Fredagen den 26 juni

EU-nämndens uppteckningar 2019/20:60

§ 1  Jordbruk och fiske

Statsrådet Jennie Nilsson (deltar per telefon)

Återrapport från videomöte den 8 juni 2020

Information och samråd inför videomöte 29 juni 2020

Anf.  1  ORDFÖRANDEN:

Sammanträdet är öppnat.

Vi hälsar statsrådet Jennie Nilsson välkommen, och vi börjar med återrapporten från videomötet den 8 juni.

Anf.  2  Statsrådet JENNIE NILSSON (S):

Återrapporten är utskickad. Jag har inget att tillägga om ni inte har några frågor.

Anf.  3  ORDFÖRANDEN:

Det är ingen som önskar ordet, så vi tackar för återrapporten.

Vi går in på information och samråd inför videomötet den 29 juni 2020, och vi börjar med punkten 1, Meddelande ”Mot ett mer hållbart fiske i EU: lägesbeskrivning och vägledning inför 2021”.

Anf.  4  Statsrådet JENNIE NILSSON (S):

Fru ordförande! På den informella videokonferensen kommer kommis­sionen att presentera sitt årliga meddelande om en lägesuppdatering av den gemensamma fiskeripolitiken. Liksom tidigare år redogör kommissionen i meddelandet bland annat för målen om maximalt hållbar avkastning, MSY, som ska ha uppnåtts 2020 i Östersjön och Nordostatlanten samt år 2025 i Medelhavet.

I meddelandet konstaterar kommissionen att 99procent av fångsterna för EU:s internt fastställda kvoter har nått målet. För vissa kvoter som förhandlas med tredjeländer har man inte nått målet fullt ut. För vissa arter har vetenskapliga rekommendationer inneburit noll uttag, och för dessa arter har man i stället fastställt låga bifångstkvoter. För dessa arter har man alltså inte nått målet om ett hållbart fiske.

Kommissionen konstaterar i meddelandet att biomassan i EU:s vatten generellt har ökat och att fiskeflottans kapacitet har minskat. Det återstår dock en hel del arbete med att uppnå balans mellan tillgängliga fiskemöjligheter och fångstkapacitet.

Landningsskyldigheter har enligt meddelandet införts enligt tidsplan, men kontroll och efterlevnad behöver fortfarande förbättras. Kommis­sionen lyfte också fram att införandet av flerårsplaner har möjliggjort införandet av ytterligare bevarandeåtgärder som komplement till kvoterna, till exempel införandet av lekstängning och mer skonsamma fiskeredskap.

Kommissionen påpekar också i sitt meddelande att en dålig beståndsstatus för vissa arter beror på andra faktorer än fiske, till exempel klimatförändringar och föroreningar. Men detta innebär samtidigt att fisket av dessa arter behöver minskas. Kommissionen påpekar också att coronakrisen har fått negativa följder för fiskets ekonomi och att osäkerheten i brexitförhandlingarna innebär en utmaning under höstens förhandlingar.

Detta kommer att ligga till grund för kommissionens förslag i fråga om fiskemöjligheter för nästa år, och det kommer att presenteras under hösten.

Principerna innebär i korthet att fiskemöjligheterna ska fastställas enligt vetenskaplig rådgivning och att förvaltningsplanerna för Östersjön, Nordsjön, östliga vatten och västra Medelhavet ska tillämpas.

För bestånd som delas med tredjeländer ska kommissionen verka för överenskommelser som är förenliga med målen i den gemensamma fiskeripolitiken.

Regeringen ser positivt på kommissionens meddelande och anser att det bidrar till ökad transparens och framförhållning inför de kommande förhandlingarna om fiskemöjligheter för nästa år.

Anf.  5  ALEXANDRA ANSTRELL (M):

Fru ordförande! Tack, ministern, för föredragningen!

Vi har i Stockholms skärgård ett katastrofläge vad gäller en kraftig nedgång i beståndet av gädda, abborre och gös. Alla lever på strömming. Våra lokala fiskare rapporterar en nedgång på 90procent. Hittills i år har trålarna tagit upp 370gånger så mycket strömming som länets yrkesfiskare tillsammans.

I oktober minskade EU fiskekvoterna med 10procent för strömming i den del där Stockholm ingår. Men det räcker inte för att rädda strömmingen. Dels är kvoterna fortfarande för höga, dels görs en stor del av uttaget på en liten yta under en kort tid.

Eftersom fisket är så koncentrerat till mindre geografiska områden och kortare tidsrymd blir det också mycket skadligare för strömmingsbeståndet. Även om besluten om fiskekvoterna var en bra tanke har de inte hjälpt. Inte heller hjälper ett förbud mot bottentrålning eftersom de använder sig av flyttrålning. Problemet här är just det koncentrerade geografiska området och den korta tidsperioden.

