Fredagen den 27 maj 2016

EU-nämndens uppteckningar 2015/16:45

§ 1  Information från UD

Information från Utrikesdepartementets rättssekretariat om sank­tioner

Inga uppteckningar gjordes.

§ 2  Utbildning, ungdom, kultur och idrott (utbildning)

Utbildningsminister Gustav Fridolin

Återrapport från möte i Europeiska unionens råd för utbildning, ungdom och kultur den 24 februari 2016

Information och samråd inför möte i Europeiska unionens råd för utbildning, ungdom och kultur den 30–31 maj 2016

Anf.  1  ORDFÖRANDEN:

Vi välkomnar utbildningsminister Gustav Fridolin med medarbetare hit! Den första dagordningspunkten är en eventuell muntlig återrapport, utöver den skriftliga, från mötet den 24 februari.

Anf.  2  Utbildningsminister GUSTAV FRIDOLIN (MP):

Nej, herr ordförande, vi har inget att tillägga utöver den skriftliga.

Anf.  3  ORDFÖRANDEN:

Har vi några frågor på återrapporteringen?

Anf.  4  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M):

Jag vill minnas att vi inför det mötet pratade om vad som ingick i kärnuppgiften och inte, och jag vill också minnas att utbildningsministern höll med oss här i EU-nämnden om att det var tveksamt om vissa frågor verkligen ingår i kärnuppgiften för EU.

Var det frågor som utbildningsministern också lyfte upp på mötet?

Anf.  5  Utbildningsminister GUSTAV FRIDOLIN (MP):

Herr ordförande! Det fanns flera dagordningspunkter till det mötet, och jag vet att vi var inne på det i flera av dem. Jag betonade vid minst ett tillfälle behovet av att EU sysslar med det som är EU:s kompetens.

Anf.  6  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M):

Om utbildningsministern minns vid vilket tillfälle det var så vore det jättebra att veta.

Anf.  7  Utbildningsminister GUSTAV FRIDOLIN (MP):

Vi viskar här framme för att kunna minnas rätt och få det fört till protokollet. Med reservation för att minnet kan svikta tror jag att det framfördes i riktlinjedebatten.

Anf.  8  ORDFÖRANDEN:

Då kan vi gå vidare till dagordningspunkt 6, Utkast till rådets slutsatser om uppbyggande av mediekompetens och kritiskt tänkande genom utbildning.

Anf.  9  Utbildningsminister GUSTAV FRIDOLIN (MP):

Herr ordförande! Rådsslutsatsen om mediekompetens och främjande av kritiskt tänkande genom utbildning är en uppföljning till Parisdeklara­tionen som vi har talat om i nämnden vid ett par tillfällen och som handlar om främjande av aktivt medborgarskap och gemensamma demokratiska värderingar, tolerans och icke-diskriminering genom utbildning – frågor som har blivit än mer aktuella sedan Parisdeklarationen antogs.

Rådsslutsatserna betonar vikten av mediekompetens i dagens samhälle. Denna kompetens utgörs av en rad egenskaper som gör att personer kan hitta, analysera och värdera innehållet i medier, något som även är relaterat till källkritiskt tänkande i relation till medier.

Slutsatserna inbjuder medlemsstaterna att bland annat uppmuntra att mediekompetens är tillräckligt tillgodosedd i utbildningssystemets olika nivåer och att stödja lärare i deras utveckling av pedagogiska kunskaper för att utnyttja nya tekniska hjälpmedel. Slutsatserna inbjuder även medlemsstaterna att utnyttja de finansieringsmöjligheter som finns i framför allt Erasmus plus för att stödja dessa insatser.

EU-kommissionen bjuds in till att stärka samarbetet med bland annat Unesco och OECD men också beakta genomfört arbete i dessa frågor, något som regeringen under processen har anfört som särskilt viktigt.

Regeringen anser att det är bra att frågorna som har väckts i Parisdeklarationen följs upp. Regeringen anser också att det är viktigt att andra aktörers betydelse tas upp i rådsslutsatserna, till exempel civilsamhället, vilket diskuterades vid samrådet i utbildningsutskottet.

Samtidigt är det viktigt att betona att rådsslutsatsen inte är bindande för medlemsstaterna och att den inte innebär några budgetära konsekvenser. Regeringen välkomnar slutsatsen och föreslår att Sverige ställer sig bakom antagandet av den.

Anf.  10  BETTY MALMBERG (M):

Det stämmer att det här var den diskussion som fördes i utbildningsutskottet. Vi tycker att det är bra att vi faktiskt får med just att regeringen poängterar att det här inte är juridiskt bindande.

I kulturutskottet finns en ytterligare poängtering, eftersom det ju egentligen inte tillhör en kärnuppgift, av att detta ska uppfattas som rekommendationer till medlemsländerna och att man framgent kan föra in och förstärka detta. Det är någonting vi förväntar oss att Sverige kommer att lyfta fram i diskussionen.

Anf.  11  ORDFÖRANDEN:

Det står ju nu att det inte är juridiskt bindande. Är ett extra förtydligande Betty Malmberg söker?

Anf.  12  BETTY MALMBERG (M):

Det vore önskvärt.

Anf.  13  Utbildningsminister GUSTAV FRIDOLIN (MP):

Som jag förstår det är det här en rådsslutsats där vi i det här läget inte kan föra in någonting nytt. Men Sverige kommer, som vi skriver i våra kommentarer och genomgående har påpekat, att lyfta att detta inte ska vara någonting som är juridiskt bindande och inte heller innebära budgetära konsekvenser. I sak håller jag alltså med om det som kulturutskottet anför.

Anf.  14  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns stöd för regeringens här redovisade ståndpunkt.

Vi går vidare till dagordningspunkt 7, Vidare arbete med moderniseringsagendan för högre utbildning i Europa.

Anf.  15  Utbildningsminister GUSTAV FRIDOLIN (MP):

Ordförande! Detta är en riktlinjedebatt.

År 2011 presenterade EU-kommissionen program för modernisering av högre utbildning och har sedan dess bland annat genomfört konsultation med lärosäten och andra berörda aktörer för att få synpunkter till uppdatering av agendan.

Konsultationens resultat redovisades i april, och det nederländska ordförandeskapet har valt att utifrån detta fokusera på tre olika frågor i debatten: ökad arbetsmarknadsrelevans, engagerade medborgare och högskolelärarnas förändrade roll.

Regeringen ämnar uttrycka sitt stöd för detta initiativ och att det har tagits. Trots att den grundläggande inriktningen fortfarande är relevant har omvärlden förändrats, och agendan behöver anpassas till de nya förutsättningar som råder.

Dessutom avser regeringen att uttrycka stöd för ordförandeskapets uppfattning om bland annat den högre utbildningens betydelse för att utveckla gemensamma värden och utveckla engagerade samhällsmedborgare, något som är särskilt viktigt då vårt samhälle står inför betydande utmaningar med en arbetsmarknad där digitaliseringen är en omvälvande kraft och inför det stora flyktingmottagandet.

Efter vår diskussion i utbildningsutskottet har vi, som ni har sett i den kommenterade dagordningen, justerat vad Sverige bör framhålla i dessa frågor, men för tydlighetens skull vill jag även här lyfta fram att dessa frågor naturligtvis är befästa med nationell kompetens och att betydelsen av det livslånga lärandet bör anföras i diskussionen.

Avslutningsvis kan sägas att regeringen förstås ämnar återkomma i ämnet när själva förslaget är presenterat.

Anf.  16  BETTY MALMBERG (M):

Herr ordförande! Vi har som sagt haft en diskussion i utbildningsutskottet rörande dessa frågor, och vad som har hänt under resan är att regeringen under sin ståndpunkt har specificerat och sagt att det här stämmer väl överens med de åtta svenska nationella politiska prioriteringarna.

Då undrar jag: Vilka är dessa? Det är inget vi har diskuterat tidigare, och jag tycker att det vore intressant att veta det.

Under diskussionen i utbildningsutskottet förde vi också samtal om validering. Vi kan ju se att EU kan underlätta för validering av kunskaperna och att regeringar kan underlätta den här kompetensen. Det fanns inte med i utbildningsutskottets kommentarer, men jag uppfattar ändå att vi hade en diskussion där vi var överens om att det här var någonting som kunde poängteras.

