Fredagen den 4 november 2016

EU-nämndens uppteckningar 2016/17:9

§ 1  Ekonomiska och finansiella frågor

Finansminister Magdalena Andersson

Återrapport från möte i Europeiska unionens råd för ekonomiska och finansiella frågor den 11 oktober 2016

Information och samråd inför möte i Europeiska unionens råd för ekonomiska och finansiella frågor den 8 november 2016

Anf.  1  ORDFÖRANDEN:

Klockan är 9, och jag säger välkommen till Finansminister Magdalena Andersson per telefon. Vi ska ha information och samråd inför Ekofin nästa vecka, men vi börjar som vanligt med återrapporten från mötet den 11 oktober. Har ministern något att säga i det ärendet?

Anf.  2  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Ja, jag ska säga något om klimatfinansiering. Vid förra samrådet hade EU ännu inte tagit fram någon sammanställd klimatfinansieringssiffra för 2015. Den har nu presenterats, och rådet ska anta den i form av ett addendum till de rådsslutsatser som antogs i oktober. Den kommer att antas som en A-punkt på Ekofin i nästa vecka, och den har skickats till er för skriftligt samråd.

Den siffra som har presenterats är 17,6 miljarder euro. Det är en ökning från föregående år och visar på att EU:s klimatfinansiering fortsätter att öka. Det är en viktig och positiv signal att man ökar finansieringen inför det kommande toppmötet i Marrakech, och det är naturligtvis viktigt att EU fortsätter att skala upp klimatfinansieringen i linje med de internatio­nella åtaganden som finns. Det är ett besked som vi välkomnar.

I övrigt har jag inget att tillägga.

Anf.  3  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för kompletteringen av återrapporten. Det var bra informa­tion, och det var också frågor som hade ställts under förra samrådet.

Anf.  4  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M):

Jag läste i tidningen att det hade varit diskussioner om postbrexit. Jag undrar om finansministern kan berätta lite mer om hur diskussionen fördes, om den fördes och om det var några fler länder som höll med Sverige i den budgetrestriktiva linjen och även i diskussionen om att hitta en möjlighet att skära i nuvarande budget.

Anf.  5  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Brexit var inte på själva dagordningen förra gången. >>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen

>>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen

Anf.  6  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen.

Vi går in på information och samråd inför nästa veckas Ekofinmöte. Vi börjar med dagordningspunkt 3, Inrättande av ett rättvist, konkurrenskraftigt och stabilt system för företagsbeskattning i EU.

Anf.  7  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Här kommer kommissionen att presentera det företagskattepaket som kommissionen beslutade om den 25 oktober. Det innehåller en nylansering av 2011 års förslag om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas under beteckningen CCCTB. Utöver nylanseringen ingår också ett ändringsdirektiv med hybridregler till direktivet mot skatteundandraganden samt en tredje del, nämligen förslag på förfarande vid tvistlösning inom EU för fall av dubbelbeskattning.

Innan jag går över till de olika delarna ska jag säga något om paketets omfattning. Ni har tagit del av kommissionens förslag som kom för en dryg vecka sedan. Det är ett stort paket som naturligtvis kommer att kräva en grundlig analys. Efter att paketet har presenterats för ministrarna på Ekofin kommer det att beredas på rådsarbetsgruppsnivå. Vi kommer naturligtvis att återkomma till riksdagen i frågan.

Vi har fått signaler från det slovakiska ordförandeskapet att de har planer på att anta del 2, nämligen ändringsdirektivet vad gäller hybrider redan i december. Där kommer jag naturligtvis att framföra att det är viktigt att de nationella parlamenten får tid för granskning.

Låt mig gå tillbaka till de olika förslagen. Jag börjar med del 1, som är förslaget om gemensam konsoliderad bolagsskattebas. I den delen är det två direktiv som presenteras. Det ena avser att harmonisera bolagsskatteregler, och det andra innehåller bland annat regler om konsolidering, det vill säga att alla företagen i en koncern behandlas som en enhet, att det gemensamma resultatet fördelas schablonmässigt ut till de inblandade bolagen samt ett gemensamt administrativt ramverk.