Därför undrar jag om det inte kan vara bra att lägga till följande: efter vetenskaplig grund också faktiskt utfall.

Anf.  6  JENS HOLM (V):

Jag vill börja med att instämma i problembilden av hur det ser ut i Östersjön i dag. Förutom det som har sagts tror vi att en utflyttning av trålgränsen skulle ha oerhört stor betydelse, så att det inte bara blir ett fåtal stora trålare som dammsuger upp nästan allt fiske i Östersjön. Skulle en utflyttning av trålgränsen vara möjligt?

Vi har en fundering om MSY. Det bygger ändå på att man tittar enskilt på olika bestånd och att man fiskar upp så mycket som är hållbart för just det beståndet. Jag skulle vilja fråga ministern om det inte behövs en bredare ekosystemanalys där man ser hela ekosystem och inte bara tar upp maximalt för ett enda bestånd. Om man tar upp mycket av ett bestånd påverkar det andra bestånd. Vi tycker att det behövs ett bredare ekosystembegrepp än just MSY. Är det något som Sverige vill eller redan har spelat in i diskussionerna?

Anf.  7  JOHN WIDEGREN (M):

Fru ordförande! Jag tackar statsrådet för föredragningen.

Jag håller med mycket av det som har sagts, och jag håller även med mycket i statsrådets föredragning. Jag skulle ändå vilja föreslå ett litet tillägg. Efter där regeringens ståndpunkt slutar skulle jag vilja fylla på med en text som lyder enligt följande:

Däremot är det angeläget att åtgärder vidtas inom de områden i genomförandet av den gemensamma fiskeripolitiken där EU-kommissionen uppmärksammar brister. Uppföljningen av efterlevnaden av landningsskyldigheten måste förbättras. Det behövs ökade satsningar på selektiva fiskemetoder. Överutnyttjandet av fiskebeståndet måste upphöra i enlighet med målet för den gemensamma fiskeripolitiken. I sammanhanget är det viktigt att Ices skaffar nödvändiga data för fiskebestånden i de fall där sådana data saknas.

Jag börjar med att be om en kommentar, så får vi se om jag vill lägga till detta.

Anf.  8  NINA LUNDSTRÖM (L):

Jag tackar för föredragningen.

Vi i Liberalerna ser också med oro på utvecklingen i Östersjön. Där är min fråga mer öppen om statsrådets bedömning av vilka åtgärder som kan vidtas för det som många upplever har hänt, som också har tagits upp av tidigare talare, nämligen att beståndet har påverkats så kraftigt. Det finns en diskussion om att det kan finnas stora skillnader mellan lokala bestånd och bestånd på aggregerad nivå. Samtidigt är vi i Liberalerna för att man verkligen lutar sig mot de vetenskapliga bedömningarna. Det är mer en öppen fråga om vilka möjligheter Sverige har att agera.

Hur ser uppföljningen av landningsskyldigheten ut? Hur har den fungerat? Finns ytterligare som kan göras där?

Anf.  9  Statsrådet JENNIE NILSSON (S):

Jag tackar för frågorna.

Vi kan konstatera att fisket berör. Det är bra. Det finns också skäl till det. Det är uppmärksammat sedan länge att det finns problematiska situationer när det gäller vissa bestånd, inte minst i Östersjön. Skälen till det är flera. Ett skäl är fisket. Ett annat, och det främsta, skälet är den dåliga havsmiljön i Östersjön. Det är också ett av skälen till varför vi har jobbat brett med frågorna. Vi har jobbat aktivt gentemot kommissionen och drivit på för att vi ska få kvoter som är satta utifrån vetenskapligt grundade underlag. Det har inte varit en självklarhet, och det är fortfarande inte en självklarhet för alla länder att det ska vara så. Det var tuffa förhandlingar förra året inför årets kvoter. Vissa länder anser inte att man kan lägga sig inom rekommenderade intervall.

Vi har vidtagit ett antal nationella åtgärder med anledning av situa­tionen – de som vi kan vidta och bedömt som lämpliga. Jag kan nämna några exempel. Vi inför nu licensjakt på gråsäl. Det gjordes en bedömning att jakten påverkade situationen för torskbestånden. Vi har gett en utökad ram till Havs- och vattenmyndigheten för att jobba med havsmiljön. Jag tror att de får omkring 200miljoner extra för innevarande år för att göra riktade insatser, bland annat för att städa bort skräp som spöknät och plaster i havet, tillsammans med yrkesfiskarna.

Det görs många saker, men det är också uppenbart att situationen inte är bra, och vi kommer att behöva fortsätta att göra saker och ting som nation och kopplat till arbetet inom kommissionen. Vi ska sätta rimliga och bra kvoter som medger att arterna kan fortleva också långsiktigt.

