Fredagen den 25 maj 2007

EU-nämndens uppteckningar 2006/07:28

1 §  Sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor (sjukförsäkringsfrågor)

Socialminister Göran Hägglund

Återrapport från ministerrådsmöte den 22 februari 2007

Information och samråd inför ministerrådsmöte den 30 och 31 maj 2007

Anf.  1  ORDFÖRANDEN:

Då kan vi släppa in Göran Hägglund som alltså till en början är ställföreträdande Cristina Husmark Pehrsson. Vi ska behandla punkt 3 på den gula agendan, sjukförsäkringsfrågorna på rådet. Det börjar då, på den blåa agendan, med punkt 6, Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om tillämpningsbestämmelser med mera, a och b. Där har det varit saksamråd i socialförsäkringsutskottet så sent som i går. Därför ber jag såväl statsrådet som ledamöter att hålla sig till det som eventuellt är nytt sedan dess.

Först hälsar vi så klart statsrådet Hägglund och statsrådet Larsson varmt välkomna till nämnden, och även era medarbetare, naturligtvis.

Vi går då rakt in på sjukförsäkringsfrågorna på rådet, alltså punkt 6. Statsråden vet så klart att vi har fått både Regeringskansliets och nämndkansliets kommenterade agendor. Men är det någonting nytt att tillägga, så varsågod!

Anf.  2  Socialminister GÖRAN HÄGGLUND (kd):

Tack för att vi har fått komma hit! Jag tänkte börja lite kort med det som är Cristina Husmark Pehrssons områden i vanliga fall.

Anf.  3  ORDFÖRANDEN:

Där ska jag be om ursäkt också. Vi ska naturligtvis börja med återrapporter från tidigare råd i de frågorna.

Anf.  4  Socialminister GÖRAN HÄGGLUND (kd):

Exakt så. Cristina kan ju tyvärr inte vara här i dag, och jag rycker då in i hennes ställe. Jag kommer så småningom att ta av mig Cristinas hatt och uppträda i min egen.

Det gäller rådsmötet den 22 februari. Nu är jag alltså på Cristinas område och på återrapporten från Epscorådet den 22 februari 2007, när det gäller Cristinas ärenden.

Vid det här mötet antog rådet nyckelbudskap som lämnades till toppmötet. Man betonade bland annat vikten av åtgärder för människor som står längst bort från arbetsmarknaden, behovet av delaktighet och social sammanhållning, åtgärder mot barnfattigdom och insatser för att göra det möjligt att förena familj och arbete.

Rådet antog också en gemensam rapport om social trygghet och social delaktighet. Vid det här mötet diskuterades också den demografiska utvecklingen och de utmaningar och möjligheter som den innebär för oss i Europa som helhet.

Anf.  5  ORDFÖRANDEN:

Finns det frågor om detta tidigare ministerrådsmöte? Nej, det gör det inte. Då går vi in på Husmark Pehrssons del av rådsagendan. Och då är vi alltså på punkt 6 på den blåa lappen. Jag frågar statsrådet om det är något nytt att säga efter i går.

Anf.  6  Socialminister GÖRAN HÄGGLUND (kd):

Nej, det finns inget nytt att säga.

Anf.  7  JACOB JOHNSON (v):

Jag vill bara hänvisa till Vänsterpartiets synpunkter i saksamrådet i går. Vi har ju efterlyst en samlad utvärdering inom socialförsäkringsområdet med syfte att klarlägga hur långt EU-integrationen har gått och vad som är nationell beslutsbefogenhet. Jag kan ju nöja mig med att hänvisa till det och anmäla avvikande mening till protokollet.

Anf.  8  ORDFÖRANDEN:

Då finner jag sammanfattningsvis att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende och noterar avvikande mening från v.

Sedan är det punkt 7. Även där...

Anf.  9  Socialminister GÖRAN HÄGGLUND (kd):

Ja, den får möjligen betraktas mer som formalia.

Anf.  10  ORDFÖRANDEN:

Men det är likafullt en beslutspunkt. Är det några frågor på den? Nej, det är det inte. Då sammanfattar jag med att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende.

När det gäller punkt 8 har det också varit saksamråd i går i socialförsäkringsutskottet.

Anf.  11  Socialminister GÖRAN HÄGGLUND (kd):

Om den tidigare punkten betraktades mer som formalia får man nog säga att denna är det i än större utsträckning.

Anf.  12  ORDFÖRANDEN:

Då sammanfattar jag med att säga att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende.

Då är vi, såvitt jag förstår, klara med att Göran Hägglund låtsas vara Cristina Husmark Pehrsson, om det inte är något att tillägga i det ärendet.

Anf.  13  Socialminister GÖRAN HÄGGLUND (kd):

Observera förvandlingen!

Anf.  14  ORDFÖRANDEN:

Vi är mycket nöjda med den.

2 §  Sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor (hälso- och sjukvård)

Socialminister Göran Hägglund

Statsrådet Maria Larsson

Återrapport från ministerrådsmöte den 30 november och 1 december 2006

Återrapport från informellt ministermöte den 19 och 20 april 2007

Information och samråd inför ministerrådsmöte den 30 och 31 maj 2007

Anf.  15  ORDFÖRANDEN:

Då går vi till punkt 1 på den gula agendan, där Göran Hägglund alltså uppträder i egenskap av sig själv tillsammans med statsrådet Maria Larsson, angående hälso- och sjukvård. Vi ska även där börja med återrapporter från tidigare rådsmöten, enligt den gula agendan. Det är två stycken. Vi kanske kan bunta ihop dem och fråga om det är något särskilt.

Anf.  16  MIKAEL CEDERBRATT (m):

Jag tänkte på Cristina Husmarks hatt. Punkt 10 hör väl till Cristina Husmarks hatt också?

Anf.  17  ORDFÖRANDEN:

Den har jag antecknat som en riktig Hägglundare, om uttrycket tillåts. Vi återkommer till den.

Anf.  18  MIKAEL CEDERBRATT (m):

Det drogs i socialförsäkringsutskottet i går i alla fall, och det fanns synpunkter från vissa partier i den frågan.

Anf.  19  ORDFÖRANDEN:

Ja, men då tar vi den när den kommer. Om jag är rätt underrättad tar vi den alldeles strax.

Anf.  20  Socialminister GÖRAN HÄGGLUND (kd):

Jag tänkte först säga något om Epscorådet den 30 november och om det informella ministerrådet i Aachen den 19 och 20 april.

På det här Epscorådet antogs slutsatser om högnivågruppen för hälso- och sjukvård som ordförandeskapet hade tagit fram och som pekade på att gruppens arbete hade varit givande och att det fanns ett stöd för ett fortsatt samarbete. Det här föranledde ingen diskussion på mötet.

På det informella ministerrådet i Aachen diskuterades frågan om hälso- och sjukvårdens framtid inom EU. Och som ni vet är den här frågan aktuell sedan hälso- och sjukvårdstjänster undantogs från tjänstedirektivet.

Mycket lite nytt framkom på det här mötet, men det finns fortfarande en stark dominans, tycker vi, för ett slags systemtänkande.

Europaparlamentet har kanske ett tydligare patientperspektiv och understryker vikten av ökad patientinformation. Kommissionen meddelade att de avser att presentera ett lagstiftningsförslag i november.

Till den här frågan får vi ju skäl att återkomma senare, eftersom den också finns uppe på rådets dagordning i slutet av maj.

Anf.  21  ELINA LINNA (v):

Kommer den här patientsäkerhetslagstiftningen att bli bindande för Sveriges del?

Anf.  22  Socialminister GÖRAN HÄGGLUND (kd):

Det finns inga sådana planer på något bindande regelverk för närvarande.

Anf.  23  ORDFÖRANDEN:

Då kan vi tacka för den informationen och gå in på behandlingen av rådsmötet när det gäller de riktiga Hägglund- och Larssondelarna, det vill säga det som rör hälso- och sjukvård.

Då följer vi den blå agendan och går till nämnda punkt 10. Där har det, som sagt, varit saksamråd i går i socialförsäkringsutskottet. Frågan har också varit i EU-nämnden tidigare. I socialförsäkringsutskottet fanns det en majoritet för regeringens ståndpunkt med avvikande mening från v, noterat i utsänt protokoll.

Anf.  24  Socialminister GÖRAN HÄGGLUND (kd):

Fru ordförande! Vid Epscorådet i februari 2007 antogs ett nyckelbudskap där vikten av ett ökat utbyte av idéer och kunskap i familjerelaterade frågor framfördes. Det här lämnades vidare till vårtoppmötet så småningom.

Vid vårtoppmötet i mars etablerades en familjeallians, ett begrepp som jag kan leva med, som ska utgöra en plattform för utbyte av idéer, kunskap och politiska erfarenheter av en familjevänlig politik för att möta den demografiska utmaningen.

Epscorådet kommer nu att anta slutsatser som närmare utformar den här familjealliansen och hur samarbetet inom alliansen kommer att gå till i praktiken.

I de här slutsatserna betonas särskilt den demografiska utvecklingens konsekvenser för samhället både när det gäller den sociala delen och när det gäller ekonomin. Man konstaterar då att låga födelsetal i många europeiska länder – det här har man fått fram genom undersökningar – inte riktigt motsvarar människors önskan om hur många barn de vill ha. Det är i stället uttryck för en social obalans. Det saknas möjligheter för många människor att kombinera familjeliv med arbetsliv.

Den demografiska utvecklingen, som kan vara oroande i vissa länder om man ser på möjligheten för yngre generationer att försörja äldre och så vidare, blir alltså lite svår. Men problemet är egentligen inte att människor inte vill sätta barn till världen. Men man upplever sig inte ha råd eller ha möjlighet att kombinera barn och arbetsliv. Och det här är naturligtvis någonting att uppmärksamma.

I slutsatserna konstateras även att ett europeiskt utbyte för att utforma en hållbar familjepolitik kan bidra till att man kan uppfylla Lissabonstrategins mål.

Det framgår av slutsatserna att familjealliansen inte innebär att några nya strukturer ska skapas eller att några nya resurser ska tas i anspråk utan att de resurser som man redan har ska användas på ett mer effektivt sätt.

Det kan tilläggas att kommissionen kommer att tillsätta en högnivågrupp om demografi som ska fungera som en rådgivare åt kommissionen och som särskilt ska stimulera utbyte av erfarenheter och goda exempel på en familjevänlig politik. Den här gruppen ska, tror jag, ha ett första möte redan nu i juni.

Sverige ställer sig bakom slutsatserna om betydelsen av en familjepolitik som gör det möjligt att förena förvärvsarbete med familjeliv och inrättandet av en familjeallians. Det är viktigt att diskutera de familjepolitiska frågorna i ett långsiktigt perspektiv och med särskild hänsyn till hur de kan bidra när det gäller möjligheterna att möta den demografiska utmaning som många länder och Europa som helhet brottas med.

Familjepolitikens betydelse för barnafödandet är en fråga både om välfärd och om livschanser för människor. Barnafödandet har en betydelse för ekonomin och för den sociala utvecklingen.

En stödjande familjepolitik inkluderar förstås ett barnperspektiv. Och här tror jag att vi i Sverige kan bidra, liksom när det gäller en utvecklad jämställdhetspolitik. Men det handlar också om att främja barnfamiljers möjligheter att själva påverka sin ekonomiska situation genom arbete. Och det är förstås grundläggande faktorer som främjar familjers trygghet och välbefinnande, socialt men också ekonomiskt.

Sveriges bidrag på detta område kan naturligtvis vara jämställdhet men också barnperspektivet. Vi ligger lite längre fram där än vad många andra länder gör. Vi fokuserar alltså på en ekonomisk familjepolitik som inkluderar barnperspektivet och diskuterar familjepolitikens utformning med utgångspunkt i barnkonventionen.

Vi ser fram emot en fortsatt diskussion om familjepolitiken inom ramen för ett familje- och barnvänligt samhälle. Frågan är till sin natur långsiktig, så det finns anledning att diskutera detta vidare mellan medlemsstaterna inom ramen för det europeiska samarbetet.

Anf.  25  HILLEVI LARSSON (s):

Detta berör också värderingsfrågor. Vi vet att det har tillkommit ett antal nya länder. Det finns till exempel i Polen en inriktning mot homosexuella och aborter, och frågan är om man verkligen stöder kvinnors rättigheter.

Det är mycket viktigt att vi är tydliga här. Man kan stötta familjen på olika sätt, till exempel genom att bygga ut barn- och äldreomsorg och därmed frigöra kvinnor så att de kan ge sig ut och arbeta. En annan linje är att underlätta att vara hemmafru, vilket låser fast kvinnorna i en kvinnofälla men även riskerar att missgynna ensamstående kvinnor som inte har råd med denna möjlighet.

Det är viktigt att vi är tydliga från svenskt håll. Det är jämställdheten som kommer främst, och det är viktigt att bygga ut välfärdstjänsterna. En av huvudanledningarna till att vi i Sverige har så stort deltagande av kvinnor på arbetsmarknaden är just att vi har möjlighet till barn- och äldreomsorg, vilket man i en del länder inte har. Det är många kvinnor i Sydeuropa som väljer att inte skaffa barn eller väntar väldigt länge just för att de inte är beredda att offra sitt yrkesliv och sin karriär. Europas framtid är inte att kvinnorna ska återvända hem. De ska snarare ge sig ut på arbetsmarknaden men även kunna skaffa barn.

Anf.  26  ULF HOLM (mp):

Fru ordförande! Första frågan är om man verkligen vill att EU ska börja bestämma i sådana här frågor. Detta är en introduktion till frågor som enligt EU:s fördrag generellt inte ligger på EU att syssla med. Inför det europeiska toppmötet förde jag fram att detta är första steget mot att EU vill börja pyssla med dessa frågor, och att vilja börja pyssla med dessa frågor betyder på EU-språk att man vill börja bestämma.

Vi ser redan första resultatet av det, nämligen en massa uppmaningar till medlemsstaterna och kommissionen om att man ska tänka på det ena och det andra. Lite då och då står det att det naturligtvis är nationerna som själva bestämmer. Men hela processen visar att EU vill lägga sig i mer och mer.

Frågan är om regeringen kan ställa sig bakom det. Det verkar i så fall konstigt med tanke på hur man agerade under förra mandatperioden, till exempel i EU-nämnden. Man var snabb med att peka på att EU inte ska bestämma om detta, utan EU ska göras till kärnan som bara ska syssla med kärnfrågorna. Men det är kanske kärnfamiljen som gör att regeringen nu går med på detta.

Här finns ett mycket traditionellt sätt att se på familjen. Jag tror inte att det delas av en majoritet i Sverige. Det osynliggör många grupper i samhället. Jag noterar dock att man faktiskt lyfter upp ensamstående föräldrar. Dem är det viktigt att man inte glömmer i denna kontext när det gäller den nationella politiken.

Från Miljöpartiets sida vill vi ha en avvikande mening på denna punkt. Vi ställer inte upp på en allians för familjepolitik à la EU eftersom man till exempel diskriminerar homo- och bisexuella personer. Familjer kan se ut på många olika sätt, och det ignorerar man fullständigt i detta dokument. Dessutom tycker vi naturligtvis att EU inte ska börja lägga sig i dessa frågor.

Anf.  27  ELINA LINNA (v):

Jag behöver inte säga så mycket eftersom det från höger och vänster sida om mig har argumenterats med bra synpunkter. Jag hänvisar i stället till Vänsterpartiets avvikande mening i utskottet.

Anf.  28  Socialminister GÖRAN HÄGGLUND (kd):

Med anledning av det sista inlägget: Elina Linna håller med både Hillevi Larsson och Ulf Holm. Som jag tolkar det talade Hillevi Larsson mycket starkt för att Sverige ska verka för att andra länder ska göra som vi gör. Ulf Holm menade att varje land ska bestämma självt. Jag ser inte att det är möjligt att alldeles enkelt förena de båda ståndpunkterna. Jag förstod dock att man kommer att avvika men från lite olika utgångspunkter.

När det gäller Hillevi Larssons uppfattningar tror vi att det är ett gammaldags tänkande att det enbart handlar om att bygga ut barnomsorg eller annat. Det bör vara en valfrihet för småbarnsfamiljer, och denna diskussion känner vi förstås igen från den nationella familjepolitiken.

Jämställdheten främst, säger Hillevi Larsson, och jämställdheten är oerhört viktig. Men en faktor som man inte kan bortse från när det gäller familjepolitiken är barnen.

Vi talade på den tidigare punkten om att ett av Sveriges viktiga bidrag handlar om att införa barnperspektivet vid behandlingen av olika frågor. Jag vill stryka under vikten av att ge barnen bästa möjliga förutsättningar. Jag tror att detta är fullt möjligt att kombinera med en arbetslinje och med valfrihet för både kvinnor och män, förstås.

Ulf Holms fråga gällde om detta i praktiken innebär att medlemsstaterna strävar efter att ha en gemensam familjepolitik. Det är inte tanken.

Tanken är att familjealliansen ska vara en plattform där medlemsstaterna kan utbyta erfarenheter om familjepolitiken. Varje medlemsstat ansvarar naturligtvis för sin egen familjepolitik, och det finns ingen ambition att det ska ske en likriktning på detta område. Det betonas också i slutsatserna att medlemsstaterna har olika familjepolitik.

