Fredagen den 3 juni 2016

EU-nämndens uppteckningar 2015/16:46

§ 1  Rättsliga och inrikes frågor

Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson

Återrapport från möte i Europeiska unionens råd för rättsliga och inrikes frågor den 20 maj 2016

Information och samråd inför möte i Europeiska unionens råd för rättsliga och inrikes frågor den 9–10 juni 2016

Anf.  1  ORDFÖRANDEN:

God morgon och välkomna, justitieminister Johansson samt medarbetare! Då har vi till att börja med återrapporten. Finns det någonting muntligt utöver det skriftliga som justitieministern vill säga?

Anf.  2  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S):

Ja, det finns det. Det är egentligen två RIF-möten som jag skulle vilja säga några ord om. Det första jag vill nämna är från den 20 maj. Där diskuterades två punkter som även är uppe på dagordningen för det kommande mötet i juni, nämligen punkterna om migration och visering.

Under punkten om migration diskuterades genomförandet av uttalandet mellan EU och Turkiet. Man kan konstatera att det hade gjorts framsteg vad gäller omplacering av personer från Grekland och Italien och beträffande vidarebosättning från Turkiet inom ramen för den så kallade ett-till-ett-mekanismen. Kommissionen var dock missnöjd med resultatet och medlemsstaternas åtaganden hittills, och det är väl lätt att från vår sida instämma i den uppfattningen.

Vi framförde vid det mötet behovet av en effektiv koordinering för att matcha behoven med medlemsstaternas erbjudanden samt behovet av ett effektivt återvändande. Sverige betonade också att EU behöver leva upp till sin del av överenskommelsen och öka vidarebosättningen från Turkiet. Jag ska senare återkomma till vad vi från svensk sida gör när det gäller vidarebosättning från Turkiet till Sverige.

Avslutningsvis underströk Sverige vikten av att internationell rätt respekteras i genomförandet, samt vikten av uppföljning.

Under punkten om viseringspolitiken fördes en allmän diskussion om EU:s viseringspolitik och kommissionens då nyligen presenterade förslag om viseringsliberalisering för Georgien, Turkiet, Kosovo och Ukraina. Medlemsstaterna och kommissionen var överens om att besluten om viseringsfrihet ska baseras på individuella och landsspecifika bedömningar och om att samtliga uppställda kriterier måste vara uppfyllda innan ett land ges viseringsfrihet, vilket är en viktig signal.

Vi underströk från Sveriges sida vikten av att principen om att varje tredjeland bedöms utifrån egna meriter och naturligtvis också att principen om konditionalitet ska gälla. Vi betonade också att de reformer som genomförts måste kvarstå efter att beslutet om viseringsfrihet fattats.

På rådsmötet antogs dessutom som en A-punkt en allmän inriktning om förslaget om förstärkt suspenderingsmekanism. De flesta medlemsstater välkomnade den snabba hanteringen av den förstärkta suspenderingsmekanismen. Man menade att den var ett tydligt bevis på EU:s handlingskraft när så behövdes. Sverige uttalade sig positivt till förslaget om att förstärka möjligheterna att tillfälligt suspendera viseringsfriheten vid missbruk och risk för allmän ordning och säkerhet eller om återtagandesamarbetet sätts ur spel. Vi återkommer även till denna fråga lite senare under dagordningspunkterna, men det har varit viktigt att det finns en sådan suspenderingsmekanism för att vi över huvud taget ska kunna diskutera viseringsfrihet för något av de länder vi talar om. Detta antogs alltså som en A-punkt på rådsmötet.

Så långt den 20 maj. Innan dess hade vi också ett möte den 21 april. Vid det förra mötet här, den 13 maj, kunde jag inte vara med och rapportera från mötet den 21 april, då jag befann mig i Indien. Jag har dock förstått att det uppkom en del frågor när det gäller återrapporteringen, framför allt från den lunchdiskussion vi hade.

Frågan om reformen av det gemensamma europeiska asylsystemet var uppe på dagordningen inför rådet i april. Som ni minns samrådde vi två gånger med EU-nämnden inför det rådsmötet, den 15 april och den 19 april. Som sagt kom den frågan aldrig upp på den formella dagordningen utan lades till lunchdiskussionen. Som ni vet utgör lunchen inte en del av rådsmötet. Det är inte brukligt att rapportera om de informella diskussioner vi har, men jag vill ändå säga någonting om vad som hände på det mötet.

Ni kommer säkert ihåg att kommissionen inför det mötet hade presenterat två alternativ för en reformering av asylsystemet. Det ena alternativet var mer långtgående. Där stod att man också i normala situationer, alltså när det inte är kris, skulle omfördela flyktingar i enlighet med en fördelningsnyckel. Det andra alternativet var att man vid vissa situationer, om en kris uppstår, skulle påbörja en omfördelning.

Tanken med detta möte, och även – tror jag – ordförandeskapets ingång i att göra detta till en informell diskussion, var att helt enkelt känna av stödet i medlemsländerna för dessa alternativ.

Vår inriktning har varit att ha en så långtgående omfördelning som möjligt. Det tjänar Sveriges intressen bäst. Det var också det som jag framförde under den lunchdiskussionen.

Precis som man kunde räkna ut i förväg sönderföll positionerna i tre delar. Den första gruppen länder vill ha alternativ ett, alltså att behålla Dublin men kunna ha en mekanism vid kris. Den andra gruppen länder vill ha alternativ två, det vill säga omfördelning alltid. Den tredje gruppen vill inte ha någon omfördelning alls utan vill blockera allting.

Kommissionen var väldigt tydlig i sin position och i sin plädering för att det ska genomföras en omfördelning. Man drev på hårt och fick också stöd från ett antal medlemsländer. Med utgångspunkt från den diskus­sionen och med kännedom om vad vi hade pratat om då, med det som bakgrund, lade kommissionen veckan efter fram ett förslag till omfördelningsmekanism. Det skedde efter att man så att säga känt av medlemsstaternas positionering. Lite senare på dagordningen ska vi åter­komma till hur det förslaget ser ut och hur diskussionen nu ska fortsätta.

Vi har redan ståndpunkter fastlagda från svensk sida. Vi driver på för detta. En del av orsaken till att detta över huvud taget ligger på bordet är faktiskt att vi har drivit på så mycket som vi har gjort. Men vi kan prata lite mer om hur det systemet är upplagt när vi kommer fram till den dagordningspunkten.

Så här inledningsvis vill jag bara säga att det ligger i Sveriges intresse att gå så långt som möjligt när det gäller omfördelning och få en solidaritetsprincip på plats. Om vi ska acceptera ett system som slår till vid kris måste den krisen vara väldefinierad. Detta har vi sagt från början. Det får inte föregås av en massa nya förhandlingar och ny tidsutdräkt, för vi vet med erfarenhet från hösten att saker och ting kan hända väldigt snabbt. Vi kan få en utveckling från kanske ett par tusen i veckan upp till 10 000 i veckan, och då måste det hända saker snabbt och automatiskt. Det är också innebörden i det förslag från kommissionen som nu ligger på bordet och som jag tycker ser ganska bra ut.

Jag vill lägga till att jag i går träffade Frans Timmermans, vice ordförande i EU-kommissionen. Jag fick då återigen bekräftat att kommissionen är fast besluten att driva fram detta och att jobba mycket aktivt i förhållande till de EU-länder som inte tycker om omfördelningar. I den delen har kommissionen en trogen allierad i Sverige.

Det här kommer inte att hända nästa vecka. Det blir inga beslut i den här frågan då. Men vi hoppas på en målgång i frågan senare under hösten. Det skulle vara väldigt viktigt att få det här på plats. Skulle vi få ett sådant system på plats är det en enorm framgång, skulle jag vilja säga, både för Sverige och för EU. I så fall får vi äntligen ett system som bygger på solidaritetsprincipen.

Det var en lång återrapportering, men det var också en inledning till det vi ska tala om sedan.

Anf.  3  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för återrapporteringen.

Anf.  4  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M):

Tack för återrapporteringen! Jag har lite frågor om den vad gäller mötet den 21 april. Jag uppskattar att ministern återrapporterar nu, eftersom statssekreteraren inte kunde göra det förra gången, inte hade förberett sig på det.

Nu fick vi en rapport om en del av diskussionen, nämligen kring alternativ ett och två. Sedan uppgavs att det finns ett alternativ tre också; några vill inte ha någonting alls utan blockerar. Kommissionen hade lagt fram fem delar beträffande gemensam asylpolitik. Kommissionen sa: Del fem, legala vägar, diskuterar vi inte nu, men vi diskuterar del ett, del två, del tre och del fyra. Jag undrar: Kom de andra delarna upp för diskussion? Jag kan börja där.

Anf.  5  ORDFÖRANDEN:

Kan du inte ta allting på en gång?

Anf.  6  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M):

Vad jag ska säga vidare beror lite på om de andra delarna kom upp för diskussion.

Anf.  7  ORDFÖRANDEN:

Okej, vi frågar det först.

Anf.  8  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S):

Den enda som på lunchmötet nämnde den specifika fråga Ulrika Karlsson tar upp, att det är viktigt att vi etablerar legala vägar, var egentligen jag. Sverige driver som ni vet att vi måste ha det här på plats. Huvudpoängen vid den här lunchdiskussionen var att man skulle känna av stödet för alternativ ett respektive två eller se om det finns ett så stort motstånd att man inte ens kan gå vidare med detta. Det var också detta som de allra flesta EU-länder pratade om då, när vi gick runt bordet. För oss är det viktigt att lägga till att vi utöver det behöver ha ett fungerande vidarebosättningsprogram. Det är en del av de svenska profilfrågorna.

Anf.  9  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M):

Okej! Vi får väl återkomma till det i annan ordning. Jag uppfattade det som att ministern vid det samråd vi hade inför mötet den 21 april var tydlig med att det bara skulle vara diskussion om alternativ ett och alternativ två i paketets första del.

Detta stod på dagordningen, och då är det lämpligt att man samråder. Ministern ger uttryck för att regeringen har stöd, eftersom det har samråtts tidigare. Men det var då fråga om ett samråd inför en allmän öppen kvällsdiskussion, ett kvällsmöte man hade långt tidigare, innan kommissionen presenterade det här förslaget. Vi har aldrig samrått om de delar som nu föreligger, som diskuteras och som kommer fram. Det gäller alternativ ett, två, tre och fyra.

Nu utgår jag från att vi har ett samråd om detta, för det borde väl komma en faktapromemoria nästa vecka. Ministern kanske har någon idé om hur han vill samråda med EU-nämnden för att ha mandat till det här. När det gäller alternativ ett och två i den första delen uppfattade jag att regeringen tydligt sökte stöd för alternativ två, det vill säga att det alltid skulle omfördelas människor, men att det nu lutar åt att bli alternativ ett. Eller hur ser det ut? Hur ska det samrådas med oss här?

Anf.  10  ORDFÖRANDEN:

Vi kommer att återkomma till en del av de här punkterna på dagordningen.

Anf.  11  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S):

Vi har inför det här mötet haft en överläggning i socialförsäkringsutskottet, som har ställt sig bakom de ståndpunkter och den linje som vi har. Det skedde den 26 maj. Det är inget beslutstillfälle nästa gång heller. Jag upplever att jag har stöd av riksdagen för att vi ska fortsätta att driva på för en omfördelning. Jag vet inte om Ulrika Karlsson har någon annan uppfattning. När vi sedan kommer till skarpt läge ska vi ha ett samråd med EU-nämnden. Men där är vi inte nu.

Anf.  12  ORDFÖRANDEN:

Jag vill påminna om att det är återrapportering.

Anf.  13  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M):

Och jag vill påminna om att det aldrig har samråtts med EU-nämnden i de delarna. Om regeringen tycker att det är viktigt att driva någonting i de delarna, det vill säga alternativ två, tre och fyra i det här paketet, bör regeringen alltså återkomma. Det är EU-nämnden som ger mandatet, särskilt när det står på dagordningen, vilket har varit fallet vid flera tillfällen, men det har inte samråtts.

Det är väl en uppmaning. Men det finns ju andra organ i riksdagen som tittar på hur det går till formellt.

Anf.  14  ORDFÖRANDEN:

Jag får nog kolla protokollen. Jag har ett bestämt minne av att vi har diskuterat och att det finns stöd för en permanent omfördelningsmekanism. Men vi får dubbelkolla det i protokollen.

Anf.  15  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M):

Ja, det finns stöd för en permanent omfördelningsmekanism. Det fanns två förslag i kommissionens paket, alternativ ett och alternativ två. Alternativ ett var att omfördelningsmekanismen ska träda i kraft när det är kris. Regeringen sökte ett tydligt mandat att det skulle vara en omfördelning för alla. Nu ser det ut som att diskussionerna i EU lutar åt att det ska vara en omfördelning vid kris. Om det är vad regeringen också driver på för att få igenom den permanenta omfördelningen bör man återkomma. Man har ett tydligt mandat för något annat.

Anf.  16  ORDFÖRANDEN:

Vi kommer självklart att samråda om det på vanligt sätt inför beslut.

Anf.  17  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S):

Då återkommer vi naturligtvis. Den ståndpunkt vi har kommit överens om gäller fram till dess det kommer något nytt.

Jag vill kanske ändå markera en sak: Snäva inte in vårt förhandlingsmandat så pass hårt att Sverige inte kan förhandla. Vi återkommer till dessa frågor senare. Om vi så småningom hamnar i skarpt läge och Sverige då måste rösta nej till en omfördelning, som ligger i Sveriges intresse, vem är det som kommer att applådera då? Jo, det är Viktor Orbán. Ingen annan.

Vi måste fortsätta ha stöd för omfördelningsfrågan, och vi ska driva på den. Där upplever jag att vi har ett stöd från riksdagen. Den frågan har regeringen drivit i 18 månader, och vi har hela tiden känt att vi har stöd från riksdagen. Det finns ett skäl till att frågan ligger på bordet, nämligen att Sverige har drivit på.

När vi sedan kommer in i ett skarpt läge – där är vi inte nu, förslaget kommer att presenteras av EU-kommissionen nästa vecka – får vi naturligtvis ta ställning till ett helhetspaket.

Anf.  18  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M):

Jag vill vara tydlig med att vår avsikt inte är att snäva in regeringen, utan vi vill ha en bredare ståndpunkt. Det är därför vi tycker att regeringen är lite väl snäv när man bara söker mandat för alternativ två i stället för att ha ett bredare perspektiv.

Vi vill inte snäva in regeringen. Regeringen är välkommen att lägga fram en bred ståndpunkt om vad man tycker i sak om kommissionens förslag. Välkommen tillbaka!

Anf.  19  ORDFÖRANDEN:

Då har vi avslutat den debatten.

Innan vi går vidare på dagordningen vill jag presentera en ny medarbetare i kansliet: Sanna Helsing.

Vi går vidare till dagordningspunkt 4, PIF – vilket på armeniska betyder att det stinker, men riktigt så illa är det väl inte med straffrättsliga bestämmelser om skydd av finansiella intressen hoppas jag.

Anf.  20  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S):

Nej! PIF – SEFI är en förkortning som också förekommer.

Det här är både en informationspunkt och en riktlinjedebatt om SEFI-direktivet. Det innehåller i korthet krav på kriminalisering av bedrägerier och annan bedrägerirelaterad brottslighet som riktar sig mot unionens finansiella intressen.

När det gäller bakgrunden till det direktivförslaget kan jag hänvisa till det skriftliga material som ni har fått. Redan nu kan jag dock nämna att direktivet är tänkt att ersätta en konvention i samma ämne från 1995. Det har viss betydelse i sammanhanget.

Frågan om momsbedrägerier – det är här klurigheten har legat – ska omfattas av SEFI-direktivet har varit en av de största tvistefrågorna i förhandlingarna. Kommissionen och Europaparlamentet anser att momsbedrägerier ska omfattas, och rådet har varit av motsatt uppfattning. Det handlar väl helt enkelt om på vilken nivå regleringarna ska ligga och hur långtgående regleringarna ska vara i förhållande till medlemsstaterna.

På grund av denna motsättning har det sedan sommaren 2015 varit uppehåll i trilogförhandlingarna. Hösten 2015 meddelade EU-domstolen en dom som har betydelse i frågan, den så kallade Tariccodomen. Där slog man fast att momsbedrägerier omfattas av motsvarande bestämmelser i den konvention som direktivet är avsett att ersätta. Den svenska ståndpunkten har byggt på motsatt uppfattning och överensstämmer alltså inte med den tolkning som EU-domstolen har gjort av konventionen.

Här kan man dock inflika att det faktum att domstolen konstaterar att momsbedrägerier omfattas av den befintliga konventionen naturligtvis inte i sig hindrar att moms uttryckligen utesluts från tillämpningsområdet för SEFI-direktivet, men det skulle förstås kunna uppfattas som ett steg tillbaka jämfört med nuläget. Det är definitivt så som Europaparlamentet ser på frågan.

Vid RIF-rådet i december 2015 lämnade rådet vissa anvisningar om det fortsatta förhandlingsarbetet. De handlade bland annat om att man på expertnivå ska diskutera hur en bestämmelse om momsbedrägerier kan utformas och begränsas. Under våren har tre arbetsgruppsmöten hållits. Riktningen på diskussionen har varit att om momsbedrägerier alls ska omfattas av direktivet ska det endast gälla mycket allvarliga bedrägerier med gränsöverskridande inslag som ska träffas av detta direktiv.

Nu är vi framme vid en punkt där ordförandeskapet ska informera om resultatet. Det finns anledning att anta att man också vill få ministrarnas uppfattning i frågan om utfallet kan utgöra grund för fortsatta överläggningar på expertnivå. Resultatet av sonderande diskussioner visar att det på sikt kan bli fråga om att inkludera momsbedrägerier. En sådan lösning skulle dock kräva tydliga avgränsningar. I avvaktan på att detta eventuellt uppnås bör den svenska ståndpunkten således inte ändras. Vi vill ha kvar vår ståndpunkt, men vi bör inte heller motsätta oss fortsatta diskussioner på rådsarbetsgruppsnivå.

Om det så småningom skulle bli så att momsfrågan återupptas i trilogerna med Europaparlamentet bör även andra frågor föras upp på bordet igen eftersom de eftergifter som rådet hittills har gjort under trilogförhandlingarna har varit villkorade av att moms hålls utanför direktivets tillämpningsområde. Som ni hör är vi långt ifrån en lösning på frågan. Vår ståndpunkt kvarstår.

Anf.  21  JESPER SKALBERG KARLSSON (M):

Ordförande! Jag tänker specifikt på Tariccodomen. Det har hänvisats till den tidigare i överläggningar i EU-nämnden, men det har inte riktigt klargjorts vad den innebär – vad Taricco är.