Vi är nu i det läget att Ices har lämnat sina rekommendationer om bestånden. Däremot har vi inte fått förslag från kommissionen om vad deras bedömningar landar i. De kommer senare under sommaren, och de kommer att utgöra underlag inför våra förhandlingar om kvoter inför nästa år.

Jag kommer att återkomma till utskottet och EU-nämnden för att förankra den svenska positionen – kopplat till kommissionens förslag.

Jag svarade lite övergripande på alla frågor, men jag tänker ändå beröra en fråga mer specifikt. Svaren var en övergripande ”kappa” på alla de frågor som kommer.

Det vi får nu är en rapport från rådet. Det kommer inte att ske några förhandlingar, och det kommer sannolikt inte att vara någon större diskussion i det här läget. Däremot kommer Sverige givetvis att läsa upp ett meddelande där vi tydliggör den svenska positionen, som normalt sett redan är den position som är mest restriktiv av alla positioner, om det inte sker en stor omläggning av hur andra länder väljer att agera i år jämfört med andra år.

Jag börjar med Alexandra Anstrells frågor. Om jag förstår rätt tar hon upp den situation som råder i Stockholms skärgård och som har uppmärksammats i medierna. Det gäller primärt situationen för strömming, effekten på det kustnära fisket för strömming och andra arter. Det är en specifik situation. Den situationen berörs inte direkt av förhandlingarna, mer än att den kvot som sätts på totalen för strömming givetvis påverkar och är viktig.

Ices rekommendation på den punkten är en sänkt kvot för nästa år jämfört med detta år. Så är det. Men man bedömer inte att situationen för strömmingen i det centrala beståndet är akut dålig på samma sätt som för vissa andra sorter. Man bedömer alltså i grunden det totala beståndet som gott, men man föreslår ändå en sänkning.

Den diskussion som har varit i Sverige har ju handlat väldigt mycket om att man exempelvis bör flytta trålgränser. Det är klart att man kan flytta en trålgräns, och jag ställer mig inte negativ till att flytta en trålgräns under förutsättning att vi kan visa på orsakssamband som är vetenskapligt grundade.

Jag tänker försöka att inte gå in på det här alldeles för djupt nu, för egentligen är det här en sidofråga som inte alls berör denna förhandling. Men om eller när vi ska flytta en trålgräns behöver vi göra det och få godkännande av det av kommissionen och av de länder som har tillträde i våra vatten. Det är framför allt Danmark och Finland i det här sammanhanget.

Givet det som har varit en viktig utgångspunkt för oss när det handlar om den totala fiskeripolitiken, det vill säga att beslut på det här området ska fattas på vetenskaplig grund, skulle det vara svårt och märkligt om Sverige skulle lyfta och driva en sådan fråga innan vi har kunnat visa på orsakssamband.

Därför har vi i stället gett uppdrag till HaV som i sin tur har gett uppdrag till berörda myndigheter, SLU och andra att titta på vad det är som händer och söka orsakssamband. Det kan handla om fisket, det kan handla om andra arter som äter samma fångst men framför allt kan det också handla om havsmiljöfrågor. Här väntar vi på att få in ett bättre underlag som grund för att kunna gå vidare i den frågan.

När det gäller utfall är det givetvis så att utfallet för det som är i de beslutade kvoterna följs av oss och också av Ices. Självklart är det så att det vi gör också ska få effekt.

Det svåra här är sannolikt att det inte är en enda åtgärd som är det som är avgörande. Även om vi jobbar väldigt aktivt med fiskekvoter och nivåer tar det ju tid att jobba med andra frågor, exempelvis föroreningar och dålig havsmiljö. Men det är givetvis helt korrekt att det är jätteviktigt att man följer de här parallellt.

Jens Holm hade delvis samma frågeställning, och jag tror att jag svarade på de delar som handlade om utflyttning av trålgräns.

Jens Holm lyfter också upp MSY och frågade om det inte också behövs en bredare ekosystemanalys. Den synpunkten skulle jag kunna dela. Samtidigt finns det givetvis redan nu en bredare ekosystemanalys i det som är Ices grundläggande rekommendationer, och även kommissionen tittar givetvis på ett bredare perspektiv.

Det finns alltså rådgivning, men jag delar bilden av att den skulle och sannolikt bör utvecklas för framtiden. Detta är också någonting som Sverige har lyft och kommer att fortsätta att lyfta upp i förhandlingarna.

Jag sparade John Widegren till sist, för jag uppfattade inte exakt hela den konkreta meningen som lästes upp som man ville ha in som ett förtydligande. Jag kommer att be dig att läsa upp den igen.

På ytan lät det inte som om den var speciellt problematisk, även om det är att sparka in en öppen dörr att lägga till mer saker i det här sammanhanget i förhandlingarna. Men jag lägger ingen prestige i det, så om EU-nämnden ställer sig bakom det kan vi göra det, under förutsättning att meningen är okej. Jag behöver dock ha den uppläst, för jag hann inte med att skriva när den lästes upp just nu.

