En annan konsumentfråga på dagordningen var förslaget till ett gemensamt program för hälsa och konsumentskydd. Där informerade ordförandeskapet om att Europaparlamentet hade tagit ställning i frågan. Parlamentet ville se en uppdelning av programmet i två separata program, ett för hälsa och ett för konsumentfrågor. Kommissionen redogjorde vid rådsmötet för sitt då precis antagna nya förslag som innebar en sådan uppdelning. Jag återkommer till det när vi kommer till dagordningspunkt 6.

Den sista konsumentfrågan på rådsmötet handlade om information från det österrikiska ordförandeskapet om de konferenser som hade hållits under ordförandeskapet just när det gäller konsumentfrågor.

Anf.  20  ORDFÖRANDEN:

Nämnden godkänner återrapporten.

Vi går in på kommande ministerrådsmöte. Där har vi punkten om inrättande av ett gemenskapsprogram för åtgärder på konsumentpolitikens område.

Anf.  21  Departementsrådet TOMAS DAHLMAN:

Det är dagordningspunkt 6 på rådsdagordningen. Det rör ett reviderat förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om gemenskapsprogram. Det är fråga om en politisk överenskommelse. Parlamentet har ännu inte formellt haft sin första läsning, och det är därför fråga om en politisk överenskommelse.

I slutet av maj 2006 presenterade kommissionen ett ändrat förslag till beslut om program rörande konsumentpolitik för åren 2007 till 2013. Tidigare hade kommissionen lagt fram ett förslag om ett gemensamt program, som jag precis talade om på föregående punkt.

Ambitionen vid det här rådsmötet är att kunna anta en politisk överenskommelse. Utsikterna är goda, eftersom det inte har funnits så många invändningar mot förslaget. Strukturen i programmet liknar det som vi har i dag och som redan finns på konsumentområdet.

En åtgärd som har tagits bort jämfört med tidigare förslag är stödet till särskilda projekt. Detta har gjorts med hänvisning till att denna verksamhet gett mycket klent resultat i förhållande till det arbete som lagts ned. Regeringens position har varit att kunna ställa sig bakom förslaget.

Anf.  22  HENRIK VON SYDOW (m):

Det är en utmärkt ståndpunkt som nämns i dokumentet att frågor som rör utbildning i sammanhanget ska ha en nationell karaktär. Det ska väl också påpekas att det finns skäl att hålla koll på kostnadssidan i projektet och möjligen varna för växande administration och byråkrati, allt i syfte att värna både konsumenternas och skattebetalarnas intressen.

Anf.  23  Departementsrådet TOMAS DAHLMAN:

Jag noterar naturligtvis det. Det är också synpunkter som har förts fram tidigare från svenskt håll. Det har varit linjen även tidigare.

Anf.  24  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt.

Finns det några fler frågor?

Anf.  25  Departementsrådet TOMAS DAHLMAN:

Vi har också en övrig punkt. Det är dagordningspunkt 7 e. Det rör genomförande av förordningen om konsumentskyddssamarbetet. Det är en informationspunkt. Det är kommissionen som ska informera.

Enligt förordningen om samarbete mellan de nationella tillsynsmyndigheterna på konsumentområdet skulle medlemsstaterna i slutet av år 2005 ha anmält till kommissionen vilka myndigheter som är behöriga. Alla medlemsstater har inte gjort detta. Därför har kommissionen valt att ta upp detta under övriga frågor.

Jag kan nämna att Sverige hör till de länder som har skött sig här. Vi har utsett Konsumentverket, Läkemedelsverket och Finansinspektionen till behöriga tillsynsmyndigheter. Det är enligt uppgift 18 av 25 medlemsstater som fullt ut har genomfört det. Det är sju som har lite hemläxa kvar.

Anf.  26  ORDFÖRANDEN:

Vi godkänner den informationen. Då har vi inga fler frågor. Vi tackar er så mycket.

3 §  Konkurrenskraft (forskning)

Statssekreterare Kerstin Eliasson

Återrapport från extra ministerrådsmöte den 24 juli 2006

Information och samråd inför ministerrådsmöte den 25 september 2006

Anf.  27  ORDFÖRANDEN:

Då hälsar vi Kerstin Eliasson och medarbetare välkomna.