Anf.  17  ORDFÖRANDEN:

Jag hänvisar dock varje diskussion om de nationella svenska prioriteringarna till ditt utskott, Betty Malmberg.

Anf.  18  AMINEH KAKABAVEH (V):

Tack så mycket för informationen! Det är jätteviktiga aspekter, det här med utbildningar, men det känns som mycket generella beskrivningar av flyktingströmmen och att det är bra med högre utbildning. Flyktingar är inte bara en enda kategori av människor, utan det är olika kön, olika grupper och faktiskt olika möjligheter och förutsättningar.

Det jag saknar och ofta lyfter upp är att könsaspekten tyvärr inte genomsyrar våra texter. Det är ändå viktigt för Sverige som har en feministisk regering att vi påverkar andra EU-länder så att könsaspekten genomsyrar flyktingfrågan och utbildningsfrågan, oavsett om det handlar om svenska kvinnor eller invandrarkvinnor i Sverige och i Europa. Vi har olika förutsättningar, och det måste faktiskt genomsyra de texter, förslag och slutsatser som kommer.

Jag hoppas att regeringen tar med sig dessa aspekter så att man inte klumpar ihop hela flyktingströmmen i en och samma kategori. Det är väldigt viktigt att betona.

Anf.  19  Utbildningsminister GUSTAV FRIDOLIN (MP):

Herr ordförande! När det gäller Amineh Kakabavehs fråga kan jag säga att det är det första steget till anledningen till att det är relevant att diskutera flyktingmottagandets påverkan till högre utbildning: den faktiska ökningen av antalet individer och i detta också antalet individer med olika utbildningsbakgrund.

Nästa steg, som blir relevant för den högre utbildningen är, som Amineh Kakabaveh säger, att titta på vilka olika utbildningsbakgrunder de individer som kommer har. Där vet vi att det finns stora könsskillnader, och det är någonting som Sverige i de olika sammanhangen där vi diskuterar detta har all anledning att föra fram för att kunna säkerställa att vi inte får könsblinda slutsatser utan att vi ser skillnaderna. Det instämmer jag i.

Vad gäller frågorna från Betty Malmberg diskuterade vi validering i utskottet. Validering nämns också i ordförandeskapets prioriteringar som just ett sådant område där utbytet inom kretsen och mellan EU och medlemsstaterna kanske många gånger kan bli mer konkret, för vi står ju många gånger inför och brottas med exakt samma utmaning.

Det finns alltså med, och det är någonting som vi kommer att ha stor nytta av att det finns med.

Vad gäller de åtta prioriteringarna har vi försökt gräva i dokumenta­tionen, men vi måste nog be om ett förtydligande var det i så fall finns för att vi ska kunna svara på frågan.

Anf.  20  BETTY MALMBERG (M):

Herr ordförande! Tack för svaret! Det som förvånar är mest att åtta nationella prioriteringar helt plötsligt omnämns. Om det nu ska uppfattas att utbildningsutskottet har ställt sig bakom detta tycker jag det är väsentligt att vi också vet vad det är för nationella politiska prioriteringar. Det kan ju vara sådant som vi inte alls har varit överens om, så där vill vi i så fall ha ett förtydligande.

När det gäller valideringen får jag väl nöja mig med det svaret, men ett sista medskick är att vi i diskussionen, och det står också i utskottets protokoll, vill poängtera just den nationella kompetensen i de här ställningstagandena. Regeringen har lagt till det, och man säger att nationellt självbestämmande beaktas.

Från Moderaternas sida tycker vi att det är värdefullt att det här också framförs tydligt och inte bara beaktas i en diskussion utan att det faktiskt poängteras att detta tillhör den nationella kompetensen. Det är ett medskick.

Anf.  21  ORDFÖRANDEN:

Då kanske utbildningsministern kan hjälpa oss som inte sysslar med utbildningspolitik till vardags med vilka de här åtta prioriteringarna är.

Anf.  22  Utbildningsminister GUSTAV FRIDOLIN (MP):

Jag ska erkänna för ordföranden och för Betty Malmberg att jag blev lika konfunderad som ni över de åtta prioriteringarna. Men nu tror jag att vi nu har löst mysteriet. Det finns en sidbrytning i meningen i den svenska ståndpunkten, ”sammanfaller i stor utsträckning med de svenska prioriteringarna”, och den sidbrytningen går över till s. 8. Jag tror möjligen att när man läser detta digitalt så landar sidnumret inne i den svenska ståndpunkten.

Det ska inte införas i den svenska ståndpunkten, utan det handlar om att det sammanfaller med de svenska prioriteringarna.

Anf.  23  ORDFÖRANDEN:

Då behöver ingen här i rummet känna att vi har en kunskapsbrist. Det var ju skönt.

Då tackar vi för att utbildningsministern inte improviserade fram åtta sådana här på mötet, utan att han hittade en bra förklaring.

Anf.  24  BETTY MALMBERG (M):

Jag tycker faktiskt att det är en skillnad mellan att beakta något i en diskussion och att faktiskt poängtera och föra fram att detta hör till den nationella kompetensen. Det vill jag ha fört till protokollet som ett medskick.

Anf.  25  ORDFÖRANDEN:

Jag ser att det finns total enighet kring det och att ministern också nickar. Därmed finner jag att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning.

Jag undrar slutligen om utbildningsministern vill kommentera någon av de övriga frågorna under sitt ansvarsområde.

Anf.  26  Utbildningsminister GUSTAV FRIDOLIN (MP):

När det gäller de övriga frågorna har vi i dag ingen information om dem.

Anf.  27  ORDFÖRANDEN:

Jag finner inte heller att någon har några frågor.

Vi tackar så mycket för samrådet och önskar trevlig helg och lycka till på mötet!

Anf.  28  Utbildningsminister GUSTAV FRIDOLIN (MP):

Detsamma!

§ 3  Utbildning, ungdom, kultur och idrott (kultur)

Statssekreterare Per Olsson

Återrapport från möte i Europeiska unionens råd för utbildning, ungdom och kultur
den 23–24 november 2015

Information och samråd inför möte i Europeiska unionens råd för utbildning, ungdom och kultur den 30–31 maj 2016

Anf.  29  ORDFÖRANDEN:

Vi välkomnar statssekreterare Per Olsson till mötet. Innan vi går in på de konkreta dagordningspunkterna undrar jag om det finns något muntligt att rapportera utöver det vi redan har fått skriftligt från mötet den 23–24 november.

Anf.  30  Statssekreterare PER OLSSON:

Nej, det har jag inte. Jag kan hänvisa till den skriftliga återrapporteringen.

Anf.  31  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M):

Inför det förra mötet hade vi en diskussion i utskottet om vad som tillhör den nationella kompetensen och vad som inte tillhör den. Vi sa då att kultur-, idrotts- och utbildningsfrågor ligger inom den nationella kompetensen och fortsättningsvis ska göra det och att detta skulle lyftas på mötet. Jag uppfattade också att kulturministern höll med om detta.

Jag undrar var, när och hur kulturministern lyfte detta under mötet.

Anf.  32  Statssekreterare PER OLSSON:

Min uppfattning är att det inte togs upp specifikt eftersom det inte riktigt fanns något specifikt kring mötet som föranledde att det behövde lyftas.

Anf.  33  ORDFÖRANDEN:

Nu minns jag att det inte fanns några föreskrifter på den nivån i slutsatserna, så det var inget som var juridiskt bindande på något sätt. Vi brukar i alla fall poängtera det, så det kan statssekreteraren komma ihåg till nästa gång.

Anf.  34  Statssekreterare PER OLSSON:

Med förlov sagt: Det är så det ser ut när det gäller kompetenserna. Fördraget är som det är, och eftersom vi inte driver på för någon förändring av fördraget känns detta som ganska okomplicerat.

Anf.  35  ORDFÖRANDEN:

Då går vi vidare till dagordningspunkt 9 om förslaget om audiovisuella medietjänster och ändrade marknadsförhållanden.

Anf.  36  Statssekreterare PER OLSSON:

Dagordningspunkt 9 är en informationspunkt. Det kommer att vara en föredragning av kommissionen. Vi fick i onsdags ett förslag om ett reviderat AV-direktiv från kommissionen, och vid rådsmötet kommer kommissionen att presentera detta för oss och förhoppningsvis också kunna motivera de förslag till förändringar som de går fram med.