Till Nina Lundström kan jag bara konstatera att här har vi en stor samsyn i att vi tycker att det här är viktigt. Det har jag också redogjort för både övergripande och som svar på en del av frågan här. Det starkaste och bästa verktyget som Sverige har är att vi har hävdat och kan hävda att det ska vara vetenskapligt grundade underlag som ligger till grund för besluten.

Det vi måste komma ihåg är att Sverige är ett av många länder i det här sammanhangen. Det kommer från olika ställen historiskt, hur det ser ut i dag och vad vi faktiskt tycker i de här frågorna. Det har inte varit en enkel sak, och jag bedömer att det inte kommer att vara enkel sak framgent att alltid få majoritet för att landa hem kvoter som är väl inom ram för MSY-intervallerna. Ibland är det ändå svårare att få gehör för andra frågor som vi talar om här, kopplat till kontrollinstanser, miljöåtgärder, begränsningar av fiskeflotta och annat som också är nödvändigt i de här sammanhangen.

Jag tror att vi i Sverige har en ganska bred politisk samsyn både när det gäller vad vi vill och varför det är viktigt. Men vi behöver hitta sätt att få vänner i de här debatterna om vi ska bli framgångsrika i dem. Jag kan alltså bara instämma i det som Nina Lundström säger.

Hon hade också en specifik frågeställning som kopplade till landningsskyldigheter och uppföljningen av dem. Ja, man följer upp landningsskyldigheterna, och som jag läste upp i mitt meddelande har man nu rapporterat om att det införts landningsskyldigheter och kontrollmekanismer fullt ut. Däremot finns där tveksamheter gällande hur väl det här fungerar i praktiken, och det är en fråga som kommissionen har bemyndigande att både följa upp och möjligen också vidta åtgärder för när man tycker att det inte fungerar.

I Sverige hade vi en diskussion om det här förra året när det fanns indikationer på att det skilde för mycket mellan vad man angav att man hade fiskat och det som faktiskt fanns i fångsterna. Vi vidtog då direkt nationella åtgärder för detta och införde både fler kontrollinstanser och upprättade samarbete med Danmark där merparten av fångsten landades.

Vi har en aktiv diskussion om kameraövervakning i Sverige, och den finns också på EU-nivå, ska jag säga. Men det handlar om att hitta effektiva och ändamålsenliga sätt att införa det. Det vi har sagt är att vi vill ha försök från alla olika segment så att vi kan använda det här på ett bra sätt tillsammans med branschen. Det tror vi ger bäst utväxling. Samtidigt ska vi vara medvetna om att det här är en fråga som också kan komma via kommissionen.

Jag kan hålla där så länge. Jag skulle gärna vilja att John Widegren sakta läser upp det han sa i sin mening, om jag får lov att önska det.

Anf.  10  ORDFÖRANDEN:

Jag har fått meningen från John Widegren, så jag börjar med att läsa upp den texten innan jag kollar om någon mer önskar ordet.

John Widegrens förslag är att efter regeringens förslag till ståndpunkt lägga till detta: Däremot är det angeläget att åtgärder vidtas inom de områden i genomförandet av den gemensamma fiskeripolitiken där EU-kommissionen uppmärksammar brister. Uppföljningarna av efterlevnaden av landningsskyldigheten måste förbättras. Det behövs ökade satsningar på selektiva fiskemetoder. Överutnyttjandet av fiskebeståndet måste upphöra i enlighet med målet för den gemensamma fiskeripolitiken. I sammanhanget är det viktigt att Ices skaffar nödvändiga data för fiskebestånden i de fall sådana saknas.

Statsrådet har även fått ett mess med den texten.

Var det rätt uppfattat, John Widegren?

Anf.  11  JOHN WIDEGREN (M):

Jag instämmer till fullo, fru ordförande.

Anf.  12  KJELL-ARNE OTTOSSON (KD):

Jag har bara en liten fråga när vi kommer in på landningsskyldigheten. Det kom ju ett papir på engelska lite senare i går eftermiddag, där punkt 4 tar upp det här med att landningsskyldigheten inte efterlevs. I förlängningen hotar man med kameraövervakning.

Hur ser statsrådet på att i stället för mer övervakning göra eventuella regellättnader eller lagstifta om mer selektiva redskap? Hur ser övriga EU på att satsa mer på just selektiva redskap som en bättre väg att gå än ren kameraövervakning, vilket upplevs som olyckligt?

Anf.  13  JENS HOLM (V):

Jag har bara en jättekort fråga angående tillägget. Var det Ices som hänsyftades? När ordförande läste upp den hörde jag en annan bokstavsförkortning som jag inte förstod.