Kan statsrådet eller någon av medarbetarna redogöra för vad domen innebär, vilka följder den får, vad målet handlade om och vad Taricco betyder?

Anf.  22  Rättssakkunniga LISA NILHEIM:

Jag finns på straffrättsenheten på Justitiedepartementet.

Tariccodomen meddelades i september 2015. Det är en dom som bygger på ett italienskt mål där flera personer – en liga – åtalades vid en italiensk domstol för att ha organiserat och bildat en liga i syfte att begå momsbedrägerier.

Tariccodomen handlar i sak inte egentligen om momsbedrägerier utan om hur italienska preskriptionsbestämmelser tillämpas, men i domen berör man den brottslighet som ligan hade ägnat sig åt. Med anledning av detta går domstolen in på SEFI-konventionen från 1995 och tittar på bedrägeribestämmelsen. Man säger att bestämmelsen om bedrägeri omfattar även momsbedrägerier.

Även om moms inte direkt undandras från unionen – moms uppbärs inte direkt av unionen – påverkar den fortfarande finansiella intressen för EU. På det sättet omfattas moms av domen. På det sättet har EU-domstolen uttalat att SEFI-konventionen är tillämplig i fråga om momsbedrägerier.

Anf.  23  ESKIL ERLANDSSON (C):

Ordförande! Det är bara att konstatera att vi inte kan vara emot ett ökat samarbete för att lösa de problem vi diskuterar i det här ärendet. Men samtidigt vill jag verkligen betona att vi är emot en överstatlig myndighet på området, och jag vill gärna ha en bekräftelse från justitieministern att det ska fortsätta att vara den svenska ståndpunkten.

Anf.  24  PAVEL GAMOV (SD):

Herr ordförande! Vi sverigedemokrater vill upprepa vad vi har anfört i ärendet tidigare. Vi vänder oss emot en harmoniserad straffrätt på området, och vi anser att de befintliga reglerna i brottsbalken i dag är tillräckliga. Liksom Centerpartiet vänder vi oss också emot en överstatlig myndighet på området. Därmed anmäler vi avvikande mening.

Anf.  25  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S):

Jag har ingen annan uppfattning. Den svenska ståndpunkten ligger fast. Vad vi har sagt är att vi inte motsätter oss fortsatta diskussioner i rådsarbetsgrupperna.

Även om rådet har haft samma uppfattning som vi finns skilda uppfattningar mellan olika medlemsländer>>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen vill ha en öppenhet inför att också inkludera momsbedrägerier. >>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen Vi fortsätter att hålla på vår linje.

Anf.  26  ORDFÖRANDEN:

Vi kommer tillbaka till frågan om åklagarmyndigheten under dagordningspunkt 3 med Ygeman senare i dag.

Jag finner att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning.

Vi går vidare till dagordningspunkt 6, Den digitala agendan.

Anf.  27  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S):

Herr ordförande! Den 9 december förra året presenterade kommissionen två förslag till direktiv på konsumenträttens område.

Det ena förslaget gäller avtal om tillhandahållande av digitalt innehåll. Det andra förslaget reglerar avtal om försäljning av varor på nätet eller annars på distans. Förslagen är en del av kommissionens strategi om en inre digital marknad för Europa. På rådsmötet kommer en riktlinjedebatt att hållas om direktivförslaget om digitalt innehåll. Ministrarna förväntas föra en diskussion om såväl vissa grundläggande principer för direktivets struktur som riktlinjer för det fortsatta förhandlingsarbetet.

Vi kan ställa oss bakom ordförandeskapets förslag till principer och riktlinjer. I övrigt ber jag att få hänvisa till det skriftliga materialet.

Anf.  28  ORDFÖRANDEN:

Det inkom även extra skriftligt material i går kväll till nämnden i utskick 2.

Anf.  29  JESSIKA ROSWALL (M):

Ordförande! Frågan har varit uppe i civilutskottet ett antal gånger. Det är bra eftersom det saknas lagstiftning på området på både EU-nivå och i Sverige.

Vi har varit överens om att direktivet ska ge ett högt konsumentskydd, lika som i Sverige eller högre, men att det också ska finnas en god balans mellan konsument och näringsidkare.

I utskottet hade vi frågor om några remissvar som har kommit in från bland annat Näringslivets Regelnämnd, Svensk Handel och Spotify. I handlingarna vi fick i går står det en del om balansen. Det är bra att vi kan lyfta fram detta.

I sista delen i regeringens ståndpunkt står det att regeringen avser att verka för att behovet av samma regler övervägs oavsett om avtal ingås på distans eller inte.

Jag saknar möjligtvis ett par ord, nämligen teknikneutralt och användarvänligt. Det gäller både för konsumenten och för näringsidkaren. Ska det läsas in, eller finns det en risk i den delen? Finns det några tvistiga frågor i detta?

Anf.  30  Internationell chefsförhandlare ANNA-CARIN SVENSSON:

Jag är internationell chefsförhandlare på Justitiedepartementet.

Vi har inte sett några tvistiga frågor i den delen. Det ser bra ut för vår del. Vi fortsätter att bevaka frågorna, och vi är naturligtvis intresserade av just teknikneutralitet och konsumentvänlighet, som Jessika Roswall påpekade. Vi håller tummarna för att de fortsatta förhandlingarna löper på i den linjen.

Anf.  31  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S):

Vi hade en överläggning den 12 maj i civilutskottet.

Anf.  32  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning.

Vi går vidare till dagordningspunkt 7, Makars förmögenhetsförhållanden och registrerade partnerskap.

Anf.  33  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S):

Ni kanske minns de försök vi gjorde med att se till att det skulle bli en reglering som kunde omfatta hela EU, i varje fall de länder som inte har undantag från den typen av samarbete.

Det blev inte så. Ett par länder motsatte sig regelverket om makars och registrerade partners förmögenhetsförhållanden. I grunden kommer ni ihåg att det handlar om synen på homosexualitet, om registrerade partnerskap ska erkännas, om de egna domstolarna ska göra det.

Det är ett stort motstånd från framför allt >>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen

Eftersom det inte har gått att nå enighet har lösningen på frågan blivit att gå vidare med de länder som ställer upp på detta. Det som har hänt sedan dess är att den 3 mars 2016 presenterade kommissionen ett förslag till rådsbeslut om att bemyndiga medlemsstaterna att upprätta ett fördjupat samarbete på området, det vill säga de länder som vill gå vidare ska kunna göra det. Det ska omfatta båda förordningarna – både makar och registrerade partnerskap.

Den 12 maj i år träffades det en principöverenskommelse på rådet för utrikes frågor om att upprätta ett sådant fördjupat samarbete. Hittills har 18 medlemsstater, däribland Sverige, anmält sin avsikt att delta i samarbetet.

Det är nu dags att nå en överenskommelse om en allmän inriktning för båda förordningsförslagen. Sverige kan godta förslagen. De är i substans lika. Det är samma upplägg som vi diskuterade fram tills det sprack, så att säga. De är efterlängtade och kommer att vara till stor praktisk nytta för unionens medborgare vid till exempel bodelningsförfaranden.

De länder som hittills inte har anslutit sig är Danmark, Storbritannien, Irland, Polen, Ungern, Slovakien, Rumänien, Estland, Lettland och Litauen. Övriga länder är med.

Detta har vi överlagt om med civilutskottet.

Anf.  34  JESSIKA ROSWALL (M):

Det är tråkigt att inte alla länder är med, men detta är ett gott steg på vägen. Det är som sagt väldigt efterlängtat att det kommer något på plats.

Anf.  35  ORDFÖRANDEN:

Då finner jag att det finns stöd för regeringens här redovisade ståndpunkt. Är det någon övrig fråga som kommer att komma upp under ministerns ansvarsområde på punkt 8, om lagstiftning?

Anf.  36  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S):

Inget vi har hört om hittills, nej.

Anf.  37  ORDFÖRANDEN:

Då går vi vidare till dagordningspunkt 11, e‑Juridik. Där pågår ett skriftligt samråd som avslutas i dag kl. 14. Jag antar att det inte finns något att säga om det?

Anf.  38  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S):

Nej, det gör det inte. Det är frivilligt för länderna att medverka i upplägget med e‑juridik. Det är en särskild e‑portal som man ansluter sig till. Jag har inget mer att säga om detta.

Anf.  39  ORDFÖRANDEN:

Då kommer vi till Övriga frågor, dagordningspunkt 12. Är det något som ministern vill kommentera?

Anf.  40  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S):

Nej.

Anf.  41  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M):

Detta är väl en informationspunkt från kommissionen, så det finns kanske inte så mycket att tillföra. Jag vill bara göra klart att om det skulle bli någon diskussion är det viktigt att Sverige fortsätter att bevakar svenska grundlagar.

Anf.  42  ORDFÖRANDEN:

Jag antar att du talar om punkt 12 a. Den punkten är det faktiskt Ygeman som svarar för. Vi talar nu om 12 b och c.

Anf.  43  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S):

Du tänker på frågan om hatpropaganda på nätet. Det är Ygemans punkt.

Anf.  44  ORDFÖRANDEN:

Då kommer vi till dagordningspunkt 14, Viseringsliberalisering. Även här har vi fått ett utskick 2 i går kväll, som finns i era paddor.

Anf.  45  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S):

Jag nämnde redan inledningsvis hur detta fortskrider. De senaste månaderna har kommissionen presenterat fyra förslag om viseringsfrihet. Det handlar om Georgien, Ukraina, Turkiet och Kosovo. Vid rådsmötet väntas en lägesrapportering avseende dessa förslag.

När det gäller förslaget om viseringsfrihet för Georgien, där diskus­sionerna har nått längst, kan vi eventuellt vänta oss beslut om en allmän inriktning i syfta att kunna inleda förhandlingar med Europaparlamentet om förslaget. Inför RIF-rådet nästa vecka söker regeringen alltså mandat från EU-nämnden för att vid behov kunna ställa sig bakom ett beslut om allmän inriktning för förslaget om viseringsfrihet för Georgien. Det bara Georgien och inget annat land det gäller.

I det aktuella förslaget om viseringsfrihet för Georgien har rådet förtydligat att viseringsfriheten inte ska träda i kraft förrän den förstärkta suspenderingsmekanismen finns på plats. Detta har vi talat om tidigare. Det vill säga att om detta skulle leda till en situation som man inte kan hantera måste det finnas en möjlighet att suspendera det landet, och det måste kunna gå ganska snabbt. Det har för oss varit ett viktigt villkor.

Regeringen kan ställa sig bakom viseringsfrihet för Georgien. Georgien har gjort stora ansträngningar för att genomföra viktiga reformer inom ramen för sin viseringsfrihetsprocess. Man har också identifierat risker med viseringsfrihet för Georgien, framför allt när det gäller ogrundade asylansökningar men även beträffande säkerhet. Det är därför viktigt att förstärkta suspenderingsmöjligheter hanteras parallellt med förslaget om viseringsfrihet för Georgien.

För alla beslut om viseringsfrihet är det fortfarande viktigt att principen att varje land ska bedömas efter meriter kvarstår och att principen om konditionalitet fortsatt ska gälla. Uppställda krav och kriterier ska uppfyllas innan beslut om viseringsfrihet fattas. Det är samtidigt viktigt med effektiva suspenderingsmöjligheter för de fall då beslut om viseringsfrihet leder till missbruk och det finns risk för allmän ordning och säkerhet eller om återtagandesamarbetet sätts ur spel.

Detta var också uppe på socialförsäkringsutskottets sammanträde den 26 maj som informationspunkt.

Anf.  46  ORDFÖRANDEN:

Det vi fattar beslut om är som sagt Georgien. För Ukraina, Turkiet och Kosovo är det en informationspunkt i detta läge, även om ministern beskrev prioriteringarna även där.

Anf.  47  EMMA WALLRUP (V):

Jag vill hänvisa till vår avvikande mening i socialförsäkringsutskottet just gällande viseringsfriheten för Turkiet. Vi ser att det legitimerar samarbetet med Turkiet i de här frågorna. Eftersom det är omfattande brott mot mänskliga rättigheter som sker där kan vi inte ställa oss bakom detta.

Anf.  48  ORDFÖRANDEN:

Jag tar detta som ett medskick eftersom man inte kan ha avvikande mening när det gäller informationspunkter.

Anf.  49  FREDRIK MALM (L):

Jag har bara en sakfråga eftersom jag inte har deltagit i behandlingen av detta tidigare. Det finns ju två delar av Georgien som inte är under de facto-kontroll av regeringen i Tbilisi, nämligen Sydossetien och Abchazien. Vi betraktar väl dem ändå de jure som georgiska medborgare, förmodar jag. Betyder detta att sydosseter i och med detta omfattas av viseringsliberaliseringen med EU?

Anf.  50  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M):

Vi stöder regeringens ståndpunkt i detta. Det är viktigt att alla länder uppfyller alla kriterier som är ställda, och vi stöder de förstärkta suspenderingsmöjligheterna. Jag undrar: Kommer detta att realiseras? Är de förstärkta suspenderingsmöjligheterna ett villkor för att man ska gå vidare i processen med Ukraina.

Sedan har jag en fråga om Ukraina. Jag har förstått att Ukraina har gjort en hel del för att reformera sig och så vidare. Hur ser en möjlig tidsplan ut för Ukraina?

Anf.  51  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S):

Till Fredrik Malm vill jag säga: Om de är georgiska medborgare omfattas de av viseringsfriheten. Så är det.

Suspendering gäller generellt. Den förstärkta suspenderingsmöjligheten var ett villkor. Detta talade vi om med både >>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen i förväg för att se till att vi fick detta på plats tidigare.

Detta med tidsplan för Ukraina är det svårt att svara på. Vill någon av mina medarbetare svara på det?

Anf.  52  Departementssekreterare SOFIA JANSON:

Jag arbetar på Asyl- och migrationsenheten på Justitiedepartementet.

För Ukraina har diskussionerna inte kommit lika långt. Det kommer upp som diskussion i rådsarbetsgruppsformat efter detta rådsmöte. Därefter blir det nog en klarare bild av när det kan bli aktuellt att fatta beslutet på ministernivå. Det finns alltså ingen färdig tidsplan.

Anf.  53  CAROLINE SZYBER (KD):

Herr ordförande! Tack, ministern, för föredragningen! Jag har en fråga när det gäller Turkiet. Nu är detta en informationspunkt, men i regeringens ståndpunkt står: ”Regeringen är av uppfattningen att … alla relevanta kriterier ska vara uppfyllda innan beslut om viseringsfrihet kan fattas.” Jag undrar: Vad lägger man för betydelse i begreppet ”relevanta kriterier”? Detta kan vara intressant för oss att veta i det fortsatta, även om det bara är information. Sedan undrar jag om man verkligen tror att avtalet är genomförbart. Tror man just nu att Turkiet från sin sida kommer att leverera?

Anf.  54  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S):

En del av kriterierna kan ta längre tid att hinna genomföra. Det måste man väga in. Jag talade med Frans Timmermans i går. Han hade besökt Turkiet i förra veckan. Hans bild därifrån är – trots att medierna ofta förmedlar att man från Turkiets sida har en mycket aggressiv ton i förhållande till EU – att det finns en stor konstruktivitet i den meningen att man verkligen vill försöka uppfylla kraven.

Från vår sida är det viktigt att då säga att vi ska möta upp alla de punkter som de har klarat och som vi har sagt att de ska klara. Det ska vi fortsätta hålla på från vår sida. Men vi återkommer till den frågan om läget blir skarpare. Den här frågan kommer inte att klaras ut under våren, utan vi återkommer till den i höst.

Anf.  55  ORDFÖRANDEN:

Då finner jag att det finns stöd för regeringens här redovisade ståndpunkt vad gäller 14 a. För övriga frågor tackar vi för informationen.

Vi går vidare till dagordningspunkt 16, Övriga frågor: Information från ordförandeskapet om aktuella lagstiftningsförslag. Finns det något att kommentera när det gäller dessa?

Anf.  56  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M):

Är inte punkten 16 b ministerns också, Reformer av det gemensamma asylsystemet?

Anf.  57  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S):

Om jag får ordet kan jag göra en inledning till den punkten.

Bakgrunden var som ni vet att kommissionen presenterade förslaget om en reform av det gemensamma asylsystemet den 4 maj. Reformen innebär en revidering av Dublinförordningen och av Eurodacförordningen samt en ny förordning rörande stödkontoret för asylfrågor, Easo. Förhandlingarna har än så länge bara börjat. Vi tror att det kan bli en ganska lång process.

Vi talade tidigare i våras om hur snabbt detta skulle gå, och det fanns lite olika uppfattningar om det. Det kommer inte att bli klart under våren.

Den 12 maj presenterade kommissionen för första gången de tre förslagen i rådsarbetsgruppen, det vill säga på tjänstemannanivå. Den 19 maj påbörjades genomgången av artiklar när det gäller Dublinförordningen och Eurodacförordningen, och under juni och juli kommer ytterligare två rådsarbetsgruppsmöten att hållas.

Detta är bara en informationspunkt vid RIF-rådet i juni. Jag antar att kommissionen avser att kort presentera huvuddragen i förslagen. Det är även möjligt att det holländska ordförandeskapet informerar om de två möten som hittills har hållits på rådsarbetsgruppsnivå.

Det har varit en överläggning med socialförsäkringsutskottet om detta den 26 maj. Detta är ett stort arbete med en lång rad detaljer. Det är viktigt att vi har inriktningen klar för oss, med en omfördelning som ska gå så långt som möjligt. Samtidigt är det viktigt att vi inte låser oss på en sådan detaljnivå att vi tappar vårt ledarskap i de här frågorna eller att vi till slut kanske måste gå emot ett system som skulle innebära oerhörda fördelar för Sverige.

Det system som är föreslaget, alltså omfördelningssystemet, går i korthet ut på att varje land får ett referensvärde, alltså en kvot eller en andel av det totala antalet flyktingar som kommer till EU. Det är ännu inte låst hur nyckeln ska räknas fram, men det finns ett exempel på hur det skulle kunna bli om man väger in bnp och befolkning. För Sveriges del skulle det innebära en andel om 2,48 procent av det totala antalet asylsökande som kommer till EU. Hur man kommer fram till detta är ganska lätt att förstå: Vi har 10 miljoner invånare av EU:s 500 miljoner. Det är två procent. Sedan har vi en högre bnp än genomsnittet, och det drar upp snittet till 2,48 procent.

Om referensvärdet överskrids med 50 procent ska omfördelningen träda i kraft, och den ska träda i kraft automatiskt. Ett land som har nått upp till sitt referensvärde ska inte ta emot fler, utan då ska asylsökande i stället hänvisas till länder som ännu inte har uppnått sin kvot.