Planen är att direktivet om harmoniserade bolagsskatteregler ska be­slutas först och sedan direktivet om konsolidering i ett andra steg.

Idén med förslaget är att underlätta gränsöverskridande handel och investeringar på den inre marknaden, minska den administrativa bördan och även motverka skatteundandraganden. Enligt förslaget till direktivet ska det vara obligatoriskt för multinationella företag att tillämpa reglerna medan övriga företag kan välja om de vill göra det eller inte. Det här gällde CCCTB.

Nästa del gäller ändringsdirektivet till direktivet mot skatteundandraganden – hybrider. Direktivet antogs av rådet i juli i år. Då gav rådet samtidigt kommissionen i uppdrag att ta fram förslag med ytterligare hybridregler. Det är det förslaget som nu har kommit.

Den tredje delen är tvistlösningsförfarandet. Direktivet är tänkt att gälla parallellt med den så kallade skiljemannakonventionen. Det som skiljer det här direktivet från den konventionen är att direktivet ska gälla alla dubbelbeskattningssituationer för företag, inte bara internprissättning. Syftet är att ge EU ett EU-rättsligt ramverk till tvistlösningsförfarandet. Det gäller då endast företag – inte privatpersoner.

När det gäller synen på förslaget om företagsskattepaketet är det naturligtvis generellt positivt med åtgärder som förbättrar den inre marknadens funktionssätt. Samtidigt är det så att bolagsskatten är ett viktigt nationellt instrument för att främja god ekonomisk utveckling och en hög sysselsättning. Det är också viktigt att små, öppna och exportberoende ekonomiers legitima intressen beaktas i det här sammanhanget.

Vad avser ändringsdirektivet med hybridregler är motverkande av skatteflykt och skatteundandragande en hög politisk prioritering för regeringen, men det internationella arbetet på området bör naturligtvis beaktas i det fortsatta arbetet.

Förslagen i paketet är omfattande och komplexa och kommer att behöva analyseras noggrant. Det är för tidigt att säga hur regeringen slutgiltigt kommer att ställa sig till förslagen. Där måste nyttan av att ha ett harmoniserat skatteområde vägas mot medlemsstaternas befogenheter och möjligheter att införa och behålla egna nationella skatteregler.

Förhandlingar avseende de olika direktiven kommer att ske på rådsarbetsgruppsnivå. Som jag nämnde tidigare avser regeringen att återkomma till nämnden inför beslut om direktiven. Vi kommer också att återkomma till riksdagen med Fakta-PM om förslagen.

Anf.  8  MARIA PLASS (M):

Tack för föredragningen, finansministern! Det var bra att finansministern nämnde att ni kommer att återkomma till riksdagen när ni har satt ned foten.

Min fråga handlar om tidsplanen för detta. Det är i rådsarbetsgrupper som förhandlingarna ska göras, sa ministern, men när kan det vara aktuellt att regeringen återkommer till riksdagen med denna fråga?

Anf.  9  ESKIL ERLANDSSON (C):

Tack för föredragningen! Min fråga är ganska enkel. Finns det redan nu och i det här läget några beräkningar på vad detta kan få för finansiella effekter på skatteområdet i vårt land?

Anf.  10  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Vad gäller tidpunkten verkar man vilja ha en ganska snabb process rörande hybridreglerna. Där tror jag att vi kommer att komma tillbaka angående detta redan nu under hösten. Eventuellt kommer detta upp återigen redan på Ekofin i december. I så fall kommer det upp på nämnden till dess.

Vad gäller CCCTB är jag osäker på när det kan komma upp i riksdagen nästa gång. Jag hänvisar frågan till Leif Jakobsson, för han kanske har närmare koll på tidsplanen.

Den andra frågan var om det finns kalkyler på vilka ekonomiska effekter det här förslaget kan ha. I och med att det ganska nyligen kom mycket omfattande förslag och vi inte vet riktigt var det kommer att landa finns det i dagsläget inga sådana kalkyler.