Anf.  14  ORDFÖRANDEN:

Det stämmer nog. Det är Ices: I–C–E–S.

Anf.  15  Statsrådet JENNIE NILSSON (S):

Om jag tar Kjell-Arne Ottosson först kan jag väl bara säga att jag är positiv till att man jobbar med att utveckla metoder kring selektiva redskap. Generellt gör vi ofta bedömningen att det är effektivare att jobba med den typen av åtgärder än förbud och övervakning, i den mån det är möjligt.

Samtidigt behövs det sannolikt en balans och lite grann av båda två. Men ju mer man kan jobba med att fiska hållbart och på långsiktigt hållbara sätt desto bättre är det. Jag har alltså ingen annan åsikt än Kjell-Arne Ottosson på den punkten.

När det gäller meningen från John Widegren var det ganska mycket en elegant formulerad version av det som är den svenska ståndpunkten, så jag kan givetvis inte ha någonting emot att man lägger till den.

För sakens skull vill jag ändå markera att det egentligen inte tillför något. Men jag har inga problem med att vi skriver in den eller läser upp den på det sättet.

Anf.  16  ORDFÖRANDEN:

Vi ger ju inte bokstavsmandat här, så statsrådet behöver inte säga exakt så som det står i texten. Det har vi gemensamt kommit fram till. Men innebörden ska givetvis komma fram.

Jag uppfattar att det bara finns ett förslag och sammanfattar med att konstatera att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning.

Vi går vidare till nästa punkt på rådsdagordningen, Övriga frågor.

Anf.  17  Statsrådet JENNIE NILSSON (S):

Det här är en informell videokonferens. Dock finns det många övriga frågor på dagordningen den här gången.

Jag kan väl bara för informationen säga att det som heter nuvarande lagstiftningsförslag om EHFF, som är en informationspunkt, kommer vi eventuellt vid behov att säga någonting på.

Likadant på det som är fråga 6 i mina papper, nuvarande lagstiftning med sikte på kontrollförordningen. Det här en fråga som ni har fått information om tidigare och som vi följer upp i den mån vi tycker att det behövs på mötet.

I övrigt har jag inga kommentarer. Jag kan säga något kort om dem om ni vill, men det får ni avgöra.

Anf.  18  ORDFÖRANDEN:

Jag vill bara för säkerhets skull kolla vad statsrådet sa om förordningen om Europeiska havs- och fiskerifonden. Vad sa statsrådet att avsikten var på den punkten?

Anf.  19  Statsrådet JENNIE NILSSON (S):

Vi kommer att följa upp tidigare svensk ståndpunkt om vi tycker att det finns behov av det på mötet.

Anf.  20  ORDFÖRANDEN:

Tack, då hörde jag rätt.

Anf.  21  STAFFAN EKLÖF (SD):

Tack för ordet, fru ordförande, och tack till statsrådet för föredragningen! Jag har två frågor och ett medskick.

Den första frågan handlar om hur det går med grundvillkoren. De verkar ju förhandlas för tillfället. Blir de nu effektiva och kompatibla med de åtgärder och strukturer som redan finns i Sverige som var Sveriges målsättning, som jag förstår det?

Den andra frågan handlar om djurskydd. Vi konstaterade för några veckor sedan att skrivningarna i den gröna given och strategin från jord till bord borde ge lite större möjligheter när det gäller en förhandlingsframgång för Sveriges fråga om möjligheten att ge stöd för djurskyddsåtgärder där det redan finns lagkrav på detta i svensk lagstiftning.

Då blir frågan: Har regeringen arbetat för den här frågan efter det att skrivningarna i den gröna given och i strategin från jord till bord har kommit? Och hur har det i så fall gått?

Sedan har jag ett medskick. Nu verkar det som att förhandlingar pågår om indikatorer och att det är en central fråga. Jag vill påminna om vår åsikt att det är viktigt att resultatindikatorer och effektindikatorer verkligen blir just resultatindikatorer och effektindikatorer. Det får inte bara bli en redovisning av hur mycket pengar man har lagt på något område.

Ju närmare de ligger resultat och effekt – det resultat vi vill uppnå och den effekt vi vill åstadkomma – desto mer möjliggör det en flexibilitet för nationerna att nå målen utifrån sina olika förutsättningar och på sina olika sätt. Samtidigt skulle det inte heller minska måluppfyllnaden. Visst, det blir lite svårare att följa upp, men då vet vi bättre att åtgärderna ger effekter. Det sista var alltså ett medskick.

Anf.  22  KJELL-ARNE OTTOSSON (KD):

Först gäller det punkt 2b, förordningen om Europeiska fiskerifonden. Angående höjandeeffekt på fiskekapacitet är stöd till motorbyte en absolut nödvändighet för att kunna göra det svenska fisket mer miljövänligt. Behovet är stort eftersom vi har många gamla båtar med gamla motorer som är hopplöst långt ifrån dagens mer miljövänliga motorer.