Låt mig som exempel nämna hur detta skulle ha kunnat fungera om det hade varit i bruk förra året. Som ni vet kom 1,3 miljoner asylsökande till Europa förra året. 2,48 procent av 1,3 miljoner är drygt 32 000. Det skulle då vara Sveriges andel. Om det värdet överskrids med 50 procent – vi hamnar då på lite drygt 48 000 – skulle omfördelningen träda i kraft. Den nivån nådde vi redan i augusti förra året. Det stora antalet asylsökande kom först därefter, med nästan 100 000 till på bara fyra månader september–december. Hade systemet varit i bruk under förra året skulle vi från någon gång i augusti ha sagt att Sverige inte kan ta emot fler och att andra EU-länder måste hjälpa till. Då skulle vi helt enkelt ha hänvisat dem enligt den nyckel som finns.

Man kan diskutera många detaljer – hur det ska fungera och se ut – men detta är grundtanken i EU-kommissionens förslag. Jag tycker som sagt att vi ska gå så långt som möjligt i våra förhandlingar, och det är också det vi har stöd för. Men vi får inte åter hamna i ett läge där vi i slutändan, på grund av någon detalj, säger att vi inte kan ställa upp på detta. Vi måste gå in för att vara pragmatiska i förhandlingarna.

Man kan ha synpunkter på fördelningsnyckeln och vad man ska lägga in i den. När det gäller den tidigare nyckeln pratade vi om förra året, när vi hade den tillfälliga omfördelningen. Då fanns också arbetslöshet och tidigare åtaganden med, alltså hur många asylsökande som tagits emot tidigare.

Vi har räknat på detta. Bara för att ge er ett exempel på hur nyckeln påverkas: Om vi skulle lägga in arbetslösheten och vikta det med 10 procent i nyckeln och om vi skulle lägga in tidigare åtaganden och vikta det med 10 procent i nyckeln skulle vår andel sjunka från 2,48 till 2,46 procent. Det är alltså en bråkdel av promille som skulle påverkas. När man diskuterar fördelningsnyckeln tycker jag att man ska veta att det är mer en symbolisk än en materiell skillnad. Nästan hur man än konstruerar ett fördelningssystem kommer det att ligga i vårt intresse att det blir genomfört.

Inför de fortsatta diskussionerna tror jag att det är viktigt att vi inte låser oss i detaljpositioner som försvårar ett genomförande utan fortsätter att driva på inriktningen för att få ett beslut på plats. Man kan inte låta det bästa bli det godas fiende.

Timmermans sa i går att han hoppas att detta ska kunna lösas under hösten. Vi får se hur det går. Jag vet att en del har varit i Slovakien och diskuterat hur man ser på detta där. Det finns länder i den gruppen som har varit mycket emot men som man ändå kan diskutera med, såsom >>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen Om vi gör ett bra förhandlingsarbete nu tror jag att man kan komma att begränsa den grupp som är helt emot så att de inte längre kan driva sitt motstånd vidare.

Utifrån våra erfarenheter från förra året vet vi att detta kan sitta långt inne, men vi tänker göra vad vi kan för att försöka se till att vi får ett omfördelningssystem på plats.

Anf.  58  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för den utförliga informationen. Det är kul att kommissionen har höga ambitioner. Vi kommer att återkomma till denna fråga ett flertal gånger den närmaste tiden, misstänker jag.

Anf.  59  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M):

Det är ett stort glapp mellan att låsa in sig i detaljer inför förhandlingarna och att ha ett helt öppet mandat. Problemet här är att vi bör landa någonstans mitt emellan. Regeringen bör deklarera vad man vill – det är ännu lite oklart var man står någonstans.

Detta är inte något nytt, utan redan i maj 2015 presenterades en permanent omfördelningsmekanism med fördelningsnyckeln 40–40–10–10. Nu hör jag att ministern förordar 50–50. I förslaget har man alltså helt plockat bort det tidigare ansvar en medlemsstat har tagit för att ta emot flyktingar och skyddsbehövande.

Då, 2015, hade vi invändningar gällande att 40–40–10–10 kanske inte i tillräckligt hög grad tog hänsyn till det ansvar som en medlemsstat tagit och att det kanske behövde räknas upp mer. Nu säger ministern att det bara handlar om bråkdelar, om man skulle räkna in det tidigare ansvarstagandet. Dessa bråkdelar är en symbolfråga som också är av principiell betydelse.

Nu pratar vi om en permanent omfördelningsmekanism som ska löpa under lång tid. Om man på allvar tycker att fler länder ska ta ansvar och att det ska vara ett solidariskt ansvarstagande inom unionen måste man använda de nycklar som finns. Den nyckel som finns i dag är denna omfördelning, det vill säga att omfördelningen också tar hänsyn till det ansvar som en medlemsstat har tagit tidigare.

Att helt släppa det vore dumt för Sverige, och det vore dumt om man tror på en solidarisk omfördelning. Vi tycker att Sverige ska fortsätta att driva att vi vill ha en sådan omfördelningsmekanism och driva det hårt.

Anf.  60  CAROLINE SZYBER (KD):

Herr ordförande! Tack för föredragningen!

Jag har en fråga. När jag läser en del av underlaget känner jag att det finns lite sakliga oklarheter vad gäller begreppen säkert ursprungsland, säkert tredjeland och första asylland.

Jag undrar: Behöver Sverige i framtiden använda samma säkra länder som EU? Behöver vi till exempel inkludera Turkiet? Hur många nya regler ska vi vara beredda på kan komma i den nya Dublinförordningen eller det nya systemet? Det kan vara läge att ställa dessa frågor nu.

Anf.  61  PYRY NIEMI (S):

Ordförande! Vi var några som fick träffa Timmermans i går, och också jag hade den förmånen. Han nämnde mycket riktigt att >>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen successivt har ändrat position och blivit mer förhandlingsbenägna. Vilka länder i dagsläget är väldigt kärva? Jag antar att det finns svar på det, och de är väl ganska uppenbara. Men finns det några andra länder utöver de traditionella som är icke intresserade av denna typ av omfördelningsmekanismer?

Anf.  62  ORDFÖRANDEN:

Vi som var i Slovakien kan nämna ett land.

Anf.  63  EMMA WALLRUP (V):

Vänsterpartiet är också positivt till en sådan omfördelningsmekanism, men vi är kritiska till när det harmoniseras nedåt. Där vill vi ha en annan skrivning och en annan inriktning.

Som jag lyfte fram tidigare är vi också kritiska till avtalet med Turkiet. Det avtalet får inte vara en del av den gemensamma asylprocessen om vi ska tycka att det är okej.

Anf.  64  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S):

Först och främst har jag inte förordat 50–50, Ulrika Karlsson. Jag gav en illustration av hur stor skillnaden är mellan 50–50 och 40–40–10–10 och att den inte är så stor.

I den nuvarande ståndpunkten, som vi kommer att driva, har vi sagt att vi förordar att arbetslösheten och tidigare ansträngningar på asylområdet ska vägas in. Det är den position vi har. Det jag ville peka på var att skillnaderna i sak egentligen inte är särskilt stora.

Vi kommer att driva detta, och vi kommer naturligtvis att fortsätta att förhandla om det. Det är klart att det vore bra om vi kunde få ett genomslag för detta, men vi kan inte villkora en slutuppgörelse så att hela systemet faller på en sådan fråga. Det vill jag ändå säga. Jag tror i och för sig att det finns möjlighet att få stöd från fler länder för att ta in arbetslöshet och tidigare åtaganden. Vi ska göra vad vi kan i den delen.

När det gäller frågan om säkra ursprungsländer och säkra tredjeländer ligger den egentligen inte på bordet i diskussionen nu. Den återkommer vi till sedan när det gäller asylprocedurdirektivet, i en särskild förhandling om huruvida vi ska ha ett system med säkra länder och i så fall vilka länder som ska stå med på listan. Som ni vet har vi sagt att vi inte tycker att Turkiet ska stå med på listan men att Balkanländerna ska göra det. Men det är en annan process.

När det gäller Vänsterpartiet är avtalet med Turkiet inte en del av denna process, utan här pratar vi om hur vi ska fördela dem som kommer hit inom EU. Men er ståndpunkt i den delen är förstås väl känd.

Anf.  65  ORDFÖRANDEN:

Man kan även tolka justitieministerns matematik åt andra hållet för att förklara för andra länder att om vi tar in 40–40–10–10 påverkar det möjligtvis dem med hundratalet människor, inte tiotusentals. Man kan vända på logiken – när vi argumenterar är det inte så farligt för andra länder.

Och så har vi Pyry Niemis fråga.

Anf.  66  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S):

De länder som vanligtvis är emot är det också här. Men som jag sa är en del av dessa länder möjliga att prata med. Då kan vi få ned gruppen så att den blir så pass liten att de till slut antingen går med på det själva eller att vi helt enkelt får använda oss av samma mekanismer som vi gjorde förra gången. Det är svårare nu, eftersom >>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen

Anf.  67  ORDFÖRANDEN:

Då har vi fått chans att ventilera denna fråga lite grann. Den kommer att vara viktig under tiden. Vi har fått lite inspel, även om det just i dag är en informationspunkt.

Anf.  68  JOHNNY SKALIN (SD):

Jag vill bara för protokollet tydliggöra att vi står fast vid våra tidigare avvikande meningar i denna diskussion.

Anf.  69  FREDRIK MALM (L):

Vår uppfattning är att det absolut överordnade målet borde vara att komma i mål med detta. Det finns ytterligare 27 statsråd med ansvar för dessa frågor. De gör samma kalkyleringar och ser att för deras länder kan det innebära kraftigt ökat mottagande. Det finns många stötestenar kvar i processen.

Jag tycker dock att det är viktigt att notera att det stora mottagande som Sverige haft tidigare är en följd av de beslut som vi har fattat i Sverige och de vägval vi har gjort i vårt land. Det är inte helt enkelt att mata in tidigare politik i detta och låta andra länder ta konsekvenserna av det. Om det i slutändan blir vad jag uppfattar som en sorts fallback-modell med 50–50 kan vi acceptera det.

Anf.  70  ORDFÖRANDEN:

Vi får alla chanser i världen att återkomma när vi får mer konkreta siffror och förslag.

Anf.  71  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M):

Jag vill vara tydlig med att vi fortfarande kräver att regeringen gör sitt yttersta för att det ansvar som tagits tidigare ska vägas in. När vi räknar på detta ser det fortfarande ut som att Sverige, Österrike och Tyskland kommer att ta det största ansvaret, när det är bnp och arbetslöshet som vägs in. Det tidigare ansvarstagandet måste också beräknas mycket tydligare, för det är det verktyg som man har.

Sedan är det fortfarande lite oklart vad regeringen tycker i andra delar, till exempel bötesdelen – om man kan köpa sig fri från ansvarstagande. Vad tycker regeringen om det? Vi i Moderaterna har under en längre tid drivit att man måste stärka implementeringen. Det är den som brister – att medlemsstaterna inte implementerar fattade beslut. Det tydligaste exemplet på det är den tillfälliga omfördelningsmekanismen, som fortfarande inte fungerar.

Man måste därför knyta det till piska och morot i budgeten så att det lönar sig att göra rätt och kostar att göra fel. Trots att vi har lyft upp detta i över ett års tid känner vi inte att regeringen är med på det i tillräckligt hög grad. Vi skulle gärna se att regeringen vässar till sig och lyfter upp att det ska kosta att göra fel och löna sig att göra rätt.

Hur ser regeringen på kommissionen förslag om bötesdelen?

Anf.  72  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S):

I den ståndpunkt som vi har haft en överläggning om i utskottet står det att möjligheten att köpa sig fri från ansvar bör begränsas så långt det är möjligt. Ni kommer ihåg att det nu liggande förslaget har väldigt höga bötesbelopp, inte alls av den karaktären som det var när det gällde den tillfälliga omfördelningen, som var mycket lägre.

Vi bör naturligtvis verka i riktningen att det ska begränsas så långt det är möjligt. Det är viktigt att poängtera att man inte kan köpa sig fri för evig tid, utan man kan skjuta upp sitt åtagande.

Vi är helt överens om implementeringen. Vi ser visserligen att siffrorna stiger för varje vecka när det gäller omfördelning från Italien och Grekland, men det är fortfarande bara 1 700 av de 160 000 som är omfördelade. Men man kan inte lasta den svenska regeringen för att Ungerns moderater inte vill ta ansvar för flyktingpolitiken, utan där tycker jag att vi måste använda andra kanaler för att trycka på.

Jag är väl medveten om att vi har en del bekymmer också på vår sida i den frågan, men här handlar det om att fortsätta att verka för att man ska leva upp till besluten. När vi talade med kommissionen i går var vi noga med att poängtera att när det gäller de länder som obstruerar – Ungern, som ska anordna en folkomröstning, och Slovakien, som ska dra EU inför domstol – kan vi inte acceptera att det går till på det sättet.

Det är precis samma linje som Ulrika Karlsson har i den här delen. Vi måste pröva ekonomiska påtryckningar om det i slutändan inte går på något annat sätt. Att vara med i EU handlar inte bara om att kunna sitta och ta emot pengar från strukturfonderna, utan man måste också vara med och hjälpa till att lösa svåra frågor.

Anf.  73  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M):

Jag vill bara ha ett förtydligande. Jag kan inte bara släppa det, för jag tycker inte att det är riktigt acceptabelt att skylla problemen på moderater i Ungern. Det finns socialdemokrater i Slovenien också.

Det är inte så att vi inte försöker driva på Ungern. Problemet är inte Ungern och Slovakien, utan problemet är hela unionen. Det är ju nästan ingen som implementerar – bara ett fåtal har gjort det.

Det är ungefär 1 000 av 160 000 personer som har omfördelats, så det är fler länder som brister.

Jag vill ha ett förtydligande. När vi pratade om böter och möjligheten att köpa sig loss hörde jag att ministern sa att det är regeringens ståndpunkt sedan tidigare att den möjligheten bör begränsas så långt det är möjligt. Är det så?

Anf.  74  ORDFÖRANDEN:

Ja, det är exakt så det står i ståndpunkten.

Anf.  75  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S):

Jag vill förtydliga att det är utskottets ståndpunkt. Det är den text som är förankrad.

Det är naturligtvis kommissionen som ska följa upp att de beslut som är fattade verkligen blir genomförda. Därför är det viktigt för oss att vara tydliga i förhållande till kommissionen med att man verkligen gör det. Jag poängterar därför detta varenda gång vi träffar kommissionen i olika sammanhang.

Sedan vill jag säga att det är fel att säga att det inte händer någonting. Det finns nu för första gången länder som aldrig tidigare tagit emot flyktingar från Mellanöstern men som nu börjar göra det. Det finns också länder som anmäler att de vill ta emot. Men sedan kommer det inga, för det är ingen som vill till exempelvis Portugal, som är ett land som har erbjudit sig att ta emot fler. Hittills har det inte kommit någon, för det finns inget intresse för det. Då tycker jag att vi måste vara tydliga och säga att man inte kan välja land att få komma till.

Det handlar om att få det här systemet att fungera. Men vi ska komma ihåg att det blev ett genombrott förra året, då vi för första gången kunde ålägga länder att ta emot flyktingar. Man måste också ha en viss respekt för att det tar lite tid för en del länder att sätta upp sådana system. Det är fortfarande väldigt mycket i början av processen.

Anf.  76  ORDFÖRANDEN:

Nu har vi ägnat nästan en halvtimme åt denna informationsfråga, vilket gör tidsplaneringen svår att följa. Om det finns någon informationsfråga som är särskilt angelägen, vilket denna faktiskt är, är det bra om vi kan få en indikation om att det finns önskemål om att diskutera den.

Nu är det dagordningspunkt 20, Migration, som gäller. Det är också en väldigt stor fråga. Jag ber er ledamöter att här försöka fokusera på det som kan tänkas tas upp i diskussionen och på ståndpunkten.

Anf.  77  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S):

Syftet med denna återkommande dagordningspunkt är att vi ska diskutera den aktuella situationen på migrationsområdet och följa upp de åtgärder som har vidtagits. Stort fokus kommer givetvis att ligga på genomförandet av överenskommelsen med Turkiet som slöts den 18 mars. Även utvecklingen i centrala Medelhavet kommer att tas upp.

Vad gäller genomförandet av överenskommelsen har i dagsläget knappt 400 personer återvänt från Grekland till Turkiet. Ingen av dem har sökt asyl i Grekland. 280 personer har vidarebosatts från Turkiet till EU. Ni kommer ihåg en–för-en-principen, som innebär att för varje flykting som återvänder ska man vidarebosätta en syrier i EU. Ytterligare 712 personer är godkända för vidarebosättning och väntar på att resa.

Sverige har tagit en aktiv roll redan från början. Migrationsverket hade i april ett team på plats i Turkiet som beviljade 297 syrier uppehållstillstånd genom vidarebosättning inom ramen för vår årliga kvot. 121 av dessa har redan överförts till Sverige, och resterande planeras att överföras under maj och juni.

Det är nu viktigt att alla EU-medlemsstater mobiliserar och drar sitt strå till stacken. Det är en förutsättning för att en-för-en-mekanismen ska kunna fungera. Hittills har fem medlemsstater vidarebosatt personer från Turkiet men fler medlemsstater är på gång, vilket är positivt.

Medlemsstaterna måste också intensifiera det operativa stödet, särskilt i Grekland. Som jag framfört tidigare bidrar Sverige med både personal och utrustning från Migrationsverket, Polisen, Kustbevakningen och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Det är i sammanhanget högt prioriterat att få stopp på den hänsynslösa människosmuggling som pågår för att i stället kunna fokusera på lagliga vägar in till EU för skyddsbehövande. En-för-en-mekanismen öppnar en sådan laglig väg in. EU måste också fortsätta att fokusera på ett bättre återvändande och ett bättre samarbete om återtagande med tredjeländer.

När det gäller genomförandet av överenskommelsen med Turkiet vill jag återigen betona vikten av att allt sker i enlighet med EU-rätten och det internationella regelverket.

När det gäller punkten Utveckling i centrala Medelhavet vill man inom EU ha beredskap om smuggelrutterna förskjuts till centrala Medelhavet när möjligheterna att ta sig från Turkiet och Grekland har begränsats. En ändrad riktning i migrationsflödena har kunnat noteras, men någon markant förskjutning från den östra till den centrala Medelhavsrutten har inte setts ännu. Det är snarare så att de som kommer via Libyen i första hand är människor från afrikanska länder, från Västafrika, Eritrea och Somalia. Vi har en del syrier som kommer från Egypten, men än så länge har vi inte sett någon större förändring i den delen.