Vi har precis fått förslaget, och vi håller på att titta på det och analysera det. Vi får alltså återkomma. Jag ser mycket fram emot att få höra kommissionens föredragning.

Anf.  37  ORDFÖRANDEN:

Vi går vidare till dagordningspunkt 10 om den tätt kopplade översynen av direktivet om audiovisuella medietjänster.

Anf.  38  Statssekreterare PER OLSSON:

Denna punkt kom till på dagordningen redan innan vi visste om kommissionen skulle komma med sitt förslag. Detta är en diskussionspunkt. Det är det holländska ordförandeskapet som utifrån ett diskussionsunderlag har föreslagit en riktlinjedebatt med anledning av den pågående översynen. Eftersom kommissionen precis har lämnat sitt förslag kommer det också att finnas möjlighet för ministrarna att ge några första kommentarer inför de förhandlingar som kommer om AV-direktivet.

Ordförandeskapets diskussionsunderlag utgår från hur man kan använda politiska verktyg som används nationellt och på europeisk nivå för att främja europeisk produktion. Då handlar det inte främst om kvotregler och så vidare, utan snarare om hur vi kan öka möjligheterna för den inre marknaden att stimulera europeiska audiovisuella verk och rörlighet på den inre marknaden för tv och tv-liknande tjänster. Det ska kunna leda till ökad efterfrågan och därmed ökade möjligheter. Detta vill Holland att vi ska ha en diskussion om på rådsmötet.

För att fördjupa diskussionen har man skickat med ett antal ytterligare frågeställningar i underlaget. Det handlar om bakgrunden med det förändrade medielandskapet och de ökade tekniska möjligheter som det ger kontra tekniska möjligheter för tillgänglighet och rörlighet. Det handlar också om vilka utmaningar detta skapar för mer traditionella medier, som kanske inte riktigt hänger med i den ökade konkurrens som detta ger.

Det ställs frågor i underlaget om hur politiken på nationell och europeisk nivå skulle kunna kombineras med hur man kan stärka den nationella produktionen och samtidigt stimulera en transnationell efterfrågan eller rörlighet på marknaden. En särskild aspekt i sammanhanget är hur vi kan stimulera den europeiska samproduktionen och vilken roll den kan spela i en tid då det råder stor osäkerhet på marknaden gällande finansiering och intäktsmöjligheter i hela branschen.

Regeringen anser att ordförandeskapets frågeställningar är relevanta. Vi välkomnar att en diskussion förs om AV-direktivet som helhet i förhållande till att man bara tittar på konkurrenskraft och andra möjligheter. Det är en grundläggande förutsättning för europeisk konkurrenskraft att den digitala inre marknaden fortsätter att utvecklas, och AV-direktivet är viktigt för den inre marknadens funktionssätt.

Vi välkomnar översynen i förhållande till att det är en snabb teknisk utveckling som sker. Den påverkar tittarmönster, våra vanor och så vidare. Samtidigt är det centralt att kommande förslag nu inte riskerar att strida mot yttrandefrihet och svenska grundlagar. För Sverige är det också viktigt att vi upprätthåller ett starkt skydd för våra barn gällande påverkan från reklambudskap. Det är särskilt viktigt när det gäller alkoholreklam. Det handlar dock om en diskussionspunkt, och det ska inte fattas något beslut.

Anf.  39  ORDFÖRANDEN:

Eftersom jag jobbade med detta ganska mycket när jag satt i EU-parlamentet vill jag bara göra en kommentar: Reglerna för reklam har inte funkat i praktiken, så det är bra att man äntligen får en översyn av detta.

Anf.  40  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M):

Jag vill bara poängtera det sista i regeringens ståndpunkt – att detta inte strider mot yttrandefriheten och den svenska grundlagen. Det är viktigt att man bevakar detta så att man inte gör ett övertramp. Vi har en god tradition av att regeringen bevakar det här och lämnar reservationer när det är befogat.

Anf.  41  ORDFÖRANDEN:

Jag ser att statssekreteraren nickar. Jag finner då att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning.

Vi kan gå vidare till dagordningspunkt 11, Utkast till rådets slutsatser om Europeanas roll för digital tillgång till, synlighet för och användning av det europeiska kulturarvet.

Anf.  42  Statssekreterare PER OLSSON:

De har en förmåga att döpa dagordningspunkterna ganska invecklat!

Dagordningspunkt 11 är en beslutspunkt. Den handlar om att det nederländska ordförandeskapet har föreslagit rådsslutsatser för att lyfta fram betydelsen av digitaliseringen och kulturarvet för olika samhällssektorer. Det gäller särskilt den digitala plattformen Europeana och dess roll i sammanhanget.

Avsikten med rådsslutsatserna är att tydliggöra ramar och inriktning för Europeanas framtid och framtida utveckling och att säkerställa den fortsatta driften. Som ni säkert känner till etablerades Europeana 2008 genom rådsslutsatser om det europeiska digitala biblioteket.

Medlemsstaterna har nu enats om att lyfta fram ett antal områden som lyfter värdet av ett digitalt kulturarv och värdet av Europeana bland annat inom turism, utbildning och den europeiska integrationen. Rådsslutsatserna i det här fallet behandlar också principiella utgångspunkter och motiv för verksamheten samt dess struktur. Det handlar om den långsiktigt hållbara utvecklingen av verksamheten avseende ekonomi och styrform.

Man kan säga att de viktigaste slutsatserna i de föreslagna rådsslutsatserna är att Europeana bör omdefinieras som en kärnplattform inom ramen för fonden för ett sammanlänkat Europa. Fokus ska vara att upprätthålla en internetplattform för att dela och återanvända kulturarvsinformation och på det viset stödja ett professionellt nätverk runt Europeana. Det är det ena.

Det andra är att kommissionen bör ta över ansvaret för Europeanas kärnfunktioner och från och med 2017 upphandla förvaltning och drift för dessa delar.

Det tredje är att utvecklingsprojekt kopplade till Europeana i fortsättningen bör finansieras genom bidrag. De måste delvis finansieras med andra medel, exempelvis med frivilliga bidrag från medlemsstaterna. Jag kan återkomma till det.

Det fjärde är att transparensen bör öka vad gäller styrningen av Europeana, och medlemsstaterna ska ges större inflytande över beslut som rör olika policyer och strategier i detta sammanhang.

En femte slutsats är att kommissionen bör förnya och se över mandatet för medlemsstaternas expertgrupp för digitaliseringsfrågor. Den gruppen får en tyngre roll i styrningen av Europeana.

Till sist: Den sjätte slutsatsen är att kommissionen bör göra en oberoende utvärdering av Europeana och rapportera det till rådet senast i oktober 2017. Då ska man även ge klara riktlinjer för Europeanas utveckling på medellång och lång sikt. Så beskrivs det i rådsslutsatserna.

Vid överläggningen i kulturutskottet den 17 maj fick regeringen stöd för sin ståndpunkt att Sverige ska ställa sig bakom antagandet av dessa slutsatser under förutsättning att ståndpunkterna också kompletterades med en text från överläggningspromemorian som skickades från oss till utskottet.

I regeringens förslag till svensk ståndpunkt inför dagens samråd har vi lagt till ytterligare en mening från överläggningspromemorian för att tydliggöra att regeringens bedömning är att rådets slutsatser om Europeanas roll ligger inom ramen för EU:s kompetens. Det är viktigt att vi är tydliga med vilken kompetens EU har på detta område.

Förslaget till svensk ståndpunkt är i denna beslutspunkt att Sverige i förhandlingarna genomgående har drivit en budgetrestriktiv hållning och verkat för ett mindre expansivt Europeana med begränsade krav på operatören i syfte att minska risken för att det ska komma ökade krav på finansiering från medlemsstaterna.

Det har funnits en samstämmighet bland medlemsstaterna om att Europeana ska bevaras med en tydlig markerad respekt för subsidiaritetsprincipen och utan att kostnaderna ökar för medlemsstaterna. Sverige har framgångsrikt verkat för att Europeanas funktion som plattform och kulturarvsinstitutionernas medverkan i detta ska betonas.

