Fredagen den 5 juli

EU-nämndens uppteckningar 2018/19:47

§ 1  Sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor

Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson

Återrapport från möte i Europeiska unionens råd för sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor den 13 juni 2019

Information och samråd inför möte i Europeiska unionens råd för sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor den 8 juli 2019

Anf.  1  FÖRSTE VICE ORDFÖRANDEN:

Jag förklarar mötet öppnat och hälsar statsrådet Ylva Johansson med medarbetare välkomna.

Först har vi återrapporten från mötet i rådet den 13 juni.

Anf.  2  Arbetsmarknadsminister YLVA JOHANSSON (S):

Vi hade som sagt Epsco den 13 juni. Ni har fått en skriftlig rapport, och jag svarar gärna på frågor.

Anf.  3  FÖRSTE VICE ORDFÖRANDEN:

Ingen begär ordet. Vi tackar för återrapporten.

Då går vi in på information och samråd inför mötet i rådet den 8 juli.

Dagordningspunkt 4, Europeiska planeringsterminen 2019, är indelad i a–c. Ska vi ta det i ett eller dela upp det?

Anf.  4  Arbetsmarknadsminister YLVA JOHANSSON (S):

Jag föreslår att vi delar upp det i tre beslut.

Anf.  5  FÖRSTE VICE ORDFÖRANDEN:

Bra, då gör vi så.

Anf.  6  Arbetsmarknadsminister YLVA JOHANSSON (S):

Under den första underpunkten, a, förväntas rådet godkänna de sysselsättnings- och socialpolitiska delarna i de landsspecifika rekommendationerna. Detta brukar vi göra på junimötet, men med anledning av EU-parlamentsvalet blev allt senarelagt. Därför hölls det en första horisontell diskussion om rekommendationerna på Epsco den 13 juni och på Ekofin den 14 juni. Sedan gick budskapet från dessa sessioner vidare till Europeiska rådet den 20–21 juni. Nu är det uppe för godkännande på det extrainsatta Epsco den 8 juli. Ekofin kommer också att anta rekommendationerna.

Kommissionen grundar sina förslag till rekommendationer på en bedömning av ländernas nationella reformprogram, och Sverige fick i år tre rekommendationer. Den första är oförändrad från förra året och handlar om förslag till åtgärder för att komma till rätta med hushållens skuldsättning samt förslag till åtgärder för att stimulera bostadsbyggande och öka effektiviteten på bostadsmarknaden.

Den andra rekommendationen handlar om att investera i utbildning och kompetens samt att bibehålla investeringen inom transportsektorn och forskning och innovation. Den rekommendationen går lite in i mitt ministerråd.

Den tredje rekommendationen handlar om att säkerställa effektiv tillsyn och tillämpning av regelverk mot penningtvätt.

Regeringen ställer sig bakom att rekommendationer ges till medlemsländerna. Det är sedan upp till varje medlemsstat att välja hur man förhåller sig till rekommendationerna.

Enligt den kommenterade dagordningen kunde det bli aktuellt med en förklarande not. Det är inte längre aktuellt, så det blir ingen sådan.

Mitt förslag är att Sverige på rådsmötet ställer sig bakom godkännandet av de sysselsättnings- och socialpolitiska delarna i de landsspecifika rekommendationerna.

Anf.  7  FÖRSTE VICE ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för föredragningen.

Jag finner att det finns stöd och majoritet för regeringens ståndpunkt.

Vi går in på underpunktb om bedömning av de landsspecifika rekommendationerna för 2019 och genomförandet av de landsspecifika rekommendationerna för 2018.

Anf.  8  Arbetsmarknadsminister YLVA JOHANSSON (S):

Under b förväntas vi godkänna ett yttrande med övergripande bedömning av kommissionens förslag till rekommendationer samt av genomförandet av fjolårets rekommendationer. Det är de två expertkommittéerna, sysselsättningskommittén och kommittén för socialt skydd, som har tagit fram detta yttrande.

Yttrandet innehåller en sammanfattning av kommittéernas granskning av medlemsstaternas nationella åtgärder i syfte att följa upp förra årets rekommendationer. Det innefattar också en övergripande bedömning av årets rekommendationer.