Anf.  11  Statssekreterare LEIF JAKOBSSON:

När det gäller tidsplanen är det enda som vi har indikationer om den här delen om hybridarrangemangen. Resten finns det inga indikationer om. Däremot kommer regeringen ganska snart att komma tillbaka till riksdagen med Fakta-PM om de här olika delarna.

Anf.  12  ORDFÖRANDEN:

Statssekreteraren vet inte till när de här Fakta-PM:en planeras?

Anf.  13  Statssekreterare LEIF JAKOBSSON:

Nej, vi har inget exakt datum, utan vi återkommer om det. Men det jobbas på det så att det ska gå så fort som möjligt.

Skatteutskottet fick en första information om det här i förra veckan.

Anf.  14  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att denna fråga troligen kommer att återkomma både till andra delar av riksdagen och till EU-nämnden.

Sammanfattningsvis finner jag att det finns stöd för regeringens inriktning till diskussionen.

Vi går till dagordningspunkt 4, Det fördjupade samarbetet på området för skatt på finansiella transaktioner.

Anf.  15  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Här kommer det slovakiska ordförandeskapet att ge en lägesbeskrivning av arbetet med FTT. Ni känner till bakgrunden att elva medlemsstater 2013 bestämde sig för att inleda ett fördjupat samarbete. Nu är de tio efter att Estland meddelat att man inte längre avser att delta.

Förhandlingarna om direktivförslaget pågår fortfarande. Sverige har inte rösträtt, men vi deltar aktivt i diskussionerna och verkar för att de negativa konsekvenserna för icke deltagande medlemsstater ska minimeras.

Under hösten har diskussionen om omfattningen och konsekvenserna av skatten fortsatt. Vi kommer att fortsätta följa diskussionerna i rådet och bevaka icke deltagande medlemsstaters intressen. Om och när ett beslut om en slutlig utformning av FTT är fattat av de deltagande medlemsstaterna kan Sverige bättre göra bedömningar av vilka effekter det kan bli för svensk del.

Anf.  16  ORDFÖRANDEN:

En kontrollfråga: Är det er uppfattning att det kommer att bli möjligt för ministrarna att ha en diskussion på den här punkten, eller är det bara en lägesrapport som lämnas?

Anf.  17  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Det kommer att vara en lägesbeskrivning, men man brukar alltid ha möjlighet att ha diskussioner. Tidigare gånger som det har varit lägesbeskrivningar har de inte följts av någon omfattande diskussion.

Anf.  18  ORDFÖRANDEN:

Då vet vi formerna för detta och att det ändå är ståndpunkten som ska godkännas här, även om jag tror att de flesta känner igen hur den är formulerad sedan tidigare.

Anf.  19  AMINEH KAKABAVEH (V):

Vänsterpartiet har en avvikande mening gällande punkt 4.

Anf.  20  ORDFÖRANDEN:

Du hänvisar till den tidigare av Vänsterpartiet inlämnade avvikande meningen på den här frågan?

Anf.  21  AMINEH KAKABAVEH (V):

Precis. Vi tycker att det är beklagligt att Sverige inte är med och är ett av de länder som går framåt i gruppen och driver på detta arbete.

Anf.  22  ORDFÖRANDEN:

Vill finansministern kommentera det, eller finns det anledning att säga någonting?

Anf.  23  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Nej, jag har ingen kommentar.

Anf.  24  ORDFÖRANDEN:

Då konstaterar jag att det finns stöd för den av regeringen redovisade inriktningen med en avvikande mening från Vänsterpartiet.

Vi konstaterar att det på dagordningspunkt 5 om övriga frågor har kommit en sen handling till nämnden. Vi uppmärksammar att den finns; ni kan titta på den. Jag vet inte om det är någonting som finansministern vill kommentera. Det här är ju en informationspunkt på Ekofin.

Anf.  25  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Jag har ingen kommentar.

Anf.  26  ORDFÖRANDEN:

Då tackar vi för informationen.