Regeringen vill också betona att EU enligt fördraget om Europeiska unionens funktionssätt endast har en stödjande kompetens på kulturområdet och att detta inte får innebära en harmonisering av medlemsstaternas regelverk. Regeringens bedömning är att slutsatserna med god marginal ryms inom ramen för EU:s stödjande kompetens och att subsidiaritetsprincipen därmed respekteras.

Med detta föreslår regeringen att Sverige ställer sig bakom antagandet av dessa slutsatser.

Anf.  43  TINA ACKETOFT (L):

Tack så mycket för redogörelsen! Tanken med detta är nog god, men risken är att det sväller ut till något som vi egentligen inte vill se. Jag tror att vi alla är överens om att detta ska hållas så ”confined” som möjligt. Så fort jag läser sådant som definitioner av europeiskt kulturarv och identitet börjar alla mina misstänksamma tentakler ge sig ut. Vi ser hur land efter land i Europa kanske inte vandrar den väg som vi, som tror på demokrati och mänskliga rättigheter, vill göra. Jag tror att vi är helt överens om det.

Anf.  44  Statssekreterare PER OLSSON:

Ja, absolut.

Anf.  45  CECILIA MAGNUSSON (M):

Tack för redogörelsen! Vi har som sagt haft en överläggning om detta i kulturutskottet. Vi tog ställning för slutsatsen under förutsättning att man tillförde den text som står där nu. Efter det har regeringen lagt till text som har ett, som vi ser det, direkt motverkande syfte. Vi skulle vilja anmäla en avvikande mening vad gäller detta med ”god marginal ryms inom ramen för EU:s stödjande kompetens”. Jag tycker att det står i motsats till det som kulturutskottet sa och var enigt om. Man har lagt till en mening som vi inte tycker stämmer överens med texten i övrigt.

Anf.  46  ORDFÖRANDEN:

Vi kanske kan hitta en lösning. Har du något förslag på förändring av meningen?

Anf.  47  CECILIA MAGNUSSON (M):

Ja, vi vill stryka den sista meningen: ”Regeringens bedömning är att slutsatserna med god marginal ryms inom ramen för EU:s stödjande kompetens och att subsidiaritetsprincipen därmed respekteras.”

Dessutom har vi i vår avvikande mening följande text:

Riksdagens EU-nämnd delar kulturutskottets eniga ståndpunkt som den nåddes vid överläggningen i detta ärende om att detta inte ryms inom ramen för EU:s stödjande kompetens och att subsidiaritetsprincipen måste respekteras. Vi anser att kulturfrågor ligger inom och ska fortsätta ligga inom den nationella kompetensen. Vi ser ett smalt och vasst EU som gör rätt saker. Det är viktigt att beslut fattas på rätt nivå och så nära medborgarna som möjligt. Vidare är det viktigt att EU inte pådrar sig ytterligare uppgifter som är budgetpåverkande.

Anf.  48  ORDFÖRANDEN:

Min personliga reflektion på det är att en hemsida där man kan titta på varandras kulturobjekt inte direkt blandar sig i Sveriges inre angelägenheter. Jag har svårt att se en sådan konsekvens av det.

Anf.  49  Statssekreterare PER OLSSON:

Om vi tittar i fördraget kan vi läsa att unionens insatser på detta område ska syfta till att främja samarbete mellan medlemsstaterna och vid behov stödja och komplettera deras verksamhet när det gäller att till exempel förbättra kunskaperna om att sprida de europeiska folkens kultur och historia. Det är det som Europeana syftar till.

Vår uppfattning är inte att kulturutskottet uttryckte att dessa slutsatser stod i strid med den stödjande kompetensen. Man ville lyfta in följande mening: ”Regeringen vill också betona att EU, enligt fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, endast har en stödjande kompetens på kulturområdet och att detta inte får innebära någon harmonisering av medlemsstaternas regelverk.” Vi har då lyft in ytterligare en mening från den fördragsmemo som vi skickade till utskottet för att tydliggöra att vi inte tycker att detta strider mot fördraget – även om principen är viktig. Det kan vara klokt eftersom vi föreslår att vi ska ställa oss bakom slutsatserna.

Anf.  50  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns en avvikande mening från Moderaterna. Eskil Erlandsson från Centerpartiet ansluter sig, och det gör även övriga allianspartier.

Då har vi alltså en avvikande mening från Alliansen, men det finns stöd för regeringens här redovisade ståndpunkt.

Vi går vidare till dagordningspunkt 14. Finns det någon övrig fråga där som faller under kulturministerns ansvarsområde och som statssekreteraren vill kommentera?

Anf.  51  Statssekreterare PER OLSSON:

Min enda kommentar beträffande de övriga frågorna är väl att kommissionen har meddelat att den första informationspunkten, om ett gemensamt meddelande från kommissionen och den höga representanten om kultur i internationella förbindelser, kommer att strykas från dagordningen.

Anf.  52  ORDFÖRANDEN:

Tack för den informationen! Eftersom det inte finns några ytterligare frågor tackar vi för samrådet och önskar lycka till på mötet och en trevlig helg.

Anf.  53  Statssekreterare PER OLSSON:

Tack så mycket! Detsamma!

§ 4  Utbildning, ungdom, kultur och idrott (ungdom)

Statsrådet Aida Hadzialic

Återrapport från möte i Europeiska unionens råd för utbildning, ungdom och kultur den 23–24 november 2015

Information och samråd inför möte i Europeiska unionens råd för utbildning, ungdom och kultur den 30–31 maj 2016

Anf.  54  ORDFÖRANDEN:

Vi välkomnar gymnasieminister Aida Hadzialic med medarbetare hit och börjar med återrapporten från mötet den 23–24 november, om det finns något att rapportera muntligt utöver det vi redan har fått skriftligt.

Anf.  55  Statsrådet AIDA HADZIALIC (S):

Herr ordförande! Rapporten om det föregående mötet har skickats till nämnden. Om ni inte har några frågor har jag inte något att tillägga.

Anf.  56  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M):

Herr ordförande! Vid förra mötet hade vi en diskussion om vad som ryms inom den nationella kompetensen. Jag uppfattade att statsrådet höll med och att det skulle lyftas på mötet. Därför undrar jag: Var, när och hur lyftes frågan om att dessa frågor inte ryms inom EU:s kärnuppgifter utan ryms inom den nationella kompetensen?

Anf.  57  Statsrådet AIDA HADZIALIC (S):

Herr ordförande! Vi har bra tjänstemän med levande minne. Tjänstemannen Johan Lycke påtalar att vi lyfte upp frågan i samband med riktlinjedebatten.

Anf.  58  ORDFÖRANDEN:

Är Ulrika Karlsson nöjd med det svaret?

Anf.  59  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M):

Ja.

Anf.  60  ORDFÖRANDEN:

Vi går vidare till dagordningspunkt 4 om slutsatser om arbetet med att förebygga och bekämpa radikalisering.

Anf.  61  Statsrådet AIDA HADZIALIC (S):

Herr ordförande! Jag vill inleda med att berätta för nämnden att överläggningar har skett med kulturutskottet den 17 maj vad gäller de ungdomsfrågor som ska tas upp i det kommande rådsmötet.

Låt mig återkomma med förslag till svensk ståndpunkt beträffande vad som framkom vid dessa överläggningar.

Vid det kommande rådsmötet har ungdomsministrarna en beslutspunkt samt en diskussionspunkt. Mot bakgrund av bland annat den senaste tidens terroristattacker i Bryssel, Paris och Köpenhamn finns det ett stort behov av att förebygga och motverka marginalisering och våldsbejakande radikalisering. Det nederländska ordförandeskapet har därför valt att fokusera på ungdomssektorns roll när det gäller att förebygga och bekämpa våldsbejakande radikalisering av unga.

I rådsslutsatserna konstateras att våldsbejakande radikalisering är en komplex fråga som kräver integrerade, tvärsektoriella insatser på lokal, regional, nationell och europeisk nivå. Det handlar framför allt om att koordinera ungdomspolitiska insatser med fokus på inkluderande miljöer, formellt och informellt lärande, liksom förebyggande arbete, och att man ska koppla ihop dessa insatser som sker på andra områden. Det kan exempelvis handla om att stärka samarbetet mellan skola, sociala myndigheter och polisen.