En miljövänligare motor är just miljövänligare. Den gör varken till eller från för själva fisket; man fiskar varken mer eller mindre. Men miljöbelastningen blir oavsett detta mindre. Detta är en viktig del att lyfta fram.

Om inte stillaliggandestöd beviljas vid fiskestopp riskerar vi en situa­tion utan något fiske, det vill säga att vi inte har någon svensk fisklivs­medelsförsörjning alls. Det är då andra länder som får stå för det.

Jag har också en fråga om kontrollförordningen. Jag sitter även med i Miljömålsberedningen, och vi har fått en hel del information om fritidsfisket. Hur ser statsrådet på en fungerande kontroll även av fritidsfisket? Och hur ser läget ut i EU kring detta? Det är ju väldigt tydligt att fritidsfisket, bland annat i Östersjön, tar en otroligt stor del.

Slutligen gäller det förordningen om ändring av Östersjöplanen. Ett stöd för permanent upphörande måste införas utifrån många olika skäl. Det är inte anständigt att utestänga östersjötorskfiskare från sina försörjningsmöjligheter och därefter nästan låtsas som om ingenting har hänt. De får inte a-kassa, och de kämpar för sin försörjning. Det är en jätteviktig punkt som vi måste jobba vidare för.

Anf.  23  JOHN WIDEGREN (M):

Jag har bara en fråga om det avsnitt som heter Miljö- och klimatåtgärder i CAP och grundvillkor för att erhålla stöd.

Det är den eviga diskussionen om var dessa åtgärder ska hamna – i vilken pelare. Som sista mening står det att ordförandeskapet har konstaterat att det inte finns förutsättningar för att göra någon sådan förändring eftersom medlemsstaterna är alltför splittrade i sin syn på utformningen.

Jag skulle bara vilja höra om statsrådet har någon kommentar till detta och vad man tror att det här kommer att leda till framöver.

Anf.  24  JENS HOLM (V):

Jag har en kort fråga gällande Europeiska havs- och fiskerifonden. Som jag förstod det kommer statsrådet att begära ordet vid behov.

Jag undrar förstås mer precist vad hon kommer att säga. Jag hoppas att det handlar just om att markera väldigt tydligt att Sverige är motståndare till kapacitetshöjande åtgärder, som ju kan leda till ökat fiske. Det ska vi inte subventionera. Det vore bra att få detta förtydligat.

Anf.  25  ORDFÖRANDEN:

Jag vill bara påminna nämnden om att detta är informationspunkter på rådsmötet. Jag vet att miljö- och jordbruksutskottet inte har haft något sammanträde, så det har inte funnits något tidigare tillfälle att ställa de här frågorna. Annars tänker jag att när man har ett sådant möte i miljö- och jordbruksutskottet finns det kanske mer tid och utrymme för att gå igenom läget i förhandlingarna.

Anf.  26  Statsrådet JENNIE NILSSON (S):

Jag tror att jag läser upp lite grann kopplat till det som är behovstalepunkter, så får vi se om det besvarar frågorna.

Ordförandeskapet avser att informera om läget gällande förhandlingarna om EHFF för perioden 2021–2027 och resultatet av de trepartssamtal som hållits. Samtal med Europaparlamentet om stöd till fiskeflottan har inletts under det kroatiska ordförandeskapet samtidigt som en överenskommelse i stort sett har uppnåtts vad gäller bestämmelser om övervakning, utvärdering och programmering.

Samtalen om stöd till fiskeflottan innefattar stöd som kan ha höjande effekt på fiskekapacitet eller kan göra att kapaciteten bibehålls på nivåer som inte är anpassade till bestånden. Dessa stöd avser förvärv av fiskefartyg, motorbyte och tillfälligt och permanent upphörande med fiskeverksamhet. Ökad kapacitet kan leda till överfiske, och det är anledningen till att Sverige länge har haft principiella invändningar mot dessa stöd och fortsatt har haft en mycket restriktiv inställning under förhandlingarna. Det har även varit anledningen till att Sverige röstat emot den allmänna inriktningen från rådet den 18 juni 2019.

Regeringens bedömning är att Europaparlamentets position går ännu längre än rådets när det gäller vissa stöd som kan leda till ökad fiskekapacitet. Det är därmed bekymmersamt att ordförandeskapet med stöd av många medlemsstater har velat visa flexibilitet och tillmötesgå Europaparlamentets förslag i dessa delar.

Regeringen anser att utvecklingen är oroväckande, och om det är lämpligt kommer vi vid mötet att framhäva att Sveriges ståndpunkt är oförändrad och att inriktningen i förhandlingen äventyrar målsättningarna för EU:s gemensamma fiskeripolitik, Agenda 2030 och SDG14 samt förhandlingar om fiskesubventioner inom WTO. Det var den del som handlade om EHFF.