Jag tror att det är uppenbart för de flesta att det krävs en strategi här för att stabilisera Libyen och utöka samarbetet med Libyen. Det är förstås svårt eftersom Libyen är en stat som inte fungerar. Men jag utgår från att bland det viktigaste för EU framöver blir att fokusera på Libyen och hur vi kan utveckla samarbetet där.

Anf.  78  ORDFÖRANDEN:

När vi var i Slovakien frågade jag vilken plan det slovakiska ordförandeskapet har om en halv miljon från Libyen skulle komma till EU i sommar, och jag måste säga att jag inte tycker att de var helt tydliga.

Anf.  79  EMMA WALLRUP (V):

När det gäller förra punkten och Eurodac vill jag bara anmäla avvikande mening så att det inte missas. I övrigt är Vänsterpartiet, som jag sa tidigare, kritiskt till avtalet med Turkiet, men det har ju redan framkommit.

Anf.  80  ORDFÖRANDEN:

Jag tror att du får chansen att återkomma till Eurodac, för om jag inte missminner mig är det Ygemans punkt.

Anf.  81  ESKIL ERLANDSSON (C):

Tack, justitieministern, för redovisningen!

Jag har två frågor på den här punkten.

Den ena rör UNHCR:s involvering i avtalet och i arbetet för återförande från Turkiet till Europa. Fungerar det?

Den andra frågan är om man som asylsökande i Turkiet, och godkänd sådan, får välja vilket land i Europa man ska föras till eller inte.

Anf.  82  ORDFÖRANDEN:

Du hade rätt, Emma Wallrup, och jag hade fel. Frågan om Eurodac var faktiskt på Morgan Johanssons ansvarsområde. Det går dock inte att anmäla avvikande mening på en informationspunkt, men det förs till protokollet att vi har noterat er åsikt i frågan.

Anf.  83  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M):

Vi stöder regeringens ståndpunkt på punkten 20 a, Genomförande av uttalandet från EU och Turkiet. Men det är otroligt viktigt att fokusera på implementeringen. Det är under all kritik att det bara är 5 länder som har gjort det. 23 länder återstår att göra det. Jag tyckte mig höra att det är fler på gång. Men vad innebär det? Det är fortfarande bara en handfull länder som tar ett ansvar. Ska man upprätthålla avtalet måste man också implementera det.

Det är bra att det svenska stödet har kommit igång. Det kanske också kan utvecklas och förbättras. Samtidigt som man värnar avtalet har vi från början sagt att det är viktigt att göra två saker samtidigt och att också föra fram kritiken mot Turkiet vad gäller pressfrihet. Hur förvaltar regeringen detta uppdrag?

När det gäller centrala Medelhavet är utmaningen gigantisk. Den flyktvägen är väldigt farlig, så jag ser gärna att vi återkommer till frågan om Libyen.

Anf.  84  FREDRIK MALM (L):

Herr ordförande! Hur hanteras en eventuell situation med stora migrantflöden eller flyktingflöden med människor från Turkiet som inte är från Syrien? Man bombar nu sönder sina egna städer i Turkiet. Stadskärnor i städer som är 4 000–5 000 år gamla mals med tanks nästan ned till stoff för att bekämpa kurdiska rebeller där. Om den utvecklingen fortsätter riskerar det att driva flyktingar från Turkiet – flyktingar som inte är registrerade av FN och annat.

Anf.  85  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M):

Jag glömde en fråga, och den är rätt viktig. Jag vill höra hur ministern och regeringen ser på den.

I dagarna kommer den andra utvärderingen av avtalet från kommis­sionen. Det sägs att den ska komma i början av juni, så den kanske kommer att ligga på bordet inför diskussionen. Jag vet inte hur ni avser att åter­komma för ett samråd kring den. Jag skulle gärna vilja att frågan återkommer för samråd i EU-nämnden.

Anf.  86  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S):

När det först gäller Eskil Erlandssons fråga om UNHCR:s verksamhet finns UNHCR både i Grekland och i Turkiet. Vi har varit väldigt noga med att poängtera att allt måste ske i enlighet med internationell rätt. Det var också vi som agerade när avtalet var på gång för att få in UNHCR aktivt i processen. Statsministern talade direkt med Filippo Grandi, UNHCR:s chef, när avtalet var på gång, och jag träffade honom också veckan efter. Det var viktigt för oss för att kunna acceptera uppläggningen av avtalet.

Ola Henrikson var på plats i Genève i går och träffade då UNHCR. Han kanske kan fylla i med lite färsk information om vad som händer i Turkiet och Grekland under den närmaste tiden.

Anf.  87  Planeringschef OLA HENRIKSON:

Jag kan ge en kort redogörelse. Vi hade våra årliga bilaterala konsultationer med UNHCR i veckan i Genève och träffade förutom Grandi även Europachefen. Europachefen berättade då att UNHCR är engagerat i mottagningssystemen på öarna i Grekland. Det är naturligtvis väldigt dåliga förhållanden, men de gör vad de kan för att hjälpa till där. De bidrar också tillsammans med utsänd personal från andra medlemsstater med att hjälpa grekiska myndigheter att registrera folk i Grekland, vilket är en förutsättning för att genomföra omfördelningen. Där har varit en balans. Man har legat efter med registreringen, men nu är man på väg att få fler registrerade personer som kan överföras enligt den här mekanismen. Det har varit fler erbjudanden från medlemsstaterna än vad det har funnits registrerade personer i Grekland, men nu är man på väg att komma i kapp där. Förhoppningsvis ska också omfördelningen kunna komma i kapp i större omfattning.

Anf.  88  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S):

Självklart, Ulrika Karlsson, för vi fram kritik mot Turkiet vid de träffar som vi har. Inrikespolitiskt går det i en del avseenden i fel riktning i Turkiet, inte minst vad gäller pressfriheten. Det beslutades också häromdagen om att upphäva immuniteten för parlamentarikerna. I förlängningen kan det användas som ett sätt att kväsa oppositionen. Det är viktigt att vi är tydliga i våra ståndpunkter där.

När det gäller Fredrik Malms fråga om flyktingar från Turkiet pratar vi då helt enkelt om kurder. Om det skulle komma kurder till de grekiska öarna kommer förstås deras asylskäl att prövas av grekiska domstolar, precis som i alla andra fall. Nu har vi inte sett några sådana strömmar därifrån. Däremot har vi en del fall med kurder som kommer till Sverige och söker asyl. Då prövar vi deras asylskäl, och i en del fall får de asyl. Det kan hända att beviljandegraden kommer att stiga efter hand om förhållandena för kurderna försämras i Turkiet.

Anf.  89  ORDFÖRANDEN:

Det var en fråga från Eskil Erlandsson som inte besvarades, frågan om man i det här skedet har möjlighet att välja land. Även om man inte har möjlighet att välja land fritt, får man välja ett förslag innan kvoten är nådd?

Anf.  90  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S):

Man kan önska vilket land man vill komma till, men man kan inte välja land fritt. Ibland kanske man har anhöriga vilka man vill hamna på samma plats som, men det är inte något slags fritt val.

Anf.  91  ORDFÖRANDEN:

Jag vill också påminna om Ulrika Karlssons fråga om utvärderingen.

Anf.  92  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S):

Den har vi inte sett än. När vi sett den återkommer vi förstås hit i vanlig ordning för att informera om den.

Anf.  93  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning men en avvikande mening anmäld från Vänsterpartiet.

Vi går vidare till dagordningspunkt 22, Övriga frågor. Är det någon fråga som justitieministern vill kommentera? Är det någon som har frågor om dessa? Jag finner att så inte är fallet.

Vi tackar så mycket för samrådet.

§ 2  Rättsliga och inrikes frågor

Statsrådet Anders Ygeman

Återrapport från möte i Europeiska unionens råd för rättsliga och inrikes frågor den 20 maj 2016

Information och samråd inför möte i Europeiska unionens råd för rättsliga och inrikes frågor den 9­10 juni 2016

Anf.  94  ORDFÖRANDEN:

Vi välkomnar statsrådet Ygeman med medarbetare hit. Vi har först återrapporteringen från den 20 maj och den 15 april. Finns det något muntligt att säga utöver det skriftliga?

Anf.  95  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S):

Nej.

Anf.  96  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M):

Jag har en fråga. Det gäller den 15 april. Det var väl terroristmötet när vi fick den sena ståndpunkten kl.11:06 under sittande möte. Hur gick diskus­sionen?

Anf.  97  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S):

Vi tror här att det möte som åsyftas i så fall var i mars direkt efter Brysselattentatet. Generellt sett är diskussionerna ganska lika vid varje tillfälle. Det finns en väldigt stor enighet om att stå upp mot terrorismen. Det finns ett beklagande av de fruktansvärda händelser som har skett.

Sedan finns det inte en ilska men en viss trötthet över det tempo som andra institutioner inom EU-systemet fungerar. Det är väl tyvärr aningen ömsesidigt. Hade du vid samma tillfälle suttit i exempelvis EU-parlamentet hade de nog sagt ungefär samma sak och uttryckt en ilska över att rådet försöker att använda den här typen av händelser för att snabbt driva igenom en drakonisk lagstiftning.

Tyvärr blir det någon form av lite självspelande piano vid den här typen av händelser. Men om vi ser på det ett och ett halvt år som vi har bakom oss har väldigt mycket hänt på EU-nivå. Vi har fått PNR på plats. Vi kommer i dag att tala om de striktare vapenreglerna och informationsutbyte. Det är en positiv förändringsvilja. Men det finns fortfarande förbättringspotential.

Anf.  98  ORDFÖRANDEN:

Vi kommer till dagordningspunkt 3, favorit i repris, Europeiska åklagarmyndigheten.

Anf.  99  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S):

Herr ordförande! Jag får börja med att säga att förra gången jag var här lyckades vi att fatta oss väldigt kort. Jag tror tyvärr inte att vi kommer att klara det i dag. Vi har i dag en betydligt mer omfattande dagordning. Men jag ska försöka att göra mitt för att det ska bli så kort och smidigt som möjligt.

Förhandlingarna om att skapa en europeisk åklagarmyndighet har fortsatt under våren. Det är nu dags för ytterligare en delavstämning. Generellt sett kan jag säga att vi kan ge vårt preliminära stöd för artiklarna vi har förhandlat klart förutom artikeln om öppenhetsförordningen.

Frågan om att tillämpa öppenhetsförordningen fullt ut på hela Eppos verksamhet är viktig för oss. Därför vill jag informera om att vi tillsammans med Finland avser att lämna en skriftlig deklaration vid rådsmötet. I deklarationen förklarar vi att begränsade möjligheter till insyn inte är i linje med EU:s funktionsfördrag och rättighetsstadga. En inskränkning av förordningen skulle också sända en felaktig signal om hur EU ser på öppenhet.

Vi ser för närvarande också behov av att ytterligare arbeta med några andra bestämmelser och särskilt de om de delegerande åklagarnas anställningsförhållanden och bestämmelserna om Europeiska ombudsmannens tillsyn.

Jag vill också passa på att nämna att vi glädjande nog har lyckats få bort den av regeringen så kritiserade bestämmelsen om så kallade transactions som innebar en form av ekonomisk uppgörelse med misstänkta, en version av plea bargain. Detta system föreslås nu inte bli obligatoriskt för de medlemsstater som inte redan i dag har ett sådant system.

Vi motsätter oss inte vidare förhandlingar men jag får liksom tidigare understryka att det fortfarande inte handlar om ja eller nej till Eppo. Även om vi har fått igenom viktiga synpunkter och utvecklingen klart gått i vår riktning är vi fortfarande tydliga med att vi ännu inte tagit ställning till förslaget. Vi får återkomma med en helhetsbild när förhandlingarna kommit ännu längre.

Anf.  100  ORDFÖRANDEN:

Jag är säker på att denna deklaration är okontroversiell i nämnden. Men för ordningens skull vore det bra om vi fick den överskickad hit.

Anf.  101  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S):

Ni får den så fort den är färdig.

Anf.  102  ORDFÖRANDEN:

Det är ett märkligt motstånd hos de andra. Det finns redan undantag i öppenhetsförordningen för undersökning och sekretess. Vad är de rädda för egentligen?

Anf.  103  FREDRIK MALM (L):

Vi från Liberalernas sida har under hela resans gång varit tydliga med att vi är för att en europeisk åklagarmyndighet inrättas. Jag har ingen avvikande mening i detta nu. Vi ser att regeringen till synes har en konstruktiv approach i detta. Det är viktigt om en sådan myndighet kommer på plats att den fungerar väl.

Det som jag däremot vill klargöra och skicka med är att man inte på något sätt ska använda de invändningar som Sverige kan ha för att i slutändan försöka fälla förslaget. Det är konstruktiva invändningar och synpunkter vi har för att få utvecklingen att bli så positiv som möjligt.

Det andra är att det är viktigt också för Sveriges del att så många medlemsstater som möjligt, helst allihop, deltar i detta för att Europeiska unionen som union ska hålla ihop och inte splittras i olika läger så att en del medlemsstater börjar samarbeta mer med varandra.

Anf.  104  ESKIL ERLANDSSON (C):

Jag vill helt kort säga: Öka samarbetet, men fortsätt att vara tydligt emot en överstatlig myndighet. Det är min uppmaning till regeringen.

Anf.  105  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S):

Herr ordförande! De två senaste inläggen illustrerar rätt väl spännvidden vi har i den svenska riksdagen i den här frågan. Även om jag och den svenska regeringen ligger närmare Eskil Erlandsson och Centerpartiet än Folkpartiet i den här frågan är vår approach att få Eppo så bra som möjligt sett till svenska förhållanden.

Det är viktigt att vi får det så bra som möjligt alldeles oavsett om vi skulle välja att som Fredrik Malm gå med eller som Eskil Erlandsson att inte gå med vid ett senare tillfälle. Den dagen vi säger nej eller ja finns en risk att vi minskar våra möjligheter att påverka detta i så bra utsträckning som möjligt. Därför vill vi fortsätta att hålla den approachen till det hela.

Anf.  106  ORDFÖRANDEN:

Jag kan bara påminna om att Fredrik Malm tillhör partiet Liberalerna.

Anf.  107  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S):

Åh nej. Förlåt!

Anf.  108  ORDFÖRANDEN:

I vilket fall som helst finns det stöd för regeringens här redovisade inriktning.

Vi går vidare till dagordningspunkt 5, Ecris.

Anf.  109  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S):

Jag ber om ursäkt till Liberalerna och Fredrik Malm för detta, även om jag noterat att en hel del medlemmar i partiet har gjort samma misstag.

Tanken med Ecris är att alla medlemsstater ska ha information om alla domar som avkunnats i hela EU mot de egna medborgarna. Hittills har det varit svårt att få information om dömda tredjelandsmedborgare, alltså de från andra länder än från EU. Det kan leda till att tidigare brottslighet förblir okänd när en tredjelandsmedborgare misstänks eller dömds för brott. Det är naturligtvis olyckligt.

Därför presenterade kommissionen förslaget om ett utvidgat Ecrisrambeslut i januari i år. Medlemsstaterna är överens om att informationen bör göras tillgänglig. Däremot var man inte överens med kommissionen om hur. Kommissionen föreslog en teknisk lösning som gick ut på att alla medlemsstater skulle spara information om dömda tredjelandsmedborgare nationellt. Det skulle dock vara både dyrt och krångligt att bygga ett sådant system.

Därför föreslås i stället ett centraliserat indexsystem som ska finnas vid eu-LISA. Det är EU:s myndighet för stora it-system för brottsbekämpning och gränskontroll. Där finns redan i dag Schengens informationssystem, SIS II, viseringssystemet VIS och fingeravtryckssystemet för asylsökande Eurodac. Vid RIF vill ordförandeskapet informera om läget Ecrisförhandlingarna och hålla en riktlinjedebatt om den nya tekniska lösningen.

När det gäller frågan om den tekniska lösningen som vi ska diskutera denna gång menar regeringen att man inte ska bygga upp ett så kallat decentraliserat sökindex där personuppgifter om alla dömda tredjelandsmedborgare skickas till alla andra medlemsstater då det skulle vara både krångligt och dyrt. Det skulle dessutom vara mer riskabelt ur integritetssynpunkt eftersom man inte har samma möjligheter att kontrollera vilka som tar del av informationen.

Därför förespråkar vi den centraliserade lösningen som kommissionen nu presenterat där eu-LISA får ansvaret för att hålla ett sökindex dit medlemsstaterna får vända sig med förfrågningar. Det betyder att det finns ett register över vad som finns. När du väl hittar en punkt där får du vända dig till medlemsstaten där domen finns. Det är vad som är ett centraliserat index, bara så att ni hänger med i skillnaden.

Vi välkomnar den nya inriktningen och kan godta att den läggs till grund för de fortsatta diskussionerna på arbetsgruppsnivå. I övrigt vill jag hänvisa till ståndpunkter som förankrats i justitieutskottet i början av mars.

Anf.  110  ORDFÖRANDEN:

Det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning.

Vi går vidare till dagordningspunkt 8, Övriga frågor. Finns det någon övrig fråga inom detta ansvarsområde?

Anf.  111  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S):

Det finns ingen som är anmäld som jag vet om.

Anf.  112  ORDFÖRANDEN:

Vi går direkt vidare till dagordningspunkt 10, Straffrätt i cyberrymden.

Anf.  113  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S):

Jag har vid ett par tillfällen tidigare varit här och talat om det arbete som pågår inom EU för att förbättra möjligheterna att förhindra cyberbrottslighet. Inför rådsmötet har ordförandeskapet tagit fram rådsslutsatser som förhoppningsvis kommer att leda till sådana praktiska förbättringar.

Rådsslutsatserna handlar bland annat om möjligheterna till ett frivilligt samarbete med internetoperatörer i till exempel USA. Ett sådant samarbete handlar om att operatörerna frivilligt och i enlighet med sin nationella lagstiftning kan lämna uppgifter om annat än innehållet i kommunikationen, till exempel abonnemangsuppgifter.

Även andra förbättringar föreslås. Det gäller exempelvis ett enklare förfarande för att begära rättslig hjälp i utredningar om cyberbrottslighet. Problemet vi har i dag med exempelvis USA och Kanada är att det tar så lång tid för en rättshjälpsbegäran att gå igenom att när vi får resultatet har brottet preskriberats i Sverige. Därför är det så viktigt att vi får en snabb hantering av ärendena.

Vi är positiva till rådsslutsatserna. Förslagen innebär förbättringar som kan leda till att svenska myndigheter lättare kan utreda och beivra cyberbrott. Tanken är att slutsatserna ska antas utan diskussion. Men på rådsmötet ska det också hållas en riktlinjedebatt om ett par utvalda frågor.