Anf.  28  Statssekreterare KERSTIN ELIASSON:

Jag vill börja med att säga att jag har ytterligare en fråga under punkten övrigt som jag skulle vilja ta upp. Det rör Iterprojektet, eftersom det kan komma upp som en A-punkt på ministermötet. Det fick vi reda på sent i går. Jag ska säga några ord också om det under punkten övrigt.

Anf.  29  ORDFÖRANDEN:

Vi börjar med en återrapport.

Anf.  30  Statssekreterare KERSTIN ELIASSON:

Det var ett extrainsatt möte den 24 juli, och då deltog Leif Pagrotsky. Det mötet tillkom för att rådet skulle kunna fatta beslut om ramprogrammet, efter att ha tagit hänsyn till parlamentets synpunkter från dess första läsning.

En enda fråga var olöst till rådsmötet, nämligen om ramprogrammet skulle kunna finansiera vissa typer av stamcellsforskning. I förberedelserna inför mötet hade en blockerande minoritets bildats med en starkt restriktiv hållning rörande forskning som involverar embryonala stamceller. Därför föregicks mötet av omfattande bilaterala konsultationer.

Efter hårda förhandlingar enades man till slut om en kompromiss. Den innebar att rådet antog ordförandeskapets utkast till ramprogramtext utan ändringar. Men som ett komplement lade kommissionen fram en deklaration som innebar att de förutsättningar som i dag gäller för det sjätte ramprogrammet även kommer att tillämpas under kommande ramprogram.

Alla kunde godta den kompromissen. Därmed kan forskning på stamcellslinjer få finansiering från EU i det sjunde ramprogrammet.

Anf.  31  ORDFÖRANDEN:

Vi godkänner återrapporten.

Vi går in på kommande ministerrådsmöte. Vi har då de övriga frågorna.

Anf.  32  Statssekreterare KERSTIN ELIASSON:

Det gäller först punkten 7 a. På den här punkten kommer ordförandeskapet att muntligt informera om förhandlingsläget för det sjunde ramprogrammet.

Som ni vet fattade rådet beslut om ramprogrammet efter parlamentets första läsning i juli. Nu pågår parlamentets andra läsning. Samtidigt pågår en genomgång av parlamentets synpunkter på regler för deltagande. Denna genomgång har precis börjat i forskningsgruppen.

Särprogrammen diskuteras också nu. Där har man under våren förhandlat fram kompromisstexter som förväntas kunna beslutas på rådsmötet i december. Ordförandeskapet hoppas att hela ramprogrammet, inklusive särprogrammen, ska kunna beslutas vid decembermötet 2006.

Anf.  33  ORDFÖRANDEN:

Vi godkänner den informationen.

Då tar vi nästa punkt.

Anf.  34  Statssekreterare KERSTIN ELIASSON:

Det är en lägesrapport från kommissionen om vad som har gjorts för att behålla forskare inom och attrahera forskare till Europa. Det har inte rapporterats för nämnden tidigare. Därför kanske jag, med ordförandens tillåtelse, får vara lite utförligare här.

Den europeiska stadgan för forskare och riktlinjer för rekrytering av forskare antogs av kommissionen i mars år 2005 med syfte att skapa ett bättre klimat för forskare inom EU. Stadgan innehåller rekommendationer för hur arbetsgivare och forskare bör uppträda och agera.

Jag vill nämna ett par aktiviteter som kommissionen har dragit igång. Det finns något som heter Eramore. Det är det europeiska nätverket för mobilitetscentrum vars svenska nod fanns på EU/FoU-rådet tidigare. Det är nu nedlagt, som ni vet. Den verksamheten finns nu inom Vinnova sedan år 2006.

Rådet byggde också upp den svenska delen av mobilitetsportalen. Den här mäklartjänsten – för det är vad det är – som under år 2005 har konsoliderats, sammankopplar smidigt forskare och forskningsutförare och innehåller dessutom information om bland annat sociala förhållanden inom medlemsländerna.

Eralink är ett nätverk under uppbyggnad mellan europeiska forskare verksamma i USA. Det initierades år 2005 och syftar till att informera om forskningen i Europa och vilka möjligheter att delta som finns. Det finns som ni vet väldigt många europeiska forskare i USA. Runt 700 000 är en uppgift som jag har fått tidigare.

Kommissionen antog hösten 2005 ett forskarpaket för forskare från tredjeland bestående av två rekommendationer och ett direktiv. Rekommendationerna, som delvis föregår direktivet, avser dels en snabbfil för arbets- och uppehållstillstånd, dels korttidsvisum på tre månader för konferenser etcetera. Sverige klarar redan att uppfylla dessa rekommendationer.