Det finns ingen anledning till annat än de frivilliga rörelser som länder kan göra för att man upptäcker att andra har kommit på något som fungerar väl. Men det är inte meningen att det ska bli något regelverk som gäller lika över hela Europa.

Anf.  29  DÉSIRÉE PETHRUS ENGSTRÖM (kd):

När det gäller frågan om familjen antar jag att det är en del av Lissabonstrategin och sysselsättningsfrågan. Kvinnors möjlighet på arbetsmarknaden är beroende av att man kan kombinera familjeliv och arbetsliv. Det är en del av de svenska jämställdhetsmålen. Det är vi väl någorlunda överens om.

En konkret fråga till ministern är om det finns några tidsramar för samarbetet, och om det ska sluta i något dokument.

Anf.  30  Socialminister GÖRAN HÄGGLUND (kd):

Det finns ingen definierad tidsplan för när det ena eller andra ska inträffa, utan detta är en plattform för erfarenhetsutbyte. Det kan pågå så länge som medlemsstaterna anser det vara befogat.

Anf.  31  MAGDALENA ANDERSSON (m):

Fru ordförande! Jag är övertygad om att ett samråd och ett utbyte av idéer mellan länderna i EU bara kan vara till gagn för jämställdhetsarbetet runt om i hela Europa. Jag är också övertygad om att ingen representant från Sverige ställer sig bakom diskriminering av några människor, varken homosexuella eller vad annat det kan tänkas vara. Det är viktigt att få fört till protokollet att det är så.

Att lyfta fram barnperspektivet i samarbetet med andra länder är mycket viktigt.

Det som samrådet egentligen syftar till är att ge alla människor chansen att förena familjeliv med ett aktivt arbetsliv. Där tror jag att Sverige har ganska mycket att medföra i arbetet och kontakterna med andra länder. Jag ser positivt på ett erfarenhetsutbyte, dock naturligtvis utan gemensam lagstiftning.

Anf.  32  CARINA OHLSSON (s):

Jag har både en konkret fråga och några kommentarer.

Jag skulle gärna vilja veta definitionen av vad som är en familj.

Eftersom vi inte har någon annan proposition än den som lades fram under förra mandatperioden förutsätter jag att det är den jämställdhetspolitiken som gäller. Där talas om makten att forma sitt eget liv. Det är alltså viktigt att familjen inte är den minsta enheten utan att individerna är den minsta enheten. Mycket kan gömmas inom en familj om man inte ser individerna. Bland annat vet vi att den yttersta konsekvensen av ojämställdhet kan bli att det förekommer våld i familjen. Därför är det viktigt att man inte ser familjen som den minsta enheten, för då kan våldet gömmas i den enheten.

Man måste också se att föräldraskapet består av både mamma och pappa. Då är det också viktigt att man inte ser familjen som minsta enhet utan ser pappan som förälder. Det är viktigt att ministern lyfter upp detta när han diskuterar dessa frågor, för där tror jag inte att vi har en gemensam åsikt och synpunkt i hela Europa.

När det gäller valfrihet och att bygga ut förskoleverksamhet och sådant måste det finnas möjlighet att välja. När man pratar med kvinnor i Tyskland tycker de definitivt inte att det finns någon valfrihet, för det finns inte barnomsorg på det sätt som vi har. Jag tycker visst att man fortsatt kan föra fram att det är en förutsättning för att man ska kunna utvecklas inom familjen och ha möjligheten att forma sitt eget liv.

Anf.  33  ULF HOLM (mp):

Detta liknar den process som brukar gå under den öppna samordningsmetoden, som är praxis inom EU. Det är uppenbart att detta är något liknande.

Men här kan man också se utvecklingen på de andra områden i EU som har haft den öppna samordningsmetoden. Det har lett till mer och mer krav på att man ska kunna lagstifta. Det är den utvecklingen som jag är rädd för ska gälla även inom detta område.

Vi ser i underlaget att definitionen av familj inte finns med. Men vi hörde precis Carina Ohlssons egen definition, och den var mamma och pappa. Jag menar att man kan definiera en familj på många olika sätt. Det kan till exempel vara pappa och pappa.

Frågan är om Sverige på något sätt har försökt föra in en definition av familj inför slutsatserna och öppnat för andra konstellationer än den traditionella som nu genomsyrar hela dokumentet.

Ingen är emot att vi ska ha ett barnperspektiv och jämställdhet. Det finns en enighet om det, i alla fall i Sverige. Och Sverige har lagt fram förslag på jämställdhetspakt, ungdomspakt och så vidare i EU. Har man gjort någon utvärdering av hur dessa pakter har slagit och hur det i så fall har påverkat? Är det stora argumentet för att vi ska ha en familjeallians att lyfta fram jämställdhets- och barnfrågor? Har det gjorts någon sådan utvärdering eller sitter Sverige bara still och tycker att familj är väl viktigt?

Anf.  34  TOBIAS KRANTZ (fp):

Fru ordförande! Jag uppfattar regeringens ståndpunkt som tydlig i det papper som vi fått ut om deklarationer. Det ska inte bli någon harmonisering och inte några överstatliga beslut på familjepolitikens område.

Det är den svenska regeringens uppfattning som vi granskar här, och det är den svenska positionen som vi ska slå fast. Samtidigt är det intressant att också föra in det europeiska perspektivet i diskussionen.

Jag skulle vilja be statsrådet att fundera lite över och göra en bedömning av hur det ser ut i andra europeiska länder. Om Sverige vore det enda land som tyckte att det inte skulle vara någon harmonisering så skulle frågan vara ganska problematisk.

Jag ställer frågan lite tillspetsat med anledning av ett tidigare inlägg: Upplever statsrådet att det exempelvis finns starka krafter i Polen för att EU ska bestämma Polens familjepolitik?

Anf.  35  HILLEVI LARSSON (s):

Jag hoppas verkligen att den svenska linjen inte blir att man ställer barnens rättigheter i motsats till jämställdhet. Då blir det farligt. Det gynnar barnen att ha jämställda föräldrar. Mår föräldrarna bra mår också barnen bra.

Dessutom kan man sedan ha den traditionella nidbilden där pappan är borta väldigt mycket och mamman tar huvudansvaret. Där kan man säga att risken för skilsmässa ökar, och barnet får dålig kontakt med pappan. Jag tror att det verkligen är i barnets intresse. Det gäller naturligtvis också om barnet har ensamstående föräldrar eller homosexuella föräldrar eller någon annan konstellation.

Det handlar också om barnen över huvud taget ska bli födda från början. Många väljer att inte skaffa barn därför att de känner att de inte vill offra yrkeslivet, man har inte den möjligheten. Då blir det ännu farligare om man på något sätt ställer jämställdhet i motsats till barnets rättigheter. Man skulle till och med i förlängningen kunna härleda detta till att vara mot abort, barnens rättigheter framför jämställdhet, alltså inte vara för abort. Där har vi en diskussion i dag som jag tycker är väldigt oroväckande. Där handlar det om väldigt många kvinnor som gör abort på egen hand och drabbas av svåra skador och till och med dör. Jag känner att man måste vara väldigt tydlig från svenskt håll.

Den här frågan kommer väl att utvecklas så småningom. Vi kommer att väldigt noga följa både regeringens linje i förhandlingarna och vilken inriktning hela arbetet kommer att ta. Men det är viktigt att se att det här arbetet kan gå i väldigt olika riktningar.

Anf.  36  Socialminister GÖRAN HÄGGLUND (kd):

Jag börjar med Hillevi Larsson om att inte ställa jämställdhet mot barnperspektivet, och det tror jag är en alldeles rätt hållning. Det ska man inte göra. Det ska gå att kombinera, som jag sade, en progressiv och bra jämställdhetspolitik med barnens rätt. Det är helt enkelt en förutsättning för att barn ska få bästa möjliga uppväxt att kvinnor och män delar på ansvaret.

Vad jag ville föra in efter de inledande tre kommentarerna är att barnen är en del av det viktiga som inte hade belysts i de inlägg som hade gjorts vid den tidpunkt då jag gjorde min anmärkning. Jag tror att det är viktigt att komma ihåg barnens perspektiv, och barnens perspektiv går att kombinera med de faktorer som vi har pratat om.

Ulf Holm ställde frågan, och det gjorde också Carina Ohlsson, när det gäller vad en familj är, eller hur vi nu ska uttrycka det. Det finns ingen gemensam definition inom EU om hur en familj ser ut, utan i slutsatserna betonas att man kan ha lite olika begrepp. Vi har också lite olika begrepp i den svenska lagstiftningen hur en familj ser ut, men det finns ingen enhetlighet. Vi vet förstås att familjer ser väldigt olika ut. Det har de gjort i alla tider, men detta har förstärkts under senare år och är naturligtvis någonting som spelar en roll när man utformar politiken, så den förstås berör alla grupper.

Ulf Holm uttrycker en rädsla för att det här kan leda till mer lagstiftning. Det kan man naturligtvis alltid ha, men det är ju vi själva som bestämmer. Vi äger processen som medlemsstater och som parlamentariker i de olika länderna att själva avgöra vad som ska bli gemensam politik och vad som bara är föremål för samtal och erfarenhetsutbyte. Den makten äger vi hela tiden.

Ulf Holm frågade om det har gjorts någon utvärdering av de pakter som hittills har ingåtts. Någon sådan känner inte jag till.

Tobias Krantz ställer frågor om, tydligt uttryckt, det finns starka krafter i Polen för en gemensam politik på EU-nivå. Svaret på den frågan är naturligtvis nej. Jag tror att varje land känner att de själva vill utforma sin egen familjepolitik. Den här diskussionen visar också att samtidigt som vi är lite rädda för att andra ska bestämma över Sverige vill vi gärna tala om hur andra ska agera så att det blir likadant som i Sverige. Vi hamnar i en liten dubbelhet allihop om vi vågar vara lite öppna och se saken som den faktiskt är. Vi tänker väl alla lite till mans att ingen ska bestämma över oss men andra borde begripa att följa det svenska exemplet. Alla har inte insett det än så länge.

Ett tillägg till det svar som jag gav till Désirée Pethrus Engström tidigare: Det är tänkt att det ska komma en rapport 2010 med anledning av det område som vi nu diskuterar. Det är ett långsiktigt arbete, men där finns någon liten milstolpe där man kan se vad som har gjorts hittills och möjligen dra slutsatser för framtiden.

Carina Ohlsson ställde frågor dels om vad som är en familj, dels om familjen inte är den minsta enheten. Ja, man kan säga att varje individ, varje person naturligtvis är den minsta enheten, men familjen är den minsta enhet som består av flera personer och som också enligt mitt tankesätt uppstår på ett naturligt sätt utan att vi behöver besluta om det. Familjen är vad vi brukar kalla för en naturlig gemenskap, och familjer kan se olika ut.

Pappans roll betonar Carina Ohlsson, och det vill jag också understryka. Det handlar om att kunna kombinera arbetsliv och familjeliv. Det handlar inte bara om jämställdhet och kvinnors situation utan naturligtvis också om mäns möjligheter och de krav som vi kan ställa på att männen också tar ansvar för sin del när det gäller barnens uppväxt och arbetsfördelningen i hemmet.

Carina Ohlsson betonar att det måste finnas verklig valfrihet i familjepolitiken, och det vill jag stryka under. Därför avser regeringen att ändra den svenska familjepolitiken på det här området.

Anf.  37  ULF HOLM (mp):

Det enda jag inte fick svar på var om regeringen har påverkat slutsatserna på något sätt. Sedan ska det vara en allmän diskussion, om jag förstått det rätt, innan man ska anta slutsatserna. Kommer ministern att göra något inspel? Kommer andra ministrar att göra inspel? Det kan du i och för sig inte veta. Men kan det förväntas en diskussion, att till exempel några länder vill lyfta fram något till diskussion? Du märker själv att vi här är diskussionsvänliga i den här frågan. Det berör många. Det kan vara så på ministerrådsmötet också. Förväntas någon sådan diskussion?

Anf.  38  Socialminister GÖRAN HÄGGLUND (kd):

Det här blir lite spekulationer, eftersom jag är ganska ny på det här området, men jag föreställer mig att andra länder har ungefär samma tankegångar som vi, nämligen att det här bör vara ett nationellt intresse. Några ingripande åtgärder som leder fram till någonting gemensamt i beslutsform tror jag inte kommer att uppkomma.

Ja, Sverige har naturligtvis påverkat utformningen av detta. Men vi har gjort det i allmänna termer som jag tror att alla här skulle nicka instämmande till och som inte skulle framstå som underliga på något sätt.

Anf.  39  ORDFÖRANDEN:

Jag har under diskussionen noterat att alla har nickat instämmande utom Ulf Holm och Elina Linna. Jag finner sammanfattningsvis att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende och noterar avvikande mening från mp och v.

Vi lämnar punkt 10 och går till punkt 12 om sociala tjänster. Det skulle komma en muntlig lägesrapport. Mycket mer än så är inte utsänt, även om den här frågan har varit i nämnden för ett år sedan.

Anf.  40  Socialminister GÖRAN HÄGGLUND (kd):

Det har pågått en konsultationsprocess, där varje medlemsland har fått besvara två frågor om sociala tjänster i allmänhetens intresse. I det svaret har vi redogjort för hur det svenska systemet fungerat och konstaterat att det nog finns ganska stora skillnader mellan länderna.

Kommissionen har sammanställt medlemsstaternas svar och kommer att fortsätta analysarbetet kring de här frågorna under hösten och avser att presentera ett meddelande om sociala tjänster i november.

Kort uttryckt kan man säga att det blir 27 olika svar. Det visar sig att vi har väldigt olika system i våra nationer, och kommissionen tänker sig att kategorisera och återkomma i den här frågan.

Anf.  41  MARINA PETTERSSON (s):

Jag skulle vilja ställa en fråga till ministern när det gäller det svar som Sverige har avgett. Man säger i svaret att det inte går att svara på det här med definition, och det är ganska oklart vad som är rimligt enligt svenska förhållanden. Regeringen menar att sociala tjänster inte har någon tydlig definition i Sverige.

Tänker vi agera i den här frågan och lyfta fram frågan om definitionerna när det gäller sociala tjänster i allmänhetens intresse?

Anf.  42  Socialminister GÖRAN HÄGGLUND (kd):

Det är det som vi tänker att kommissionen återkommer till med något slags skrivning. Ländernas system ser ju väldigt olika ut. Skulle vi tala om sociala tjänster skulle vi kanske närmast tänka på socialtjänsten, medan andra skulle tänka på socialförsäkring, eller det vi i Sverige kallar socialförsäkringar, och arbetslöshetsförsäkringar och så vidare. Så det är ganska disparat materia än så länge. Det går inte riktigt att veta vad man vill åstadkomma. Därför har vi hittills bara gett svar som innebär en beskrivning av det svenska systemet. Det är möjligen lite oklart vad kommissionen vill åstadkomma här. Vi är lite avvaktande.

Anf.  43  ELINA LINNA (v):

Fru ordförande! Statsrådet säger att det är 27 olika svar, och det är naturligtvis svårt att svara på samma sätt i och med att sociala tjänster definieras på 27 olika sätt. Jag undrar: Är det någon idé över huvud taget att fortsätta med den här konsultationsprocessen? Vad leder den här processen till när det redan nu är så pass tydligt att det kommer att bli svårt att diskutera sig fram till något gemensamt?

Anf.  44  SUSANNE EBERSTEIN (s):

Finns det någon av dessa 26 andra definitioner som ministern inte ställer upp på?

Anf.  45  DÉSIRÉE PETHRUS ENGSTRÖM (kd):

Jag har dessvärre inte hittat några handlingar om det här så jag vet inte riktigt vad det står. Är det så att det handlar om socialt företagande och den typen av tjänster? Jag ser att ministern skakar på huvudet. Nej, men det var det som jag i så fall var intresserad av.

Anf.  46  Socialminister GÖRAN HÄGGLUND (kd):

Elina Linna frågar om det utifrån den här disparata materian med de många olika svaren är någon idé att fortsätta. Det blir närmast en sak för kommissionen att avgöra. Vad vill man åstadkomma? Man måste ha ett syfte och göra en avvägning om man vill gå vidare. Vi vet inte riktigt vad man vill åstadkomma helt enkelt, vad som är möjligt och önskvärt.

Vi får helt enkelt avvakta vad kommissionen gör med detta.

Susanne Eberstein frågar om det är något av systemen i de olika länderna som vi inte ställer upp på. Ja, vi har valt den svenska modellen. Den svenska modellen anser vi vara bäst, och vi vill inte importera någon annan modell till Sverige i tron att det skulle bli bättre i vårt land. Man kan säga att vi inte ställer upp på de andra modellerna utan har vår egen modell.

Sedan kan det vara skilda delar som vi alltid måste titta på. Vi har ofta en benägenhet, jag tror inte att det är ett speciellt svenskt kännetecken, att tycka att vi alltid har skådat ljuset själva. Vi bör alltid titta och se om vi kan lära någonting av andra. Det svenska systemet är inte hugget i sten, utan vi ser skäl att då och då se över saker och ting för att förbättra när vi upplever att vi kan uppnå förbättringar. Vi har en del att lära av andra länder – det som ett generellt uttalande, jag har inget specifikt som jag tänker på när jag säger så.

Anf.  47  ORDFÖRANDEN:

Då kan vi avsluta punkt 12. Det här är inte mer än en muntlig lägesrapport, så vårt beslut blir helt enkelt att tacka för informationen i denna fråga.