Vi går vidare till dagordningspunkt 7, Statistik.

Anf.  27  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Det här är en årligt återkommande dagordningspunkt. På mötet ska rådet ställa sig bakom rådsslutsatser om bedömning av läget för den europeiska statistiken. Det handlar om vilka resultat som har uppnåtts under året och vilka utmaningar som finns framför oss vad gäller det europeiska statistiksamarbetet.

Underlaget för slutsatserna är en rapport om genomförandet av uppförandekoden för europeisk statistik. Det är alltså en rapport om samarbetet mellan Eurostat och ECB och också en lägesrapport om informationskrav inom EMU.

I slutsatserna lyfts vikten av ett nära samarbete mellan Eurostat och ECB upp för att kunna bedöma tillförlitligheten i statistiken som ligger till grund för underskottsförfarandet. Slutsatserna innehåller också en bedömning av den rapport om genomförandet av uppförandekoden för europeisk statistik som lämnas varje år till Europaparlamentet och rådet.

Regeringen stöder slutsatserna. En framgång inom den europeiska statistiken som regeringen välkomnar är att kvaliteten i kvartalsstatistiken har förbättrats genom att data från fler medlemsländer nu finns tillgängliga.

En utmaning för statistiksamarbetet är hur en ökad efterfrågan på statistik ska kunna tillgodoses samtidigt som många länder har budget­nedskärningar. Regeringen anser att den utmaningen måste hanteras genom tydligare prioriteringar och fortsatt effektivisering av statistik­produktionen.

Anf.  28  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens här redovisade ståndpunkt inför beslutet.

Vi går till dagordningspunkt 8, Revisionsrättens årsrapport. Det är en diskussionspunkt, och om jag har förstått det rätt är anledningen att Ekofin inte nu fattar några beslut om att lämna ansvarsfrihet utan att det nu är en diskussion.

Anf.  29  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Revisionsrätten kommer alltså att presentera den här årsrapporten. Det man gör i rapporten är att uppskatta att den totala felprocenten har sjunkit något från 4,4 procent 2014 till 3,8 procent 2015.

Vi menar att kommissionen måste komma till rätta med de områden där det alltid är stora fel och att regelverket för genomförande och uppföljning av EU-medel är onödigt komplicerat och därmed bidrar till att fel begås.

Från svensk sida har vi länge framfört att regelverken behöver för­enklas. Kommissionen presenterade i september förslag till översyn av budgetförordningen just i syfte att förenkla och tydliggöra reglerna, vilket jag välkomnar.

Processen framåt är sedan att den här rapporten kommer att behandlas i rådets budgetkommitté och mynna ut i att Ekofin i februari tar ställning till kommissionens ansvarsfrihet. Då kommer regeringen att återkomma till EU-nämnden med förslag till svensk ståndpunkt vad gäller ansvarsfriheten.

Anf.  30  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M):

Vi fick information från bland andra H G Wessberg från Europeiska revisionsrätten i nämnden den 18 oktober. Då lyftes frågan som jag också tog upp vid återrapporten, det vill säga: Vad händer med budgeten efter brexit? De pekade på allvaret i att nu hitta besparingar och så där.

Eftersom det här är en diskussionspunkt undrar jag om finansministern har förberett att göra något inlägg om just den inriktningen.

Anf.  31  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Det är naturligtvis viktigt att vi signalerar på olika sätt att vi står för en budgetrestriktiv linje. Om det här är ett lämpligt tillfälle att göra det eller inte har jag inte tagit ställning till än, och jag har ännu inte beslutat mig om precis vilka punkter jag kommer att gå in på och vilka jag inte kommer att gå in på.

Det är alltid en avvägning när det gäller var man tror att ens inlägg gör störst nytta.

Anf.  32  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M):

Om finansministern gör bedömningen att det är läge att lyfta frågan i det här sammanhanget har hon vårt fulla stöd.

Anf.  33  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Tack så mycket! Det känns bra.