Medlemsstaterna inbjuds att främja utbildning av ungdomsledare, så att de får förutsättningar att hantera frågor som rör våldsbejakande extre­mism och terrorism, till exempel vad gäller att identifiera symboler och retorik som kan vara kopplad till våldsbejakande radikalisering. Det hand­lar även om att stärka ungdomars kritiska medvetande vad gäller sociala medier, där ungdomssektorn och skolan gemensamt kan arbeta för att före­bygga rekrytering av unga till våldsbejakande strukturer. Statens medieråd jobbar till exempel med denna fråga i Sverige.

EU-kommissionen inbjuds att bland annat initiera och stödja fortsatt forskning om radikalisering som syftar till ökad kunskap om radikaliseringens omfattning, ursprung och skyddsfaktorer för att medlemsstaterna ska kunna utforma politik och metoder som är evidensbaserade.

Förslag till svensk ståndpunkt är följande:

Regeringen välkomnar och stöder ordförandeskapets val av tema för rådsslutsatser. Regeringen har framfört att det är viktigt att det förebyggande arbetet riktar sig mot alla former av våldsbejakande radikalisering och våldsbejakande extremism.

Regeringen har vidare framfört att en nyckel till ett framgångsrikt förebyggande arbete dels handlar om metoder för att inkludera unga som lever i utanförskap, dels handlar om fungerande samverkan mellan relevanta myndigheter och organisationer. Samverkan är nödvändig för att på ett tidigt stadium identifiera personer som är i riskzonen för att dras till våldsbejakande extremistiska miljöer, för att stödja personer som är aktiva inom sådana miljöer att hoppa av samt för att motverka att våldsbejakande extremistiska miljöer uppkommer, etablerar sig eller breder ut sig.

Vi har följande tillägg efter överläggningen med kulturutskottet:

Regeringen framhåller viken av att motverka polarisering samt betonar vikten av arbete, utbildning och bostad som verktyg för att stärka integra­tion och bryta segregation. Regeringen anser även att det är viktigt att poängtera att rådsslutsatserna inte är bindande utan ska uppfattas som rekommendationer till medlemsstaterna.

Regeringen föreslår att Sverige stöder förslaget till rådsslutsatser.

Anf.  62  CECILIA MAGNUSSON (M):

Jag vill uttrycka tacksamhet över att regeringen i sitt slutliga förslag till ståndpunkt har bakat in kulturutskottets eniga tillägg. Jag vill bara poängtera det som min kollega Ulrika Karlsson tidigare nämnde om den nationella kompetensen på detta område. Det är oerhört viktigt att vi poängterar det.

Anf.  63  AMINEH KAKABAVEH (V):

Tack så mycket för informationen! Det är bra med Sveriges slutsatser. Jag håller med om att den nationella kompetensen är mycket viktig. Men det är också viktigt att se på varför man lyckas bättre i till exempel Holland. Det är bra att vi tar erfarenhet från andra länder där man lyckas bättre.

För att prata om radikalisering: Vi hade i går ett seminarium här i riksdagen. Det finns mycket ömma punkter som vi inte ens berör i våra texter eller i vårt arbete. Många ungdomar, många människor som vänder sig till detta flyr från krig och förtryck. De är sårbara. Det är oftast moskéerna och kyrkorna som tar hand om de killarna. Jag har själv mött många i till exempel Göteborg, hundratals unga syriska killar. Jag förstår att det handlar om trygghet. Det är ju viktigt att man har social trygghet. Men det får inte vara kyrkorna eller moskéerna som ger dem den integrationen, utan i ett sekulärt land som Sverige är det viktigt att vi har specifika, riktade aktiviteter för dessa ungdomar. I till exempel ungdomsgårdarna har de en pingpong…

(ORDFÖRANDEN: Ursäkta, men nu är det lite väl mycket inrikespolitik.)

Men det påverkar också att vi pratar generellt om utbildning. Det är också bra att ha riktade specifika åtgärder för att förebygga. Kommer man nära ungdomar ger man dem en möjlighet och en chans. De har flytt för att komma till tryggheten och inte bli radikaliserade. Jag menar att det hänger ihop, det vill säga aktivitet och trygghet men också att kompetenta människor jobbar med de här grupperna, som socialarbetare, tänkte jag föreslå, även om inriktningen inte är viktig.

Anf.  64  Statsrådet AIDA HADZIALIC (S):

Herr ordförande! Jag tar med mig de synpunkter som har framkommit och tackar även Cecilia Magnusson med flera för stödet.

Anf.  65  ORDFÖRANDEN:

Då finner jag att det finns stöd för regeringens här redovisade ståndpunkt.

Vi går vidare till dagordningspunkt 5, med en rubrik som jag har lite svårt att förstå, så jag nöjer med att säga: identitetsutveckling och ungdomar.

Anf.  66  Statsrådet AIDA HADZIALIC (S):

Herr ordförande! Som jag tidigare nämnde står det även en diskus­sionspunkt på dagordningen. Temat för diskussionen är ungdoms­politikens och ungdomssektorns roll i en integrerad strategi för att stödja ungdomars identitetsutveckling. Ministrarna ombeds att i debatten utgå från två frågeställningar.

Den ena är: Vilken typ av villkor och stöd har ni inrättat eller bör inrättas inom ramen för nationell ungdomspolitik för att genomföra pedagogiska nätverk med ett integrerat tillvägagångssätt kring ungdomar? Om möjligt, kan ni illustrera detta med konkreta exempel som grundar sig på praxis och problem som ni står inför vid genomförandet av ett integrerat tillvägagångssätt i ert land?

Den andra frågan är: Hur kan samarbetet mellan medlemsstaterna på EU-nivå organiseras på ett sådant sätt att det bidrar till att främja uppbyggandet av pedagogiska nätverk med ett integrerat tillvägagångssätt?

Förslag till svensk ståndpunkt är följande:

Regeringen välkomnar det underlag som ordförandeskapet lagt fram som vägledning för ministrarnas diskussion. Regeringen kommer i debatten att utgå från målet för den nationella ungdomspolitiken, det vill säga att alla ungdomar ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och inflytande över samhällsutvecklingen. Ungdomspolitiken blir därmed ett av flera olika verksamhetsområden som ska bidra till måluppfyllelsen för ungdomspolitiken.

Regeringen kommer i debatten att framhålla att det för att uppnå goda levnadsvillkor krävs ett helhetstänk och att unga framför allt har tillgång till utbildning, arbete och bostad, liksom inflytande, god hälsa och en bra fritid.

På frågan om hur samarbetet mellan medlemsstaterna och EU kan bidra kommer regeringen att framföra att det på detta område vore värdefullt med ett erfarenhets- och kunskapsutbyte mellan medlemsländerna, till exempel genom EU-programmet Erasmus plus samt det särskilda initiativ som har initierats av kommissionen.

Anf.  67  CECILIA MAGNUSSON (M):

Det var en fluffig kontext och ett fluffigt innehåll.

Det jag vill markera och anser att regeringen borde poängtera i debatten är det som står sist om särskilda initiativ som initieras av kommissionen. Det är ju rena mineringen – det kan bli vad som helst! Detta är absolut frågor som ligger inom den nationella kompetensen, och jag tycker att Sverige mycket klart ska poängtera detta i diskussionen och inte släppa lös EU-kommissionen att hitta på nya arbetsuppgifter.

Anf.  68  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M):

Jag har en fråga, för jag förstår faktiskt inte. Ministern får gärna utveckla det. Det handlar om en mening i texten, som jag inte förstår. I övrigt instämmer jag i det Cecilia sa. Meningen är: ”Utbildningspolitiken blir därmed ett av flera olika verksamhetsområden som ska bidra till måluppfyllelsen för ungdomspolitiken”. Vad avses med den meningen? Vad innebär den?

Anf.  69  JOHNNY SKALIN (SD):

Herr ordförande! Jag instämmer i den kritik beträffande kommissionen som Moderaterna framförde. Jag tycker inte att vi bör blanda in EU-kommissionen i detta.

Anf.  70  AMINEH KAKABAVEH (V):

Jag håller med om att meningen är lite oklar.