Jag föreslår att Sverige på rådsmötet ställer sig bakom att yttrandet från sysselsättningskommittén respektive kommittén för socialt skydd kan godkännas.

Anf.  9  FÖRSTE VICE ORDFÖRANDEN:

Jag tackar statsrådet för föredragningen.

Jag finner sammanfattningsvis att det finns stöd och majoritet för regeringens ståndpunkt.

Vi går in på punkt c om rådets beslut om riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik.

Anf.  10  Arbetsmarknadsminister YLVA JOHANSSON (S):

Här förväntas ministrarna anta förslag till reviderade riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik.

Kommissionen presenterade förslaget till uppdaterade riktlinjer i februari, och de ligger till grund för de landsspecifika rekommendationerna inom terminen, vilket vi precis behandlade under punkt a.

Jag har vid två tillfällen informerat arbetsmarknadsutskottet om detta förslag, den 5 mars och den 4 juni.

Jag föreslår att Sverige vid rådsmötet kan ställa sig bakom antagandet av riktlinjerna.

Anf.  11  MARTIN KINNUNEN (SD):

Ordförande! Sverigedemokraterna tycker att sysselsättningspolitik ska vara en nationell angelägenhet, så vi anmäler avvikande mening.

Anf.  12  FÖRSTE VICE ORDFÖRANDEN:

Jag finner sammanfattningsvis att det finns stöd och majoritet för regeringens ståndpunkt med en avvikande mening anmäld från Sverigedemokraterna.

Då går vi till dagordningspunkt 5, En ren jord åt alla: En strategisk långsiktig vision för en klimatneutral ekonomi – sysselsättningsaspekter.

Anf.  13  Arbetsmarknadsminister YLVA JOHANSSON (S):

Detta är en diskussionspunkt som handlar om samspelet mellan klimatomställning och sysselsättning. Bakgrunden är ett meddelande från kommissionen som heter En ren jord åt alla: En europeisk strategisk långsiktig vision för en klimatneutral ekonomi.

Detta meddelande presenterades i november förra året, och det är en lång rad olika ministerrådskonstellationer som behandlar samma med­delande ur sina olika aspekter. Jag tror att Epsco är den sjätte råds­formationen som ska diskutera detta, och vi ska då diskutera våra aspekter av detta meddelande.

Förslaget är att vi ska framföra detta i diskussionen: Att EU ställer om klimatsmart kan dels bidra till att stärka Europas konkurrenskraft, dels främja att nya arbetstillfällen skapas.

Sverige avser att i diskussionen understryka att alla medlemsländer måste ta ansvar för att EU ska nå målet om nettonollutsläpp senast 2050.

Vägen till nettonollutsläpp innebär både möjligheter och utmaningar, så även för jobben. Därför avser Sverige att lyfta fram att det är av största vikt att åtgärder vidtas för att möta framtidens arbetsmarknad. Sverige kommer att betona att det handlar om skydda individerna, de anställda, inte om att bevara eller skydda jobben. Man ska alltså bejaka omställning.

För att möta utmaningarna behöver kvinnor och män rustas för en arbetsmarknad i snabb omställning till följd av klimatomställningen men också för att möta en arbetsmarknad som präglas av ökad digitalisering och automatisering samt den demografiska utmaningen med en åldrande befolkning. Tillgång till vägledning och livslångt lärande i olika skeden av livet blir centralt.

Sverige avser också att lyfta fram, som ett svenskt exempel på stöd vid omställning till nytt jobb, omställningsorganisationerna och deras omställningsavtal.

EU kan och bör stödja medlemsstaterna i detta omställningsarbete, inte minst genom en fortsatt och förnyad samordning av medlemsstaternas sysselsättningspolitik. Sverige avser därför också i sammanhanget att betona att EU behöver ett nytt ambitiöst tillväxt- och sysselsättningsramverk för perioden efter 2020.

Huvudansvaret för att hantera kvinnors och mäns omställning på arbetsmarknaden ligger och bör även fortsättningsvis ligga hos de enskilda medlemsstaterna. Detta är något som Sverige avser att understryka i sitt inlägg.