Anf.  34  ORDFÖRANDEN:

Det är bra att det känns bra. Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning rörande den här dagordningspunkten.

Vi går till dagordningspunkt 9 om genomförande av bankunionen. Det är en informationspunkt såvitt vi vet. Stämmer det?

Anf.  35  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Ja, det är en informationspunkt. Den har varit återkommande på dagordningen under det senaste året och handlar om hur olika direktiv har genomförts. Kommissionen informerar om i vilken utsträckning medlemsstaterna har genomfört krishanteringsdirektivet respektive insättningsgarantidirektivet.

Här väntas rådet även få information om hur långt euroländerna har kommit med att upprätta de bilaterala låneavtalen om bryggfinansiering för den gemensamma resolutionsfonden.

Vad gäller krishanteringsdirektivet har Belgien varit det enda land som inte genomfört det tidigare, men den 20 oktober behandlades det direktivet i det belgiska parlamentet. Det är bara praktiska detaljer som återstår där. Eventuellt återkommer man till detta redan till nästa Ekofin, och då kommer man att kunna säga att alla medlemsstater har genomfört båda direktiven – antingen vid det här eller vid nästa möte.

Anf.  36  BÖRJE VESTLUND (S):

I går pratade man i radio om de små bankerna i Italien – att det finns en stor risk att de går i konkurs på grund av det dåliga ekonomiska läget. Man var orolig för att det inte ska finnas tillräckligt med pengar i reso­lutionsmekanismen och att det här ska få spridningseffekter i praktiskt taget hela Europa.

Jag bara undrar om finansministern vet hur mycket pengar det finns i de här fonderna för närvarande och i så fall om bankunionen verkligen kommer att vara på plats så fort som man verkligen hoppas.

Anf.  37  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Tack så mycket för frågan! Resolutionsfonden kommer att byggas upp gradvis under åtta år fram till 2023. För att säkerställa att man har tillräckliga medel under uppbyggnadsfasen har man enats om att upprätta bilaterala låneavtal med den europeiska resolutionsmyndigheten och på så sätt bistå med bryggfinansiering. I vilken utsträckning detta kommer att räcka är omöjligt att svara på, men man kan konstatera att det finns mer medel och bättre regelverk kring detta än under finanskrisen 2008 och 2009.

Vill Karolina Ekholm komplettera svaret?

Anf.  38  Statssekreterare KAROLINA EKHOLM:

Ja, en sak som man kanske kan peka på och som finansministern var inne på är att vi numera har ett resolutionsregelverk som innebär att offentliga medel inte ska användas i utgångsläget när det blir problem med banker och de kanske måste avvecklas eller omstruktureras utan att en del av långivarna faktiskt får betala den kostnaden.

>>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen

>>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen

Anf.  39  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar statssekreteraren för det och för att enskilda ledamöter kan få ställa ytterligare frågor vid ett annat tillfälle.

Vi tackar för informationen.

Vi går vidare till dagordningspunkt 10, Paketerade och försäkringsbaserade investeringsprodukter, som också är en informationspunkt.

Anf.  40  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Det här handlar om EU:s förordning om faktablad för paketerade och försäkringsbaserade investeringsprodukter för icke-professionella investerare. Den kallas Priipförordningen.

Bakgrunden är att EU-parlamentet tidigare i höst har invänt mot en del av de kompletterande reglerna i förordningen, som har delegerats till kom­missionen att ta fram. Det innebär att alla regler inte kommer att vara klara när förordningen ska träda i kraft den 31 december i år. Det är naturligtvis inte helt lyckat. Sverige har därför tillsammans med ett tjugotal – alltså väldigt många – medlemsländer ställt sig bakom en deklaration som upp­manar kommissionen att ta initiativ till att skjuta upp tillämpnings­tidpunkten för den här förordningen med tolv månader. På mötet väntas kommissionen informera om ett kommande förslag om att senarelägga tidpunkten för tillämpning av förordningen.