Jag vill nu liksom tidigare i dag lyfta fram att ungdomar inte är någon enhetlig grupp. Ungdomar har också kön. De är tjejer och killar med olika förutsättningar och erfarenheter av både majoritets- och minoritetsamhälle.

Därför är det viktigt att man har med könsaspekterna och den feministiska betoningen. Resurserna läggs oftast på killar, men tjejerna är också viktiga i olika utbildningssammanhang, från grundskola till högre studier.

Därför är det bra att man väver in och har en strategi för hur vi ska se flickor och unga kvinnor i utbildning och kultur.

Texten är bra, men den är totalt könlös.

Anf.  71  Statsrådet AIDA HADZIALIC (S):

Herr ordförande! Det är viktigt att poängtera att alla ungdomar ska ha en god framtid och framtidshopp.

Det förslag som Cecilia Magnusson framför tar vi med oss och poängterar. Det stöds också av SD.

Ja, formuleringen är lite krånglig, Ulrika Karlsson. Frågan i sig är också något komplex. Det denna mening syftar till är att ungdomspolitiken blir en del av en tvärsektoriell ansats och en del av det som bygger upp hela ungdomspolitiken. Det handlar helt enkelt om att uppnå de ungdomspolitiska målen. Det är därför det är något otydligt.

Vi ska fundera på hur vi kan uttrycka oss tydligare så att det blir en bättre formulering.

Anf.  72  ORDFÖRANDEN:

Man kan ju avsluta med målet att ungdomar ska få det bättre i framtiden.

Anf.  73  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M):

Det finns många förbättringar att önska i den meningen, till exempel klartext. Luddigare än så här blir det inte – att ungdomspolitiken ska uppfylla ungdomspolitiken.

Ni får hemläxa; så här kan det inte vara. Sverige måste tycka något. Vi kan inte ha det så här luddigt.

Jag tolkar det som att statsrådet instämde i Cecilia Magnussons inlägg, vilket betyder att vi inte ger kommissionen grönt kort att initiera vad som helst utan att detta också beaktas.

Anf.  74  Statsrådet AIDA HADZIALIC (S):

Vi beaktar det som Cecilia Magnusson har framfört och tar med det.

Formuleringen om ungdomspolitiken är tagen ur budgetpropositionen och är därmed också antagen av riksdagen. Det är en formulering som är en praxis.

Frågeställningen i sig är som sagt komplex. Ungdomspolitiken blir en del av alla verktyg som ska användas för att vi ska uppnå de ungdomspolitiska målen.

Anf.  75  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns stöd för regeringens inriktning mot bakgrund av den här redovisade och förtydligade ståndpunkt.

Vi tackar för samrådet och önskar statsrådet trevlig helg och lycka till på mötet.

§ 5  Utbildning, ungdom, kultur och idrott (idrott)

Statsrådet Gabriel Wikström

Återrapport från möte i Europeiska unionens råd för utbildning, ungdom och kultur den 23–24 november 2015

Information och samråd inför möte i Europeiska unionens råd för utbildning, ungdom och kultur den 30–31 maj 2016

Anf.  76  ORDFÖRANDEN:

Vi välkomnar statsrådet Gabriel Wikström med medarbetare. Finns det någon muntlig återrapport från mötet den 23–24 november 2015 utöver det vi har fått skriftligt?

Anf.  77  Statsrådet GABRIEL WIKSTRÖM (S):

Det finns det om nämnden önskar det, men annars tycker jag att det räcker med den skriftliga återrapporteringen.

Anf.  78  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M):

Jag tar gärna del av statsrådets muntliga rapport. Nämnden hade nämligen en diskussion inför förra mötet om vad som ingår i den nationella kompetensen och vad som är EU:s kärnuppgifter. Jag uppfattade att statsrådet höll med oss om att detta ingick i den nationella kompetensen och att det också skulle lyftas upp under mötet.

Därför undrar jag var, när och hur detta lyftes upp av statsrådet under mötet.

Anf.  79  Statsrådet GABRIEL WIKSTRÖM (S):

Jag var själv inte med på mötet, men detta lyftes upp i samband med talepunkterna.

Anf.  80  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M):

Då vill jag veta under vilka ämnespunkter på dagordningen det lyftes upp.

Anf.  81  Statsrådet GABRIEL WIKSTRÖM (S):

Det lyftes upp i samband med det anförande som hölls på mötet. Under exakt vilken punkt det var kan vi kolla upp.

Anf.  82  Ämnesrådet TOMAS JOHANSSON:

Vi kan nog inte svara på under exakt vilken punkt det var i den återrapportering som vi har gjort nu. Vi måste gå tillbaka till den skriftliga rapporten för att få det exakta numret på dagordningen, och det kan vi göra. Men de anföranden som görs vid rådsmötena är oftast ett eller högst två inlägg. Det här var i det generella anförande som gjordes, och det lyftes upp tydligt av talaren, som var väl medveten om vad EU-nämnden hade sagt.

Anf.  83  ORDFÖRANDEN:

Är Ulrika nöjd med svaret?

Anf.  84  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M):

Inte riktigt, men jag tolkar det som att det lyftes upp tydligt. Ni får gärna bekräfta lite mer vad som sas och när. Om ni kan göra det nu vore det jättebra, men annars tar vi det efteråt.

Anf.  85  ORDFÖRANDEN:

Vi kan se till att det blir ett skriftligt svar till Ulrika Karlsson.

Vi går vidare till dagordningspunkt 12 om slutsatser om god styrning i samband med större idrottsevenemang.

Anf.  86  Statsrådet GABRIEL WIKSTRÖM (S):

Det är inte jag själv utan min statssekreterare Agneta Karlsson som kommer att delta för svensk räkning. Statssekreteraren var i kulturutskottet den 19 maj och upplevde då att det fanns stöd för regeringens ståndpunkt.

Vi kan åter förtydliga att den övergripande svenska hållningen är att idrottspolitiken i första hand är en nationell angelägenhet, och det kvarstår givetvis.

Rådsslutsatserna är ett initiativ från det nederländska ordförandeskapet. Man har på idrottsområdet valt att fokusera på att förbättra förutsättningarna för att kandidater till stora idrottsevenemang ska få sin kandidatur prövad på öppna och likvärdiga villkor och att idrottsevenemang ska präglas av god styrning.

Slutsatserna uppmanar medlemsstaterna, kommissionen och idrottsrörelsen till insatser för att på olika sätt främja idrottens utveckling inom detta område. Det har funnits en bred uppslutning bland EU:s medlemsstater kring ordförandeskapets initiativ.

I regeringens egen beredning har synpunkter inhämtats från Riksidrottsförbundet, som har förklarat sig nöjt med det utkast som har funnits.

Regeringen har i förhandlingarna uppfattat att slutsatserna innehåller tydliga formuleringar om barns och arbetstagares rättigheter, jämställdhet och förebyggande av alla former av diskriminering. Vår bedömning är att slutsatserna med god marginal ryms inom ramen för EU:s stödjande kompetens och att subsidiaritetsprincipen därmed respekteras. Vi föreslår därför att Sverige kan ställa sig bakom antagandet av slutsatserna.

Anf.  87  CECILIA MAGNUSSON (M):

Vi fick information om detta i kulturutskottet. Låt mig poängtera att det inte är en kärnuppgift för Europeiska unionen. Jag önskar att den som ministern skickar understryker det.

Anf.  88  ORDFÖRANDEN:

Men det kan vara bra med öppenhet och korruptionsbekämpning inom sporten.

Anf.  89  CECILIA MAGNUSSON (M):

Absolut.

Anf.  90  Statsrådet GABRIEL WIKSTRÖM (S):

Som jag inledde med att säga är den övergripande svenska hållningen att idrottspolitiken först och främst är en nationell angelägenhet. Det har vi poängterat i nämnden förut, och det kvarstår.

Anf.  91  ORDFÖRANDEN:

Tack för det förtydligandet!

Anf.  92  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M):

Den andra meningen i regeringens ståndpunkt öppnar ju lite. Det står att slutsatserna är godtagbara och ryms inom ramen för EU:s stödjande kompetens.