Anf.  14  JENS HOLM (V):

Det är jättebra att klimatomställningen diskuteras även ur ett sysselsättningsperspektiv. Det är som det internationella facket Ituc sa i en kampanj härförleden: Det finns inga jobb på en död planet.

Det finns jättemånga synergier med att ställa om. Man kan skapa massvis med nya jobb inom förnybar energi, hållbara transporter och så vidare.

Jag hänvisar till vår avvikande mening från tidigare. Vi tycker att det är bra att detta diskuteras och att man har ett mål, men vi tycker att nettonollmålet till 2050 inte är ambitiöst nog. Det innebär inte nollutsläpp utan kan till exempel vara minus 85.

Anf.  15  JESSICA ROSENCRANTZ (M):

Ordförande! Jag tackar statsrådet för föredragningen.

Vi har ingen annan ståndpunkt än regeringen, men jag konstaterar att det som lästes upp var något helt annat än det som står i våra papper. Det är det utskickade förslaget till svensk ståndpunkt vi förbereder oss med och tar ställning till, och nu fick vi höra en betydligt med utförlig ståndpunkt.

Jag är nog inte emot något av det, men det är svårare att ta ställning på stående fot än om vi har allt i förväg. Mitt medskick är att om det finns en längre ståndpunkt är det jättebra att vi får den utskickad.

Anf.  16  FÖRSTE VICE ORDFÖRANDEN:

Jag ger ordet till mig själv och konstaterar att Centerpartiet gärna hade sett att man hade landat i 2040 i stället för 2050, men det är ändå att bra att man har kommit så långt i det gemensamma EU att driva denna fråga.

När det handlar om sociala aspekter och sysselsättningsaspekter i omställningen till en klimatneutral ekonomi är det viktigt att den nationella kompetensen respekteras fullt ut, vilket statsrådet även konstaterade i slutet av sitt inlägg.

Något som Sverige kan bidra med i denna diskussion för att flytta fram positionerna även i andra länder är klimatomställningens positiva effekter vad gäller jobb och tillväxt. Vissa länder tror fortfarande att det är ett motsatsförhållande, att en klimatomställning sker till priset av jobb och välfärd. Sverige kan då visa på goda exempel och att det faktiskt ger möjlighet till starkare ekonomi på både kort och lång sikt.

Jag skulle gärna se att denna koppling förstärks ytterligare i regeringens ståndpunkt och att det krävs konkreta åtgärder för att underlätta för företagen att vara med i klimatomställningen.

Anf.  17  ROBERT HALEF (KD):

Låt mig instämma i det som Jessica sa. Det har hänt tidigare också. Vi får texterna utskickade och förbereder olika kommentarer utifrån dem, men när vi kommer hit redovisas något helt annat muntligt. Då blir det svårt för oss att hantera frågorna. Det vore därför bra att få mer utförlig och beskrivande text så att vi i förväg vet hur diskussionen kommer att föras.

Anf.  18  MARTIN KINNUNEN (SD):

Ordförande! Jag uppfattar en hel del skrivningar rörande sysselsättningspolitik på EU-nivå. Där har vi en avvikande mening sedan tidigare som även gäller här. Det var skrivningar som vi inte hade noterat tidigare.

Sedan skulle vi också vilja anmäla en avvikande mening rörande att man borde föra in fler perspektiv. Det är klart att det finns vinster att göra om omställningen sker givet att andra länder i världen också ställer om. Men om inte det sker är det kostnader. Det är ett faktum att då skadas europeisk konkurrenskraft. Det är viktigt att ha det globala perspektivet framför allt när det handlar om sysselsättningspolitik i en klimatpolitisk kontext.

Anf.  19  Arbetsmarknadsminister YLVA JOHANSSON (S):

Till Jessica Rosencrantz kommentar vill jag säga att jag förstår det. Vi vill förstås komma med underlag så snart som möjligt. Vi hade inte fått några underlag inför diskussionen när vi skrev svaret på den kommenterade dagordningen. Däremot var det redan där en positiv ansats i det vi hade föreslagit. Men jag förstår det, och vi tar det med oss.

Till Annika Qarlssons förslag om att vi ska betona tydligare de positiva möjligheterna och effekterna med omställning och att det inte är ett motsatsförhållande utan en vinn-vinnsituation vill jag säga att vi har mycket att vinna på att vara snabba på att ställa om. Det är aspekter som jag gärna tar med i det svenska inlägget.