Jag kan lägga till att en av de kanske viktigare sakerna, som vi inte har talat så mycket om, är EU:s roll och position i WTO-förhandlingarna, där Sverige nu lite sent omsider börjar få lite uppmärksamhet för den position vi har. Man ser att det här blir stökigt i de stora förhandlingarna. Vi får väl se om vi kan lyckas uppbåda ett större engagemang och intresse hos fler medlemsstater för den linje som vi har drivit sedan tidigare.

Poängen är att om det är så att vi bedömer att det finns behov av att återupprepa och förtydliga den svenska positionen kommer vi att göra det vid mötet.

Den andra frågan – där vi om det är så att vi bedömer att det finns behov återupprepar det vi har sagt – är de delar som handlar om kontrollförordningen. Det här är givetvis inte heller någon beslutspunkt. Däremot kommer det kroatiska ordförandeskapet att lämna en lägesuppdatering i förhandlingarna om revideringen av kontrollförordningen inför det tyska ordförandeskapet, som nu tar över förhandlingarna.

Vi har här drivit en position som är förankrad i riksdagen. Den fråga som är fortsätter att vara problematisk efter de förhandlingar och de frågor som har blivit utlösta under det kroatiska ordförandeskapet är framför allt situationen med fritidsfisket för Sverige. Det är kopplat till att vi har en annan kultur i Sverige jämfört med många andra länder både när det gäller hur man fiskar och, framför allt, när det gäller hur man registrerar och hanterar fiskebåtar i sammanhanget.

Vår bedömning är att det förslag som ligger på bordet är opropor­tionerligt i förhållande till vad man hoppas uppnå utifrån ett svenskt per­spektiv. Denna ståndpunkt kommer vi att vidhålla och lyfta om vi anser att det behövs och är läge för det under mötet på måndag.

Där tror jag att jag svarade tydligt på Jens Holms frågeställning. Jag började bakifrån, och jag valde att göra det eftersom jag indirekt också svarade på Kjell-Arnes frågor.

Det jag kan förtydliga där är att det som vi framför allt har en synpunkt på när det gäller motorbyte, som du lyfte upp specifikt, är att man inte ska kunna byta till större motorer som innebär ökad kapacitet. Det är kapacitetsökningen som vi inte tycker ska ingå inom ramen för EHFF, utan det är åtgärder som man i så fall bör vidta som den som fiskar själv och som man givetvis kan göra. Men vi ska inte ge stöd för detta – dels för att det av många skäl inte är rimligt, dels, och framför allt, för att det inte är rimligt utifrån situationen när det gäller kvoter i våra hav.

Däremot skulle vi inte motsätta oss att man kan byta till mer miljövänliga alternativ om det ligger ett rent sådant förslag på bordet. Men min bedömning är att det i nuläget inte finns något sådant på bordet, så det är någonting som vi i så fall tar ställning till i det läget.

Både Staffan Eklöf och John Widegren frågade om förhandlingarna i CAP. Jag kan bara konstatera att det inte har hänt så mycket sedan vi talades vid senast. Det var inte jättelänge sedan jag gav en information både i MJU och i EU-nämnden om de här frågorna. Under hand jobbar givetvis våra tjänstemän med frågorna, inte minst med djurskyddsfrågan, som ju är en viktig fråga för Sverige. Jag gör ingen annan bedömning i denna fråga än jag gjorde för någon vecka sedan när jag informerade i EU-nämnden om den.

När det gäller grundvillkor, indikatorer och resultat kan man bara rent allmänt säga att det självklart är viktigt att alla åtgärder som införs är effektiva och ändamålsenliga så långt som det är möjligt. Delvis kommer det att finnas en balansgång att gå kopplat till att det ska bli enklare och samtidigt vara effektivt. Det är en komplex situation i nuläget. Vi jobbar på med att få alla grundförutsättningar på plats, och det pågår arbete.

Samtidigt kan jag konstatera att de nya strategierna, både från jord till bord, från biodiversitetsstrategin och från den gröna given, kommer att ha påverkan på CAP-förhandlingarna. Budgetens storlek kommer att ha en påverkan. Den är inte färdig i nuläget.

De nya coronapengarna – om jag får kalla dem så i brist på bättre ord just nu – om ganska stora volymer i både lån och bidrag, både separat och delvis möjligen in i fonderna, gör att detta är svårt att överblicka just nu.

Det som dock är tydligt är att man håller fast vid de grundläggande principerna som Sverige har stått bakom om att det ska bli enklare, att det ska bli regelförenklingar, att man ska jobba tydligare mot mål och att man ska kunna ha större nationell flexibilitet i att anpassa de nationella systemen för att uppnå målen. Det är grundläggande principer som Sverige har varit för och som vi fortfarande är för.