Vi går vidare till punkt 16 om beslut angående läkemedel för avancerad terapi med mera. Den frågan har varit i EU-nämnden två gånger förut, i maj och i november förra året. Handlingar är utsända.

Anf.  48  Socialminister GÖRAN HÄGGLUND (kd):

Den mycket korta föredragningen skulle kunna lyda som så att vi ställer oss positiva till det här förslaget till förordning och tycker att det är viktigt att man fastställer särskilda bestämmelser för läkemedel för avancerad terapi.

Anf.  49  ELINA LINNA (v):

I går morse fick jag ett underlag till den här punkten på engelska på 45 sidor. Det handlar om avancerad terapi, och engelskan var också väldigt avancerad, så jag har inte kunnat läsa det.

Jag måste ställa en fråga till ministern.

Omfattar förslaget också stamcellsforskning, till exempel behandling med PGD/HLA? Där finns det skillnader när det gäller till exempel vår lagstiftning om genetisk integritet och den lag vi har. Hur kommer man från regeringens sida att hantera de frågorna?

Anf.  50  Socialminister GÖRAN HÄGGLUND (kd):

Jag kan helt enkelt svara att det finns ingenting av den typen av mer etiskt kontroversiellt förslag i det här sammanhanget.

Anf.  51  ORDFÖRANDEN:

Jag finner sammanfattningsvis att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende.

Nästa Hägglundpunkt är såvitt jag vet punkt 18, Hälsovård över hela Europa. Detta är en diskussion och möjligen också antagande av slutsatser.

Anf.  52  Socialminister GÖRAN HÄGGLUND (kd):

Vi diskuterade i höstas med EU-nämnden kommissionens samråd med medlemsstaterna om hantering av hälso- och sjukvårdtjänster inom unionen. Det diskuterades vid en informell samling i Bryssel med hälso- och sjukvårdsministrarna i höstas men också vid det informella möte vi pratade om tidigare i Aachen.

Detta har diskuterats i såväl utskott som nämnden. Regeringen lämnade då ett skriftligt yttrande som svar på kommissionens samråd. På mötet i maj förväntas vi anta slutsatser från ministermötet i Aachen. Där bekräftar ministrarna på nytt de gemensamma värden och principerna för hälso- och sjukvården som antogs i juni förra året och välkomnar kommissionens pågående arbete med ramverket för hälso- och sjukvårdstjänster och kommissionens sammanfattning av de svar som har inkommit.

I Aachen presenterade tre länder – Tyskland, Portugal och Slovenien, det vill säga trion och ordförandeskapet – ett underlag som understryker behovet av kompletterande insatser och inte enbart lagstiftning för att hantera hälso- och sjukvårdstjänster på europeisk nivå. Det dokumentet välkomnas i de tänkta slutsatserna.

Frågan om hantering av hälso- och sjukvårdstjänster i Europa är förstås väldigt viktig för regeringen. Eftersom vi nyligen har diskuterat frågan och stöder slutsatserna från mötet planerar vi inga särskilda inlägg vid mötet.

Jag vill också bara för nämndens vidkommande säga att här pågår också i vårt land en dialog med kommun- och landstingspolitikerna genom SKL för att vi ska kunna hitta en modell som kan fungera väl i vårt land så småningom.

Anf.  53  ELINA LINNA (v):

Det här är en beslutspunkt. Jag måste ställa en fråga. Vi har i socialutskottet fått ett underlag. Det är det svar på kommissionens meddelande som regeringen har lämnat. Jag håller inte med allting som regeringen svarar där. Kan jag ta upp det nu?

Anf.  54  ORDFÖRANDEN:

Först och främst ska jag säga att allt som varit i socialutskottet har varit information. Beslutssamrådet sker här och nu. Vill Vänsterpartiet anmäla avvikande mening kan jag notera det. Det är en beslutspunkt, det vill säga att jag ska ta reda på om det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt här i nämnden. Det tror jag att det gör. Men om Vänsterpartiet vill anteckna avvikande mening ska vi förstås göra det.

Anf.  55  ELINA LINNA (v):

Det är en del av detta. I stor sett anser jag att det är bra. Man lyfter i regeringens svar upp att man bedömer att fri rörlighet och konkurrens också inom vårdsektorn är något positivt såväl för system som för individer, och sedan fortsätter man. Jag behöver inte läsa alltihop.

Regeringen tar inte alls upp risken med konkurrens och kommersialisering av vården. Vi vet redan nu att det regelbundet kommer ett sjukhus från USA och raggar patienter i Sverige för en operation som är godkänd i USA men inte godkänd i Sverige. Patienterna åker dit. En del får betalt av landstingen och en del får inte.

Det är mycket olyckligt att regeringen inte alls har tagit upp risken med kommersialisering och marknadsföring när det gäller speciella metoder och att locka patienter till sig.

Anf.  56  ORDFÖRANDEN:

Beslutet vi ska fatta nu gäller rent tekniskt de slutsatser som finns föreslagna. Vill statsrådet kommentera Elina Linnas inlägg går det naturligtvis bra.

Anf.  57  Socialminister GÖRAN HÄGGLUND (kd):

Jag ska bara säga några korta ord. Precis som ordföranden säger hör det inte till beslutet. Men man kan ha den ståndpunkt som Elina Linna har och som jag till dels delar. USA är ännu inte en del av EU. Därför kan vi inte göra så mycket åt det genom EU-samarbetet.

Vi har naturligtvis hållningen att patienter bör ha en möjlighet att kunna röra sig över gränser för att få vård under vissa omständigheter. Det finns rätt tydligt reglerat.

Också verksamheter, det vill säga profession och företag, kan röra sig över nationsgränser på det här området. Det kan bidra till en utveckling av hälso- och sjukvården.

Vi har i Sverige ett system som bygger på att vi finansierar gemensamt och att vård ges efter behov. Det systemet finns det en samstämmighet om bland alla partier i Sveriges riksdag.

Anf.  58  ORDFÖRANDEN:

Jag finner sammanfattningsvis att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende. Jag tittar på Elina Linna och undrar om hon vill anmäla avvikande mening. Nej, det är inte fallet. Vi finner att det är en majoritet för regeringens ståndpunkt.

Vi lämnar därmed punkt 18, vilket såvitt jag vet var den sista anmälda Hägglundpunkten. Är det någon av någon av de övriga frågorna där statsrådet vill säga något särskilt? Generella diverse Epscofrågor och övrigt kommer statsrådet Littorin att hantera när han så småningom kommer hit. Är det något Göran Hägglund vill säga här? Vi tackar honom så mycket för i dag. Han byter säkert plats med Maria Larsson, springer vidare eller vad han nu behöver göra.

Vi ska ta oss an de Larssonska punkterna på agendan. Vi ska först backa till återrapportering från tidigare ministerråd. Är det någonting särskilt med anledning av detta som Maria Larsson vill kommentera?

Anf.  59  Statsrådet MARIA LARSSON (kd):

Tack så mycket. Jag har bara egen hatt att ta på. Jag vill gärna lämna en liten återrapport från förra Epscorådet som var den 30 november. Där tog vi upp följande punkter.

Det nya hälsoprogrammet diskuterades inte men det träffades en politisk överenskommelse. Det skedde faktiskt helt utan diskussion. Överenskommelsen ligger helt i linje med det Sverige hade arbetat för och också aktivt medverkat till, nämligen att ha en satsning på det preventiva arbetet.

Vi antog också slutsatserna om hälsa på alla politikområden. Det är Finlands prioritering under deras ordförandeskap. Det är en integrering av hälsopolitiken på andra politikområdet, vilket är helt nödvändigt för att uppnå hälsa. Det var enhällighet i det beslutet.

Vi hade också en lång diskussion om den nyligen antagna strategin som kommissionen hade antagit. Med anledning av den antog vi rådsslutsatser. Det var nästan rörande att se hur alla ministrar från samtliga länder begärde ordet för att berätta om goda exempel från sina egna hemländer om vad man gjorde för att motverka ett riskbruk av alkohol. De som har funnits med längre menar att det är ett helt nytt klimat att orientera i när det gäller drogförebyggande arbete i Europasamarbetet, vilket är väldigt glädjande.

Internationella hälsoreglementet kommenterades väldigt kort. På det informella ministermötet som var den 19–20 april lämnade kommissionen en lägesrapport om pandemiberedskap. Där passade den på att beklaga att medlemsstaterna inte stödde tanken på ett gemensamt beredskapslager.

Det var en kort rapport.

Anf.  60  SUSANNE EBERSTEIN (s):

Fru ordförande! Tack för rapporten. Jag tycker att det är väldigt bra att statsrådet fullföljer den förra regeringens ståndpunkter att alkoholpolitik är folkhälsopolitik och inte handelspolitik. Det verkar som att vi har fått gehör för den linjen på EU-nivå. Så har det inte varit från allra första början.

Nu har jag fått rapport om att Moderaterna i EU-parlamentet har röstat emot minimiskatter på alkohol. Min första fråga till Maria Larsson är: Hur kommer regeringen att förhålla sig till det?

Den andra frågan jag är intresserad av är följande. Statsrådet Larsson var väldigt aktiv i valrörelsen om att vi skulle sänka införselkvoterna i Sverige. Det var vägen till en bra alkoholpolitik. Nu undrar jag hur det arbetet går på EU-nivå?

Anf.  61  ULF HOLM (mp):

Jag har samma fråga om alkoholstrategin om man tog upp införselkvoterna i den diskussionen. Det står ingenting i återrapporten. Det skulle vara trevligt att höra att Maria Larsson faktiskt lyfte upp den frågan, vilket är en viktig punkt när det gäller tillgängligheten till alkohol.

Punkten 4 gäller hälsa på alla politikområden. Det står lite kryptiskt vad Sverige sade. Jag hoppas att Sverige lyfte fram att framför allt jordbrukspolitiken påverkar hälsofrågan väldigt mycket. EU ger stöd till både vinodling och tobaksodling, och det finns mängder av andra stödåtgärder där. Jag hoppas att Sverige lyfte fram den frågan.

Anf.  62  DÉSIRÉE PETHRUS ENGSTRÖM (kd):

Fru ordförande! Jag hade bara en liten fundering om rapporten från Epscorådet den 30 november. Det står en hel del på s. 4 om vad som alkoholen kan skada. Det står om barn, unga och skador och dödlighet i trafiken. Men det står inget om våldet. Våldet kostar väldigt mycket pengar, och det gäller våld mot kvinnor i synnerhet. Frågan är om det fanns med över huvud taget. Det finns inte med i rapporten.

Anf.  63  Statsrådet MARIA LARSSON (kd):

Tack för frågor. Minimiskatter är en fråga som inte primärt hanteras av Epscorådet utan det ligger i Ekofin. Det är alltså en fråga som rimligtvis bör ställas till finansministern när han kommer hit. Han kommer säkert att leverera ett svar som Susanne Eberstein också blir nöjd med därvidlag.

Införselkvoter är en fråga som är av stort intresse för Sverige. Tyvärr har jag efter lite efterforskningar inte hittat så mycket som är sagt sedan tidigare. Frågan betraktas kanske också lite som död just nu. Min strategi här är att leta kontakter som är intresserade av att föra den frågan upp på agendan igen.

Den var inte föremål för diskussion vid det här tillfället. Vid det här tillfället handlade det mycket om att berätta om goda exempel från sina respektive länder, det vill säga att påbörja det arbete som strategin syftar till. Strategin vill uppmana alla medlemsländer att gå hem och göra en hemläxa för att sedan återrapportera.

Redan år 2008 ska den första återrapporteringen ske av vad man har vidtagit för åtgärder på hemmaplan. Här var det mycket av exempelgivning från sina respektive medlemsländer.

När det gäller hälsa på alla politikområden är det naturligtvis som Ulf Holm säger. Jordbrukspolitiken berör i alla högsta grad hälsopolitiken. Det gäller inte bara jordbrukspolitiken. Grejen med hela tanken om hälsa på alla politikområden är just att man ska inventera respektive politikområden för att betrakta det ur en hälsosynpunkt.

Här finns en problematik. Jordbrukspolitiken motverkar ibland direkt hälsofrämjande syften. Det är ingen fråga som vi rättar till på en gång. Men den förtjänar definitivt att diskuteras. Det gäller inte minst stödet till tobaksodling till exempel, och så vidare.

Anf.  64  ORDFÖRANDEN:

Innan jag släpper in tre frågeställare vill jag säga att Nyamko Sabuni hoppas att komma hit nu. Men hon väntar säkert lite till. Statsrådet Littorin kommer förhoppningsvis kvart i 11. Finansministern kommer redan nästa fredag. Det kan nämndens ledamöter också notera.

Anf.  65  SUSANNE EBERSTEIN (s):

Fru ordförande! Ska jag tolka ministern som att både kampen för lägre införselkvoter och minimiskatter inte alls ligger på folkhälsoministern bord och inte har något intresse för folkhälsan?

Anf.  66  ORDFÖRANDEN:

Det var en rak fråga som statsrådet kan besvara nu.

Anf.  67  Statsrådet MARIA LARSSON (kd):

Det ligger definitivt i mitt intresse, självklart. Men minimiskatter behandlas egentligen inte när Epscorådet träffas. Det förhindrar självklart inte mig att föra diskussioner med andra minister och inte heller inom den svenska regeringen. Detta är ett ämne som Anders Borg och jag har fått mycket utbyte och tankeverksamhet kring. Det fungerar alldeles utmärkt.

Det är självklart så att jag också intresserar mig för frågor som ligger utanför mitt område och försöker påverka i en positiv riktning. Men det rör sig inte agendamässigt på Epscorådet. Det måste man ha viss respekt för tycker jag. Införselkvoter gör det i högre grad.

Man måste titta just på det drogförebyggande arbetet ur ett brett perspektiv. Det krävs ganska många olika åtgärder om man ska vara framgångsrik i det drogförebyggande arbetet. En hel del av det går inte att åtgärda enbart inom det som klassificeras som hälsopolitik.

Anf.  68  ULF HOLM (mp):

Jag blev mest förvånad över att ministern sade att det inte tycks ha gjorts så mycket när det gäller frågan om införelsekvoter. Sveriges regering tog förra mandatperioden initiativ till att prata med de nordiska länderna för att försöka få en diskussion kring detta. Såvitt jag minns var det detta starkt påverkat av Kristdemokraternas representant i EU-nämnden, och jag hoppas att vi har fortsatt lika stort stöd för detta.

Jag hoppas att även om inte andra länder lyfter fram frågor kan Sverige lyfta fram frågor som är viktiga för oss, till exempel för att få fram betydelsen av att diskutera alkoholstrategi i EU. Beslut på EU-nivå kan påverka i länderna, och det gäller framför allt införelsekvoterna, där vi har en stark synpunkt från Sverige som jag hoppas att ministern kan viska i de andra ministrarnas öron – om inte på mötena så i alla fall i anslutning till mötena.

Anf.  69  ELINA LINNA (v):

Jag fortsätter därför att 2004 i Reykjavik antog folkhälsoministrarna…

Anf.  70  ORDFÖRANDEN:

Detta rör alltså ministerrådsmötena i november och december 2006 samt den 19 och 20 april 2007, och vi ägnar oss åt återrapporteringen kring detta. Jag ber er hålla er till det. Allmänna debatter kan vi ta i kammaren och på kommande möten under därför avsedda punkter.

Anf.  71  ELINA LINNA (v):

Då vill jag fråga ministern: Skriver hon under den överenskommelse som de nordiska folkhälsoministrarna skrev när det gäller införselkvoterna?

Sedan vill jag fråga en annan sak också. Ministern säger att hon ska söka kontakter. Känner ministern till att det har bedrivits en kampanj mot införselkvoter under hela våren?

Anf.  72  Statsrådet MARIA LARSSON (kd):

Ja då, jag vet väl om den nordiska överenskommelsen. Den är naturligtvis en väldigt bra styrka att ha i ryggen, och den gäller fortsatt. Självklart är det så. Det var kanske ett förbiseende att jag inte nämnde den. Det är ett bra nordiskt initiativ, och det ger en annan kraftsamling när man är flera länder som faktiskt agerar i samma sak. Denna nordiska styrka behövs även i fortsättningen.

Det jag åsyftade var att jag har försökt sondera terrängen på ministernivå hos övriga länders ministrar. Där känns det inte som om frågan har varit helt aktuell. Det är dock min strategi att göra lite research hos ministrarna, kanske på bilateral nivå till att börja med, för att se vad man kan samla kring den här frågan. Detta är en central och viktig fråga, inte minst för Sveriges del.

Anf.  73  ORDFÖRANDEN:

Kan vi då lämna återrapporten från tidigare ministerrådsmöten i Maria Larssons del?

Anf.  74  DÉSIRÉE PETHRUS ENGSTRÖM (kd):

Jag hade bara en fråga. Jag vet inte om ministern kunde svara på den. Den gällde våld och kvinnor. Jag fick inte svar på den.

Anf.  75  Statsrådet MARIA LARSSON (kd):

Mitt minne på den punkten är att detta inte finns med, men vi kan återkomma när vi har läst igenom dokumentet en gång till.

Anf.  76  ORDFÖRANDEN:

Jag ber er att naturligtvis ställa frågor, om Hillevi Larsson eller Désirée Pethrus Engström vill göra det, angående de nämnda tidigare ministerråden. Jag ber er också notera att klockan är fem över halv elva och att det finns frågestunder i socialutskottet och många andra arenor till de här frågorna. Har Hillevi Larsson någon fråga angående dessa ministerråd som hittills inte har besvarats? Annars går vi vidare.