Anf.  20  FÖRSTE VICE ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd och majoritet för regeringens här redovisade inriktning. Det finns två avvikande meningar anmälda från Sverigedemokraterna och en annan avvikande mening anmäld från Vänsterpartiet.

Vi har kommit till dagordningspunkt 6, Övriga frågor. Har statsrådet något ytterligare att säga?

Anf.  21  Arbetsmarknadsminister YLVA JOHANSSON (S):

Nej. Men jag svarar gärna på frågor om det finns.

Anf.  22  FÖRSTE VICE ORDFÖRANDEN:

Det finns inga frågor. Då tackar jag så mycket för i dag och önskar lycka till på rådet.

Anf.  23  Arbetsmarknadsminister YLVA JOHANSSON (S):

Tack, och trevlig sommar till nämnden!


§ 2  Sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor

Statsrådet Annika Strandhäll

Återrapport från möte i Europeiska unionens råd för sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor den 6 december 2018

Information och samråd inför möte i Europeiska unionens råd för sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor den 8 juli 2019

Anf.  24  FÖRSTE VICE ORDFÖRANDEN:

Jag hälsar statsrådet Annika Strandhäll med stab välkomna till EU-nämnden.

Vi börjar med att be att få en återrapport från mötet i rådet den 6 december 2018.

Anf.  25  Statsrådet ANNIKA STRANDHÄLL (S):

För återrapportering från det formella mötet i Epsco i december 2018 hänvisar jag till den rapport som nämnden har fått ta del av. Finns det frågor svarar jag väldigt gärna på dessa.

Anf.  26  FÖRSTE VICE ORDFÖRANDEN:

Det finns inga frågor. Vi tackar för återrapporten.

Vi går in på information och samråd inför möte i rådet den 8 juli. Det är dagordningspunkt 3, Välfärdsekonomi.

Anf.  27  Statsrådet ANNIKA STRANDHÄLL (S):

Fru ordförande! Under den här punkten väntas rådet föra en diskussion om konceptet Economy of Wellbeing, eller välfärdsekonomi, viket är en prioritering för det finska EU-ordförandeskapet. Fokus för diskussionerna är hur hållbar ekonomisk tillväxt och social hållbarhet främjar varandra. Syftet med konceptet är att visa att satsningar på välmående i befolkningen och ekonomisk tillväxt inte står i motsatsförhållande till varandra utan kan vara ömsesidigt förstärkande.

Konceptet är brett. Det täcker in socialpolitik, hälsa, sysselsättning, jämställdhet och utbildningspolitik i relation till ekonomisk tillväxt. Regeringen välkomnar diskussionen som är på initiativ av det finska ordförandeskapet. Välfärd och välmående i befolkningen kan gå hand i hand med ekonomisk tillväxt. Det är något vi känner till.

EU:s medlemsstater står inför liknande utmaningar på det sociala området. Några av dessa är välkända sådana. Det är en arbetsmarknad i förändring, digitalisering och inte minst demografiska förändringar och den demografiska utvecklingen. Regeringen välkomnar därför ett utbyte av erfarenheter och arbete för att bemöta gemensamma utmaningar på det sociala området.

Vid mötet avser regeringen att lyfta fram den demografiska utveck­lingen och prata om jämställhet och individens trygghet i relation till ekonomisk tillväxt. Men även utbildning, livslångt lärande och god hälsa i befolkningen är andra viktiga aspekter för hållbar tillväxt och välmående i befolkningen.

Den innevarande Europa 2020-strategin kombinerar målsättningar på det sociala och  sysselsättningspolitiska området med målsättningar för tillväxt. Regeringen önskar också se ett ambitiöst tillväxt- och sysselsättningsramverk för EU även efter 2020.

En viktig utgångspunkt för regeringen är såklart att fördelningen av befogenheter mellan EU och medlemsstaterna avseende arbetsmarknad, sociala frågor och utbildning respekteras.

Anf.  28  FÖRSTE VICE ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det är stöd och majoritet för regeringens här redovisade inriktning.