Direktivet om tredjelandsforskares rörlighet ska implementeras senast oktober 2007. Sverige har därför utsett en utredare som till den 31 oktober 2006 ska lämna ett betänkande om vilka lagar och förordningar som kommer att behöva ändras och om det behövs nya förordningar och bemyndiganden.

Anf.  35  PER BILL (m):

Det här är ganska parallellt med diskussioner som jag och Thomas Östros har haft tidigare om Sverige och en svensk strategi kring detta. Då var vi väldigt överens om att man absolut inte ska försöka att hålla människor kvar. Däremot ska man se till att människor har råd och tycker att det är intressant att komma tillbaka. Vad man ska göra är att ha ett riktigt bra forskningsklimat ur alla synvinklar.

Däremot är det inte alls dumt i fall europeiska forskare under en tid av sitt liv bedriver studier i USA, Australien, Kanada eller någon annanstans. Om det gick vore det bra om man fick bort ordet ”stanna” i Europa. Det indikerar att man aldrig någonsin ska ta sig över staketet. Då tror ändå jag att man förfelar hela idén. Vi ska ha ett riktigt bra forskningsklimat. Det ska alltid vara en attraktiv möjlighet att komma tillbaka till Europa.

Anf.  36  Statssekreterare KERSTIN ELIASSON:

Jag håller helt med om det är väldigt viktigt. Det får inte vara så att europeiska forskare bara arbetar i Europa. Tvärtom tror också jag att det är oerhört viktigt få erfarenheter inte bara från vistelser i USA, vilket ju är det mest lockande, utan även från andra länder. Det behöver heller inte vara Europa. Det kan vara andra världsdelar. Det tror jag är oerhört positivt.

Självklart är det också viktigt i varje land att man skapar ett forskningsklimat som är så gott att forskarna faktiskt vill komma tillbaka om de har varit ute, och så vidare. Jag tror att det främjar forskningen otroligt mycket att man får den här rörligheten.

Anf.  37  ORDFÖRANDEN:

Vi godkänner den informationen.

Finns det några fler övriga frågor förutom Iter? Då tar vi den.

Anf.  38  Statssekreterare KERSTIN ELIASSON:

Euratom har nu slutfört förhandlingarna med de övriga sex parterna. De har enats om en avtalstext om upprättandet av en internationell fusionsenergiorganisation för gemensamt genomförande av Iterprojektet.

Budgeten för projektet har förbättrats, vilket naturligtvis är glädjande, jämfört med tidigare beräkningar. Genom att nu även Indien är en avtalspart ökas budgeten med 10 %. Dessa ytterligare medel avser avtalsparterna att tillföra den bredare inriktning som även inkluderar forskning på material i nästa generations anläggning för fusionsforskning samt ökade insatser på fusionsforskning som inte direkt är i anslutning till förverkligandet av Iter. Detta innebär att även annan fusionsforskning, och då också i Sverige, kan få mer medel.

Den 18 september enades den gemensamma arbetsgruppen för forskning i atomfrågor om den gemensamma avtalstext som framkommit i förhandlingarna med de övriga parterna. Under den diskussionen gjordes inga invändningar mot förslaget. Ärendet tas upp på Coreper i dag, närmare bestämt just nu. Kl. 10.15 skulle Coreper sammanträda i dag. Det är då en informationspunkt. Vi känner ännu inte till utfallet av den diskussionen, om det har varit någon diskussion. Men det kan alltså komma upp som en A-punkt vid ministermötet. Det var därför jag ville ta upp det, herr ordförande.

Anf.  39  ULF HOLM (mp):

Jag måste vara konsekvent och säga att jag fortfarande inte gillar projektet. Även om budgeten i sin helhet utökas på grund av att Indien nu blir avtalspart innebär det inga förändringar för hur mycket Sverige ska betala och EU ska lägga in. Det är där jag har haft kritiska synpunkter innan. Det är en alldeles för stor totalbudget på det här området.

Anf.  40  Statssekreterare KERSTIN ELIASSON:

Jag har inga kommentarer direkt nu till det. Jag noterar bara det helt enkelt.

Anf.  41  ORDFÖRANDEN:

Vi har varit positiva och ställt oss bakom det här tidigare. Men för formens skull konstaterar jag att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt.

Det finns inga övriga frågor. Vi tackar Kerstin Eliasson och medarbetare och önskar dem trevlig helg.