Det kan vi köpa om man fyller på med den mening vi hade inför förra mötet: Vi anser att idrottsfrågor ligger och ska fortsätta att ligga inom den nationella kompetensen. Vi vill se att smalt och vasst EU som gör rätt saker. Det är viktigt att beslut fattas på rätt nivå så nära medborgarna som möjligt. Vidare är det viktigt att EU inte pådrar sig ytterligare uppgifter som är budgetpåverkande.

Jag uppfattade att vi inför förra mötet var överens om detta när det gäller idrottsfrågor. Jag saknar det i den aktuella ståndpunkten och att Sverige inte håller samma linje, så vi vill ha detta tillägg.

Anf.  93  ORDFÖRANDEN:

Statsrådet kan kanske bekräfta att dessa slutsatser faktiskt inte innehåller något som går emot det.

Anf.  94  Statsrådet GABRIEL WIKSTRÖM (S):

Så är det. Den inledningspunkt jag tog upp sammanfattar väl det som har varit Sveriges inställning i dessa frågor under lång tid och som kommer att fortsätta att vara det under lång tid framöver.

Anf.  95  ORDFÖRANDEN:

Jag tycker mig se att vi har en samsyn och att det därför finns stöd för regeringens här redovisade ståndpunkt.

Vi går vidare till dagordningspunkt 13, Förbättrad styrning inom idrotten.

Anf.  96  Statsrådet GABRIEL WIKSTRÖM (S):

Ordförandeskapet planerar att hålla en policydiskussion om förbättrad styrning inom idrotten – detta just mot bakgrund av rådsslutsatserna på temat.

Korruption och bristande ansvarstagande för framför allt mänskliga rättigheter och arbetstagares rättigheter är en ödesfråga för idrotten. Regeringen välkomnar därför denna möjlighet till erfarenhetsutbyte mellan medlemsstaterna.

Regeringen kommer särskilt att lyfta upp rättighetsperspektivet och att det nu är dags att ställa krav på internationella idrottsförbund om att dessa framöver endast tilldelar mästerskap till arrangörer i länder där ILO:s kärnkonventioner respekteras.

Idrottsrörelsen, genom Riksidrottsförbundet med flera, och fackföreningsrörelsen, genom LO med flera, bedriver ett viktigt arbete i dessa frågor. Jag är informerad om att de bland annat är överens om följande princip: Internationellt beslutade riktlinjer såsom FN:s principer för företag och mänskliga rättigheter generellt och i arbetslivet, OECD:s riktlinjer för multinationella företag och ILO:s åtta kärnkonventioner ska respekteras och vara vägledande för alla som engageras i förberedelser och genomförande av mästerskap och idrottsarrangemang i Sverige.

Jag tycker att det är bra att Sverige kan gå före i detta viktiga arbete.

Anf.  97  TINA ACKETOFT (L):

Statsrådet tog själv upp mänskliga rättigheter, men jag saknar det i den skriftliga svenska ståndpunkten där enbart ILO:s konventioner tas upp. Jag menar inte att förringa ILO-konventionerna, men statsrådet nämnde också mänskliga rättigheter och OECD:s rekommendationer. Kan man tänka sig att det kommer att framföras muntligt på samma tydliga sätt som det nu framfördes här i salen?

Anf.  98  CECILIA MAGNUSSON (M):

Herr ordförande! Tack för föredragningen! Jag instämmer i Tina Acketofts inlägg. Vi hade detta uppe på kulturutskottet, och jag ser att regeringens ståndpunkt är något modifierad sedan förslaget i utskottet.

Låt mig med eftertryck upprepa att idrottsfrågorna ligger inom och ska ligga inom den nationella kompetensen. Som min kollega Ulrika Karlsson tidigare sa måste vi betona detta och se till att det inte sprids ut.

Erfarenhetsutbyten och samarbete mellan länderna är bra, men det är inte en EU-fråga. Det finns många olika organisationer som arbetar med dessa frågor. Europeiska unionen behöver inte ta på sig denna arbetsuppgift.

Anf.  99  Statsrådet GABRIEL WIKSTRÖM (S):

Det här är just en policydiskussion som syftar till erfarenhetsutbyte. Det finns inget utrymme på den här punkten att göra några som helst förändringar utifrån den linje som Sverige har haft under en lång tid och kommer att fortsätta att ha.

Anf.  100  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M):

Nu undrar jag om jag har missuppfattat detta. Jag läser frågorna inför mötet. En av frågorna som statsrådet har att ta ställning till är: Vilken roll kan EU spela när det gäller en samordnad strategi mellan medlemsstaterna? Det kan ju betyda att EU får ytterligare uppgifter. Därför är det viktigt att betona att det är en nationell angelägenhet.

Vi har tidigare, precis som jag sa, varit överens om detta. Jag kan läsa upp det igen:

Vi anser att idrottsfrågorna ligger inom och ska fortsätta att ligga inom den nationella kompetensen. Vi vill se ett smalt och vasst EU som gör rätt saker. Det är viktigt att beslut fattas på rätt nivå, så nära medborgarna som möjligt. Vidare är det viktigt att EU inte pådrar sig ytterligare uppgifter som är budgetpåverkande.

Det är ytterst angeläget att lyfta upp det när det finns en frågeställning som gäller en samordnad strategi mellan medlemsländerna inom EU. Jag hoppas att statsrådet lyfter upp det.

Sedan undrar jag: Är det statsrådet som åker till mötet? Jag undrar också över den sista meningen i ståndpunkten. Det gäller ILO:s kärnkonventioner. Vad betyder det i praktiken om mästerskap endast ska tilldelas arrangörer i länder där ILO:s kärnkonventioner respekteras? Sverige har ju inte implementerat alla och antagit alla.

Anf.  101  AMINEH KAKABAVEH (V):

Tack så mycket för föredragningen! Jag håller med om att subsidiaritetsprincipen är väldigt viktig. Det hoppas jag att regeringen kommer att ha i beaktande i de här besluten eller de här ståndpunkterna.

I dag har jag läst igenom alla texter, även när det gäller idrotten, som är viktig. Här tycker jag att vi saknar något – det är en könsblindhet – när det gäller våra texter. Särskilt i europeiskt sammanhang och i rådssammanhang är det bra att Sverige betonar flickors och kvinnors möjligheter och begränsningar och vad man har för strategier för att fler flickor och unga tjejer ska vara en del av idrotten. Alla har inte samma möjligheter. Hur gör vi? Och hur genomsyrar detta våra texter? En feministisk regering ska ha med det även när det gäller idrott, kultur och utbildning. Detta ska genomsyra allt.

Anf.  102  TINA ACKETOFT (L):

I mitt tidigare inlägg bad jag statsrådet att förtydliga om regeringen avser att särskilt lyfta fram perspektivet mänskliga rättigheter, inte enbart ILO-konventionen, som det står här. Jag fick inget svar på det. Det var bara det jag ville få bekräftat.

Anf.  103  Statsrådet GABRIEL WIKSTRÖM (S):

Jag ska börja med Tina Acketofts fråga. Du kunde inte få något svar. Jag fick nämligen inte ordet. Men det är självklart att vi också kommer att lyfta fram perspektivet mänskliga rättigheter.

I rådsslutsatserna har Sverige, som sagt, drivit på för att få tydligare skrivningar om jämställdhet. Det tycker vi också att vi har kommit fram med. Sedan kan man kanske inte alltid få det helt som man vill. Men vi tycker ändå att vi har kommit så långt att vi kan ställa oss bakom rådsslutsatserna. Men det var på den förra punkten som det togs upp.

Sedan har vi frågan om ILO:s kärnkonventioner. Där har vi just formulerat oss som att de ska respekteras, eftersom vi vet att det är många länder som inte fullt ut har signerat kärnkonventionerna. Vi tycker att man borde sätta ribban vid att de åtminstone ska respekteras.

Jag är för min del, som sagt, stolt över att Sverige kan driva fram detta. Det är en viktig del av den svenska modellen. Inte minst svensk fackföreningsrörelse, LO och Riksidrottsförbundet har drivit på för den här utvecklingen. Kan vi stå upp för detta och dela med oss av de erfarenheterna i ett europeiskt perspektiv är det naturligtvis fantastiskt bra.

Anf.  104  JOHNNY SKALIN (SD):

Herr ordförande! Jag vill bara säga att jag instämmer i Moderaternas synpunkter, förutom när det gäller just biten om ett smalt och vasst EU. Vi vill inte ha något vasst EU, men gärna betydligt smalare.