Det som egentligen är det svåra som återstår nu är det som Staffan i någon mening är inne på kopplat till indikatorerna – alltså exakt hur de tekniska regelverken kommer att falla ut när det handlar om indikatorer både för resultat och för effektivitet. Det kommer vi att återkomma till när vi har förslagen på bordet, i första hand till MJU och kanske också i den specialgrupp som MJU har och som verkligen tittar i detalj på frågorna.

Jag noterar givetvis medskicket, och jag tror att jag svarade på frågorna. Om jag har missat någon ber jag om ursäkt, och ni får upprepa dem.

Anf.  27  NINA LUNDSTRÖM (L):

Jag har bara en följdfråga utifrån det som statsrådet har redogjort för vad gäller de kapacitetshöjande åtgärderna.

Det var väldigt bra såsom statsrådet anförde om Östersjön att det krävs att man följer upp och har evidens för de åtgärder som man vidtar. Det vore viktigt att man inom EU-följer upp den här typen av kapacitetshöjande åtgärder.

Det känns lite kontraproduktivt att å ena sidan arbeta så mycket för att värna de hållbara bestånden och å andra sidan ha stödsystem som ökar kapaciteten och går i motsatt riktning.

Där är min fråga: Finns det möjligheter att på sikt få en utvärdering av vad den här typen av bidrag leder till? Det är för att i så fall påvisa att det finns ett dilemma med att det blir kontraproduktiva system.

I övrigt vill jag säga att jag helt delar statsrådets uppfattning om att det blir oproportionerligt vad gäller fritidsfisket.

Anf.  28  Statsrådet JENNIE NILSSON (S):

Ordförande! Jag instämmer i Ninas synpunkter på den här frågan. Det är inte helt enkelt att förstå hur man tänker på det här området. Det är egentligen också det som Sverige har hävdat hela vägen i diskussionerna.

Det som är olyckligt nu är att kommissionen har backat tillbaka till en position som är längre ifrån den svenska positionen som vi i varje fall delvis fick lite gehör för initialt.

Vi fortsätter att ligga på i de här frågorna. Jag delar bilden att det är olyckligt att man är ologisk i hur man hanterar de här frågorna i vissa delar utifrån ett svenskt perspektiv.

Jag tror också att man kan göra mer när det gäller just utvärdering och uppföljning på inte bara det här området utan egentligen på alla områden inom EU, om jag ska vara helt ärlig.

Det är väl någonting som vi kanske ska fundera på om hur vi på tydligast sätt kan formulera oss om så småningom när vi kommer dit i förhandlingarna.

Anf.  29  ORDFÖRANDEN:

Nu var det här information, men statsrådet läste också upp en svensk ståndpunkt, uppfattade jag det som, under en av punkterna som det möjligen kan bli aktuellt att framföra.

Jag konstaterar att det finns stöd för redovisade inriktning. Sedan får vi se om det blir så att ni håller det här inlägget eller inte. I övrigt tackar vi för informationen.

Därmed tackar vi för i dag.


Innehållsförteckning


§1Jordbruk och fiske

Anf.1ORDFÖRANDEN

Anf.2Statsrådet JENNIE NILSSON(S)

Anf.3ORDFÖRANDEN

Anf.4Statsrådet JENNIE NILSSON(S)

Anf.5ALEXANDRA ANSTRELL(M)

Anf.6JENS HOLM(V)

Anf.7JOHN WIDEGREN(M)

Anf.8NINA LUNDSTRÖM(L)

Anf.9Statsrådet JENNIE NILSSON(S)

Anf.10ORDFÖRANDEN

Anf.11JOHN WIDEGREN(M)

Anf.12KJELL-ARNE OTTOSSON(KD)

Anf.13JENS HOLM(V)

Anf.14ORDFÖRANDEN

Anf.15Statsrådet JENNIE NILSSON(S)

Anf.16ORDFÖRANDEN

Anf.17Statsrådet JENNIE NILSSON(S)

Anf.18ORDFÖRANDEN

Anf.19Statsrådet JENNIE NILSSON(S)

Anf.20ORDFÖRANDEN

Anf.21STAFFAN EKLÖF(SD)

Anf.22KJELL-ARNE OTTOSSON(KD)

Anf.23JOHN WIDEGREN(M)

Anf.24JENS HOLM(V)

Anf.25ORDFÖRANDEN

Anf.26Statsrådet JENNIE NILSSON(S)

Anf.27NINA LUNDSTRÖM(L)

Anf.28Statsrådet JENNIE NILSSON(S)

Anf.29ORDFÖRANDEN

EU-nämndens uppteckningar

I EU-nämndens uppteckningar står det vad som sagts under nämndens sammanträden. Uppteckningarna publiceras ungefär två veckor efter sammanträdet.