4 §  Allmänna frågor och yttre förbindelser

Statssekreterare Lars-Olof Lindgren

Information och samråd om:

- tillfälligt tillbakadragande av tullpreferenser för Vitryssland

- överenskommelse om antidumpningsåtgärder av vissa skor från Kina och Vietnam

Anf.  42  ORDFÖRANDEN:

Vi hälsar statssekreterare Lars-Olof Lindgren och medarbetare välkomna. Det rör sig om punkt 4. Det gäller dels om Vitryssland, dels om Kina och Vietnam. Varsågod.

Anf.  43  Statssekreterare LARS-OLOF LINDGREN:

Vad gäller Vitryssland är inte ett rådsbeslut direkt nära förestående. Det är ett arbetsgruppsmöte nästa vecka i den rådsarbetsgrupp som jobbar med GSP, det allmänna preferenssystemet.

Det finns ett förslag från kommissionen att förändra rådsförordningen att tillfälligt tillbakadra tullpreferenser för Vitryssland. Skälet som kommissionen har för det förslaget är att man anser att Vitryssland har en sådan allvarlig och systematisk överträdelse av centrala internationella konventioner på arbetsrättens område att det finns skäl att göra det. Det finns den typen av bestämmelser i regelverket. Man har då från kommissionens sida lagt fram det här förslaget. Från svensk sida har vi i en tidigare diskussion stött kommissionens förslag. Vi tycker att den i sin undersökning har visat att så är fallet. Vi tycker att det är en viktig del i systemet med tullpreferenser att man har den typen av begränsning.

Om man ser mer allmänt på sanktionsåtgärder mot olika länder är det en väldigt stor och svår fråga. Det är inte alltid man uppnår de syften man vill uppnå med den typen av politik. Det kan diskuteras utifrån den utgångspunkten. Men vi har kommit fram till att här finns ett väldigt tydligt regelverk. Lever vi inte upp till det och inte ser till att regelverket respekteras får vi väldigt svårt att kunna använda det i andra sammanhang. Det är därför vi tycker att det finns skäl att stödja kommissionens förslag. Det vill vi gärna kunna göra nästa vecka i rådsarbetsgruppen.

Anf.  44  CARL B HAMILTON (fp):

Jag tror inte att det finns någon invändning mot detta. Jag vill ställa en fråga. Är det bestämmelserna om slavliknande arbetsförhållanden och sådana saker det gäller? Kommer du ihåg vad det är?

Anf.  45  Statssekreterare LARS-OLOF LINDGREN:

Det rör de flesta tyngre arbetsrättsliga konventioner som ILO har. Jag vet inte om Karin kan hjälpa mig att påminna om exakt vilka det är.

Anf.  46  Ämnesrådet CARIN LINDUNGER

Just i det här fallet finns det en artikel i förordningen för preferenssystemet som säger att man kan tillfälligt dra tillbaka preferenserna. Den första grunden som man anger är vid allvarlig och systematisk kränkning av principerna i de konventioner som anges i bilagan. I bilagan finns ILO:s grundläggande konventioner angivna. I det här fallet är det vad man åberopar.

Anf.  47  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt.

Nästa punkt gäller antidumpningsåtgärder mot Kina och Vietnam.

Anf.  48  Statssekreterare LARS-OLOF LINDGREN:

Kommissionen beslöt den 22 mars i år att införa provisoriska åtgärder mot skoimporten från Kina och Vietnam. Visserligen var det bara tre medlemsländer som aktivt stödde kommissionen. Tio medlemsländer, däribland Sverige, röstade emot förslaget. Men eftersom tolv medlemsländer lade ned sin röst, och det räknas som en jaröst i de här sammanhangen, kunde kommissionen vidta de provisoriska åtgärderna. Nu kommer frågan upp hur man ska göra med de definitiva åtgärderna som måste beslutas till den 7 oktober. Det är då de provisoriska faller.

Här har nu kommissionen kommit med först ett förslag som gick ut på att man skulle ha antidumpningstullfri kontingent eller andel och att tullar på skor skulle komma in först efter att en viss kvantitet hade importerats utan antidumpningstullar. Det förslaget fick väldigt lite stöd från medlemsländerna. Vissa tyckte att det var alldeles för generösa bestämmelser, andra tyckte att det var för krångligt att införa och att det finns nya sätt att angripa problemet med dumpning. Slutligen tyckte några medlemsländer att det var fel över huvud taget att vidta sådana åtgärder.