Anf.  105  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M):

Jag uppfattade inte att statsrådet svarade på frågan om den tredje frågeställningen inför mötet: Vilken roll kan EU spela när det gäller en samordnad strategi mellan medlemsstaterna? Vi tycker att EU får ha en ytterst begränsad roll eftersom det ligger inom den nationella kompetensen. Det gäller den text som jag läste upp. Är det regeringens mening att instämma i det även vid detta möte?

Jag noterar följande: Om stora mästerskap endast bör tilldelas arrangörer i länder där ILO:s kärnkonventioner respekteras innebär det lite hinder för Sverige.

Anf.  106  Statsrådet GABRIEL WIKSTRÖM (S):

Jag läste i inledningen upp – det gäller för båda de här punkterna, inte bara för punkt 12 – att Sverige ska verka för att säkerställa att nationell kompetens respekteras och att insatserna på EU-nivå är frivilliga samt att de befinner sig inom ramarna för kompetensen på just det här området.

Anf.  107  ORDFÖRANDEN:

Då finner jag att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning. Jag undrar slutligen om det finns någon av de övriga frågorna under dagordningspunkt 14 som statsrådet vill kommentera. Har vi några frågor om dessa? Jag finner inte att så är fallet.

Tack så mycket för samrådet! Jag önskar lycka till på mötet och en trevlig helg.

Innehållsförteckning

§ 1  Information från UD 1

§ 2  Utbildning, ungdom, kultur och idrott (utbildning) 2

Anf.  1  ORDFÖRANDEN 2

Anf.  2  Utbildningsminister GUSTAV FRIDOLIN (MP) 2

Anf.  3  ORDFÖRANDEN 2

Anf.  4  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M) 2

Anf.  5  Utbildningsminister GUSTAV FRIDOLIN (MP) 2

Anf.  6  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M) 2

Anf.  7  Utbildningsminister GUSTAV FRIDOLIN (MP) 2

Anf.  8  ORDFÖRANDEN 2

Anf.  9  Utbildningsminister GUSTAV FRIDOLIN (MP) 2

Anf.  10  BETTY MALMBERG (M) 3

Anf.  11  ORDFÖRANDEN 3

Anf.  12  BETTY MALMBERG (M) 3

Anf.  13  Utbildningsminister GUSTAV FRIDOLIN (MP) 3

Anf.  14  ORDFÖRANDEN 3

Anf.  15  Utbildningsminister GUSTAV FRIDOLIN (MP) 4

Anf.  16  BETTY MALMBERG (M) 4

Anf.  17  ORDFÖRANDEN 4

Anf.  18  AMINEH KAKABAVEH (V) 5

Anf.  19  Utbildningsminister GUSTAV FRIDOLIN (MP) 5

Anf.  20  BETTY MALMBERG (M) 5

Anf.  21  ORDFÖRANDEN 6

Anf.  22  Utbildningsminister GUSTAV FRIDOLIN (MP) 6

Anf.  23  ORDFÖRANDEN 6

Anf.  24  BETTY MALMBERG (M) 6

Anf.  25  ORDFÖRANDEN 6

Anf.  26  Utbildningsminister GUSTAV FRIDOLIN (MP) 6

Anf.  27  ORDFÖRANDEN 7

Anf.  28  Utbildningsminister GUSTAV FRIDOLIN (MP) 7

§ 3  Utbildning, ungdom, kultur och idrott (kultur) 8

Anf.  29  ORDFÖRANDEN 8

Anf.  30  Statssekreterare PER OLSSON 8

Anf.  31  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M) 8

Anf.  32  Statssekreterare PER OLSSON 8

Anf.  33  ORDFÖRANDEN 8

Anf.  34  Statssekreterare PER OLSSON 8

Anf.  35  ORDFÖRANDEN 8

Anf.  36  Statssekreterare PER OLSSON 8

Anf.  37  ORDFÖRANDEN 9

Anf.  38  Statssekreterare PER OLSSON 9

Anf.  39  ORDFÖRANDEN 10

Anf.  40  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M) 10

Anf.  41  ORDFÖRANDEN 10

Anf.  42  Statssekreterare PER OLSSON 10

Anf.  43  TINA ACKETOFT (L) 11

Anf.  44  Statssekreterare PER OLSSON 12

Anf.  45  CECILIA MAGNUSSON (M) 12

Anf.  46  ORDFÖRANDEN 12

Anf.  47  CECILIA MAGNUSSON (M) 12

Anf.  48  ORDFÖRANDEN 12

Anf.  49  Statssekreterare PER OLSSON 12

Anf.  50  ORDFÖRANDEN 13

Anf.  51  Statssekreterare PER OLSSON 13

Anf.  52  ORDFÖRANDEN 13

Anf.  53  Statssekreterare PER OLSSON 13

§ 4  Utbildning, ungdom, kultur och idrott (ungdom) 14

Anf.  54  ORDFÖRANDEN 14

Anf.  55  Statsrådet AIDA HADZIALIC (S) 14

Anf.  56  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M) 14

Anf.  57  Statsrådet AIDA HADZIALIC (S) 14

Anf.  58  ORDFÖRANDEN 14

Anf.  59  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M) 14

Anf.  60  ORDFÖRANDEN 14

Anf.  61  Statsrådet AIDA HADZIALIC (S) 14

Anf.  62  CECILIA MAGNUSSON (M) 15

Anf.  63  AMINEH KAKABAVEH (V) 16

Anf.  64  Statsrådet AIDA HADZIALIC (S) 16

Anf.  65  ORDFÖRANDEN 16

Anf.  66  Statsrådet AIDA HADZIALIC (S) 16

Anf.  67  CECILIA MAGNUSSON (M) 17

Anf.  68  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M) 17

Anf.  69  JOHNNY SKALIN (SD) 17

Anf.  70  AMINEH KAKABAVEH (V) 17

Anf.  71  Statsrådet AIDA HADZIALIC (S) 18

Anf.  72  ORDFÖRANDEN 18

Anf.  73  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M) 18

Anf.  74  Statsrådet AIDA HADZIALIC (S) 18

Anf.  75  ORDFÖRANDEN 18

§ 5  Utbildning, ungdom, kultur och idrott (idrott) 19

Anf.  76  ORDFÖRANDEN 19

Anf.  77  Statsrådet GABRIEL WIKSTRÖM (S) 19

Anf.  78  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M) 19

Anf.  79  Statsrådet GABRIEL WIKSTRÖM (S) 19

Anf.  80  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M) 19

Anf.  81  Statsrådet GABRIEL WIKSTRÖM (S) 19

Anf.  82  Ämnesrådet TOMAS JOHANSSON 19

Anf.  83  ORDFÖRANDEN 19

Anf.  84  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M) 20

Anf.  85  ORDFÖRANDEN 20

Anf.  86  Statsrådet GABRIEL WIKSTRÖM (S) 20

Anf.  87  CECILIA MAGNUSSON (M) 20

Anf.  88  ORDFÖRANDEN 20

Anf.  89  CECILIA MAGNUSSON (M) 20

Anf.  90  Statsrådet GABRIEL WIKSTRÖM (S) 21

Anf.  91  ORDFÖRANDEN 21

Anf.  92  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M) 21

Anf.  93  ORDFÖRANDEN 21

Anf.  94  Statsrådet GABRIEL WIKSTRÖM (S) 21

Anf.  95  ORDFÖRANDEN 21

Anf.  96  Statsrådet GABRIEL WIKSTRÖM (S) 21

Anf.  97  TINA ACKETOFT (L) 22

Anf.  98  CECILIA MAGNUSSON (M) 22

Anf.  99  Statsrådet GABRIEL WIKSTRÖM (S) 22

Anf.  100  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M) 22

Anf.  101  AMINEH KAKABAVEH (V) 23

Anf.  102  TINA ACKETOFT (L) 23

Anf.  103  Statsrådet GABRIEL WIKSTRÖM (S) 23

Anf.  104  JOHNNY SKALIN (SD) 24

Anf.  105  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M) 24

Anf.  106  Statsrådet GABRIEL WIKSTRÖM (S) 24

Anf.  107  ORDFÖRANDEN 24