Anf.  41  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M):

Vad jag har förstått handlar det om att man ska anta delegerade akter som ska komplettera förordningen som vi redan har fattat beslut om. Men jag undrar om det finns något nytt i sak som finansministern kan peka på. Är det inget nytt i sak?

Anf.  42  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Det handlar om ganska tekniska frågor. Det som Europaparlamentet ansåg var att det fanns en risk att bestämmelserna i den delegerade akten stod i strid med lagstiftningens syfte att informationen ska vara tydlig, jämförbar och begriplig och inte vilseledande. Det var det som Europaparlamentet menade.

Processen framåt blir att kommissionen lämnar ett ändringsförslag till de europeiska tillsynsmyndigheterna. Därefter har myndigheterna sex veckor på sig att besluta och överlämna till kommissionen. Sedan ska kommissionen ta ställning till frågan och anta den delegerade akten innan den kommer tillbaka till rådet och Europaparlamentet.

Jag uppfattar det alltså som att det handlar om mer tekniska frågor om hur man ska informera i faktabladet. Vill Karolina Ekholm komplettera?

Anf.  43  Statssekreterare KAROLINA EKHOLM:

Nej, jag tror att det viktiga är just att det handlar mer om tekniska detaljer och att de delegerade akterna ska reglera icke väsentliga delar i de här lagstiftningsärendena.

Anf.  44  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M):

Om det hade varit nytt i sak har vi en gammal ståndpunkt. Jag visste inte varför vi inte hade någon ny svensk ståndpunkt skriftligen, men nu förstår jag att det inte är något nytt i sak. Är det därför vi inte har någon skriftlig ståndpunkt?

Anf.  45  ORDFÖRANDEN:

Dels anses det man kommer att informeras om vara av teknisk karaktär, dels är det en informationspunkt. Det är alltså ingenting som ministern kommer att ha någon diskussion om på mötet. Så har jag uppfattat anledningen till att det inte finns någon svensk ståndpunkt.

Man kan också kalla informationen att Sverige redan har uttryckt att man vill att det här ska träda i kraft senare som en viljeyttring och därmed en ståndpunkt. Men i den delen motsätter sig kanske inte Moderaterna saken. Jag vet inte vad er tidigare avvikande mening handlade om.

Anf.  46  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M):

Det var bara en formfråga, fru ordförande. Om det är en informationspunkt och det blir en diskussion är det ju olyckligt om Sverige sitter bakbundet för att man inte har levererat en ny ståndpunkt, vilket man är tvungen att göra om det är något nytt i sak. Men nu var det ju inte det, så då är det väl ingen fara å färde.

Anf.  47  ORDFÖRANDEN:

Nej, jag tror att vi har rett ut den saken. Vi tackar för informationen.

Vi går vidare till dagordningspunkt 11, Kriterier och förfarande som leder fram till upprättandet av EU:s förteckning över icke samarbetsvilliga länder och territorier på skatteområdet. Det är en beslutspunkt.

Anf.  48  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Här ska rådsslutsatser antas om vilka kriterier som ska gälla när man ska granska jurisdiktioner inför en gemensam förteckning över icke samarbetsvilliga jurisdiktioner. Slutsatserna ska även innehålla närmare riktlinjer för det arbetet.

Det här bygger vidare på Ekofinmötet i maj, där vi bland annat antog rådsslutsatser om en extern strategi för effektiv beskattning. I de slutsatserna var rådet enigt om att upprätta en EU-förteckning över icke samarbetsvilliga jurisdiktioner i tredjeländer, en så kallad svart lista.

På Ekofinmötet i maj angavs att kriterierna för listningen ska beakta det arbete med transparens och informationsutbyte som genomförs på global nivå inom OECD och globala former för transparens och informationsutbyte på skatteområdet. Det framgick också att man borde överväga om skadliga skatteåtgärder enligt kriterierna för EU:s uppförandekod för företagsbeskattning borde beaktas. Även OECD:s överenskomna åtgärder kring BEPS utpekades som tänkbara kriterier.