Därför har kommissionen kommit med ett nytt förslag, eftersom det första inte fick något stöd. Det förslaget går ut på att man ska införa antidumpningstullar från början på skor från Vietnam med 10 % och från Kina med 16 ½ %. Det förslaget fick heller inte stöd från medlemsländerna, till Sveriges stora belåtenhet. Det var nämligen 14 medlemsstater som röstade mot förslaget. Det behövs 13 aktiva motröster.

Efter den omröstningen har man nu fått ett land som har bytt sida. Nu finns det 13 medlemsländer som är emot förslaget. När frågan var uppe i förra Corepermötet visade det sig att ett av de 13 medlemsländerna valde att inte ha någon position vid mötet. Det fanns då inget stöd för att gå fram. Vi hade hoppats att man skulle kunna gå fram med förslaget och att det skulle antas vid konkurrenskraftsrådets möte på måndag. Men det gick alltså inte.

Frågan kommer alltså upp igen i Coreper nu den 27 september i nästa vecka. Om man då får 13 medlemsländer som röstar emot kommissionens förslag kan frågan tas upp slutligt för beslut vid RIF-rådet den 5 oktober. Det blir alltså dagarna före som vi är absolut tvungna att fatta beslutet. Om man inte får dessa 13 mot kan det också antas vid RIF-rådet, eller om det inte blir något beslut i rådet kommer kommissionens förslag att bli gällande. Då vinner det laga kraft.

Det är situationen. Vi arbetar som vanligt väldigt aktivt med att försöka behålla den majoritet som nu finns för att gå emot förslaget. Vi är väldigt kritiska, som ni säkert känner till, av flera skäl. Vi tycker att kommissionen har gjort en bristfällig utredning av frågan och inte tagit hänsyn till gemenskapsintresset, och framför allt inte till konsumentintresset i detta.

Vi ser det som ett sätt att göra en inkomstöverföring från barnfamiljer i Europa till fabrikanter av skor. Jag har slarvigt sagt någon gång att man tar från ensamstående mödrar med barn i Sverige och ger pengarna till skobaroner i Italien. Det är faktiskt den typ av åtgärd man vidtar. Barnskor är speciellt känsliga eftersom de måste bytas ut oftare.

Vi tycker också att det inte är bra för Europas konkurrenskraft att börja med den här typen av importskydd. Vi ser också att Vietnam är ett fattigt utvecklingsland som kommer att drabbas av detta. Vi har många och bra skäl för att motsätta oss detta. Vi hoppas att vi får stöd av er också i det här fallet.

Anf.  49  CARL B HAMILTON (fp):

Här har vi ett exempel där det är viktigt att Sverige är aktivt även i den nuvarande parlamentariska situationen och går emot förslaget antidumpningstullar, av de skäl som du nyss har framfört.

Anf.  50  LARS LINDBLAD (m):

Jag har samma uppfattning som Carl B Hamilton. Det är en linje som vi har ganska gemensamt sedan tidigare. Det kommer inte heller att ske någon förändring efter tillträdande regerings uppfattning.

Min fråga är: Hur företrädes Sverige i fall det blir röstetal? Det kräver minister- eller statssekreterarnärvaro, om jag har förstått det rätt. Vilka är de två länder som är ambivalenta och nu på väg att förändra läge?

Sedan har jag en uppmaning, givet att det kommer nya utspel från ordförandeskapet. Hur funderar i så fall den sittande regeringen att förankra sig med den tillträdande majoriteten? Finns det i så fall möjlighet att kunna förankra detta tydligt med den tillträdande regeringsmajoriteten?

Anf.  51  Statssekreterare LARS-OLOF LINDGREN:

>>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen

Vi hoppas alltså på att de 13 rösterna ska finnas kvar även vid Coreper den här veckan och vid RIF-rådet. Vi har inte tagit ställning till hur representationen ska bli. Vi är angelägna om att det är kvorum vid mötena. Vi vill gärna ha en politisk nivå på dem. Eventuellt, om man förutser en diskussion om detta, överväger jag att åka ned och delta på just den punkten.

Jag tror inte att min kollega från Justitiedepartementet är så insatt i de här frågorna. Det kanske är säkrast att ta någon som har följt dem en tid. Men det har vi inte bestämt än.