Den första frågan rör jurisdiktionsgrunder. Man frågar sig om det på EU-nivå går att ta fram andra grunder för att utreda cyberbrottslighet. Brottsbekämpande myndigheter får normalt sett enbart vidta utredningsåtgärder inom sitt eget territorium. Men bevisning i sådana ärenden kan snabbt flyttas mellan olika servrar i olika länder.

Eftersom det tar för lång tid att få hjälp av en annan stat med att vidta en utredningsåtgärd i en sådan situation kan det behövas alternativa grunder för jurisdiktion i dessa fall. En sådan grund skulle kunna vara att det finns en affärslänk mellan den stat som vill få tillgång till bevisningen och en internetoperatör.

Vi kan ställa oss bakom att frågan utreds närmare. När man gör det är det förstås viktigt hur sådana utökade möjligheter till jurisdiktion skulle förhålla sig till existerande regelverk.

Den andra frågan i riktlinjedebatten knyter an till det frivilliga samarbetet med internetoperatörer. Ett effektivt samarbete förutsätter differentiering, det vill säga en åtskillnad på kraven, för att lämna ut uppgifter beroende på vilket slags uppgifter det är fråga om. Det gäller till exempel abonnemangsuppgifter och innehållet i kommunikationen.

För att ett sådant samarbete ska kunna ske krävs att medlemsstaternas lagstiftning inte förbjuder en sådan åtskillnad. Jag kan konstatera att det i svensk lagstiftning finns en sådan differentiering som det talas om.

Anf.  114  ORDFÖRANDEN:

Jag vill påminna nämnden om att vi har fått slutsatserna i utskick 2 i går kväll samt i diskussionsunderlaget. Det finns stöd för regeringens här redovisade ståndpunkt samt regeringens här redovisade inriktning.

Vi kommer till dagordningspunkt 12, Övriga frågor. Finns det någon av dessa som statsrådet vill kommentera?

Anf.  115  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S):

Vid den punkten kommer kommissionen att informera om det initiativ den tagit tillsammans med ett antal it-företag som Facebook, Twitter och Google. Det går ut på att skapa en uppförandekod för it-företags ansvar för olaglig information som finns tillgänglig på deras sida. En sak som har uppmärksammats i svenska medier är att de förbinder sig att ta bort hatinnehåll inom 24 timmar. Det skulle vara en kraftig förbättring om det blir verklighet.

Anf.  116  ORDFÖRANDEN:

Ulrika Karlsson vill gärna påminna om det är viktigt att stå upp för att svenska grundlagen respekteras fullt ut och att kommissionen och andra påminns om detta.

Anf.  117  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S):

Absolut.

Anf.  118  ORDFÖRANDEN:

Vi går vidare till dagordningspunkt 13 om vapendirektivet.

Anf.  119  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S):

Jag vill inledningsvis tacka oppositionen i riksdagen som varit med under hela resan och varit konstruktiv och kommit med bra inspel. Vi har också fått stor framgång för det. Samma sak gäller det samarbete vi har haft med Sveriges jägarorganisationer och stora delar av Sveriges sportskytteorganisationer.

Vi har tillsammans mellan partierna i riksdagen, sportskytte­organisationer och jägarorganisationer kommit fram till ett antal punkter där vi var missnöjda med kommissionens förslag. Men vi har också kommit fram till ett antal punkter där vi vill se skarpare lagstiftning i EU för att göra det svårare för terrorister att få tillgång till farliga vapen för att begå terrorattentat.

Jag är mycket glad över att i dag för EU-nämnden kunna redovisa de framgångar som vi har nått både för Sveriges jägare och sportskyttar och i kampen mot terrorismen.

Som ni vet presenterade kommissionen i november en revidering av EU:s vapendirektiv. Under våren har vi från svensk sida varit mycket aktiva vid förhandlingarna i Bryssel. Sammantaget är den nuvarande texten en stor framgång för Sverige som har fått gehör för i princip alla synpunkter.

Förslaget innebär i korthet att nuvarande regler i princip kan behållas oförändrade. Det gäller bland annat tidsbegränsning för licenser, privatpersoners handel med skjutvapen, regler om läkarundersökning och regler om förvaring. Förslaget innebär också nya regler om märkning och förbättrat informationsutbyte mellan behöriga myndigheter, vilket är bra.

För de allra farligaste vapnen införs ett förbud som dock har en rad undantag. Det gäller till exempel totalförsvarets behov och samhällets behov av att skydda kritisk infrastruktur, historiska ändamål och forskning.

Ingen som i dag är innehavare av ett vapen kommer att behöva lämna det ifrån sig, eftersom de nya reglerna om förbud inte ska gälla på det sättet. För den som inte omfattas av undantaget ska ingen retroaktivitet gälla. Det innebär att ingen som i dag är innehavare av ett vapen kommer att behöva lämna det ifrån sig.

Regeringen är så här långt mycket nöjd med utfallet av förhandlingarna i rådet och kan därför stödja ordförandeskapets målsättning om att nå en allmän inriktning på RIF-rådet. Under trilogförhandlingarna med Europaparlamentet, som förväntas börja efter sommaren, kommer vi att fortsätta bevaka frågorna med samma utgångspunkt som hittills.

Jag vill nämna varför inriktningen är att vi ska fatta beslut på RIF-rådet. Det beror på att det är >>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen De har några av de största vapenfabrikerna och har dessutom haft de sämsta reglerna för deaktivering av vapen. Flera av de terrorvapen som har förekommit har alltså sålts lagligt i >>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen och några andra länder och har sedan lätt kunnat reaktiveras och användas, exempelvis vid Bataclanattentaten i Paris.

Anf.  120  CAROLINE SZYBER (KD):

Ordförande! Jag vet inte om ministern ska tacka riksdagen och de organisationerna. Uppgifter i medierna nu om berörda organisationer föranleder nämligen att jag har en del frågor.

Utifrån den här ståndpunkten och det som har frångåtts, där riksdagen har varit ganska tydlig i sina medskick, undrar jag vad som gäller i fråga om tidsbegränsade vapenlicenser. Vad gäller i fråga om medicinska kontroller av vapenägare? Vad gäller i fråga om distanshandel, halvautomater och magasin? Jag vill veta vilken linje regeringen har drivit för de fem punkterna. Är det samma linje som ni har fått mandat för från riksdagen?

Jag vill påminna om den subsidiaritetsprövning som gjordes i början. Vi var då tydliga med att vi tyckte att delar av det här stred mot subsidiaritetsprincipen. Vid överläggningen i februari gav vi sedan ett mandat. Men många av organisationerna som har varit ganska positiva känner nu att det inte har blivit helt bra.

Jag vill ha ett förtydligande av vad som har framförts från svensk sida och om det har skett inskränkningar på de fem punkter som jag räknade upp.

Anf.  121  ESKIL ERLANDSSON (C):

Ordförande! Jag vill tacka för redovisningen.

Inrikesministern säger att vi i princip kan behålla vår nuvarande vapenlagstiftning i Sverige. Vilka förändringar ser inrikesministern som nödvändiga att göra i svensk lagstiftning, om det här går igenom?

En specifik fråga är om det kommer att bli några nya krav på licensinnehav för delar till vapen, till exempel magasin, eller inte?

Anf.  122  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M):

Herr ordförande! Det finns minst sagt några frågor om detta. Till att börja med undrar jag hur ministern tycker att man har förvaltat mandatet man har fått av Sveriges riksdag. På vilket sätt har det förvaltats i förhandlingarna och fått genomslag? Det vore intressant att få se det.

Jag undrar också hur man ligger till i förhandlingarna. Det gäller framför allt halvautomatiska jaktvapen och de så kallade B-licenserna. Vi förstår att de medicinska undersökningarna fortfarande finns med i kom­mis­­­sionens förslag när det gäller det.

Moderaterna tycker att det är viktigt att illegala vapen bekämpas och att det finns bra lagstiftning för det, inom unionen och även i Sverige. Men det får inte vara på det sättet att vi stjälper jägare eller sportskyttar i Sverige. Det finns tydliga mandat från riksdagen sedan tidigare om att man inte ska ha till exempel onödigt betungande regler för enskilda när det gäller licenser. Hur har regeringen förvaltat det? Och hur ser diskussionen ut nu?

Anf.  123  JESPER SKALBERG KARLSSON (M):

Herr ordförande! Det blir kanske lite upprepningar. Jag är spänd på svaret på Eskil Erlandssons fråga.

Ståndpunkten som statsrådet läste upp här var ganska uttömmande och säger mycket som inte står i den skriftliga, som vi har fått tidigare. Där står det att förslagen nu i allt väsentligt överensstämmer med de önskemål som förts fram från svensk sida. På statsrådet låter det som att man har fått igenom hela den svenska linjen. Det finns alltså en liten diskrepans. Därför vill jag ställa mina frågor med utgångspunkt i den skriftliga ståndpunkten.

Till att börja med undrar jag om det som menas i texten om de särskilt farliga vapentyperna gäller alla halvautomatiska vapen eller enbart vissa. När man pratar om dem som har med sportskyttet att göra finns det en risk. Redan i dag när en person söker licens för ett vapen prövas ändamålet med vapnet – jakt eller skytte. Att generellt förbjuda en hel vapentyp skulle kunna slå väldigt fel. Det skulle alltså vara bra med ett förtydligande om det.

Jag undrar också om det som står om särskilda kontrollnivåer i ståndpunkten. Vad innebär särskilda kontrollnivåer mer specifikt? Behövs ett avsteg från nuvarande svenska regler, alltså det som Eskil Erlandsson pratade om? Och när det gäller magasinkapacitet undrar jag hur regeringen har ställt sig till den diskussion som förekommit om licens för magasin. Kapaciteten för magasin kommer i dag med licensgivningen för hela vapnet. Det går därför att ifrågasätta vilken skillnad ett nytt sådant system skulle göra. I vissa delstater i USA har man jobbat med det, men man har inte sett några positiva effekter egentligen.

När det gäller tidsbegränsade vapenlicenser vill jag veta vilken tid som avses. Statsrådet Anders Ygeman har tidigare, i bland annat pressmeddelanden, skrivit att Sverige ska ansöka om undantag i det fall femåriga tidsbegränsningar införs. Men vi har hört från branschpressen att en annan ståndpunkt har förts fram vid förhandlingar. Det skulle vara bra att få ett tydliggörande om vad regeringens linje har varit och om det är den som har drivits.

Slutligen, när det gäller den svenska hållningen till privatpersoners distanshandel av skjutvapen har statsrådet tidigare uttryckt en balanserad ståndpunkt. Det tackar vi för. Ett förbud av distanshandel skulle slå ganska hårt mot jägare i Sverige, eftersom det är glest mellan vapenhandlarna. Den ståndpunkten har alltså varit rimlig och väl avvägd.

Anf.  124  ORDFÖRANDEN:

För dem som inte bara vill lita till statsrådets uppfattning om hur det här ska tolkas kan det vara bra att veta att vi har fått hela förslaget till kompromiss. Där kan man läsa och göra en egen bedömning av om man tycker, ifall förslaget uppfyller de krav som man har ställt tidigare. På s. 25 och 26 finns det till exempel detaljerat beskrivet hur uppgörelsen ser ut för magasinkapacitet och halvautomatiska vapen och så vidare.

Den som vill kan alltså studera de dokument som vi har fått. Jag refererar till dokumentet från den 2 juni. Då kan ni göra en egen tolkning av hur framgångsrika förhandlingarna har varit.

Anf.  125  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S):

Ni ska naturligtvis få svar på era frågor. Jag vill bara börja med att säga en sak. Jag har aldrig under min i och för sig ganska korta tid som statsråd men ganska långa tid som riksdagsledamot varit med om ett område där så många har försökt så så mycket misstro. Man har valt att i varje läge försöka tolka det som sägs eller har sagts till sin egen nackdel.

EU-förhandlingarna går upp och ned. Det finns alltså inte ett givet tillfälle då man kan komma med all påverkan. Vi har under lång tid stött och blött och nått – skulle jag vilja säga – enorma framgångar. Jag trodde att vi skulle vara framgångsrika, men inte så framgångsrika som vi har varit nu.

Om jag ska sammanfatta riksdagens linje lite hårt skulle jag säga att det här är riksdagens hållning: Vi ska göra det svårare att få tag på de allra farligaste vapnen. Vi ska göra det omöjligt att återanvända redan deaktiverade vapen. Vi ska ha bättre kontroll på vapen, även signalvapen eller akustiska vapen och vapen som går mellan länderna. Men vi ska inte ha försämringar som i onödan drabbar svenska jägare och svenska sportskyttar, som har ett legitimt användningsområde för sina vapen. Vi tycker att de svenska reglerna för sportskyttar och jägare i allt väsentligt uppfyller högt ställda krav på säkerhet och ordning.

Jag har uppfattat att det är den breda linjen från Sveriges riksdag. Den har vi sammanfattat i ett antal punkter i förhållande till det ursprungliga kommissionsförslaget. Jag vill minnas att jag var här ganska tidigt och att jag sa att jag inte tyckte att kommissionsförslaget dög. Jag har sagt det personligen till kommissionären och att vi måste ändra på det.

Vi har nått framgång på i princip alla de fem punkter som Caroline Szyber tar upp. Jag tror att jag sa det i mitt inledningsanförande.

När det gäller hur förhandlingarna har gått till och vilka ståndpunkter vi har haft har jag svarat på det. Vi har i varje läge följt den övergripande linje som Sveriges riksdag har fört fram. Det finns ett exempel på ett protokollfel, där den ståndpunkt som vi förde fram inte redovisades på ett bra sätt. Resten skulle jag vilja hävda är illvilliga tolkningar av den svenska linjen. Den som har läst den svenska linjen har då försökt tolka den till sin egen nackdel. Jag ska försöka besvara det också, när vi går in mer på detaljer.

Eskil frågade vilka förändringar som skulle kunna bli aktuella i Sverige med anledning av det här. Lagstiftningsmässigt är det – som jag ser det – inga. Förordningsmässigt kommer det att bli strängare regler för en del vapen som i dag är förbjudna för jakt men som har varit tillåtna vid väldigt speciella skytteövningar. Det rör sig om pistoler som i originalutförandet, alltså typutförandet, har högre magasinkapacitet än 20 skott. För karbiner rör det sig om karbiner med större magasin i originalutförandet än 10 skott. För de två typerna av halvautomatiska vapen kommer det att bli begränsningar.

Det betyder att inget vapen som används för jakt kommer att påverkas i förordningen. Alla de här vapnen är i dag förbjudna för jakt i Sverige. Men det kommer att bli förändringar i andra EU-länder. Exempelvis var en av karbinerna som Anders Behring Breivik använde för att mörda försvarslösa ungdomar på sommarläger tillåten i Norge. Den var också tillåten för jakt i flera andra EU-länder. Den kommer nu att bli förbjuden där.

Det kommer att bli skärpningar för dem som har köpt stiftade vapen från Östeuropa och reaktiverat dem i Tyskland, till exempel vapnen som användes vid Bataclan. Och för dem som har borrat upp gas- och signalpistoler kommer det att bli skärpningar.

Jag hoppas att det besvarade Eskils fråga i huvudsak.

Kan du repetera dina punkter, Caroline? Jag hann inte skriva ned dem. Men då kan vi ta dem punkt för punkt.

Anf.  126  CAROLINE SZYBER (KD):

Det var tidsbegränsade vapenlicenser, medicinsk kontroll av vapenägare, distanshandel, halvautomater, som du har varit inne på nu, och magasin.

Anf.  127  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S):

När det gäller halvautomater och magasin tycker jag mig ha svarat, det vill säga vilka de är. Magasin i sig blir inte förbjudna. Men för de vapen som i originalutförande har den större kapaciteten kommer det att bli kraftiga begränsningar för civilt bruk.

I fråga om distanshandel ändras ingenting i Sverige. Det hade varit katastrof om det ursprungliga förslaget hade gått igenom. Det byggde på en helt annan syn. Då skulle man bara kunna ha distanshandel via en vapenhandlare. I Sverige är systemet uppbyggt på det sättet att det är du som har licens för vapnet.

Det kommer inte att bli någon förändring i Sverige när det gäller medicinska kontroller.

Det sker i grunden ingen ändring när det gäller tidsbegränsning heller. Nu måste jag gå in på the nitty gritty här, så att ni förstår kritiken som har framförts och den diskussion som har varit om tidsbegränsningar. De allra farligaste vapnen kan man få undantag för om man är med i en godkänd sportförening.

Då kommer de att få femåriga vapenlicenser. Men det är i stället för att de blir förbjudna, som alternativet annars hade varit. Hänger ni med? De blir i grunden förbjudna för civilt bruk, men man kan få undantag för att använda dem.

När det gäller kontrollen mot registret hade Jägaren en artikel om det. Riskerar inte det här att påverka Sverige? Nej, för i Sverige kontrollerar vi svenska jägare mot belastningsregistret varje dag. Varje dag kontrollerar vi, och får du en punkt i belastningsregistret kommer du med stor sannolikhet att mista ditt tillstånd att ha vapen. Det är en ganska rimlig hållning – om man begår ett väpnat rån är man nog ingen lämplig vapenägare.

EU ställer krav på länderna att de ska kunna kontrollera det här, åtminstone inom fem år. Sverige lever upp till det genom att kontrollera varje dag, och vi har fått garantier från både kommissionen och rättstjänsterna att det här inte kommer att behöva innebära någon förändring för Sverige.

Ulrika Karlsson frågade om mandatet. Jag tycker att jag har beskrivit att vi har levt upp till vårt mandat. Vi kan också vara väldigt nöjda med utfallet – väldigt nöjda.

Hur ligger man till? frågade Ulrika också. Den frågan är svårare att besvara, för arbetet pågår fortfarande. Det kommer att vara minst två förhandlingsmöten och ett Corepermöte till, så det är rörlig materia. Min bedömning är ändå att vi kommer att kunna behålla de stora framgångar som vi har haft. Vi vill ju gärna få det på plats under det här ordförandeskapsåret. Annars kan de restriktioner som vi har i kampen mot terror gå förlorade i och med att det finns risk att >>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen

Frågan om särskilt farliga vapen tror jag att jag beskrev, med magasinskapacitet och sådant.

Jag tror, herr ordförande, att jag har besvarat de flesta frågor. Ni får komma med följdfrågor i den mån jag har missat detaljer.

Anf.  128  ESKIL ERLANDSSON (C):

Ordförande! Jag har en fråga – i och för sig en detaljfråga men nog så viktig, tycker jag – om fler vapendelar, typ magasin, blir licenspliktiga eller inte i framtiden. I dag kan man ju köpa extramagasin licensfritt till vad jag vet alla typer av vapen. Blir det så även i fortsättningen?