Anf.  77  HILLEVI LARSSON (s):

Jag tänkte bara säga något om diskussionen om våld mot kvinnor. Kommissionen har ju tagit fram ett dokument om alkoholskador, alltså hur mycket de kostar, och där finns även våld mot kvinnor och barn med liksom misshandel, kopplat just till alkohol. Kan detta finnas med där?

Anf.  78  Statsrådet MARIA LARSSON (kd):

Det dokumentet var inte med här.

Anf.  79  ORDFÖRANDEN:

I den utsträckning detta berör återrapporten från nämnda rådsmöten får statsrådet gärna kommentera även detta. Hon får också gärna låta bli, om hon vill.

Anf.  80  Statsrådet MARIA LARSSON (kd):

Tack, men då avstår jag, så sparar vi lite tid där.

Anf.  81  ORDFÖRANDEN:

Jag noterar också att statsrådet Sabuni måste lämna EU-nämnden om en kvart och hittills inte har kommit.

Då tackar vi för informationen angående tidigare ministerråd.

Vi går in på statsrådets agendapunkter, varav den första såvitt jag vet är nr 15, Hälsofrämjande genom kostvanor och motion. Det är en beslutspunkt eftersom det ska antas slutsatser. Har statsrådet något att tillägga där som inte redan har kommit nämndens ledamöter till känna?

Anf.  82  Statsrådet MARIA LARSSON (kd):

Ja, det gäller slutsatser, och de förväntas antas. Det har funnits en stor samsyn i de här frågorna. Det tyska ordförandeskapet har genomfört en konferens, och i slutsatserna betonar man att det här är individens ansvar men också samhällets ansvar och att det handlar om att hitta en balans mellan dessa båda ansvarsparter. Det civila samhällets roll betonas ganska starkt för att få en balans mellan goda matvanor och fysisk aktivitet.

Det finns en väldigt påtaglig oro för den ökade övervikten och fetman, som har en starkt uppåtsträvande kurva i flertalet av EU-länderna. Det får naturligtvis också följdverkningar i form av diabetes 2 och så vidare, inte minst hos barn och ungdomar.

Det här är inte det enda som händer på området just nu. Det förväntas komma en vitbok. Den finns på kommissionens dagordning den 30 maj, alltså samma dag som Epscorådet äger rum. Det har också varit så att WHO:s Europaregion hade en konferens kring det här där man antog en charter on obesity i november förra året.

I rådsslutsatserna uppmanas medlemsstaterna till aktiviteter. I Sverige har vi påbörjat det här i någon mån. Vi har haft en hearing, och det var ett samarbete mellan Socialdepartementet och Jordbruksdepartementet, där vi kallade samman livsmedelsbranschen, livsmedelshandeln, forskarvärlden, myndigheter och frivilligorganisationer för att hämta in så mycket idéer som möjligt för ett fortsatt arbete. Det är det vi hittills har påbörjat i Sverige.

Anf.  83  JOHAN LINANDER (c):

Jag är också oroad över övervikten – min och andras. Men har regeringen diskuterat om det här verkligen är en fråga som ska upp på EU-nivå, eller om den faktiskt ska förbli en nationell fråga?

Anf.  84  Statsrådet MARIA LARSSON (kd):

Det är som sagt var inte någon lagstiftning det handlar om på det här området, utan det är en uppmaning till aktivitet i medlemsstaterna, naturligtvis med möjlighet att ta hjälp av goda idéer från varandra. Man ser att vi har ett gemensamt problem och att det händer saker väldigt fort. Jag tror att det är det som har gjort att den här frågan har lyfts upp så mycket på agendan. Många länder har en galopperande utmaning framför sig.

Den svenska kurvan går långsamt uppåt och har gjort så under en rad av år. I dag räknar man med att vart femte svenskt barn är överviktigt, och så såg det inte ut om vi går 20 år tillbaka i tiden. Det är ännu mer dramatiskt i många andra europeiska länder. Utifrån det har man sett behovet av att ta hjälp av varandra utan att för den skull lägga på någon tvingande lagstiftning.

Det ligger ett mervärde i att ha tillgång till jämförande statistik mellan medlemsstaterna och att så att säga ha en återkoppling där man kan dra slutsatser utifrån vad som är effektiva metoder för att arbeta med den här problematiken.

Anf.  85  DÉSIRÉE PETHRUS ENGSTRÖM (kd):

Man kan alltid diskutera hur mycket EU ska syssla med, men om man tittar på EU i perspektivet av en ekonomisk enhet ser man att sjukvårdskostnader och hälsovårdskostnader naturligtvis är av stor vikt för alla medlemsländerna för att vi ska ha en ekonomi som är konkurrenskraftig jämfört med den övriga världen.

Jag tycker att det är viktigt att lyfta fram de fördelar Sverige har med avdragsmöjligheterna för förebyggande arbete på företagen. Det är ju något som är bra att lyfta fram med de andra länderna.

Anf.  86  ORDFÖRANDEN:

Jag ber er som sagt att hålla er till punkten, det vill säga slutsatser angående just detta och ingenting annat.

Anf.  87  ELINA LINNA (v):

Jag undrar om ministern tar hänsyn till de erfarenheter och de dokument som har antagits inom ramen för Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet, som har arbetat mycket med de här frågorna och till exempel lyft upp det här med barn och ungdomar, eftersom våra matvanor och motionsvanor grundläggs redan i barndomen. Det har man jobbat väldigt mycket med i både Nordiska ministerrådet och Nordiska rådet.

Anf.  88  Statsrådet MARIA LARSSON (kd):

Det är självklart så att all den kunskap som vi har samlat på oss, i det nordiska samarbetet och på nationell nivå, tas till vara i det här arbetet, det arbete som vi nu naturligtvis ska göra på hemmaplan. Det är ju uppmaningen i rådsslutsatserna: Gå hem och gör någonting nu!

Det är utmaningar framåt.

Det är också en uppmaning till samtliga medlemsländer att genomföra någon typ av åtgärd och att också ta hjälp av varandras erfarenheter i nästa skede.

Vi ska använda all den kunskap som vi har till förfogande, också det som har kommit fram inom Nordiska ministerrådets arbete.

Anf.  89  ORDFÖRANDEN:

Jag finner sammanfattningsvis att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende.

Punkt 17 handlar om bekämpning av hiv/aids. Frågan var uppe i EU-nämnden förra året vid den här tiden. Rådet ska ha en riktlinjedebatt och anta slutsatser.

Anf.  90  Statsrådet MARIA LARSSON (kd):

Tanken är att vi ska anta slutsatser om hiv/aids, och de baseras som sagt var på den deklaration som antogs i mars i Bremen.

I slutsatserna lyfts fram följande: Den allvarliga smittosituationen i EU:s grannländer, vikten av samarbete mellan alla nivåer i samhället och särskilt då med företrädare för det civila samhället, problematiken kring tillgång till bromsmediciner i hela EU, vikten av fortsatt forskning samt sambandet mellan sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter å ena sidan och arbetet mot hiv/aids och å andra sidan. Den senare punkten har särskilt Sverige spelat en aktiv roll för att tillföra.

Med anledning av detta kommer rådet att anta slutsatser, och det kommer också att vara en offentlig diskussion i det här sammanhanget. Man har skickat ut två frågeställningar i förväg som man vill att vi ska diskutera. Den ena handlar om det förebyggande arbetet med hur man ska inkludera det civila samhället i det arbetet. Den andra frågan handlar om hur vi ska motverka bristen på tillgång till läkemedel mot hivinfektionen.

Slutsatserna är, som sagt var, färdigförhandlade. Sverige har fått gehör för sina synpunkter, så vi är i stort sett nöjda med det som finns i slutsatserna. Det motsvarar det som vi har försökt tillföra, så vi känner oss tillfreds med det.

I samband med att Bremenkonferensen hölls var jag en av få ministrar som hade möjlighet att hålla ett tal där nere, och jag klargjorde då Sveriges ståndpunkter, men det kan naturligtvis också i samband med det här krävas inlägg.

Vi kan från svensk sida naturligtvis peka på vårt samarbete med frivilligorganisationerna. Vi kan peka på vårt nationella råd för samordning av insatserna mot hiv/aids som finns under Socialstyrelsen. Vi kan peka på den årliga överenskommelse som vi gör varje år mellan regeringen och SKL när det gäller möjligheten för asylsökande att få tillgång till läkemedel och vård. Det förbereds för övrigt lagstiftning på den punkten i Regeringskansliet just nu. Uppgörelsen med SKL omfattar även hiv­smittade barn.

Sverige deltar naturligtvis i kommissionens arbetsgrupp, och det gör vi via Socialstyrelsen. Där diskuterar man mycket om informationskampanjer just nu. Man ska ha någon form av massmedial kampanj. Det inrättades också 2005 ett läkemedelsforum där Sverige självklart deltar. Där sker ett erfarenhetsutbyte om läkemedelssubvention, om hur informationssituationen ser ut och om tillgången på läkemedel. Det kommer att vara ett högnivåmöte om det här den 26 juni i år.

På det här området saknas ju gemenskapslagstiftning, både om prissättning och om subventioner. Det här området betraktas som en nationell angelägenhet.

Anf.  91  ULF HOLM (mp):

När det gäller noten från ordförandeskapet om de här två frågorna fick jag inte riktigt klart för mig vad Sverige har svarat, så att säga. För att inte dra ut på tiden här: Kan inte ni skicka över till EU-nämndens ledamöter sedan vad Sverige har svarat? Det är ju rätt intressant.

Jag har fortfarande inte fått svar på frågan: Vad tycker ministern att EU ska göra? Är det någon stor kondomkampanj som ska sättas i gång, eller vad ska man göra åt sådana saker?

Priserna på bromsmedicin är en väldigt intressant fråga, men det är en minst lika stor fråga globalt. Jag vet att många länder liksom Sverige har stött att få ned priserna ordentligt. Det skulle vi behöva ha svar på, men vi ska kanske inte ha en jättelång diskussion om det här. Men jag ser, som sagt, gärna ett överskick av det underlaget.

Sedan sade ministern att vi från Sveriges sida i stort sett var nöjda med slutsatsen. Då är frågan: Vad är det egentligen som fattas? Vi kan också ha synpunkter på hur man driver denna fråga i Sverige, men det ska vi inte ta upp den här gången, utan nu handlar det om EU-perspek­tivet.

Anf.  92  HILLEVI LARSSON (s):

Det är viktigt att man trycker på om detta med de angränsande länderna. Det här är ju ett gränsöverskridande problem. Det räcker inte att man inom EU tar tag i detta. Carl Bildt var nyligen här i EU-nämnden och talade om en konferens som EU skulle ha med Ryssland, där den här frågan inte ens kom upp på dagordningen. Det fanns i och för sig andra viktiga frågor, men just denna fråga lyste med sin frånvaro. Detta är ett jättestort problem i Ryssland, och det drabbar naturligtvis EU.

Jag vill att vi verkligen betonar det här med Ryssland. Eftersom vi missade chansen på toppmötet måste vi ta tag i den framöver. Det enda vi hittills är med i på detta område är WHO, och jag tycker att EU självt borde ha ett arbete med Ryssland. Jag vill betona detta.

Anf.  93  Statsrådet MARIA LARSSON (kd):

När det gäller Ulf Holms fråga om att få ta del av något skriftligt material är saken den att något sådant inte finns. Det ska ske en muntlig diskussion i samband med att ministerrådet träffas. Det finns två frågor som man har sänt ut i förväg och som man vill att vi ska svara upp mot i den diskussionen. Det kommer vi att göra i muntlig form.

Det man ville ta reda på är hur vi jobbar på nationell nivå med att inkludera det civila samhället i det förebyggande arbetet. Där har vi goda exempel att lyfta fram från vårt land. Vi samarbetar mycket med frivilligorganisationerna på den här punkten. Det ska vi naturligtvis framhålla.

Den andra frågan handlade om hur vi ska motverka bristen på läkemedel. Där kan man nog vänta sig att en del av de nya medlemsländerna tycker att det ska finnas någon form av gemensam finansiering eller gemensamt ansvar, vilket naturligtvis inte är rimligt utifrån en svensk synpunkt, eftersom det i det här skedet inte finns någon gemenskapslagstiftning i den här frågan. Det är möjligt att det kan bli en sådan diskussion, men den är i så fall i sin verkliga linda.

Jag ska instämma i att det är viktigt att vi tar upp problematiken med angränsande länders alarmerande stora hivspridning just nu. Det är därför detta finns med som en av punkterna. Det betraktas som en gemensam angelägenhet.

Anf.  94  ORDFÖRANDEN:

Jag finner sammanfattningsvis att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende.

Punkt 19 handlar om förslag till rådets rekommendationer om förebyggande av skador med mera. Det är en beslutspunkt, underlag finns utsänt. Vill statsrådet tillägga något?

Anf.  95  Statsrådet MARIA LARSSON (kd):

I juni förra året presenterade kommissionen ett meddelande om skadeprevention. Det handlade om att förebygga olycksfall och skador. Man talar om sju prioriterade områden där man ska titta på detta: barn och unga, äldre, trafiken, våld, idrott, produkter och självskador. Bakgrunden är naturligtvis att det är många som dör eller får skador som ger men för livet.

Rådsrekommendationerna förväntas bli antagna utan någon som helst diskussion. Det har varit mycket stor enighet under hela processens gång. Det som är bra med detta är att man kommer att samordna jämförbar information om skador. Det tjänar två syften: Dels ökar det vår kunskap om Sveriges situation i EU, dels ger det kunskap över tid som kan ge oss underlag för att utveckla nationella policyer.

Sverige har framgångsrikt arbetat för att få in kopplingen kring alkohol och våldsskador, inte minst våld mot kvinnor. Vi har arbetat in det i dokumentet. De åtgärder som nu föreslås i dokumentet finns till stor del redan i Sverige. På det sättet kan man säga att detta inte kommer att beröra oss så mycket.

Detta väntas som sagt antas utan diskussion. Vi får tillgång till ett ganska bra statistiskt underlag. För vår egen del menar vi att statistikinhämtandet inte bör medföra några merkostnader för Sveriges del, utan det kan rymmas inom ramen för det som Socialstyrelsen har avsatt för IDB-systemet, det som tidigare hette Elas. De 3 miljoner som finns avsatta för det kan inkludera också detta.

Anf.  96  CARINA OHLSSON (s):

Jag har en liten kommentar. Jag tycker att det är bra att man har fått med våld mot kvinnor. Men jag undrar om det också gäller våld mot barn. Alla är ju inte överens om det som sägs om barnaga i den lagstiftning som vi har. I Sverige har vi också en ståndpunkt som innebär att barn som bevittnar våld är utsatta för våld. Det är viktigt att lyfta fram och diskutera den frågan, för där har vi olika synsätt. Har barnens situation varit uppe till diskussion, och finns det möjlighet att föra in detta?

Anf.  97  Statsrådet MARIA LARSSON (kd):

Våld mot barn inkluderas naturligtvis i våldsbegreppet. Här utgår man från de skador som identifieras när man till exempel söker sjukvård. Naturligtvis inkluderas även skador på barn.

Rådsslutsatserna väntas bli antagna utan diskussion. Det finns i det här skedet egentligen inte möjlighet att förtydliga eller tillför något mer. Jag tror att det vore dumt att öppna för den typen av diskussion.

Våld mot barn inkluderas i våldsbegreppet och skador förorsakade av våld. Det är självklart.

Anf.  98  CARINA OHLSSON (s):

Vi har ju olika definitioner där. Barnaga betraktas inte av alla som våld. Det finns skillnader när det gäller själva definitionen av vad som är våld. Det samma gäller barn som bevittnar våld. Det är definitivt inte alla som ser det som våld.

Även om man säger att våld mot barn finns med, så menar inte vi samma sak när man pratar om det. Det är min synpunkt.

Anf.  99  ULF HOLM (mp):

Innehållet i sig är bra, framför allt betoningen, till exempel det som togs upp om våld i hemmet mot barn och kvinnor. Men jag skulle vilja fråga vad detta innebär för mervärde för EU. Här hänvisas till nationella program och nationella beslut, som handlar om skola, hälsa och sjukhus och så vidare. Vad är mervärdet för EU i den här frågan?

Regeringen skriver själv att rekommendationerna ger ett stöd till en utveckling av ett EU-omfattande samarbete. Är det nödvändigt på detta område?

Anf.  100  Statsrådet MARIA LARSSON (kd):

Den aspekt som Carina Ohlsson tar upp är jätteviktig. Naturligtvis sätter vi inte någon slutpunkt i och med det som sker på ministerrådsmötet nu. Det här handlar om ett fortsatt arbete och ett fortsatt utbyte. Det är en aspekt som är synnerligen viktig att tillföra i det fortsatta arbetet, och det är kanske en av de saker som kan ge ett mervärde till den europeiska debatten. Här vet vi att det finns olika syn i olika länder. Olika kulturer betraktar detta i olika perspektiv. Det är naturligtvis en av de aspekter som jag tycker att det är viktigt att Sverige tillför i det fortsatta arbetet, både till de experter som ska jobba med frågan och på ministerrådsmötesnivå.