Om det blir några nya kompromissförslag kommer vi givetvis att ta kontakt med EU-nämndens representanter, vice ordförande och ordförande för att se hur man ser på detta.

Anf.  52  CARL B HAMILTON (fp):

Det låter väl bra. Jag har bara en reflexion. Det här handlar ju om läderskor. Det är som i ett läroboksexempel från USA som har funnits under många år. Så fort man införde restriktioner på läderskor, vilket man alltså har gjort där, blev det 51 % textilskor. Sedan införde man restriktioner på textilskor. Då byter man igen, och det blir 51 % läder i skorna.

Jag tror egentligen inte att de här skobaronerna har så stor chans ändå. Icke desto mindre är det en ökad kostnad för konsumenterna.

Anf.  53  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt.

Om det inte finns några fler frågor tackar vi Lars-Olof Lindgren med medarbetare.

Innehållsförteckning

1 §  Konkurrenskraft (inre marknad) 1

Anf.  1  ORDFÖRANDEN 1

Anf.  2  Statssekreterare SVEN-ERIC SÖDER 1

Anf.  3  ORDFÖRANDEN 2

Anf.  4  Statssekreterare SVEN-ERIC SÖDER 2

Anf.  5  PER BILL (m) 2

Anf.  6  Statssekreterare SVEN-ERIC SÖDER 3

Anf.  7  ORDFÖRANDEN 3

Anf.  8  Statssekreterare SVEN-ERIC SÖDER 3

Anf.  9  PER BILL (m) 4

Anf.  10  Statssekreterare SVEN-ERIC SÖDER 4

Anf.  11  ORDFÖRANDEN 4

Anf.  12  Statssekreterare SVEN-ERIC SÖDER 4

Anf.  13  KARIN THORBORG (v) 4

Anf.  14  CARL B HAMILTON (fp) 4

Anf.  15  Statssekreterare SVEN-ERIC SÖDER 4

Anf.  16  ORDFÖRANDEN 5

Anf.  17  Statssekreterare SVEN-ERIC SÖDER 5

2 §  Konkurrenskraft (konsument) 6

Anf.  18  ORDFÖRANDEN 6

Anf.  19  Departementsrådet TOMAS DAHLMAN 6

Anf.  20  ORDFÖRANDEN 6

Anf.  21  Departementsrådet TOMAS DAHLMAN 6

Anf.  22  HENRIK VON SYDOW (m) 7

Anf.  23  Departementsrådet TOMAS DAHLMAN 7

Anf.  24  ORDFÖRANDEN 7

Anf.  25  Departementsrådet TOMAS DAHLMAN 7

Anf.  26  ORDFÖRANDEN 7

3 §  Konkurrenskraft (forskning) 8

Anf.  27  ORDFÖRANDEN 8

Anf.  28  Statssekreterare KERSTIN ELIASSON 8

Anf.  29  ORDFÖRANDEN 8

Anf.  30  Statssekreterare KERSTIN ELIASSON 8

Anf.  31  ORDFÖRANDEN 8

Anf.  32  Statssekreterare KERSTIN ELIASSON 8

Anf.  33  ORDFÖRANDEN 9

Anf.  34  Statssekreterare KERSTIN ELIASSON 9

Anf.  35  PER BILL (m) 9

Anf.  36  Statssekreterare KERSTIN ELIASSON 10

Anf.  37  ORDFÖRANDEN 10

Anf.  38  Statssekreterare KERSTIN ELIASSON 10

Anf.  39  ULF HOLM (mp) 11

Anf.  40  Statssekreterare KERSTIN ELIASSON 11

Anf.  41  ORDFÖRANDEN 11

4 §  Allmänna frågor och yttre förbindelser 12

Anf.  42  ORDFÖRANDEN 12

Anf.  43  Statssekreterare LARS-OLOF LINDGREN 12

Anf.  44  CARL B HAMILTON (fp) 12

Anf.  45  Statssekreterare LARS-OLOF LINDGREN 12

Anf.  46  Ämnesrådet CARIN LINDUNGER 12

Anf.  47  ORDFÖRANDEN 13

Anf.  48  Statssekreterare LARS-OLOF LINDGREN 13

Anf.  49  CARL B HAMILTON (fp) 14

Anf.  50  LARS LINDBLAD (m) 14

Anf.  51  Statssekreterare LARS-OLOF LINDGREN 14

Anf.  52  CARL B HAMILTON (fp) 15

Anf.  53  ORDFÖRANDEN 15