Anf.  129  JESPER SKALBERG KARLSSON (M):

Jag har delvis samma fråga som Eskil Erlandsson, och jag undrar hur det påverkar i och med att vi redan i dag har lagstiftning som säger att man inte får sätta in ett annat magasin än det som tillhör den ursprungliga licensen. Det är min ena fråga.

Den andra är bara en kontrollfråga. Det står i den skriftliga ståndpunkten om särskilda kontrollnivåer. Jag undrar om det innebär någon förändring i svensk lagstiftning eller inte.

Anf.  130  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M):

Herr ordförande! I och för sig är det kanske något annat organ som får titta på hur man har förvaltat förhandlingsmandatet. Det finns ju indikationer på att regeringen inte har följt det mandat man fått när det gäller tidsbegränsade vapenlicenser, medicinska kontroller och distanshandel.

Men nu hörde jag att ministern sa att det inte finns några onödiga begränsningar för distanshandeln i förslaget. Hur ser man då på det här att legitimationskravet skulle vara en onödig begränsning för säljare? Det finns ju de som hävdar det. Hur ser regeringen på det – är det en detalj som man tycker är acceptabel?

När det gäller halvautomatiska vapen tycker jag inte att jag fick något svar på frågan om kategori B-vapnen och läkarundersökningen – att 36 000 jägare årligen skulle genomgå en läkarundersökning – som finns med i kommissionens förslag. Hur ser det ut inför framtida förhandlingar?

När det gäller magasin har jag hört att det nu skulle vara en begränsning på fem patroner. Det är väl ingenting som statsrådet har sagt här, så hur ser det ut och hur ser förhandlingarna ut? Där finns ju fortfarande det mandat som regeringen har begärt och fått av Sveriges riksdag, och det är att det inte ska vara onödigt betungande. I Sverige har vi ju inte den ordningen att vi har det på den nivån att man ska söka licens för magasin. Det skulle ju vara onödigt betungande.

Anf.  131  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S):

Får jag först bara understryka det jag sa inledningsvis – att jag tycker att ett väldigt litet fåtal har försökt tolka allt som sagts till deras nackdel till sin egen fördel. Jag har aldrig varit med om det förut.

EU-nämnden har ju att ge regeringen mandat för dess ståndpunkter. Jag är tacksam både för de mandat ni gett och för de kloka synpunkter ni skickat med som har gjort det här förslaget bättre.

Jag har också stått i kontinuerlig kontakt med både Moderaternas och Centerpartiets representanter och några andra för att vinnlägga mig om att de bedömningar som regeringen gör är i linje med det mandat vi har fått.

Mycket av det som sägs i den här diskussionen är rent trams. Jag har fortfarande väldigt bra kontakt med sportskyttarna och väldigt bra kontakt med jägarna, och jag tror att de i allt väsentligt är nöjda med det som har gjorts.

Dock är de som är aktiva dynamiska skyttar med den typ av vapen som nu kommer att få restriktioner naturligtvis missnöjda. Det är fullt legitimt, men även för dem har vi gjort det mesta för att de ska hållas så skadeslösa som möjligt. Det blir ingen retroaktivitet, det vill säga att alla som i dag använder de här vapnen kommer att kunna fortsätta.

Vi får gemensamma europeiska regler för det här. Det har vi inte haft tidigare. Det gör att det kommer att vara samma regler för den dynamiska skyttesporten i alla 28 medlemsländer. Det är ju inte så att vi i Sverige gör någon begränsning av sporten eller inte, utan det kommer att vara samma regler för sporten i hela EU.

Det ska inte bli någon licensplikt för vapendelar, för att vara tydlig. Det här är de begränsningar som ligger på bordet nu och som jag har gett uttryck för. Det är inte höjden av all visdom att säga att det ska vara 19 eller 21 eller 17 eller 13 – man kan diskutera både om det ska vara mer och om det ska vara mindre utan att det för den skull blir mer eller mindre betungande. Men det här är den kompromiss som finns, och vi är beredda att stödja den.

Det är svårt att definiera vapen utifrån de kriterier vi har satt upp både i Sverige och i Europa. Naturvårdsverket har gjort en bedömning för jakten i Sverige, och den görs vapen för vapen. Nu sätter vi upp mer generella regler, och då blir det helt enkelt knöligare än om man har ett grundset och sedan den bedömning vi har valt i Sverige. Men vi är en del av en europeisk gemenskap, och då får vi köpa det.

Det blir ingen förändring för halvautomatiska vapen för jakt. De vapen som flyttas är halvautomatiska vapen för målskytte. Det är de som har den karakteristik som har använts, det vill säga att de är vapen som är bra att använda för den som har andra syften än sportskytte och jakt. De är i de flesta fall ganska usla vapen för jakt, och de vapen som inte lämpar sig för jakt är inte tillåtna för jakt i Sverige. Jag nämnde ett exempel förut.

Det här påverkar alltså inte jägarna i den delen. Det påverkar inte den absoluta majoriteten av sportskyttarna. Men det påverkar ett par hundra aktiva i sporten dynamiskt skytte, och det ska man vara sjyst och säga. Det påverkar dem. Om det sedan är negativt eller inte och hur ingripande de här begränsningarna är får var och en avgöra. Men det påverkar dem. De kommer att få det tuffare.

De kommer att ha två spår framåt om de inte tycker att de här begränsningarna är rimliga och vill ha andra vapentyper än de som kommer att vara godkända i hela Europa. Dels finns undantaget för den som är medlem i en sportskyttefederation och femårslicenser, dels kan det vara så att militären tycker att det finns ett behov av just deras vapentyp. Då kan de inom ramen för en frivillig försvarsorganisation fortfarande använda dem. Men återigen: Det är ett par hundra personer vi pratar om, som dessutom inte kommer att vara tvungna att lämna över sina vapen utan kommer att kunna fortsätta att skjuta med dem så länge de lever – om inte reglerna ändras någon annan gång av någon annan regering.

Anf.  132  ORDFÖRANDEN:

När det gäller distanshandel finns svaret på era frågor på s. 4 punkt 6, på s. 19 artikel 6 a och i annex 1 i dokumenten som är utskickade. Det är inte lätt att svara på; det är lite komplicerade varianter. Men det stämmer ju inte att det är förbjudet, som en del har påstått i debatten.

Anf.  133  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M):

Jag välkomnar framför allt två saker som ministern sa nu. Den första var att det inte blir licensplikt för vapendelar, det vill säga att det inte blir licensplikt för magasin. Den andra var att det inte blir någon förändring för halvautomatiska vapen för jakt. Med de två beskeden är jag nöjd i den delen.

Eftersom statsrådet också sa att det här är rörlig materia utgår jag från att han återkommer om det blir någonting.

Anf.  134  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S):

Får jag bara vara tydlig med en sak: Jag är ju inte i den meteorologiska branschen. Jag redogör för Sveriges ståndpunkt och hur förslaget ser ut nu.

Vår linje ser ut precis så som Ulrika Karlsson sammanfattar den. Det är vår linje, och så ser det ut nu. Skulle man kraftigt avvika från det kommer vi naturligtvis att motsätta oss detta.

I EU-nämnden sysslar vi med att ge regeringen mandat och begränsningar av mandaten. Prognosen för var vi ska landa ger jag er som min prognos, men inte ens statsråd kan ge hundra procent säkra prognoser.

Anf.  135  ORDFÖRANDEN:

Då finner jag att det finns stöd för regeringens här redovisade ståndpunkt.

Vi går vidare till dagordningspunkt 15, Europeisk gränsbevakning.

Anf.  136  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S):

Vid RIF-rådet kommer ordförandeskapet återigen att presentera en lägesrapport om förhandlingsarbetet gällande förordningsförslaget om en europeisk gräns- och kustbevakning.

Sedan jag var här sist har LIBE-utskottet röstat om rapportörens betänkande. Omröstningen ägde rum den 30 maj, och redan dagen efter inleddes förhandlingar mellan rådet, parlamentet och kommissionen. Alla parter är nu tydligt inriktade på att snabbt nå en överenskommelse.

Anf.  137  JESSIKA ROSWALL (M):

Ordförande! Jag har en fråga utifrån de handlingar vi har fått.

På nämndens möte den 17 februari i år fanns det en avvikande mening från Moderaterna och Centerpartiet. Den har jag inte hittat i mina handlingar, men jag vet att det var så.

Från Moderaternas sida vill vi se lösningar här och nu. Vi har här i nämnden och i utskottet efterfrågat tydligare besked om vilket mandat som gränsbyrån ska ha. Vi har också haft frågor om hur finansieringen ska gå till.

Om jag läser rätt har det nu kommit fram en kompromisstext med en mer mellanstatlig nivå. Jag vill från Moderaternas sida påpeka att vi fortfarande är för samarbete och effektivitet men att vi som sagt vill se resultat här och nu. Det är också viktigt att det här inte kommer i konflikt med vår grundlag eller vår asylrätt.

Anf.  138  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S):

Jag har ingen annan uppfattning.

Anf.  139  ORDFÖRANDEN:

Då tackar vi för informationen.

Vi går vidare till dagordningspunkt 16 a. Finns det någonting att säga om den?

Anf.  140  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S):

Nej.

Anf.  141  ORDFÖRANDEN:

Då går vi vidare till dagordningspunkt 17, Färdplan för ökat informa­tions­utbyte och informationshantering på RIF-området.

Anf.  142  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S):

Europa har på kort tid skakats av ett antal terroristattentat. Vi kan i efterhand konstatera att det funnits viktig och användbar information om gärningsmännen – information som inte har använts.

Vi ministrar måste därför naturligtvis fråga oss hur vi kan skapa de bästa förutsättningarna för poliser och säkerhetstjänster runt om i Europa att utbyta den här informationen.

De följande tre punkterna på dagordningen är initiativ just för att underlätta och öka informationsutbytet inom EU för att stärka EU:s inre säkerhet.

Tanken är att vi först ska godkänna den färdplan som ordförandeskapet tagit fram. Det är en lista med konkreta åtgärder just för att öka informa­tionsutbytet mellan brottsbekämpande myndigheter som behövs på kort, medellång och längre sikt för att nå detta mål. Det handlar bland annat om att skapa gemensamma arbetsmetoder och öka användningen av det system för informationsutbyte som vi har i EU.

I diskussionerna om färdplanen har Sverige varit framgångsrikt i att få med tydliga formuleringar om vikten av respekt för de mänskliga rättigheterna. Vi har också drivit fram att färdplanen inte ska innebära några krav på ny lagstiftning utan att vi ska använda de system vi redan har på ett bättre sätt.

Anf.  143  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns stöd för regeringens här redovisade ståndpunkt.

Vi går vidare till dagordningspunkt 18, Kampen mot terrorism: Inmatning och sökning i databaser.

Anf.  144  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S):

Den här frågan har varit uppe till diskussion tidigare. Som ni säkert kommer ihåg har det framkommit att det finns vissa skillnader i hur medlemsstaterna använder de olika systemen.

Utifrån redogörelsen från kontraterroristsamordnaren CTC ska vi diskutera hur man bättre kan utnyttja befintliga system och verktyg för informationsutbyte.

Jag är angelägen om att svenska myndigheter använder de möjligheter som erbjuds inom EU-samarbetet och inom andra samarbeten.

Fokus för våra diskussioner om Europol och Eurojust bör vara hur vi kan hjälpa medlemsstaternas myndigheter att bekämpa brottslighet och terrorism. Förbättringar ska ske utifrån behov som medlemsstaterna har identifierat. Vi måste också låta myndigheterna göra bedömningar av vilket arbetssätt som är bäst i varje enskilt fall. Just de här viktiga principerna fastslås också i den färdplan vi nyss diskuterade.

Vi ska vara försiktiga med att ändra i det som fungerar bra. Därför är det viktigt att experter arbetar vidare med detta. Särskilt mer tekniska frågor som till exempel handlar om hur systemet ska byggas behöver diskuteras mer i detalj innan vi ministrar kan ta ställning.

Anf.  145  ORDFÖRANDEN:

Och även den skriftliga ståndpunkten gäller skydd för grundläggande mänskliga rättigheter och integritet förstås.

Anf.  146  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S):

Absolut.

Anf.  147  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning.

Vi går vidare till dagordningspunkt 19, Inre säkerhet.

Anf.  148  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S):

Här ska ordförandeskapet redogöra för sina rapporter om åtgärder som har vidtagits för att genomföra strategin för EU:s inre säkerhet under det senaste halvåret.

Anf.  149  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning.

Vi går vidare till dagordningspunkt 21, Schengenområdets sätt att fungera.

Anf.  150  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S):

Det här är återigen en halvårsrapport. Det är inte alltid som den kommer upp, men vi tror att den kommer att göra det här.

Förändringar, som egentligen inte rör den här rapporten, är ju att man efter brev från Sverige nu tillåter medlemsstaterna att ha gränskontroll under längre tid. I torsdags fattade regeringen beslut om att ha gränskontroll i sex månader, fram till november i år.

Anf.  151  ORDFÖRANDEN:

Jag finner inte att det finns några frågor. Då finns det stöd för regeringens här redovisade inriktning.

Nästa punkt 22 a gäller RIF-ministermötet EU–USA.

Inga frågor, då går vi vidare till dagordningspunkt 22 b och c. Där finns det inte heller några frågor.

Då tackar vi så mycket för samrådet, önskar lycka till på mötet och en trevlig helg.

§ 3  Transport, telekommunikation och energi

Statsrådet Ibrahim Baylan

Återrapport från möte i Europeiska unionens råd för transport, telekommunikation och energi den 26 november 2015

Återrapport från informellt ministermöte den 10–11 april 2016

Information och samråd inför möte i Europeiska unionens råd för transport, telekommunikation och energi den 6 juni 2016

Anf.  152  ORDFÖRANDEN:

Vi välkomnar statsrådet Baylan hit och går direkt in på återrapporten från det formella mötet den 26 november och det informella mötet den 10-11 april.

Finns det någonting muntligt utöver det skriftliga att säga kring dessa?

Anf.  153  Statsrådet IBRAHIM BAYLAN (S):

Herr ordförande! Om det finns några frågor så svarar jag gärna på dem.

Anf.  154  ORDFÖRANDEN:

Jag finner inte att det finns några frågor. Då kan vi gå in på dagordningspunkt 4, Inrättande av en mekanism för informationsutbyte.

Anf.  155  Statsrådet IBRAHIM BAYLAN (S):

Den 25 februari förra året presenterade kommissionen sin strategi för en energiunion med en framåtblickande klimatpolitik, som det heter. Ett av de initiativ som aviserades var att just stärka mekanismen för informa­tionsutbyte om mellanstatliga avtal med tredjeland.

Kommissionen motiverade förslaget med att det trots beslutet från 2012 fortfarande finns en bristande transparens i mellanstatliga avtal mellan medlemsstater och tredje länder. Flera medlemsstater har ingått avtal som bedöms vara oförenliga med EU:s lagstiftning, framför allt avtal om gasleveranser österifrån.

Kommissionens förslag omfattar mellanstatliga avtal, till skillnad från gasförsörjningsförordningen som omfattar kommersiella avtal. Förslaget innebär bland annat en obligatorisk förhandsgranskning av mellanstatliga avtal innan de undertecknas och en obligatorisk efterhandsgranskning av icke bidande avtal.

De mest omtvistade frågorna i rådet har varit om icke bindande instrument ska omfattas samt om förslaget om förhandskontroll av bindande avtal är proportionerliga. Vissa medlemsstater anser att åtgärderna är alldeles för långtgående, medan andra vill ha ännu högre ambitioner.

För svensk del skapar förslaget om förhandskontroll av gasrelaterade avtal inte några som helst praktiska problem, eftersom vi inte har någon tradition med bindande bilaterala avtal med tredjeland. I behandlingen har regeringen verkat för att åtgärderna ska bli proportionerliga och svara mot de verkliga brister som identifierats vid genomförande av det nuvarande beslutet.

I det slutliga kompromissförslaget föreslår ordförandeskapet att obligatorisk förhandsgranskning ska gälla gasrelaterade mellanstatliga avtal om infrastruktur, energivolymer med mera och att icke bindande mellanstatliga avtal inte omfattas av förslaget.

Mot bakgrund av detta föreslår regeringen att vi stöder ordförandeskapets kompromissförslag.

Anf.  156  PAVEL GAMOV (SD):

Herr ordförande! I all korthet menar vi att sådana avtal som det här ska vara upp till medlemsstaterna själva att sluta. Därför vänder vi oss emot det här förslaget.

Anf.  157  ORDFÖRANDEN:

Då finner jag att det finns stöd för regeringens här redovisade ståndpunkt med en avvikande mening anmäld från Sverigedemokraterna.

Vi går vidare till dagordningspunkt 5, Förslag till förordning om att trygga gasförsörjningen.

Anf.  158  Statsrådet IBRAHIM BAYLAN (S):

Under den här punkten ska det hållas en diskussion om kommissionens förslag till revidering av den så kallade gasförsörjningsförordningen – detta inför fortsatta förhandlingar under hösten.

Förslaget innehåller nyheter som obligatoriskt regionalt samarbete i förutbestämda grupperingar, en helt ny solidaritetsprincip och transparens kring kommersiella gaskontrakt.

När förslaget behandlades på tjänstemannanivå under våren var det dessa nyheter som har varit de mest kontroversiella och som det nederländska ordförandeskapet därför har valt att låta tas upp till diskussion vid mötet i TTE-rådet.

För svensk del bedömer regeringen inte att kommissionens förslag när det gäller obligatoriskt regionalt samarbete i bestämda grupperingar eller solidaritet är problematiska. Enligt kommissionens förslag hamnar Sverige i grupp med Danmark, och Sverige är i dag bara sammanlänkat med Danmark. Ur det perspektivet är det inte något större bekymmer. Vi har ett väldigt gott samarbete med Danmark redan på frivillig basis som kan fungera väldigt väl även med det här förslaget från kommissionen.

Situationen är naturligtvis lite annorlunda i andra delar av unionen. Därför finns det också helt andra synpunkter, så frågan är därför ganska kontroversiell.

Regeringen bedömer inte att Sverige missgynnas av förslaget när det gäller solidaritet eller obligatorium. De flesta medlemsländer ställer sig bakom den här principen som solidaritet. Sedan finns det naturligtvis diskussioner om en del av detaljerna om hur solidaritetsmekanismen ska aktiveras och genomföras rent praktiskt. Men regeringen anser att Sverige kan stödja förslag som förtydligar medlemsstaternas eget ansvar för sin gasförsörjning. I grund och botten ska den här solidaritetsklausulen kunna aktiveras som en sista utväg.

I grund och botten har regeringen inga principiella invändningar mot ökad transparens när det gäller dessa gaskontrakt så länge som man kan skydda affärshemligheter eller kommersiellt intressant information.