Mervärdet är en ökad kunskap om hur situationen i olika europeiska länder ser ut. Men det är också en kunskap om hur vi arbetar för att minska antalet skador. Precis som på många andra områden som gäller hälsa får vi hjälp av varandras goda exempel. Det är ju inte säkert att vi är världsbäst på allt i vårt eget land. Vi har skäl att inom ramen för samarbetet ta hjälp av varandra och ta spjärn i varandras förslag för att komma vidare framåt. Dessutom får vi ett gemensamt sätt att inhämta statistik på, vilket är värdefullt. Då blir siffrorna från olika länder jämförbara.

Anf.  101  ORDFÖRANDEN:

Då kan vi sammanfatta punkt 19. Jag konstaterar att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende.

Den sista Maria Larsson-frågan är punkt 20. Jag vill först inskärpa att detta är en diskussionspunkt. Det är kända frågor med kända positioner, som dessutom är föremål för ett yttrande som redan har antagits och sänts ut från socialutskottet.

Är det därutöver något som statsrådet vill anföra är hon naturligtvis välkommen att göra det nu. Jag noterar att många räcker upp handen och begär ordet.

Anf.  102  Statsrådet MARIA LARSSON (kd):

Det är nog bäst att jag inleder med tanke på alla händer som räcktes upp.

Tobaksområdet har EU jobbat länge med. Det första tobaksdirektivet kom redan 1989, och sedan kom ett nytt 1991. Sedan slogs de ihop 2001. Man har hela tiden lagt till saker. I dagsläget handlar det om märkning, innehåll, varningstexter, försäljning, marknadsföring och gränsöverskridande reklam.

Den grönbok som är utgångspunkten för den samrådsprocess som nu är på gång skickade kommissionen ut i januari. Nu får också ministerrådet chansen att diskutera den. Den handlar om passiv rökning. Det handlar om hur och på vilken nivå man lämpligtvis kan sätta in åtgärder och om vad som är lämpliga åtgärder. Man lyfter fram olika rökfrihetsinitiativ, bedömer deras räckvidd och ställer upp olika tänkbara policyalternativ.

Sverige har gjort ett ganska omfattande remissarbete. Den har varit ute hos 47 remissinstanser, och merparten av dem har kommit in med ett svar. Grunden är att vi vet att rökning är farligt också för dem som exponerats för det. Det orsakar besvär, sjukdom och för tidig död.

På hälsoområdet handlar det mycket om att dra nytta av varandras exempel. Här var det intressant att redan när vi diskuterade alkoholstrategin kom en del in på hur mycket nytta man hade haft av varandras exempel när det gäller rökförbudet på krogen, som ju verkligen innebär exponering. Länder som till exempel Italien har infört det. Sverige har infört det, och många andra länder inom EU använder exempel och erfarenheter från våra länder för att visa upp framgångsrika exempel i den inhemska, nationella, debatten.

Vår utgångspunkt är att det är positivt att man tar upp rökningen, också den passiva. Vi vill inte ha en bindande lagstiftning på EU-nivå. Vi menar att besluten om hur man ska gå till väga måste fattas på nationell nivå. Vi tycker naturligtvis att alla rökfrihetsinitiativ som finns ska vara med som alternativ till rökning. Då är vi förstås delvis inne på snusfrågan, som det kan tänkas bli en diskussion om även här. Den vetenskapliga kommittén sitter just nu nere i EU och tittar på snusets farlighet. Det tycker vi är bra. Det är bra om EU också bistår med kunskap. Vi ser hur svårt det kan vara med kunskap. Ni kanske såg rubrikerna i DN kontra Sydsvenskan förra veckan.

Ministrarna förväntas svara på vilken typ av åtgärder vi anser mest lämpliga och på vilken nivå de ska genomföras.

Anf.  103  ORDFÖRANDEN:

Jag vill inskärpa, särskilt med tanke på den nya riksdagsordningen, att det finns ett yttrande från socialutskottet. Det kommer också att finnas i protokollet. Man behöver inte igen markera vad man tycker partipolitiskt. Det är faktiskt inte meningen, och dessutom tar det tid.

Nya frågor angående det statsrådet nu har sagt kan ställas.

Anf.  104  MARINA PETTERSSON (s):

Det är en sådan fråga jag har. Min fråga till statsrådet är: Stöder EU fortfarande tobaksodlingar? Om man gör det, borde då inte Maria Larsson i diskussionen om grönboken för ett rökfritt Europa ta upp att stöd till tobaksodling är kontraproduktivt?

Anf.  105  ELINA LINNA (v):

Jag tar upp samma ämne. Min fråga tog jag upp i debatten, och Maria Larsson hade inte möjlighet att vara med där. Min fråga är: Tänker regeringen i budgetförhandlingarna ta upp frågan om att avskaffa stödet till tobaksodlingar?

Anf.  106  MIKAEL CEDERBRATT (m):

Fru ordförande! Jag vill börja med att säga att det är väldigt viktigt att den här frågan drivs framgångsrikt. Samtidigt som EU-samarbetet fördjupas måste man hela tiden göra en värdering om man ska engagera sig på Europanivå på just det här området. Jag tycker att den här frågan på sätt och vis balanserar på gränsen.

Därför skulle jag vilja ha en kommentar mot bakgrund av det faktum att Frankrike, som väl är den enda som i dagsläget har svarat kommissionen, inte tycker att de här frågorna berör Frankrike av det skälet att man har antagit nationell lagstiftning. Vad innebär Frankrikes svar för möjligheten att grönboken ska kunna bli framgångsrik?

Anf.  107  Statsrådet MARIA LARSSON (kd):

När det gäller stödet till tobaksodling är det, som sagt var, en fråga som inte hanteras specifikt av Epscorådet, utan det är jordbruksminister Eskil Erlandsson som har att ta sig an den frågan. Det förhindrar naturligtvis inte att man i diskussionen eller debatten kan omnämna detta som ett kontraproduktivt exempel på stöd som motverkar folkhälsan. Det är inget som förhindrar att man gör det. Men vi hanterar ju inte, som sagt var, jordbruksstöden primärt inom Epscorådets ram.

Till Mikael Cederbratt: Tyvärr har jag inte sett det franska svaret, så jag kan dessvärre inte yttra mig om det.

Anf.  108  MIKAEL CEDERBRATT (m):

När vi i utskottet tar upp den frågan gäller det just att Frankrike har svarat att de tycker att de inte berörs av de frågorna eftersom de har en nationell lagstiftning. Det kan jag se som ett problem, att ett stort EU-land gör den markeringen när man ska påbörja arbetet på en grönbok.

Anf.  109  ULF HOLM (mp):

Stöd till tobaksodling sker fortfarande, men vi kan väl fråga Eskil sedan om den avvecklingsplan som finns. Det finns ett stöd, tror jag, för att man ska avveckla det, även om vi i Miljöpartiet inte tycker att det är tillräckligt snabbt påtänkt. Det beslutades förra mandatperioden.

Jag skulle dock vilja veta hur stor andel ministern tror att det är som tycker som den svenska regeringen, att vi inte behöver lagstiftning på detta område, hur fördelningen mellan länderna är och hur man kan tänka sig att gå vidare med den frågan.

Anf.  110  Statsrådet MARIA LARSSON (kd):

Man skulle nästan behöva ha en spåkula med sig här. Det är naturligtvis oerhört svårt, Ulf Holm, att veta exakt hur landet ligger. Utan att föregripa diskussionen och veta exakt vilka bekännelser som kommer att avges där känns det som att det finns ett väldigt starkt stöd för den här frågan i dagsläget. Den har bara ökat i styrka, precis som alkoholfrågan. I takt med att man har sett alltmer av rökningens skadeverkningar har man också blivit uppmärksam på att man aktivt måste bedriva ett preventivt arbete.

Det här handlar om passiv rökning, som sagt var, men även där har man identifierat en stor skaderisk, vilket gör att man ser att åtgärder behövs på ett konstruktivt sätt också för att förhindra att den som utsätts för rök utan att själv vara rökare blir skadad.

Hur fördelningen ser ut kan jag inte ha en uppfattning om i dagsläget, men jag ska återrapportera det när jag kommer tillbaka nästa gång.

Frankrikes svar: Jag kan inte säga mer om det. Det jag vet är att det finns väldigt mycket aktiviteter i Frankrike, trots det. Det kan vara intressant att höra vad de nu tillför debatten utifrån det här.

Anf.  111  ORDFÖRANDEN:

Tack så mycket för inspelen i denna diskussionspunkt. Det är nu säkert dags för oss att sammanfatta den, och jag konstaterar att det finns stöd för regeringens här redovisade upplägg inför de fortsatta förhandlingarna i denna fråga. Socialutskottets såvitt jag vet eniga yttrande skickas naturligtvis också med.

Detta om Maria Larssons beslutspunkter. Är det någon särskild övrig fråga som just Maria Larsson vill säga någonting om är hon välkommen att göra det.

Anf.  112  Statsrådet MARIA LARSSON (kd):

Jag avstår från detta om det inte finns några frågor på någon särskild punkt.

Anf.  113  ORDFÖRANDEN:

Det finner jag att det inte gör.

Då tackar vi statsrådet Larsson så mycket för i dag. Vi önskar lycka till på rådet.

3 §  Sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor (jämställdhets- och konsumentfrågor)

Arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin

Återrapport från ministerrådsmöte den 22 februari 2007

Återrapport från informellt ministermöte den 15 och 16 maj 2007

Information och samråd inför ministerrådsmöte den 30 och 31 maj 2007

Anf.  114  ORDFÖRANDEN:

Välkommen hit, statsrådet Littorin med medarbetare, däribland även några av statsrådet Sabunis!

Vi räknar med att Sven Otto Littorin är diversehandlare i Epscofrågor, alltså nu angående jämställdhets- och konsumentfrågor. Vi hoppas att respektive budbärare har kunnat kommunicera med varandra angående detta. Annars får vi improvisera.

Vi tar först punkt 2 på den gula agendan, jämställdhets- och konsumentfrågorna i Epscorådet. Där har vi först att eventuellt nämna någonting om de gångna rådsmötena den 22 februari och den 15–16 maj. Underlag är utsänt. Är det någonting särskilt som Epscoministern absolut vill ta upp är han välkommen att göra det nu.

Anf.  115  Arbetsmarknadsminister SVEN OTTO LITTORIN (m):

Jag kan säga så här, fru ordförande, om det är okej: Jag fick precis de här punkterna av Nyamko Sabuni innan hon var tvungen att ge sig i väg, och möjligen ska jag läsa upp de punkterna. Eller är detta utsänt så att vi kan nöja oss med det?

Anf.  116  ORDFÖRANDEN:

Återrapporter är utsända. Från de informella ministerrådsmötena kan det ibland finnas någonting att säga.

Anf.  117  Arbetsmarknadsminister SVEN OTTO LITTORIN (m):

Då räcker det kanske.

Anf.  118  ORDFÖRANDEN:

Vi lägger rapporterna till handlingarna och tackar så mycket för informationen vad gäller dem.

Vi går in på information och samråd inför rådsmötet i jämställdhets- och konsumentfrågorna. Därefter backar vi tillbaka och tar de äkta Littorinfrågorna. Vi tar punkterna 11 och 13. Vi börjar med 11, genomförandet av handlingsplanen från Peking, antagande av slutsatser. Det är alltså en beslutspunkt. Frågan har tidigare varit i nämnden i november. Underlag är utsänt.

Är det något statsrådet vill tillägga?

Anf.  119  Arbetsmarknadsminister SVEN OTTO LITTORIN (m):

Fru ordförande! På dagordningen finns ett förslag till slutsatser om genomförande av Pekingplattformen som antogs under FN:s fjärde kvinnokonferens 1995. Tysklands ordförandeskap har utarbetat en rapport om förhållandena i medlemsstaterna samt utarbetat förslag till indikatorer för att följa upp utvecklingen inom det kritiska området utbildning och yrkesutbildning av kvinnor. De föreslagna indikatorerna rör andelen kvinnor och män med akademisk examen inom matematik, naturvetenskap och teknik, sysselsättningsgraden bland kvinnor och män med akademisk utbildning samt andelen kvinnor och män inom forskningen och inom universitet och högskolor.

Sverige välkomnar rapporten och indikatorerna. Enigheten mellan medlemsstaterna har varit stor kring valet av indikatorer, och det förväntas därmed ingen diskussion i rådet vid denna dagordningspunkt.

Anf.  120  ULF HOLM (mp):

Jag har inte hittat någon bilaga till den här punkten, så jag har lite svårt att uttala mig om slutsatserna är bra eller dåliga. Men utifrån det som är utskickat, alltså regeringens sammanfattning av frågorna på s. 5, är det ganska mycket inte minst för Sverige inom utbildnings- och yrkesfrågorna. Bland annat är andelen kvinnor på högre tjänster i forskarvärlden fortfarande väldigt låg. Men det ser jag mer som en nationell fråga att ta tag i och som jag tycker att EU egentligen inte ska syssla med.

Jag vet inte om det står något sådant i slutsatserna som jag ska kritisera.

Anf.  121  ORDFÖRANDEN:

Det är en fråga vi ska ställa till statsrådet eller någon berörd medarbetare. Det är mycket riktigt så att vi inte har fått några utsända förslag till slutsatser. Är det någon som vill kommentera detta?

Anf.  122  Ämnesrådet BIRGITTA ÅSESKOG:

Förslaget till slutsatser ligger med i rådshandlingarna, så det måste vara ett misstag att det inte har blivit utsänt. Vi ska genast se till att det blir utsänt.

Det är de tre indikatorer som statsrådet Littorin nämnde. Det handlar om andelen kvinnor och män med akademisk examen i matematik, naturvetenskap och teknik, sysselsättningsgraden bland kvinnor och män med akademisk utbildning samt andelen kvinnor och män inom forskning och inom universitet och högskolor.

Den rapport som har tagits fram visar att Sverige ligger över medel när det gäller alla de här indikatorerna. Men vi ligger lågt när det gäller andelen kvinnor och män med akademisk examen inom matematik, naturkunskap och teknik. Det finns många länder som har bättre resultat på det området till exempel. Som nämndes finns det mycket att göra på det här området.

Anf.  123  ORDFÖRANDEN:

Då föreslår jag att vi gör så här. Det är inte förrän den 30–31 maj som det här ska tas på rådet, och dit är det med EU-nämndsmått mätt oceaner av tid. Jag skulle vilja be departementet att utsända det här till exempel via mejl, så får vi samråda den vägen i så fall, om det är okej även med v och mp. Därmed lämnar vi den dagordningspunkten för i dag.

Då är det punkt 13, Utkast till resolution om strategi för konsumentpolitiken. Det är däremot utsänt. Där har det också varit saksamråd i civilutskottet, och därför heter vänsterpartisten nu Egon Frid, som är ledamot där. I civilutskottet den 17 april fanns det majoritet för regeringens ståndpunkt, och det antecknades motiveringar, särskilda yttranden, från s, v och mp. Även i det fallet ska vi alltså respektera riksdagsordningen och inte upprepa sådant som redan ligger med i handlingarna från saksamrådet i civilutskottet, utan hålla oss till det som eventuellt är nytt sedan dess.

Anf.  124  Arbetsmarknadsminister SVEN OTTO LITTORIN (m):

Fru ordförande! Jag återkommer till strategin om EU:s konsumentpolitik för perioden 2007–2013. Den här punkten togs upp med EU-nämn­den förra veckan inför att frågan var uppe på konkurrenskraftsrådet för information och möjlighet att lämna synpunkter.

Bakgrunden är att kommissionen presenterat ett meddelande om en konsumentpolitisk strategi där kommissionen beskriver sin syn på vilka mål och åtgärder som bör prioriteras. Nu handlar det om ett utkast till en rådsresolution om strategin med förslag till ställningstaganden från rådets sida.

Bakgrunden till att frågan kommer upp i två rådskonstellationer är att konkurrenskraftsrådet i praktiken blivit det råd som hanterar konsumentfrågorna men att det tyska ordförandeskapet valt att sätta upp antagandet av rådsresolutionen på dagordningar för Epscorådet.

I rådsresolutionen framhålls bland annat att konsumentpolitiken spelar en viktig roll för utformandet av den inre marknaden och att välinformerade konsumenter som känner förtroende för sina rättigheter utgör en drivkraft för ekonomisk framgång. Rådsresolutionen ger stöd till de huvudmål kommissionen har satt upp som handlar om att stärka konsumenternas ställning i EU, att uppnå högre välfärd för konsumenterna i EU och att effektivt skydda konsumenterna mot allvarliga risker och faror.

Vi anser att Sverige kan ställa sig bakom rådsresolutionen. Vi ser bland annat positivt på att det finns ett tydligt fokus på kunskapsutveckling, en förbättrad konsumentskyddslagstiftning, ett effektivt samarbete om tillsyn, hjälp till konsumenter vid gränsöverskridande handel, stöd till konsumentrepresentation i standardiseringen och stöd till konsumentorganisationerna på europeisk nivå. Det är också bra att det betonas att konsumenternas intresse ska tas till vara inom andra politikområden.

Anf.  125  EGON FRID (v):

Som sades hade vi saksamråd i civilutskottet den 17 april. Vi har under hela hösten, vintern och våren haft ambitionen att få diskutera konsumentpolitik med statsrådet Nyamko Sabuni, men det har vi inte fått. Jag tänkte att jag nu måste ta chansen att komma hit till EU-nämnden och göra det, och så kunde inte statsrådet Sabuni närvara och diskutera konsumentpolitiken.