Nu har diskussioner förts på rådsarbetsgruppsnivå om vilka kriterier som ska användas. I nuläget kan det finnas enighet om följande tre block av kriterier: skattetransparens, rättvis skattekonkurrens och rättvis beskattning samt de minimistandarder man enats om i OECD:s och G20:s gemensamma projekt, alltså BEPS-projektet.

Nås enighet om det här är vår bedömning att regeringen kan ställa sig bakom slutsatserna. Men det är viktigt att säga att här rör sig arbetet fortfarande. Bland annat kommer det att hållas ett Corepermöte i eftermiddag. Om det rör på sig på ett sådant sätt att vi behöver ändra ståndpunkt behöver vi kunna återkomma till nämnden.

Om det nås en överenskommelse kommer granskningen av de här jurisdiktionerna att börja inom kort. Målet är att rådet ska kunna anta en lista i slutet av 2017.

Anf.  49  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar ministern för den mer uppdaterade informationen om någonting som vi förstår är rörlig materia och för klargörandet av hur hon uppfattar ståndpunkten. Du återkommer, Magdalena, om det inte blir genomförbart på det sätt som ni nu tror.

Därmed konstaterar jag att det finns stöd för regeringens ståndpunkt under den här dagordningspunkten.

Finns det någon övrig fråga annonserad som finansministern vill ta upp?

Anf.  50  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Nej.

Anf.  51  ORDFÖRANDEN:

Då tackar vi finansministern och önskar en trevlig allhelgonahelg – även till de båda statssekreterarna som närvarade på detta möte.

Innehållsförteckning

§ 1  Ekonomiska och finansiella frågor 1

Anf.  1  ORDFÖRANDEN 1

Anf.  2  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 1

Anf.  3  ORDFÖRANDEN 1

Anf.  4  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M) 1

Anf.  5  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 2

Anf.  6  ORDFÖRANDEN 2

Anf.  7  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 2

Anf.  8  MARIA PLASS (M) 3

Anf.  9  ESKIL ERLANDSSON (C) 3

Anf.  10  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 3

Anf.  11  Statssekreterare LEIF JAKOBSSON 4

Anf.  12  ORDFÖRANDEN 4

Anf.  13  Statssekreterare LEIF JAKOBSSON 4

Anf.  14  ORDFÖRANDEN 4

Anf.  15  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 4

Anf.  16  ORDFÖRANDEN 4

Anf.  17  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 5

Anf.  18  ORDFÖRANDEN 5

Anf.  19  AMINEH KAKABAVEH (V) 5

Anf.  20  ORDFÖRANDEN 5

Anf.  21  AMINEH KAKABAVEH (V) 5

Anf.  22  ORDFÖRANDEN 5

Anf.  23  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 5

Anf.  24  ORDFÖRANDEN 5

Anf.  25  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 5

Anf.  26  ORDFÖRANDEN 5

Anf.  27  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 5

Anf.  28  ORDFÖRANDEN 6

Anf.  29  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 6

Anf.  30  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M) 6

Anf.  31  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 7

Anf.  32  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M) 7

Anf.  33  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 7

Anf.  34  ORDFÖRANDEN 7

Anf.  35  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 7

Anf.  36  BÖRJE VESTLUND (S) 7

Anf.  37  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 8

Anf.  38  Statssekreterare KAROLINA EKHOLM 8

Anf.  39  ORDFÖRANDEN 8

Anf.  40  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 8

Anf.  41  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M) 9

Anf.  42  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 9

Anf.  43  Statssekreterare KAROLINA EKHOLM 9

Anf.  44  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M) 9

Anf.  45  ORDFÖRANDEN 9

Anf.  46  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M) 9

Anf.  47  ORDFÖRANDEN 10

Anf.  48  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 10

Anf.  49  ORDFÖRANDEN 10

Anf.  50  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 10

Anf.  51  ORDFÖRANDEN 11

EU-nämndens uppteckningar

I EU-nämndens uppteckningar står det vad som sagts under nämndens sammanträden. Uppteckningarna publiceras ungefär två veckor efter sammanträdet.