Anf.  159  HANS ROTHENBERG (M):

Herr ordförande! Tack för informationen!

När det gäller frågan om regionalt samarbete finns det, som ministern redogjorde för, två olika hållningar. Jag vill fråga: Vilken hållning uppfattar regeringen som den mest strama av dessa två hållningar? Vilken är det som så att säga går lite längre? Det framgår inte riktigt tydligt ur det som är skrivet här.

Sedan vill jag också ta upp detta med att regeringen inte anser att Sverige bör ha några invändningar mot kommissionens förslag när det gäller obligatoriskt regionalt samarbete. Samtidigt är man öppen för alternativa förslag som kan förbättra detta samarbete. Det här låter väldigt mycket som ett öppet mandat.

Innan vi går vidare vill jag fråga: Vad är det för avgränsningar inom det öppna mandatet? Vad är det som man är öppen för? Det kan ju inte vara vad som helst. Man måste ju kunna göra en liten precisering.

Anf.  160  Statsrådet IBRAHIM BAYLAN (S):

Tack, Hans Rothenberg, för frågorna!

För vår del innebär inte det här förslaget egentligen någonting nytt. Därför har det inte heller varit särskilt kontroversiellt. Själva grunden handlar naturligtvis om de bekymmer som man genom åren har haft med gaskrisen när det gäller Ryssland. Därför har kommissionen nu under en längre tid jobbat för att försöka att hitta lösningar där man tar ett solidariskt ansvar och hjälper varandra om det uppstår en krissituation, som det gjorde tidigare.

Vad vi i grund och botten ställer oss bakom är själva riktningen. Däremot finns det, som jag sa, också synpunkter på hur solidaritetsmekanismen ska aktiveras. Vi kan tänka oss att ställa oss bakom de synpunkter som innebär att man måste prova allt annat först innan man aktiverar solidaritetsmekanismen. Den ska så att säga inte aktiveras per automatik på en gång. För vår del innebär det här, som sagt, inga praktiska problem. Därför har vi inte heller några bekymmer med det.

Jag tror att det var svar på båda frågorna.

Anf.  161  HANS ROTHENBERG (M):

Det är en diskussion, men den kan ju lätt övergå i att man landar i någon ståndpunkt. Då vill jag bara inskärpa att om det är så att det landar i någon form av preciserad förändring av de alternativa förslagen måste regeringen återkomma till EU-nämnden för att få dessa förankrade. Vi kan inte lämna ett helt öppet mandat i den frågan. Men det verkar som att vi är överens på den punkten.

Anf.  162  ORDFÖRANDEN:

Jag ser att statsrådet nickar.

Anf.  163  Statsrådet IBRAHIM BAYLAN (S):

Härvidlag är det inga som helst bekymmer med detta.

Anf.  164  ORDFÖRANDEN:

Då finner jag att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning.

Vi går vidare till dagordningspunkt 6, om utformningen av elmarknaden och regionalt samarbete

Anf.  165  Statsrådet IBRAHIM BAYLAN (S):

Det här är själva huvudpunkten på det här mötet.

Herr ordförande! Detta är den sista ordinarie punkten på mötet. Vi har diskuterat den vid ett par tillfällen tidigare under hösten, och den har varit uppe tidigare på både formellt och informellt möte och senast i TTE-rådet i slutet av november.

Frågan kom upp därför att kommissionen förbereder ny lagstiftning som är tänkt att presenteras i slutet av året. Syftet är att anpassa den nuvarande marknadsmodellen efter den pågående omställningen mot ett mer decentraliserat system med aktivare konsumenter och en större andel förnybar elproduktion.

I höstas genomförde kommissionen ett offentligt samråd på temat, och nu under våren har ett informellt energiministermöte ägt rum där elmarknadsdesign och regionalt samarbete diskuterades.

Vid mötet kunde jag konstatera att flera svenska ståndpunkter ligger nära kommissionens prioriteringar, bland annat när det gäller att säkerställa att korrekta prissignaler verkligen når aktörerna för att främja nödvändiga investeringar.

Ett annat exempel på samsyn är när man identifierar behovet av ett mer regionalt perspektiv inom elsektorn, inte minst i den så kallade effektfrågan och försörjningstryggheten. För svensk del är detta någonting som vi har praktiserat under de senaste 40–50 åren, så ur vårt perspektiv är detta ganska naturligt.

I diskussionerna uttryckte Sverige sitt stöd för ett marknadsregelverk anpassat till ett energisystem med mer förnybar energi. Regeringen bedömer att detta är och kommer att vara en viktig fråga för Sverige framöver.

Vi tog även upp att konsumenterna bör få en allt viktigare roll på marknaden med ett alltmer decentraliserat elsystem. Det blir allt vanligare med egenproducerad el via solpaneler, och kunderna kommer att bli mer delaktiga genom att tillgången till ny teknik och nya energitjänster ökar på marknaden. Det är viktigt att vi när det gäller elmarknadsdesign har ett regelverk som fungerar för detta.

Det nederländska ordförandeskapet kommer vid TTE-rådet att presentera en not med budskap som är tänkt att ge kommissionen vägledning i det pågående lagstiftningsarbetet. Budskapet bygger till stor del på diskussionerna vid det informella ministermötet, och jag kan konstatera att flera viktiga områden finns med i noten.

Det genomgående temat är att vi bör utveckla och bygga vidare på den nuvarande marknadens funktion. Detta gäller även i diskussionen om så kallade kapacitetsmekanismer där den första åtgärden ska vara avlägsna eventuella hinder från marknadslösningar.

Ordförandeskapet tar också upp betydelsen av regionalt samarbete och konsumenternas roll, vilket jag nämnde för en stund sedan. När det gäller det regionala perspektivet kan vi bidra med mycket goda erfarenheter från den nordiska elmarknaden. Jag skulle säga att vi i Norden har kommit kanske längst av alla regioner i dag när det gäller marknadsplats, balansreglering med mera.

Mot den bakgrunden kan regeringen välkomna ordförandeskapets budskap vid ministermötet. Regeringen avser också att framföra några av våra prioriterade frågor, som jag har nämnt. Det handlar om en fortsatt ut­veck­ling av marknadens funktion för mer förnybart och mer flexibilitet och för att ge förutsättningar för mer aktiva kunder. Det är också viktigt att prissignaler når fram, herr ordförande.

Anf.  166  ORDFÖRANDEN:

Detta är ju en informationspunkt, men jag finner att det finns stöd regeringens här redovisade inriktning om det skulle bli en diskussionspunkt.

Vi går vidare till dagordningspunkt 7, Övriga frågor.

Anf.  167  Statsrådet IBRAHIM BAYLAN (S):

Herr ordförande! Jag hade inte tänkt kommentera detta, men jag svarar gärna på frågor om det finns några.

Anf.  168  ORDFÖRANDEN:

Har vi några frågor? Jag finner att så inte är fallet. Vi tackar så mycket för samrådet och önskar lycka till på mötet – och en trevlig helg!

Anf.  169  Statsrådet IBRAHIM BAYLAN (S):

Tack, och detsamma!

§ 4  Transport, telekommunikation och energi

Statsrådet Anna Johansson

Återrapport från möte i Europeiska unionens råd för transport, telekommunikation och energi den 10 december 2015

Återrapport från informellt ministermöte den 14–15 april 2016

Information och samråd inför möte i Europeiska unionens råd för transport, telekommunikation och energi den 7 juni 2016

Anf.  170  ORDFÖRANDEN:

Vi välkomnar statsrådet Johansson med medarbetare. Jag börjar med att fråga om statsrådet vill säga någonting muntligt utöver det vi redan fått har skriftligt om återrapporterna från mötena den 10 december och den 14–15 april.

Anf.  171  Statsrådet ANNA JOHANSSON (S):

Herr ordförande! Det senaste mötet i TTE-rådet ägde rum den 10 december 2015, och då antog rådet ståndpunkt till första behandlingen av rättsakterna i fjärde järnvägspaketets tekniska pelare. Förhandlingar med parlamentet i frågan har påbörjats under hösten.

Det hölls också en riktlinjedebatt om vägtransporternas sociala aspekter, och det är en viktig fråga för Sverige. Vi har framfört att läget är långt ifrån moget för en helt öppen marknad, även om detta är det långsiktiga målet. Det innebär bland annat att cabotagetransporter måste vara såväl tillfälliga och begränsade som tydligt kopplade till bestämmelser om kombinerade transporter, så kallade kombitransporter. Det innebär även att förekomsten av brevlådeföretag behöver motverkas.

Det var det av vikt som avhandlades på det formella mötet i TTE-rådet. Det nederländska ordförandeskapet bjöd sedan in till ett informellt transportministermöte, och det ägde rum i april. Där var temat innovationer för framtiden, och fokus låg framför allt på självkörande och uppkopplade fordon. Delar av det mötet hölls även gemensamt mellan transport- och miljöministrarna.

I övrigt hänvisar jag till de skriftliga rapporter nämnden har tagit del av.

Anf.  172  ORDFÖRANDEN:

Vi går vidare till dagordningspunkt 8 om förordning om fastställande av gemensamma bestämmelser på det civila luftfartsområdet.

Anf.  173  Statsrådet ANNA JOHANSSON (S):

Detta är ett ganska stort arbete som har påbörjats, och det nederländska ordförandeskapet har valt att försöka dela upp det i ett antal sjok. Ambi­tionen från ordförandeskapet var nog att man skulle vara färdig med åtminstone några av dessa block nu. Så är det dock inte, utan dis­kussionerna fortsätter.

Det man har fokuserat på under det nederländska ordförandeskapet är det som handlar om mål, tillämpningsområden och grundläggande krav samt Easas uppgifter. Mest diskussioner hittills har Easas behörighet på luftfartsskyddsområdet väckt, men även förordningens omfattning och drönarregleringen har diskuterats.

Vid detta möte i TTE-rådet blir det enbart en lägesrapport om frågorna. Det man kan konstatera är att förordningen kommer att fortsätta behandlas under det slovakiska ordförandeskapet i höst, och då tänker vi oss att bland annat avsnittet om Easas budget kommer att vara intressant. För svenskt vidkommande delar vi många andra länders uppfattning att förslaget om att undervägsavgifterna ska vara en del av Easas finansiering är problematiskt.

Sedan har vi naturligtvis den fråga som är av särskilt svenskt – och nordiskt, får man väl säga – intresse, det vill säga frågan om flygbolag med betydande verksamhet eller personal som täcks av bolagets driftstillstånd i fler än en medlemsstat. Dessa regelverk kan man säga krockar med det upplägg vi har för SAS, och där kommer vi att tillsammans med Danmark försöka hitta en lösning som ryms inom regelverket men ändå innebär att vi kan ha ett fortsatt delat ägandeskap och hantera SAS som vi har gjort hittills. Det är dock inte aktuellt vid detta tillfälle.

Anf.  174  ROGER HADDAD (L):

Ordförande! Tack för informationen och redogörelsen, ministern! Jag tänkte ställa en fråga om den delfinansiering med undervägsavgifterna som du nämnde och som är något problematisk. Frågan är hur Sverige kommer att hantera frågan framöver. Kommer vi att stödja förslaget att byrån ska kunna ta avgifterna från medlemsländerna?

Anf.  175  Statsrådet ANNA JOHANSSON (S):

Nej, som jag nämnde är detta en av de delar som Sverige har uttryckt tveksamhet inför. Vi tycker inte att man ska använda undervägsavgifterna på det sättet.

Anf.  176  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen under denna punkt.

Vi går vidare till dagordningspunkt 9 om förslag till direktiv om erkännande av yrkeskvalifikationer för inlandssjöfart.

Anf.  177  Statsrådet ANNA JOHANSSON (S):

Herr ordförande! Detta gäller ett förslag till direktiv om yrkeskvalifikationer inom inlandssjöfarten. Ordförandeskapet kommer att anta en allmän inriktning när det gäller ett direktivförslag, och det är tänkt att ersätta två nu gällande direktiv.

Man kan väl säga att Sverige egentligen inte haft så mycket att erinra om detta, också av det skälet att det sannolikt kommer att bli möjligt för Sverige att få ett undantag när direktivet så småningom träder i kraft. Förslaget innebär nämligen att de länder som inte har inre vattenvägar som ansluter till andra länders inre vattenvägar kommer att kunna begära undantag. Därför görs i alla fall just nu bedömningen att direktivet skulle kunna innebära fördyringar utan att egentligen innebära bättre säkerhet, vilket gör att vi sannolikt kommer att utnyttja undantagsmöjligheten.

Däremot kommer vi naturligtvis att behöva acceptera andra länders personal, under förutsättning att de uppfyller yrkeskvalifikationer i andra medlemsstater. Vi bedömer dock inte att det har jättestor påverkan på Sverige.

Anf.  178  PAVEL GAMOV (SD):

Sverigedemokraterna anser att inlandssjöfarten skiljer sig så pass markant mellan många av medlemsstaterna att det är bättre med nationella regelverk på området eller avtal mellan likartade länder med gemensamma problem. De föreslagna ändringarna kan skötas och har redan skötts av medlemsstaterna själva, och därför anser vi inte att det föreslagna direktivet behövs. Vi ser dessutom risken att förslaget fördyrar och gör inlandssjöfarten mer ineffektiv.

Därmed anser vi att förslaget strider mot både subsidiaritetsprincipen och proportionalitetsprincipen, och jag anmäler därför avvikande mening.

Anf.  179  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns stöd för regeringens här redovisade ståndpunkt med avvikande mening anmäld från Sverigedemokraterna.

Vi går vidare till dagordningspunkt 10, NOx-utsläpp från dieselbilar.

Anf.  180  Statsrådet ANNA JOHANSSON (S):

Herr ordförande! Detta är ett område som egentligen hanteras av miljöministrarna men där det nederländska ordförandeskapet, bland annat eftersom det sorterar under transportministeriet i Nederländerna, önskar få upp frågan på dagordningen.

Ordförandeskapet har ställt tre frågor till medlemsstaterna. För att ge en kort redovisning kan man säga att det i diskussionerna är ganska mycket fokus på hur testutrustningen är beskaffad och att man vill ha lagstiftning som ställer krav som gör att testresultat inte kan manipuleras.

Från svensk sida har vi i dessa frågor framhållit att vi tror att det är betydligt viktigare att tester genomförs i verklig körning, det vill säga real driving emissions-frågan, snarare än att mycket fokus läggs på den ut­rustning som används i laboratorietester. Från den 1 september 2017 kommer det att genomföras RDE-testverksamhet, och vi framhåller i de dis­kus­­sionerna att det är viktigt att medlemsstaterna kan genomföra oberoende tester i efterhand för att säkerställa att testresultaten håller sig.

Det är väl i korthet den synpunkt Sverige har i frågan.

Anf.  181  ORDFÖRANDEN:

Vi kan ju reflektera lite grann över skillnaden i krav på utsläppssäkerhet respektive hastighetsbegränsningen. Om någon skulle köra 210 kilometer i timmen på en 100-väg skulle nog de flesta tycka att det är straffbart, men i det här fallet klarar man sig undan ett tag till.

Jag finner att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning.

Vi går vidare till dagordningspunkt 11 om en rad olika beslut om bemyndigande vad avser avtal på luftfartsområdet.

Anf.  182  Statsrådet ANNA JOHANSSON (S):

Herr ordförande! EU-kommissionen har begärt att få mandat från medlemsstaterna att inleda förhandlingar om luftfartsavtal med ett antal länder. Det handlar om Asean, UAE, Qatar och Turkiet. Ur ett europeiskt perspektiv är det viktigt att vi kan dra nytta av EU:s storlek och teckna bättre avtal med ett antal för EU intressanta länder, inte minst ur exporthänseende, och Sverige ställer sig positivt till att EU-kommissionen ska få det här mandatet.

I direktiven till vilket mandat kommissionen ska få är det bland annat tydligt uttalat att avtalen ska säkerställa rättvis konkurrens, innehålla stränga bestämmelser om flygsäkerhet och luftfartsskydd samt understryka vikten av klimatåtgärder och en närmare dialog om globala åtgärder på miljöområdet. Även frågan om statsstöd ska beaktas, och där vet ni kanske att det är ganska välkänt och stort problem att vissa stater konkurrerar med rätt så rundhänta statsbidrag i botten. Därför är det viktigt att det finns med.

Vidare ska en hög skyddsnivå på det sociala området åstadkommas, vilket Sverige tidigare har framhållit i olika sammanhang. Vi ser utveck­lingen inom flyget just nu som problematisk då mer eller mindre fantasi­fulla anställningsformer riskerar att urholka den sociala tryggheten på området.

Kommissionen ska också rapportera till medlemsstaterna hur förhandlingarna fortlöper. Något det pågår en diskussion om och som kan vara värt att nämna är att medlemsstaterna vill ha en klausul som innebär att mandatet till kommissionen blir tidsbegränsat. Det handlar om att enskilda medlemsstater som har bilaterala avtal som löper ut inte ska bli sittande och vänta väldigt länge därför att de inte kan påbörja bilaterala förhandlingar. Kommissionen är väl inte helt positiv till det förslaget, men det är en ståndpunkt som har framförts och som Sverige också stöder.

Anf.  183  ORDFÖRANDEN:

Det finns stöd för regeringens här redovisade ståndpunkt.

Vi går vidare till dagordningspunkt 12 om förberedelser inför ICAO-mötet.

Anf.  184  Statsrådet ANNA JOHANSSON (S):

Herr ordförande! Det handlar om det ICAO-generalförsamlingsmöte som kommer att äga rum i Kanada i oktober. Det är av väldigt stor vikt då det kommer att vara avgörande för om man lyckas komma fram till ett avtal som innebär ett globalt marknadsbaserat styrmedel. EU:s länder har hittills varit överens om att det är viktigt att få till stånd ett sådant avtal.

Grundsynpunkten från Sverige är naturligtvis att vi ska ha ett så bra och starkt avtal som möjligt, som ställer höga krav på koldioxidutsläppsminskningar från flyget och det marknadsreglerade styrmedlet. Men med tanke på det motstånd som finns från en del utvecklingsländer – och även från en del väldigt stora nationer som just i detta avseende betraktar sig som utvecklingsländer – inser vi också att man nog får dra slutsatsen att det i dagsläget kan vara en bättre väg framåt att landa på en något lägre ambitionsnivå med någon form av trappstegsvis införande av även dessa länder.

Det vi framhåller som viktigt är att EU:s medlemsstater fortsätter att hålla ihop och driver detta gemensamt – att det finns en gemensam EU-ståndpunkt. Det andra är att det ska vara konkurrensneutralitet, det vill säga att undantag som görs för vissa länder också måste gälla för alla flygbolag som trafikerar de rutterna. Det är väl egentligen de ståndpunkter Sverige kommer att framföra i sammanhanget.