Jag vill ändå framföra att vi fortsätter att stå för en avvikande mening i samband med saksamrådet. Om det behöver bli en avvikande mening här står vi fast vid den också.

Jag vill ändå fråga statsrådet Littorin om ambitionen med strategin är att den ska bli lag eller om det ska vara en strategi med råd till medlemsländerna för att stärka konsumenternas intressen.

Den andra frågan gäller punkt 17 i strategin, en fråga som vi inte har uppmärksammat så mycket förut. Där står det ”fortsätta att skydda konsumenternas intressen när det gäller tjänster av allmänt intresse och på lämpligt sätt stärka konsumenternas rättigheter”. Hur definierar statsrådet ”tjänster av allmänt intresse”?

Anf.  126  ORDFÖRANDEN:

Det är alldeles riktigt så att eventuella avvikande meningar i detta beslutssamråd bör anmälas, gärna under debatten, så att det blir tydligt även för mig.

Anf.  127  HILLEVI LARSSON (s):

Även vi vidhåller vår avvikande mening, för vi är inte säkra på att regeringens konsumentpolitik är densamma som den vi står för. Därmed känner vi en osäkerhet om att ha den förhandlingspositionen i förhandlingarna med de andra länderna.

Vi är också benhårda med att inte släppa på ångerrätten och andra klassiska konsumentfrågor i Sverige. Vi är inte säkra på att regeringen fullt ut, kanske inte just i den frågan men allmänt, går tillräckligt långt.

Däremot har vi inget principiellt emot en harmonisering om det sker på en väldigt hög konsumentskyddsnivå. Vi tror att det kan vara bra både för Sverige och för hela EU, men vi är inte säkra på att regeringen når ända fram i förhandlingarna.

Anf.  128  ULF HOLM (mp):

Även vi från Miljöpartiet kommer att stå fast vid vår avvikande mening. Till skillnad från andra partier tycker vi inte att det ska vara full harmonisering på detta område utan att det måste vara upp till varje medlemsstat att kunna ha en hårdare lagstiftning för ett stärkt konsumentskydd än den EU lägger fram.

Däremot kan vi förstå hela principen med att det kan behövas ett starkt konsumentskydd på EU-nivå när man har släppt reglerna för företagens öppna marknad fria. Då måste också konsumentskyddet vara på samma nivå. Men vi vill medverka till att enskilda länder kan ha strängare lagstiftning än den EU ska anta. Jag är inte helt övertygad om att det blir ett högt konsumentskydd.

När jag ser det som är utskickat blir jag lite förvirrad, fru ordförande. Det står att det slutliga dokumentet inför rådsmötet ännu inte har kommit. Men det finns en bilaga med just rådets slutsatser. Frågan är om det är en gammal eller en ny version. Jag vet inte. Vi har inte heller, såvitt jag kan se, sett EU-parlamentets uppfattning. Det här är ju samråd mellan EU-parlamentet och ministerrådet. Det kan vara väldigt intressant att se vilka synpunkter som kommer därifrån. Men det blir väl en fortsatt debatt om det längre fram.

Anf.  129  ORDFÖRANDEN:

Frågan om eventuella ytterligare versioner ställer jag till statsrådet eller medarbetare, men först efter att Christina Axelsson också har fått ställa sin fråga.

Anf.  130  CHRISTINA AXELSSON (s):

Jag tar mig friheten att göra det, eftersom den faktapromemoria som vi har fått är av senare datum än civilutskottets protokoll. Den ståndpunkt som står är att Sverige kan ställa sig bakom detta. Jag tycker att det är väldigt vagt. Betyder ”kan ställa sig bakom” att man också kan välja att inte ställa sig bakom detta? Det är väldigt vagt formulerat.

Annars tycker jag att det är bra att det här har kommit till, för vi pratar så mycket om de fyra F:en i EU-sammanhang: fri rörlighet för människor, varor, kapital och tjänster. Nu är det dags att börja prata om de tre K:na: kunskap, konsumentmakt och kommunikation. Det här är ett viktigt dokument i det sammanhanget, och därför tycker jag att regeringens ståndpunkt här är väldigt vag och undrar vad som döljer sig bakom ordet ”kan”.

Anf.  131  Arbetsmarknadsminister SVEN OTTO LITTORIN (m):

Jag får nästan be medarbetarna från departementet att svara på detta, om det är okej.

Anf.  132  Kanslirådet SOPHIE NORDSTRÖM:

Jag arbetar på Konsumentenheten vid Integrations- och jämställdhetsdepartementet.

Jag tar först frågan om dokumentet. Det vi skickade ut var det dokument som gick till Coreper. I går kom det slutliga dokumentet. Jag hade kontakt med kansliet. Det är exakt samma version. Det var bara att vi inte hade dokumentnumret, alltså det med försättsbladet.

Jag ska se i vilken ordning jag ska ta detta.

Jag fortsätter med frågan om vad det här har för status. Det är riktigt att det är ett politiskt ställningstagande från rådet hur man ser på den här strategin från kommissionens sida. Det vänder sig både till medlemsstaterna och till kommissionen. Sedan får vi hantera de olika förslagen. Flera åtgärder löper redan, men om det skulle komma lagförslag och så vidare kommer det att hanteras i vederbörlig ordning.

Vad gäller frågan om tjänster av allmänt intresse kan jag nästan säga att vi undrar samma sak. Där väntar man på ett meddelande om frågan. Det som nämns i kommissionens strategi är bland annat energi och transport, men vad som avses här är naturligtvis något man kommer att hålla ögonen på.

Anf.  133  ORDFÖRANDEN:

Vi har säkert anledning att återkomma till både detta statsråd och Göran Hägglund i just den frågan.

Anf.  134  Kanslirådet SOPHIE NORDSTRÖM:

Jag har inte svarat på Christina Axelssons fråga. Det är kanske en olycklig formulering, för den inriktning som finns i resolutionen och strategin välkomnas. Jag vet att Nyamko Sabuni tycker att det är viktigt med utökad kunskapsutveckling på det här området, förbättrad konsumentskyddslagstiftning och effektivt samarbete om tillsyn bland annat. Så den välkomnas, kan man väl säga.

Anf.  135  CHRISTINA AXELSSON (s):

Jag bara undrade varför man skriver på det här sättet om det är så att man välkomnar den, i stället för att skriva att man kan anta den. Take it or leave it, men vi kan gå med på det här – det är så det låter.

Anf.  136  Kanslirådet SOPHIE NORDSTRÖM:

Det var kanske för att det var rådets text. Det är nog en olycklig formulering. Det får vi ta på oss.

Anf.  137  CHRISTINA AXELSSON (s):

Det är inte rådets text. Det här är ju regeringens text. Det är den som står. Det var regeringens ståndpunkt.

Anf.  138  Kanslirådet SOPHIE NORDSTRÖM:

Det förstår jag. Den välkomnar rådets slutsats till strategin som kom­missionen har presenterat. Men vi kan tänka på detta till en annan gång. Det lät kanske för passivt.

Anf.  139  ORDFÖRANDEN:

Är vi då klara med punkt 13 för i dag? Det är dags att sammanfatta den. Jag finner att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende och noterar avvikande meningar från s, v och mp. Detta om punkt 13. Det innebär att Sven Otto Littorin kan sluta uppträda som Nyamko Sabuni. Finns det några övriga Sabunifrågor?

Anf.  140  Kanslirådet SOPHIE NORDSTRÖM:

Det finns en kort informationspunkt under övrigt-frågorna. Det handlar om en konferens som det tyska ordförandeskapet anordnade i mars.

Anf.  141  ORDFÖRANDEN:

Vilken av dem?

Anf.  142  Kanslirådet SOPHIE NORDSTRÖM:

Det gäller punkt 21 e.

Vid den konferensen presenterade ordförandeskapet ett slags deklaration med principer som rör konsumenternas ställning i den digitala världen. Nu på rådsmötet kommer ordföranden att informera om den här konferensen och slå ett slag för de principer som tas upp där. Ordförandeskapet önskar gärna att de ska bli vägledande i det fortsatta arbetet på EU-nivå. De rör bland annat säkerhetsfrågor, rättigheter, användarvänlighet och tillgång till digital information.

Vi har från departementets sida deltagit i konferensen. I ståndpunkterna står det att vi välkomnar fortsatta diskussioner om de här frågorna. Men det som händer på rådsmötet är att de informerar och slår ett slag för de här principerna.

Anf.  143  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen under den punkten. Då är vi klara med Sabunifrågorna för i dag, om jag är rätt underrättad.

Anf.  144  DÉSIRÉE PETHRUS ENGSTRÖM (kd):

Under punkten 21 a v står det att Portugal kommer att ha en konferens om trafficking. Jag vet inte – den punkten kanske hör till Göran. Sedan står det på 21 d: Sociala aspekter på människohandel – information från den danska delegationen. Jag undrar om frågan om trafficking har varit uppe. Är det på Sabunis område den frågan kommer att komma upp i så fall? Är det hon som kommer att hantera den frågan? Har Sverige nu några ståndpunkter beträffande vad som ska upp på agendan när det gäller trafficking?

Anf.  145  ORDFÖRANDEN:

I den utsträckning det berör just nämnda statsråd får ni gärna svara på det nu. Annars kommer vi att ställa en fråga till statsrådet Littorin på slutet.

Anf.  146  Ämnesrådet BIRGITTA ÅSESKOG:

Jag arbetar på Jämställdhetsenheten vid Integrations- och jämställdhetsdepartementet.

Det var en fråga som Danmark tog upp spontant under förra Epscomötet, tror jag. Man hade ett non-paper om sociala aspekter på trafficking. Danmark återkommer väl vid det här Epscomötet, men det är inte statsrådet Sabunis fråga, utan detta togs upp under punkten om Daphneprogrammet. Det är Socialdepartementets fråga.

Anf.  147  ORDFÖRANDEN:

Med det får vi nästan lämna den frågan för det här statsrådet, eller hur, Désirée Pethrus Engström? Vi kan återkomma på slutet.

Anf.  148  DÉSIRÉE PETHRUS ENGSTRÖM (kd):

Det kanske till och med är Justitiedepartementets fråga.

Anf.  149  ORDFÖRANDEN:

Vi tar det på slutet om möjligt – annars vid kommande nämnder och ministrar.

Då är vi klara med Sabunifrågorna för i dag. Jag tackar de medarbetare som berörs av detta. Vi är klara med punkt 2 på den gula agendan.

4 §  Sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor (sysselsättning)

Arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin

Återrapport från ministerrådsmöte den 22 februari 2007

Information och samråd inför ministerrådsmöte den 30 och 31 maj 2007

Anf.  150  ORDFÖRANDEN:

Vi går vidare till punkt 4 på den gula agendan, där Sven Otto Littorin uppträder i egenskap av sig själv, det vill säga som arbetsmarknadsminister.

Han har först att backa tillbaka till frågan om ministerrådsmötet den 22 februari. Om det är någonting som han absolut vill tillägga där så får han göra det. Han måste inte. Nej, han skakar på huvudet.

Då tackar vi för informationen i den frågan och går in på information och samråd inför rådsmötet nästa vecka, som i statsrådets fall börjar med punkt 3, förslag till beslut om riktlinjer angående sysselsättningspolitik. Det är en fråga som har varit i nämnden så här års förra året. Underlag är utsänt.

Anf.  151  Arbetsmarknadsminister SVEN OTTO LITTORIN (m):

Fru ordförande! Det är skönt att vara sig själv för en liten stund.

Det här har blivit en A-punkt som nu kommer upp. Jag ska bara säga det också. Enligt fördraget ska ju rådet varje år anta sysselsättningsriktlinjer som medlemsstaterna ska beakta i sin sysselsättningspolitik. I samband med den revidering av Lissabonstrategin som skedde 2005 antog medlemsstaterna integrerade riktlinjer för tillväxt och sysselsättning för perioden 2005–2008. Det är alltså dessa riktlinjer som i år liksom i fjol är tänkta att ligga fast. Att riktlinjerna ligger fast även i år tycker jag är positivt, eftersom den kanske viktigaste delen av hela processen, uppföljningen, skulle försvåras om man varje år skulle ändra i riktlinjerna. Ingen diskussion kommer dock att äga rum på rådsmötet nästa vecka, då enighet redan föreligger, och dessutom har detta flyttats upp som A-punkt på dagordningen.

Anf.  152  ORDFÖRANDEN:

Att det är en A-punkt innebär att vi kanske kan hålla diskussionen kort, men att det likafullt är en beslutspunkt. Alla i nämnden ska veta om det.

Anf.  153  JOSEFIN BRINK (v):

Jag ska inte förlänga diskussionen i onödan, utan bara meddela att Vänsterpartiet har en avvikande mening angående Lissabonstrategin som vi vid flera tillfällen och i olika sammanhang har upprepat och nu vidhåller. Vi tycker inte att den blir bättre för att man behåller den framöver. Vi anmäler det.

Anf.  154  ORDFÖRANDEN:

Det är noterat. Är det någon mer som önskar yttra sig angående punkt 3? Jag finner inte så. Vi kan gå till beslut. Jag konstaterar sammanfattningsvis att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende och noterar en avvikande mening hos v.

Punkt 4, Aktivt åldrande, är också en beslutspunkt. Underlag är utsänt.

Anf.  155  Arbetsmarknadsminister SVEN OTTO LITTORIN (m):

Fru ordförande! På rådsmötet den 30 maj förväntas rådet ge sitt stöd till yttrandet om aktivt åldrande. Yttrandet, som har tagits fram av Sysselsättningskommittén och Kommittén för social trygghet, är ett förslag på hur hinder kan minskas och incitament ökas i syfte att främja de äldres deltagande på arbetsmarknaden. Frågan om hur medlemsstaterna kan möta de demografiska förändringarna genom att till exempel förmå fler att arbeta längre och därigenom nå Lissabonstrategins mål om en sysselsättningsgrad på 50 procent för äldre utgör kärnan i yttrandet. Bekämpande av diskriminering på grund av ålder, främjande av ett längre arbetsliv och väl fungerande äldreomsorg liksom behovet av att göra arbete mer lönsamt är några av de förslag till åtgärder som presenterades i yttrandet. Regeringen ställer sig bakom yttrandet och ingen diskussion väntas på rådsmötet.

Anf.  156  JOSEFIN BRINK (v):

Jag har ett par små frågor när det gäller de politiska budskapen. Det finns några formuleringar som jag tycker är ganska oroväckande och som jag gärna skulle höra hur ministern ser på. Det gäller bland annat att man säger att anpassningssvårigheter som orsakas av reglerna om anställningsskydd bör tas under övervägande, vilket också gäller praktiskt för lönesättning och utveckling av kostnader som inte är lönerelaterade. Jag undrar vad det kan tänkas vara för någonting. Handlar det här om att EU ska ge rekommendationer kring avreglering av anställningsskydd i den mån det påverkar äldre arbetstagare i arbetslivet? Det förefaller väldigt bekymmersamt i så fall.

Lite längre fram i dokumentet står det att man ska minska möjligheten att lämna arbetslivet tidigt, vilket också förefaller egendomligt. Handlar det om incitament, eller handlar det om någon typ av hinder för människor att lämna arbetslivet? Det är skrivningar som känns anmärkningsvärda. Är det så att EU ska lägga sig i detta?

Anf.  157  Arbetsmarknadsminister SVEN OTTO LITTORIN (m):

Fru ordförande! När det gäller den första frågan är min utgångspunkt, som jag har försökt redogöra för väldigt många gånger tidigare, att frågan om den svenska arbetsmarknadsmodellen och den svenska arbetsrätten ska och måste hanteras enligt svenska förhållanden. Den ska inte vara föremål för en ökad harmonisering eller i övrigt ändras i grunderna.

När det gäller den andra frågan utgår jag naturligtvis från att det är incitamenten som ska stärkas, precis som Josefin Brink säger. Jag kan hålla med om att den formuleringen låter som att det skulle vara det omvända som gällde. Men det måste handla om incitamenten för att se till att försöka förmå äldre personer att stanna kvar lite längre. Det handlar väl både om ekonomiska incitament och om saker som arbetsmiljö och arbetshälsa.

Anf.  158  SUSANNE EBERSTEIN (s):

Jag vill ta upp en sak som jag tycker att statsrådet kanske ska påpeka eller arbeta lite för. ”Aktivt åldrande” låter som att vi ska påskynda åldrandet hos befolkningen. Vi som har ett åldrande pågående väldigt nära inpå oss är mer för ett passivt åldrande. Så det här språkbruket kanske man kan fundera lite grann över.

Anf.  159  ORDFÖRANDEN:

Vi är väl alla mer eller mindre åldrande.

Anf.  160  Arbetsmarknadsminister SVEN OTTO LITTORIN (m):

Det är väl ungefär som Carl Bildt sade en gång: Ung ålder är ett övergående problem. Det är helt sant. Det märker somliga av oss. Jag håller helt med. Tyskarna har ju valt att prata väldigt mycket inför den här diskussionen. Det är ett av skälen till att man har lyft fram den här diskussionen om silverekonomi. Det är ju också ett ord som möjligen kan få andra associationer och verka lite märkligt. Så jag håller helt med. Det är inte bara viktigt att man försöker använda ord som låter roligt, utan också att vi vet vad de innebär.