Anf.  185  EMMA WALLRUP (V):

Vi har ett Parisavtal där länderna har kommit överens om att man ska eftersträva att vi ska hålla oss under 1,5 graders temperaturhöjning. Därför skulle Vänsterpartiet vilja att man har målet om 1,5 grader i stället för 2 grader i utgångspunkten i ställningstagandet.

Anf.  186  ESKIL ERLANDSSON (C):

Herr ordförande! Jag tackar statsrådet för redovisningen. Jag har ett antal synpunkter som jag tycker att statsrådet borde framföra i den diskus­sion som kommer i det här avseendet. Jag ska inte framföra alla synpunkter här. Men en sak som jag tycker är viktig är att vi verkligen får ett avtal som stöder det Parisavtal som bland annat nämndes av Emma tidigare.

En annan sak som är viktig är att vi får ett så tidigt ikraftträdande som möjligt. Internationella avtal brukar ju ha en tendens till att dra ut på tiden före ikraftträdandet. Helst skulle jag vilja ha ett avtal som träder i kraft omedelbart. Jag förstår orimligheten i att ställa ett sådant krav, men jag tycker att detta är hur viktigt som helst.

Den tredje synpunkt jag ska nämna i detta sammanhang tror jag att jag kan inkludera i vad statsrådet sa, nämligen att vi har en icke-diskriminerande syn på den här typen av överenskommelser och avtal.

Anf.  187  JESSICA ROSENCRANTZ (M):

Herr ordförande! Jag tackar statsrådet. Jag instämmer i mycket av det som Eskil precis framförde och kan väl inte nog betona vikten av att det här avtalet nås. Vi ser exempelvis betydligt hellre den här typen av globala överenskommelser än nationella flygskatter, men den debatten kan vi ta i annat forum.

Jag vill fästa uppmärksamhet vid den sista meningen i förslaget till svensk ståndpunkt. Statsrådet var inne lite på detta. Det står här om att vid behov vara flexibel utan att för den skull ge upp sina grundläggande uppfattningar. Jag undrar om statsrådet kan redogöra lite närmare för vilka förändringar som Sverige skulle kunna vara berett att acceptera.

Anf.  188  Statsrådet ANNA JOHANSSON (S):

Herr ordförande! Vad gäller detta med Parisavtalet är vi från regering­ens sida helt överens, men vi kommer inte att driva frågan om 1,5 grader; om man har som ambition att hålla ihop medlemsstaterna tror jag att det är fel tidpunkt att nu lägga in en ny ambitionsnivå. Då riskerar vi att för­dröja diskussionen, och det tror jag vore olyckligt i det här läget. Men naturligtvis ligger Parisavtalet som en grund för det vi gör. Sverige har varit pådrivande i de här frågorna länge och kommer att fortsätta att vara pådrivande. Jag tror inte att det egentligen finns några olika uppfattningar runt bordet i den frågan.

När det gäller att kunna vara flexibel handlar det just om att det i det här läget är så otroligt viktigt att vi får till ett avtal över huvud taget. Om det skulle innebära att inte alla länder finns med från början tycker vi att EU bör kunna ingå ett avtal som innebär att vissa länder står utanför och att man stegvis kommer in i systemet. Det innebär att de som kommer att förhandla för EU:s räkning måste ha ett visst förhandlingsmandat och ett utrymme att gå in och träffa en överenskommelse som innebär att det blir ett avtal. Risken är annars att det inte blir någonting, och det vore betydligt sämre. Hellre än ett icke hundraprocentigt bra avtal än inget avtal – det är det som är grunden.

Ambitionen är att ikraftträdandet ska ske 2020, och det får man väl ändå betrakta som ganska snabbt i de här sammanhangen. Sedan hade man alltid kunnat önska snabbare åtgärder, men man får nog göra bedömningen att det är svårt att ändra tidsplanen i det här skedet.

Anf.  189  EMMA WALLRUP (V):

Det är väldigt positivt om regeringen vill verka för att ha med 1,5 grader så mycket som möjligt. Vänsterpartiet vill ändå markera att vi vill ha det som mål i stället, så jag anmäler avvikande mening.

Anf.  190  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning med en avvikande mening anmäld från Vänsterpartiet.

Vi går vidare till Övriga frågor. Är det några av dessa som statsrådet vill kommentera?

Anf.  191  Statsrådet ANNA JOHANSSON (S):

Ja. Här finns ett antal informationspunkter.

Kommissionen har tittat över om den passagerarfartygssäkerhetslagstiftning som finns är tillämplig och ändamålsenlig. Där vet vi i dagsläget inte mycket mer än så. Kommissionen kommer att redogöra för sina slutsatser.

Nästa punkt handlar om de europeiska GNSS-programmen, det vill säga navigeringssystem. Inte heller där har vi någon information om vad det kommer att informeras om. Men det handlar om ett mandat för kommissionen att inleda förhandlingar med USA och Norge för att få tillgång till tjänsten PRS, ett krypterat system för offentliga aktörer. Det handlar också om ett samarbetsavtal med Sydkorea. Generellt kan vi säga att regeringen är positiv till att det här arbetet görs och utvecklas. Men vi vet inte mer än så om vad kommissionen kommer att informera om.

Trafiksäkerhet är en punkt som kommer upp. Där finns ett halveringsmål inom EU. Kommissionen kommer sannolikt att rapportera att trafikdödligheten i EU ökade under föregående år. Det är inte riktigt i linje med halveringsmålet. Sannolikt blir det en diskussion om vilka ytterligare åtgärder som behöver vidtas. Vi tror att Tjeckien kommer att vilja informera om ett möte som skett mellan Visegrádländerna, där man också har gjort en överenskommelse om ytterligare åtgärder på det här området.

Vidare kommer ordförandeskapet att informera om Amsterdamdeklarationen, som antogs vid det informella transportministermötet i Amsterdam, samt om luftfartsstrategin. Kommissionen kommer att rapportera från Easas arbetsgrupp för konfliktzoner. Det inkommande ordförandeskapet Slovakien kommer att informera om sin agenda. Slutligen kommer det att informeras om den senaste utvecklingen inom luftfartsskyddet.

Jag svarar på frågor om sådana finns.

Anf.  192  JESSICA ROSENCRANTZ (M):

Vi hade uppe det här i utskottet också, så vi har gått igenom en del av detta, men jag tänkte återupprepa de kommentarer jag hade där under punkt 13 e om den europeiska luftfartsstrategin. Nu är det bara en informa­tions­punkt.

I trafikutskottet pågår just nu på uppdrag av talmannen ett arbete med ett utlåtande om den europeiska luftfartsstrategin. Detta kommer vi förvisso att debattera och votera om i kammaren nästa vecka, men som jag också påpekade i utskottet har vi ett ganska tydligt medskick från utskottets sida.

Det handlar exempelvis om att inför diskussionen om luftfartsstrategin skicka med att de regionala flygplatserna ska värnas. Där vet vi att det sker en stor process just nu inom EU. Flera regionala flygplatser riskerar att stängas om man inte längre kan ge offentliga medel till de här flygplatserna.

Baserat på ett tidigare tillkännagivande från utskottet har vi ett medskick om att utveckla och stimulera utnyttjandet av biodrivmedel inom flyget. Vi har även frågan om redundans i infrastrukturen för flyget, i Stockholms fall illustrerat av Bromma flygplats. I händelse av terrorhot, olyckor med mera är det bra med reservkapacitet.

Vi har också ett tydligt medskick om att vi inte vill ha nationella särregler kring flyget, inte heller på skatteområdet. Vi vill mycket hellre att EU arbetar för en global lösning inom ICAO än att det finns nationella flygskatter.

Allt detta finns med i trafikutskottets utlåtande, och om det blir en diskussionspunkt tror jag att det är viktigt att det här förs fram.

Anf.  193  ROBERT HALEF (KD):

Herr ordförande! Jag instämmer i det Jessica sa. Vi var överens i Alliansen, och vi hade även majoritet i utskottet för detta.

Anf.  194  ORDFÖRANDEN:

Gör ministern bedömningen att det kommer att vara en informationspunkt eller en diskussionspunkt?

Anf.  195  Statsrådet ANNA JOHANSSON (S):

Herr ordförande! Det är en informationspunkt. Det är en återrapport från det informella ministermötet i Amsterdam i januari, där man behandlade luftfartsstrategin. Det finns inget anmält om att det skulle bli någon diskussion på det området, utan det är en återrapport från det mötet.

Anf.  196  ORDFÖRANDEN:

Då tackar vi så mycket för samrådet och önskar en trevlig helg och lycka till på mötet!

Anf.  197  Statsrådet ANNA JOHANSSON (S):

Tack detsamma!

Innehållsförteckning

§ 1  Rättsliga och inrikes frågor 1

Anf.  1  ORDFÖRANDEN: 1

Anf.  2  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S): 1

Anf.  3  ORDFÖRANDEN: 3

Anf.  4  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M): 3

Anf.  5  ORDFÖRANDEN: 3

Anf.  6  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M): 4

Anf.  7  ORDFÖRANDEN: 4

Anf.  8  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S): 4

Anf.  9  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M): 4

Anf.  10  ORDFÖRANDEN: 4

Anf.  11  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S): 4

Anf.  12  ORDFÖRANDEN: 5

Anf.  13  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M): 5

Anf.  14  ORDFÖRANDEN: 5

Anf.  15  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M): 5

Anf.  16  ORDFÖRANDEN: 5

Anf.  17  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S): 5

Anf.  18  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M): 6

Anf.  19  ORDFÖRANDEN: 6

Anf.  20  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S): 6

Anf.  21  JESPER SKALBERG KARLSSON (M): 7

Anf.  22  Rättssakkunniga LISA NILHEIM: 7

Anf.  23  ESKIL ERLANDSSON (C): 8

Anf.  24  PAVEL GAMOV (SD): 8

Anf.  25  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S): 8

Anf.  26  ORDFÖRANDEN: 8

Anf.  27  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S): 8

Anf.  28  ORDFÖRANDEN: 8

Anf.  29  JESSIKA ROSWALL (M): 9

Anf.  30  Internationell chefsförhandlare ANNA-CARIN SVENSSON: 9

Anf.  31  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S): 9

Anf.  32  ORDFÖRANDEN: 9

Anf.  33  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S): 9

Anf.  34  JESSIKA ROSWALL (M): 10

Anf.  35  ORDFÖRANDEN: 10

Anf.  36  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S): 10

Anf.  37  ORDFÖRANDEN: 10

Anf.  38  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S): 10

Anf.  39  ORDFÖRANDEN: 10

Anf.  40  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S): 10

Anf.  41  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M): 11

Anf.  42  ORDFÖRANDEN: 11

Anf.  43  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S): 11

Anf.  44  ORDFÖRANDEN: 11

Anf.  45  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S): 11

Anf.  46  ORDFÖRANDEN: 12

Anf.  47  EMMA WALLRUP (V): 12

Anf.  48  ORDFÖRANDEN: 12

Anf.  49  FREDRIK MALM (L): 12

Anf.  50  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M): 12

Anf.  51  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S): 12

Anf.  52  Departementssekreterare SOFIA JANSON: 12

Anf.  53  CAROLINE SZYBER (KD): 13

Anf.  54  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S): 13

Anf.  55  ORDFÖRANDEN: 13

Anf.  56  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M): 13

Anf.  57  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S): 13

Anf.  58  ORDFÖRANDEN: 15

Anf.  59  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M): 15

Anf.  60  CAROLINE SZYBER (KD): 16

Anf.  61  PYRY NIEMI (S): 16

Anf.  62  ORDFÖRANDEN: 16

Anf.  63  EMMA WALLRUP (V): 16

Anf.  64  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S): 16

Anf.  65  ORDFÖRANDEN: 17

Anf.  66  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S): 17

Anf.  67  ORDFÖRANDEN: 17

Anf.  68  JOHNNY SKALIN (SD): 17

Anf.  69  FREDRIK MALM (L): 17

Anf.  70  ORDFÖRANDEN: 18

Anf.  71  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M): 18

Anf.  72  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S): 18

Anf.  73  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M): 19

Anf.  74  ORDFÖRANDEN: 19

Anf.  75  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S): 19

Anf.  76  ORDFÖRANDEN: 19

Anf.  77  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S): 20

Anf.  78  ORDFÖRANDEN: 21

Anf.  79  EMMA WALLRUP (V): 21

Anf.  80  ORDFÖRANDEN: 21

Anf.  81  ESKIL ERLANDSSON (C): 21

Anf.  82  ORDFÖRANDEN: 21

Anf.  83  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M): 21

Anf.  84  FREDRIK MALM (L): 22

Anf.  85  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M): 22

Anf.  86  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S): 22

Anf.  87  Planeringschef OLA HENRIKSON: 22

Anf.  88  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S): 23

Anf.  89  ORDFÖRANDEN: 23

Anf.  90  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S): 23

Anf.  91  ORDFÖRANDEN: 23

Anf.  92  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S): 23

Anf.  93  ORDFÖRANDEN: 23

§ 2  Rättsliga och inrikes frågor 24

Anf.  94  ORDFÖRANDEN: 24

Anf.  95  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S): 24

Anf.  96  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M): 24

Anf.  97  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S): 24

Anf.  98  ORDFÖRANDEN: 24

Anf.  99  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S): 24

Anf.  100  ORDFÖRANDEN: 25

Anf.  101  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S): 25

Anf.  102  ORDFÖRANDEN: 25

Anf.  103  FREDRIK MALM (L): 25

Anf.  104  ESKIL ERLANDSSON (C): 26

Anf.  105  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S): 26

Anf.  106  ORDFÖRANDEN: 26

Anf.  107  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S): 26

Anf.  108  ORDFÖRANDEN: 26

Anf.  109  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S): 26

Anf.  110  ORDFÖRANDEN: 27

Anf.  111  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S): 27

Anf.  112  ORDFÖRANDEN: 27

Anf.  113  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S): 27

Anf.  114  ORDFÖRANDEN: 28

Anf.  115  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S): 28

Anf.  116  ORDFÖRANDEN: 28

Anf.  117  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S): 28

Anf.  118  ORDFÖRANDEN: 28

Anf.  119  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S): 29

Anf.  120  CAROLINE SZYBER (KD): 29

Anf.  121  ESKIL ERLANDSSON (C): 30

Anf.  122  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M): 30

Anf.  123  JESPER SKALBERG KARLSSON (M): 30

Anf.  124  ORDFÖRANDEN: 31

Anf.  125  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S): 31

Anf.  126  CAROLINE SZYBER (KD): 32

Anf.  127  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S): 33

Anf.  128  ESKIL ERLANDSSON (C): 34

Anf.  129  JESPER SKALBERG KARLSSON (M): 34

Anf.  130  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M): 34

Anf.  131  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S): 34

Anf.  132  ORDFÖRANDEN: 35

Anf.  133  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M): 36

Anf.  134  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S): 36

Anf.  135  ORDFÖRANDEN: 36

Anf.  136  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S): 36

Anf.  137  JESSIKA ROSWALL (M): 36

Anf.  138  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S): 36

Anf.  139  ORDFÖRANDEN: 37

Anf.  140  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S): 37

Anf.  141  ORDFÖRANDEN: 37

Anf.  142  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S): 37

Anf.  143  ORDFÖRANDEN: 37

Anf.  144  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S): 37

Anf.  145  ORDFÖRANDEN: 38

Anf.  146  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S): 38

Anf.  147  ORDFÖRANDEN: 38

Anf.  148  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S): 38

Anf.  149  ORDFÖRANDEN: 38

Anf.  150  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S): 38

Anf.  151  ORDFÖRANDEN: 38

§ 3  Transport, telekommunikation och energi 39

Anf.  152  ORDFÖRANDEN: 39

Anf.  153  Statsrådet IBRAHIM BAYLAN (S): 39

Anf.  154  ORDFÖRANDEN: 39

Anf.  155  Statsrådet IBRAHIM BAYLAN (S): 39

Anf.  156  PAVEL GAMOV (SD): 40

Anf.  157  ORDFÖRANDEN: 40

Anf.  158  Statsrådet IBRAHIM BAYLAN (S): 40

Anf.  159  HANS ROTHENBERG (M): 40

Anf.  160  Statsrådet IBRAHIM BAYLAN (S): 41

Anf.  161  HANS ROTHENBERG (M): 41

Anf.  162  ORDFÖRANDEN: 41

Anf.  163  Statsrådet IBRAHIM BAYLAN (S): 41

Anf.  164  ORDFÖRANDEN: 41

Anf.  165  Statsrådet IBRAHIM BAYLAN (S): 42

Anf.  166  ORDFÖRANDEN: 43

Anf.  167  Statsrådet IBRAHIM BAYLAN (S): 43

Anf.  168  ORDFÖRANDEN: 43

Anf.  169  Statsrådet IBRAHIM BAYLAN (S): 43

§ 4  Transport, telekommunikation och energi 44

Anf.  170  ORDFÖRANDEN: 44

Anf.  171  Statsrådet ANNA JOHANSSON (S): 44

Anf.  172  ORDFÖRANDEN: 44

Anf.  173  Statsrådet ANNA JOHANSSON (S): 44

Anf.  174  ROGER HADDAD (L): 45

Anf.  175  Statsrådet ANNA JOHANSSON (S): 45

Anf.  176  ORDFÖRANDEN: 45

Anf.  177  Statsrådet ANNA JOHANSSON (S): 45

Anf.  178  PAVEL GAMOV (SD): 46

Anf.  179  ORDFÖRANDEN: 46

Anf.  180  Statsrådet ANNA JOHANSSON (S): 46

Anf.  181  ORDFÖRANDEN: 46

Anf.  182  Statsrådet ANNA JOHANSSON (S): 46

Anf.  183  ORDFÖRANDEN: 47

Anf.  184  Statsrådet ANNA JOHANSSON (S): 47

Anf.  185  EMMA WALLRUP (V): 48

Anf.  186  ESKIL ERLANDSSON (C): 48

Anf.  187  JESSICA ROSENCRANTZ (M): 48

Anf.  188  Statsrådet ANNA JOHANSSON (S): 48

Anf.  189  EMMA WALLRUP (V): 49

Anf.  190  ORDFÖRANDEN: 49

Anf.  191  Statsrådet ANNA JOHANSSON (S): 49

Anf.  192  JESSICA ROSENCRANTZ (M): 49

Anf.  193  ROBERT HALEF (KD): 50

Anf.  194  ORDFÖRANDEN: 50

Anf.  195  Statsrådet ANNA JOHANSSON (S): 50

Anf.  196  ORDFÖRANDEN: 50

Anf.  197  Statsrådet ANNA JOHANSSON (S): 50