Anf.  161  ORDFÖRANDEN:

Är vi då klara med diskussionen vid punkt 4? Jag finner så. Då finner jag sammanfattningsvis att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende.

Så har vi en till spetsfundig formulering på punkt 5: ”Bra arbete”, utkast till resolution, det vill säga beslutspunkt. Underlag är utsänt.

Anf.  162  Arbetsmarknadsminister SVEN OTTO LITTORIN (m):

Fru ordförande! I februari i år presenterade kommissionen en ny arbetsmiljöstrategi för åren 2007–2012. Med anledning av denna har medlemsstaterna utarbetat rådsslutsatser som ska antas i form av en resolution vid det kommande ministerrådsmötet. Resolutionsförslaget återspeglar de väsentliga delarna i kommissionens strategi och utgör en bra grund för det fortsatta gemensamma arbetet på arbetsmiljöområdet.

Regeringen har i huvudsak prioriterat tre frågor. Den första har varit att varje medlemsstat ska kunna utforma sina åtgärder på arbetsmiljöområdet efter sina nationella utgångspunkter och behov i så stor utsträckning som möjligt. Den andra har varit att gemenskapens strategi ska fokusera lika mycket på arbetsrelaterade sjukdomar som på olyckor. Den tredje frågan för oss har varit att få starkare skrivningar om det systematiska arbetsmiljöarbetet. Vi har under de diskussioner som förts fått gehör för dessa ståndpunkter och kan ställa oss bakom slutsatserna.

Anf.  163  LARS LILJA (s):

Vi har ju haft en information i utskottet om det här, men den informationen åtföljdes inte av några politiska tjänstemän. Vi har alltså inte kunnat ha någon politisk diskussion om det. Däremot har vi som sagt fått information.

I en faktapromemoria från Regeringskansliet sägs det att det finns en målsättning om att de arbetsrelaterade olyckorna ska minska med 25 % och att regeringen ställer sig lite tvekande till den formuleringen. Det tycker jag personligen känns lite märkligt, för det är ju ganska bra med mätbara och kvalitativa mål.

Sedan fick vi höra det tidigare statsrådet säga att de uppmaningar som kommer från rådet innebär: Gå hem och gör något! Bland de uppmaningar som rådet ger medlemsstaterna märks en uppmaning att uppmuntra nationella forskningscentrum och att utbyta information och samarbete om sina program på nationell och europeisk nivå med tyngdpunkt på problemlösning och snabb förmedling av resultaten till företagen, särskilt små och medelstora företag. En annan uppmaning är att säkerställa bättre och effektivare genomförande i alla medlemsstater och vidta lämpliga åtgärder för att ge yrkesinspektionerna tillräckliga resurser. Det kan vi naturligtvis ta en politisk debatt om på det inrikespolitiska planet, men jag ställer bara frågan: Ska vi göra som rådet säger och gå hem och göra något?

Anf.  164  JOSEFIN BRINK (v):

Jag hade tänkt ställa ungefär samma frågor eftersom vi inte hade något tillfälle att diskutera det här. Jag är också bekymrad över detta om regeringen inte tänker ställa sig bakom att man har en målsättning om att minska olycksfallen med 25 %. Sedan har vi detta med det nationella forskningscentrumet. Man måste ändå fråga sig, nu när vi om fem dagar inte kommer att ha något nationellt forskningscentrum längre i Sverige, om Sveriges del i det här internationella utbytet. Vilka ska stå för det? Om man ställer sig bakom detta måste man ju också ställa sig bakom att ett nationellt forskningscentrum på något sätt ska delta i det här arbetet. Då undrar jag: Vilka ska det vara när vi inte längre har något sådant institut?

Anf.  165  ULF HOLM (mp):

Jag har egentligen inte så många fler frågor än de tidigare ställda men jag märker att det ska vara ”gott arbete”. Så heter det i dokumentet. Jag undrar om detta med ”gott” och ”bra”.

Anf.  166  Arbetsmarknadsminister SVEN OTTO LITTORIN (m):

Fru ordförande! Vi har ju ställt oss bakom rådsslutsatserna, vilket också innefattar en målsättning om 25 % minskade arbetsolyckor. Jag skulle vilja komplettera lite grann med att konstatera vad vi håller på att arbeta med just nu. Det är att mot bakgrund av den nya strategin konstruera en svensk motsvarande strategi som bygger på EU:s. Vi var till exempel i Danmark i förrgår för att informera oss om det danska arbetsmiljöarbetet och den strategi som man har arbetat med i Danmark under några års tid. Det här kommer vi att fortsätta med, och vi kommer naturligtvis att komma tillbaka till framför allt arbetsmarknadsutskottet för att diskutera det framöver.

När det gäller Josefin Brinks fråga om de nationella centrumen är det klart att Arbetsmiljöverket delvis har ett uppdrag att samla information och se till att den sprids. Sedan har vi ju haft många interpellationsdebatter, och kommer säkert att ha ytterligare några, om Arbetslivsinstitutets framtid och den forskning som har bedrivits där.

Sedan, förlåt Ulf Holm: Vilken var din fråga?

Anf.  167  ULF HOLM (mp):

Jag hade ingen fråga.

Anf.  168  ORDFÖRANDEN:

Möjligtvis gällde det orden ”gott” respektive ”bra”, men där viskar kanslichefen att det mest beror på olika översättare och inte ska tolkas politiskt. Vill statsrådet kommentera det?

Anf.  169  Arbetsmarknadsminister SVEN OTTO LITTORIN (m):

Nej tack.

Anf.  170  ORDFÖRANDEN:

Då är vi nog klara med diskussionen under punkt 5, och då finner jag sammanfattningsvis att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende. Nästa Littorinpunkt är nummer 9, beslutspunkt angående Europaparlamentets och rådets direktiv om pensioner med mera. Den frågan har varit i nämnden i november. Underlag är utsänt, och statsrådet får gärna kommentera vad som gäller därutöver.

Anf.  171  Arbetsmarknadsminister SVEN OTTO LITTORIN (m):

Fru ordförande! Kommissionens direktivförslag, som antogs hösten 2005, syftar till att minska hinder för arbetstagares fria rörlighet. Det finns exempel på tjänstepensionssystem som medför mycket tydliga inlåsningseffekter och som motverkar rörligheten på arbetsmarknaden. I ett EU-perspektiv finns därför goda skäl för regler som minskar dessa hinder. I ett svenskt perspektiv skulle emellertid kommissionens ursprungliga förslag ha medfört en mycket långtgående styrning av sådant som i Sverige bestäms i kollektivavtal.

Svensk linje i förhandlingarna har därför hela tiden varit att konstruktivt medverka till att EU-regler kan läggas fast men att dessa ska möjliggöra ett så stort avtalsutrymme som möjlig för arbetsmarknadens parter. Därmed kan våra och andras ur rörlighetssynpunkt väl fungerande system bibehållas medan andra system, som skapar inlåsningar, anpassas till mer rörlighetsbefrämjande regler.

Dessutom har vi motsatt oss att det läggs fast en skyldighet för medlemsstaterna att säkra enskildas rätt att flytta sitt pensionskapitel från ett system till ett annat. Vi anser att detta är något som måste kunna bestämmas nationellt, till exempel i kollektivavtal.

Vi har fått bra gehör för dessa synpunkter. Det har gjorts mycket omfattande omarbetningar av kommissionens förslag, och den text som föreligger inför rådsmötet är acceptabel för Sverige. Det finns dock ett antal utestående frågor inför rådsmötet, som i huvudsak rör möjligheter till ytterligare undantag från direktivet. Det finns en reell risk att rådet inte når ett beslut i frågan vid detta rådsmöte.

Sverige har i diskussionerna intagit en flexibel hållning. Så länge skrivningarna om parternas roll står sig kan vi vara flexibla och ge stöd till ordförandeskapets försök att lösa utestående frågor.

Anf.  172  ULF HOLM (mp):

Det är väldigt positivt att punkten om kollektivavtal är bevarad. Jag har dock två frågor. Dels gäller det detta med att medlemsstaterna kan vänta i tio år med att genomföra det här direktivet. Vad betyder det i praktiken? Jag är ingen vän av en massa EU-direktiv men just i en sådan här fråga, som är ett praktiskt problem för väldigt många som flyttar mellan olika länder, framför allt yngre, är det väldigt viktigt att sådant här är klart och tydligt. Hur blir det då om vissa länder väntar i tio år och Sverige, som vanligt snälla, ja-sägande nickedockor, säger att det här gör vi med detsamma? Vad har det för praktiskt betydelse? Sedan står det inte heller när det här direktivet ska sätta i gång.

Anf.  173  Arbetsmarknadsminister SVEN OTTO LITTORIN (m):

Fru ordförande! Det är precis de här frågorna som man ännu inte har nått någon enighet om. Det senaste förslag som man diskuterade är ett enhetligt datum. Tidsperspektivet, om det nu är tio år eller om det blir en kortare period, har man inte nått någon enighet om än. Det är precis det sista man nu förhandlar om.

Anf.  174  ULF HOLM (mp):

Men vad betyder det i praktiken? Det är ju det som är det viktiga, hur det förhåller sig när man flyttar mellan länder där vissa har genomfört direktivet och andra inte.

Anf.  175  Arbetsmarknadsminister SVEN OTTO LITTORIN (m):

Fru ordförande! Det är just det som det enhetliga datumet innebär, att man har ett enhetligt datum som detta ska genomföras på och beräknas på såvitt jag förstår. I praktiken innebär det att den risk som Ulf Holm tar upp undanröjs om man gör på det sätt som diskussionen nu lutar åt.

Anf.  176  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att så är fallet. Då konstaterar jag sammanfattningsvis att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende.

Det var den sista beslutspunkt som det stod Littorin på. Eftersom statsrådet i fråga också är allmän, övergripande Epscominister vill jag fråga nämnden om ni har några övriga frågor av olika slag som inte är behandlade ännu, utestående A-punkter eller liknande, att ställa inför Epscorådet. Gör det i så fall nu. Nej. Då kan vi tacka för informationen i övriga frågor. Vad gäller A-punkterna kan vi konstatera att det finns majoritet för regeringens ståndpunkt. Är det något annat som arbetsmarknads- och Epscoministern vill säga till nämnden innan han åker till sitt viktiga arbete nästa vecka? Nej. Då tackar vi så mycket för i dag.

5 §  Sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor (livsmedel)

Jordbruksminister Eskil Erlandsson

Information och samråd inför ministerrådsmöte den 30 och 31 maj 2007

Anf.  177  ORDFÖRANDEN:

Då välkomnar vi jordbruksministern och tackar honom särskilt för hans visade tålamod denna dag. Det är naturligtvis alltid svårt att planera hur lång tid det tar med de här diverserådsförberedelserna. Då går nämnden vidare. Det finns inget avrapporteringsråd att fråga jordbruksministern om utan vi går rakt på fråga 14 på den blå agendan, Paketet om medel för att förbättra livsmedel. Punkterna 14 a–c är beslutspunkter och punkt 14 d är såvitt jag är underrättad en lägesrapport, det vill säga informationspunkt. Underlag är utsänt. Jag frågar jordbruksministern om det är något särskilt han vill berätta för nämnden, varsågod!

Anf.  178  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Tack för det. Vi säger att vi välkomnar det helhetsgrepp som tagits på området tillsatser och aromämnen samt att området livsmedelsenzymer också kommer att regleras. Vi tror också att den föreslagna gemensamma proceduren kring godkännande kommer att leda till ett enklare och tydligare system för alla inblandade aktörer. Sverige har under diskussionerna gällande förslagen verkat för, och fått gehör för, att lägga till en tydlig skrivning om att det vid prövning av nya tillsatser, enzymer och aromer i tillämpliga fall ska tas hänsyn till miljön. Det är viktigt att skapa former inom EU för att till exempel hantera en viss tillsats som misstänks kunna få negativ miljöpåverkan.

Sverige har även arbetar aktivt med frågan om märkning av förpackningarna till sötningsmedel och till stor del fått gehör för våra åsikter. En skrivning har lagts till om att tillverkarna av sötningsmedel ska ta fram information om hur produkten kan konsumeras säkert. Sedan ska de göra denna information tillgänglig för konsumenterna. Riktlinjer för hur detta ska gå till ska tas fram genom ett kommittéförfarande.

Anf.  179  CHRISTINA AXELSSON (s):

Jag måste ställa en fråga här. Det har ju kommit en ny debatt rörande ASO-färger. Då undrar jag om de finns med som ett aromämne, eller en tillsats som det i alla fall är, i livsmedel. Nu visar det sig enligt engelska forskare att barn blir påverkade av dessa färger. Det har framgått i medierna. Då vill jag höra om ministern kommer att göra något uttalande rörande detta. Det här är en viktig fråga för svensk del eftersom vi tidigare hade ett förbud mot ASO-färger, men kommissionen tvingade oss ju att upphäva det förbudet.

Sedan vill jag också fråga om det här med att hänsyn tas till miljön. Jag tycker att det var väldigt bra att man har fått med det. Då undrar jag: Tar man också hänsyn till vad som är nedbrytbart? Det man stoppar i sig kommer ju ut någonstans, och det behandlas och renas också. Är det så att detta faktiskt också försvinner vid avloppsrening? Är det den miljöhänsynen man har tagit?

Anf.  180  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Alla tillsatser ska prövas om. Det inkluderar de frågeställningar Christina Axelsson tar upp. Svaret på frågan är alltså ja.

När det gäller miljöhänsynen är det precis det som tas upp i frågeställningen som vi menar med att ta miljöhänsyn. Det gäller vid tillförsel, när de produkter vi använder så att säga lämnar oss och i andra sammanhang.

Anf.  181  SVEN GUNNAR PERSSON (kd):

Min fråga blir då mer lik svaret än den tidigare frågan, även om den anknyter till den.

När man läser underlagen och ser listorna över ämnesgrupper som pillas in i olika livsmedel undrar man vari majoriteten av substansen i livsmedel består. Min fråga är: Bedömer departementet, ministern och hans medarbetare att vi kan bli tvungna att godkänna sådana ämnen och tillsatser som vi nu är starkt restriktiva till i Sverige?

Anf.  182  ULF HOLM (mp):

En fortsättning på den frågan är märkningen. Jag har inte lyckats utröna hur detaljerad märkningen kommer att bli. Jag kommer ihåg att vi för sex sju år sedan hade en jättediskussion i Sverige om märkning av produkter med rester av GMO. Där fick Sverige till sist ge sig inför en majoritet som inte ville att produkter med mindre innehåll av detta skulle behöva märkas, medan vi hävdade att allt ska märkas.

Då är frågan: Är det samma sak med alla de här tillsatserna? Hur mycket kommer att märkas? Det är en väldigt viktig fråga när man pratar om konsumentmakt. Konsumenten ska kunna göra ett aktivt val och välja vilka produkter man vill köpa.

Anf.  183  MARINA PETTERSSON (s):

När det gäller färgtillsatser, färgämnen och den skada de kan göra på den mänskliga organismen har vi ju försökt att hålla oss undan detta när det handlar om barn. Det handlar om färgämnen i godis och så vidare.

Tänker ministern agera just i den frågan och ta upp detta?

Anf.  184  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Fru ordförande! På den första frågeställningen om den svenska traditionella restriktiviteten är svaret nej. Vår bedömning är inte att vi kommer att få in sådant som vi i dag har en restriktivitet kring. Min bedömning är att den svenska, eller den nordeuropeiska, hållningen kring den här typen av tillsatser och liknande börjar sprida sig i en större del av unionen. Det går alltså snarare åt andra hållet, det vill säga att man anammar det tänkesätt som vi har i vår del av Europa.

Vad beträffar de specifika frågorna från Ulf Holm och Marina Pettersson överlämnar jag, om ordföranden tillåter, ordet till Marianne Sjöblom som är specialist på detta.

Anf.  185  Departementssekreterare MARIANNE SJÖBLOM:

När det gäller frågan om märkning är det de allmänna märkningsbestämmelserna för livsmedel som gäller, och dem har vi inte varit inne på. Det gäller distinktionen som görs mellan processhjälpmedel. De frågorna kommer nu. Denna märkningsförordning kommer att ses över inom ett till två år. Där har man frågan om processhjälpmedel, och det är det detta handlar om. Det är en bredare fråga.

Vi hade också en fråga om ASO-färger. Även här ska man nu gå igenom alla tillsatser. Givetvis är det väldigt många, men man ska också göra en prioritering. Sverige kommer, precis som alla andra länder, att kunna framföra vilka ämnen vi vill ska prioriteras först, och då kommer vi säkert att föreslå det som har varit angeläget och som har diskuterats i Sverige under en längre tid. Vi är inte färdiga med den listan, men när lagförslaget är färdigt kommer man att gå igenom allting igen i Efsa.

Anf.  186  CARINA OHLSSON (s):

Som Marina Pettersson tog upp är det viktigt att ha med barnperspektivet som utgångspunkt när man ser på vad som är skadligt. Är det tänkt så? Vad som är skadligt kan också skilja sig mellan vuxna och barn. Vilka ämnen vill man prioritera från svenskt håll?

Anf.  187  ULF HOLM (mp):

Jag glömde ställa en fråga om den nya proceduren för hur man fattar beslut. I dokumentet står det att det ska vara ett enklare system. Då är frågan: enklare för vem? Är det för industrin eller för konsumenterna? Ett enkelt system kan ju göra det väldigt bekvämt för dem som vill ha en massa tillsatser, medan det kan vara svårare för myndigheterna att försöka upptäcka detta.

Anf.  188  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Fru ordförande! Den sista frågeställningen kan jag svara på. Nu går man alltså in för ett kommittéförfarande i stället för det traditionella medbestämmandeförfarandet, vilket i varje fall tidsmässigt innebär ett påskyndande av beslutsfattandet.

I frågan om barnperspektivet överlåter jag ordet till Marianne.

Anf.  189  Departementssekreterare MARIANNE SJÖBLOM:

När man tittar på de här olika ämnena och substanserna hos Efsa är det oerhört viktigt att man också tittar på vilka som äter dem, och då är barnen en del av riskvärderingen. Man anger oftast den högsta rekommenderade dagliga dosen nyanserat i förhållande till vem som konsumerar det. Det utlåtande som Efsa ger till kommittén i framtiden kommer att vara grunden för riskhanteringen av utlåtandet och produkten. Man tar alltså absolut hänsyn till barn och riskkonsumenter.

Anf.  190  CHRISTINA AXELSSON (s):

Jag har en fråga som jag vill att ministern svarar på. Det handlar om listan som det pratas om, där man alltså ska sätta upp de svenska prioriterade ämnena. Vilka ämnen kommer att prioriteras? Jag förutsätter att vi får del av listan i EU-nämnden. Det här är ju väldigt viktiga frågor, inte minst utifrån diskussionen om konsumentmakt. Jag antar och tar för givet att det är jordbruksministern som gör denna prioritering, naturligtvis med råd och dåd från lämpliga tjänstemän. Men till syvende och sist måste det väl vara en politisk fråga vilka ämnen man tar upp. Eller?

Anf.  191  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Svaret är ja. I sista hand är det självklart en politisk fråga. Det gäller alla frågor.

Tanken är att detta ska ske inom det kommittéförfarande som har redovisats. Jag har ingenting emot utan kan till och med lova att vi kan delge EU-nämnden den prioritering vi kommer att föra fram. Det är självklart.

Anf.  192  ORDFÖRANDEN:

Då har vi gått igenom talarlistan för punkt 14. Punkterna a till c är beslutspunkter. Där sammanfattar jag att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i dessa ärenden. När det gäller punkt d, lägesrapporten, tackar vi för informationen.

Anf.  193  ULF HOLM (mp):

Vi hade tidigare i dag en diskussion med din kollega Maria Larsson gällande alkohol och grönbok om ett rökfritt Sverige. Flera ledamöter tog upp frågan om hur vi ska bekämpa att EU ger en massa bidrag till tobaksodling. Hon hänvisade då väldigt tydligt till dig och till att detta ligger inom ditt område.

Kommer ministern att ta upp frågan om att försöka få bort stödet till tobaksodling? I den frågan ligger även stödet till vinodlingar etcetera. Jag hoppas att ministern längre fram, vid ett kommande möte, kan redovisa den svenska strategin i dessa frågor. Jag tror nämligen att ministern har stöd från samtliga partier i riksdagen när det gäller att motverka detta.

Anf.  194  ORDFÖRANDEN:

Det var väl en politisk fråga om något! Vi noterar också att jordbruksministern är schemalagd redan till den 8 juni.

Anf.  195  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Frågan om vinreformen kommer att tas upp på nämndens sammanträde den 8 juni och även på det efterföljande rådsmötet. Det här är ju en av de riktigt aktuella frågorna. Men principiellt, och det känner Ulf Holm säkert till, har den svenska linjen varit att vi ska hålla igen på och få bort de stöd som finns till tobaks- och alkoholproduktion inom Europeiska unionen. Jag har inget skäl att inta någon annan åsikt.

Anf.  196  ULF HOLM (mp):

Nej, någon annan åsikt tror jag inte att ministern har någon anledning att ha, men frågan är om ministern tänker göra någonting.

Anf.  197  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Jag ska korrigera mitt tidigare svar. Det är på julirådet som vinreformen kommer att tas upp. Att få ordning på detta är alltså en av de riktigt stora frågorna under sommaren. Självklart är jag, liksom i alla andra frågor, aktiv när det gäller att föra fram och söka stöd för den svenska positionen och hållningen bland kolleger ute i Europa. Jag ägnar mycket tid åt detta.

Anf.  198  ORDFÖRANDEN:

Denna fråga väntas alltså till nämndens möte den 13 juli, där vi hoppas att Ulf Holm och många andra är med. Vi tackar jordbruksministern för i dag!

Innehållsförteckning

1 §  Sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor (sjukförsäkringsfrågor) 1

Anf.  1  ORDFÖRANDEN 1

Anf.  2  Socialminister GÖRAN HÄGGLUND (kd) 1

Anf.  3  ORDFÖRANDEN 1

Anf.  4  Socialminister GÖRAN HÄGGLUND (kd) 1

Anf.  5  ORDFÖRANDEN 2

Anf.  6  Socialminister GÖRAN HÄGGLUND (kd) 2

Anf.  7  JACOB JOHNSON (v) 2

Anf.  8  ORDFÖRANDEN 2

Anf.  9  Socialminister GÖRAN HÄGGLUND (kd) 2

Anf.  10  ORDFÖRANDEN 2

Anf.  11  Socialminister GÖRAN HÄGGLUND (kd) 2

Anf.  12  ORDFÖRANDEN 2

Anf.  13  Socialminister GÖRAN HÄGGLUND (kd) 3

Anf.  14  ORDFÖRANDEN 3

2 §  Sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor (hälso- och sjukvård) 4

Anf.  15  ORDFÖRANDEN 4

Anf.  16  MIKAEL CEDERBRATT (m) 4

Anf.  17  ORDFÖRANDEN 4

Anf.  18  MIKAEL CEDERBRATT (m) 4

Anf.  19  ORDFÖRANDEN 4

Anf.  20  Socialminister GÖRAN HÄGGLUND (kd) 4

Anf.  21  ELINA LINNA (v) 5

Anf.  22  Socialminister GÖRAN HÄGGLUND (kd) 5

Anf.  23  ORDFÖRANDEN 5

Anf.  24  Socialminister GÖRAN HÄGGLUND (kd) 5

Anf.  25  HILLEVI LARSSON (s) 6

Anf.  26  ULF HOLM (mp) 7

Anf.  27  ELINA LINNA (v) 7

Anf.  28  Socialminister GÖRAN HÄGGLUND (kd) 7

Anf.  29  DÉSIRÉE PETHRUS ENGSTRÖM (kd) 8

Anf.  30  Socialminister GÖRAN HÄGGLUND (kd) 8

Anf.  31  MAGDALENA ANDERSSON (m) 8

Anf.  32  CARINA OHLSSON (s) 9

Anf.  33  ULF HOLM (mp) 9

Anf.  34  TOBIAS KRANTZ (fp) 10

Anf.  35  HILLEVI LARSSON (s) 10

Anf.  36  Socialminister GÖRAN HÄGGLUND (kd) 10

Anf.  37  ULF HOLM (mp) 12

Anf.  38  Socialminister GÖRAN HÄGGLUND (kd) 12

Anf.  39  ORDFÖRANDEN 12

Anf.  40  Socialminister GÖRAN HÄGGLUND (kd) 12

Anf.  41  MARINA PETTERSSON (s) 12

Anf.  42  Socialminister GÖRAN HÄGGLUND (kd) 13

Anf.  43  ELINA LINNA (v) 13

Anf.  44  SUSANNE EBERSTEIN (s) 13

Anf.  45  DÉSIRÉE PETHRUS ENGSTRÖM (kd) 13

Anf.  46  Socialminister GÖRAN HÄGGLUND (kd) 13

Anf.  47  ORDFÖRANDEN 14

Anf.  48  Socialminister GÖRAN HÄGGLUND (kd) 14

Anf.  49  ELINA LINNA (v) 14

Anf.  50  Socialminister GÖRAN HÄGGLUND (kd) 14

Anf.  51  ORDFÖRANDEN 14

Anf.  52  Socialminister GÖRAN HÄGGLUND (kd) 14

Anf.  53  ELINA LINNA (v) 15

Anf.  54  ORDFÖRANDEN 15

Anf.  55  ELINA LINNA (v) 15

Anf.  56  ORDFÖRANDEN 15

Anf.  57  Socialminister GÖRAN HÄGGLUND (kd) 15

Anf.  58  ORDFÖRANDEN 16

Anf.  59  Statsrådet MARIA LARSSON (kd) 16

Anf.  60  SUSANNE EBERSTEIN (s) 17

Anf.  61  ULF HOLM (mp) 17

Anf.  62  DÉSIRÉE PETHRUS ENGSTRÖM (kd) 17

Anf.  63  Statsrådet MARIA LARSSON (kd) 17

Anf.  64  ORDFÖRANDEN 18

Anf.  65  SUSANNE EBERSTEIN (s) 18

Anf.  66  ORDFÖRANDEN 18

Anf.  67  Statsrådet MARIA LARSSON (kd) 18

Anf.  68  ULF HOLM (mp) 19

Anf.  69  ELINA LINNA (v) 19

Anf.  70  ORDFÖRANDEN 19

Anf.  71  ELINA LINNA (v) 19

Anf.  72  Statsrådet MARIA LARSSON (kd) 19

Anf.  73  ORDFÖRANDEN 19

Anf.  74  DÉSIRÉE PETHRUS ENGSTRÖM (kd) 20

Anf.  75  Statsrådet MARIA LARSSON (kd) 20

Anf.  76  ORDFÖRANDEN 20

Anf.  77  HILLEVI LARSSON (s) 20

Anf.  78  Statsrådet MARIA LARSSON (kd) 20

Anf.  79  ORDFÖRANDEN 20

Anf.  80  Statsrådet MARIA LARSSON (kd) 20

Anf.  81  ORDFÖRANDEN 20

Anf.  82  Statsrådet MARIA LARSSON (kd) 20

Anf.  83  JOHAN LINANDER (c) 21

Anf.  84  Statsrådet MARIA LARSSON (kd) 21

Anf.  85  DÉSIRÉE PETHRUS ENGSTRÖM (kd) 21

Anf.  86  ORDFÖRANDEN 22

Anf.  87  ELINA LINNA (v) 22

Anf.  88  Statsrådet MARIA LARSSON (kd) 22

Anf.  89  ORDFÖRANDEN 22

Anf.  90  Statsrådet MARIA LARSSON (kd) 22

Anf.  91  ULF HOLM (mp) 23

Anf.  92  HILLEVI LARSSON (s) 23

Anf.  93  Statsrådet MARIA LARSSON (kd) 24

Anf.  94  ORDFÖRANDEN 24

Anf.  95  Statsrådet MARIA LARSSON (kd) 24

Anf.  96  CARINA OHLSSON (s) 25

Anf.  97  Statsrådet MARIA LARSSON (kd) 25

Anf.  98  CARINA OHLSSON (s) 25

Anf.  99  ULF HOLM (mp) 25

Anf.  100  Statsrådet MARIA LARSSON (kd) 25

Anf.  101  ORDFÖRANDEN 26

Anf.  102  Statsrådet MARIA LARSSON (kd) 26

Anf.  103  ORDFÖRANDEN 27

Anf.  104  MARINA PETTERSSON (s) 27

Anf.  105  ELINA LINNA (v) 27

Anf.  106  MIKAEL CEDERBRATT (m) 27

Anf.  107  Statsrådet MARIA LARSSON (kd) 28

Anf.  108  MIKAEL CEDERBRATT (m) 28

Anf.  109  ULF HOLM (mp) 28

Anf.  110  Statsrådet MARIA LARSSON (kd) 28

Anf.  111  ORDFÖRANDEN 28

Anf.  112  Statsrådet MARIA LARSSON (kd) 29

Anf.  113  ORDFÖRANDEN 29

3 §  Sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor (jämställdhets- och konsumentfrågor) 30

Anf.  114  ORDFÖRANDEN 30

Anf.  115  Arbetsmarknadsminister SVEN OTTO LITTORIN (m) 30

Anf.  116  ORDFÖRANDEN 30

Anf.  117  Arbetsmarknadsminister SVEN OTTO LITTORIN (m) 30

Anf.  118  ORDFÖRANDEN 30

Anf.  119  Arbetsmarknadsminister SVEN OTTO LITTORIN (m) 30

Anf.  120  ULF HOLM (mp) 31

Anf.  121  ORDFÖRANDEN 31

Anf.  122  Ämnesrådet BIRGITTA ÅSESKOG 31

Anf.  123  ORDFÖRANDEN 31

Anf.  124  Arbetsmarknadsminister SVEN OTTO LITTORIN (m) 32

Anf.  125  EGON FRID (v) 32

Anf.  126  ORDFÖRANDEN 33

Anf.  127  HILLEVI LARSSON (s) 33

Anf.  128  ULF HOLM (mp) 33

Anf.  129  ORDFÖRANDEN 33

Anf.  130  CHRISTINA AXELSSON (s) 34

Anf.  131  Arbetsmarknadsminister SVEN OTTO LITTORIN (m) 34

Anf.  132  Kanslirådet SOPHIE NORDSTRÖM 34

Anf.  133  ORDFÖRANDEN 34

Anf.  134  Kanslirådet SOPHIE NORDSTRÖM 34

Anf.  135  CHRISTINA AXELSSON (s) 35

Anf.  136  Kanslirådet SOPHIE NORDSTRÖM 35

Anf.  137  CHRISTINA AXELSSON (s) 35

Anf.  138  Kanslirådet SOPHIE NORDSTRÖM 35

Anf.  139  ORDFÖRANDEN 35

Anf.  140  Kanslirådet SOPHIE NORDSTRÖM 35

Anf.  141  ORDFÖRANDEN 35

Anf.  142  Kanslirådet SOPHIE NORDSTRÖM 35

Anf.  143  ORDFÖRANDEN 35

Anf.  144  DÉSIRÉE PETHRUS ENGSTRÖM (kd) 36

Anf.  145  ORDFÖRANDEN 36

Anf.  146  Ämnesrådet BIRGITTA ÅSESKOG 36

Anf.  147  ORDFÖRANDEN 36

Anf.  148  DÉSIRÉE PETHRUS ENGSTRÖM (kd) 36

Anf.  149  ORDFÖRANDEN 36

4 §  Sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor (sysselsättning) 37

Anf.  150  ORDFÖRANDEN 37

Anf.  151  Arbetsmarknadsminister SVEN OTTO LITTORIN (m) 37

Anf.  152  ORDFÖRANDEN 37

Anf.  153  JOSEFIN BRINK (v) 37

Anf.  154  ORDFÖRANDEN 37

Anf.  155  Arbetsmarknadsminister SVEN OTTO LITTORIN (m) 38

Anf.  156  JOSEFIN BRINK (v) 38

Anf.  157  Arbetsmarknadsminister SVEN OTTO LITTORIN (m) 38

Anf.  158  SUSANNE EBERSTEIN (s) 39

Anf.  159  ORDFÖRANDEN 39

Anf.  160  Arbetsmarknadsminister SVEN OTTO LITTORIN (m) 39

Anf.  161  ORDFÖRANDEN 39

Anf.  162  Arbetsmarknadsminister SVEN OTTO LITTORIN (m) 39

Anf.  163  LARS LILJA (s) 39

Anf.  164  JOSEFIN BRINK (v) 40

Anf.  165  ULF HOLM (mp) 40

Anf.  166  Arbetsmarknadsminister SVEN OTTO LITTORIN (m) 40

Anf.  167  ULF HOLM (mp) 41

Anf.  168  ORDFÖRANDEN 41

Anf.  169  Arbetsmarknadsminister SVEN OTTO LITTORIN (m) 41

Anf.  170  ORDFÖRANDEN 41

Anf.  171  Arbetsmarknadsminister SVEN OTTO LITTORIN (m) 41

Anf.  172  ULF HOLM (mp) 42

Anf.  173  Arbetsmarknadsminister SVEN OTTO LITTORIN (m) 42

Anf.  174  ULF HOLM (mp) 42

Anf.  175  Arbetsmarknadsminister SVEN OTTO LITTORIN (m) 42

Anf.  176  ORDFÖRANDEN 42

5 §  Sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor (livsmedel) 43

Anf.  177  ORDFÖRANDEN 43

Anf.  178  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 43

Anf.  179  CHRISTINA AXELSSON (s) 43

Anf.  180  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 44

Anf.  181  SVEN GUNNAR PERSSON (kd) 44

Anf.  182  ULF HOLM (mp) 44

Anf.  183  MARINA PETTERSSON (s) 44

Anf.  184  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 44

Anf.  185  Departementssekreterare MARIANNE SJÖBLOM 44

Anf.  186  CARINA OHLSSON (s) 45

Anf.  187  ULF HOLM (mp) 45

Anf.  188  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 45

Anf.  189  Departementssekreterare MARIANNE SJÖBLOM 45

Anf.  190  CHRISTINA AXELSSON (s) 45

Anf.  191  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 46

Anf.  192  ORDFÖRANDEN 46

Anf.  193  ULF HOLM (mp) 46

Anf.  194  ORDFÖRANDEN 46

Anf.  195  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 46

Anf.  196  ULF HOLM (mp) 46

Anf.  197  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 46

Anf.  198  ORDFÖRANDEN 47

EU-nämndens uppteckningar

I EU-nämndens uppteckningar står det vad som sagts under nämndens sammanträden. Uppteckningarna publiceras ungefär två veckor efter sammanträdet.