Nästa dagordningspunkt är Övriga frågor. Har statsrådet något att säga där?

Anf.  29  Statsrådet ANNIKA STRANDHÄLL (S):

Nej, fru ordförande, jag har ingenting där.

Anf.  30  FÖRSTE VICE ORDFÖRANDEN:

Då tackar jag så mycket för besöket här i dag och önskar dig en trevlig sommar.

Anf.  31  Statsrådet ANNIKA STRANDHÄLL (S):

Detsamma.


§ 3  Ekonomiska och finansiella frågor

Statssekreterare Max Elger

Återrapport från möte i Europeiska unionens råd för ekonomiska och finansiella frågor den 14 juni 2019

Information och samråd inför möte i Europeiska unionens råd för ekonomiska och finansiella frågor den 9 juli 2019

Anf.  32  FÖRSTE VICE ORDFÖRANDEN:

Jag hälsar statssekreterare Max Elger med stab välkomna till dagens EU-nämnd. Vi har dels återrapport, dels information och samråd. Vi börjar med återrapport.

Anf.  33  Statssekreterare MAX ELGER:

Det är roligt att vara här. Jag börjar med återrapport från Ekofin den 14 juni 2019.

I samband med Ekofin i juni hölls ett möte i eurogruppen i inkluderande format. Syftet var att summera vårens diskussioner om EMU-fördjupning och förbereda ett bidrag till eurotoppmötet i inkluderande format som ägde rum den 21 juni. Statsministern har återrapporterat till EU-nämnden om eurotoppmötet.

Vid eurogruppens möte nåddes överenskommelser om dels revideringar av fördraget om den europeiska stabilitetsmekanismen, ESM, dels om huvuddragen för ett budgetinstrument för euroområdet. Därtill gjordes en avstämning av det pågående tekniska arbetet om bankunionen. För svensk del har regeringen, som bekant, särskilt verkat för att länder som inte deltar i budgetinstrumentet för euroområdet heller inte ska bära budgetära kostnader för detsamma.

Arbetet med EMU-fördjupningen kommer att fortsätta i eurogruppen i inkluderande format under hösten. Det handlar främst om att lägga fast närmre bestämmelser om budgetinstrumentet för euroområdet, att revidera rättsliga dokument som knyter an till ESM-fördraget samt att försöka komma vidare i vissa frågor rörande bankunionen och särskilt om insättningsgarantin EDIS.

I samband med Ekofinmötet nästa vecka kommer det att äga rum ett eurogruppsmöte i inkluderande format då arbetsprogrammet för EMU-fördjupningen ska fortsätta att diskuteras. Detta var min återrapport.

Anf.  34  FÖRSTE VICE ORDFÖRANDEN:

Den tackar vi alldeles extra för.

Vi går in på information och samråd inför möte i rådet den 9 juli 2019 och dagordningspunkt 3, Egna medel.

Anf.  35  Statssekreterare MAX ELGER:

På mötet nästa vecka förväntar vi oss en lägesrapport från ordförande­skapet om förhandlingarna om EU:s finansieringssystem, det vill säga systemet för egna medel. I samband med kommissionens förslag till ny budgetram, som kom för drygt ett år sedan i maj 2018, presenterades en korg av nya egna medel. De var bestående av en avgift baserad på icke återvunna plastförpackningar, en andel av intäkterna från EU:s handel med utsläppsrätter, EUETS, och en andel av en gemensam konsoliderad bolagsskattebas.

I dagsläget bedömer vi att förslaget om en avgift baserad på plastförpackningar har stort stöd medan förslaget om en gemensam bolagsskattebas har mött betydande motstånd bland medlemsstaterna. Kommissionen har till mötet även initierat en diskussion om potentiella ytterligare nya egna medel som finansieringskälla till EU-budgeten och ber härvid om medlemsstaternas vägledning.

För regeringen är det viktigt att förhandlingen om fleråriga budget­ramen förs och avgörs som ett paket som omfattar både utgiftssidan och inkomstsidan. Det innebär att hur systemet för egna medel ska konstrueras bör vara och är avhängigt utformningen av överenskommelsen på utgifts­sidan där det också pågår diskussioner.

Regeringen bedömer att dagens system för egna medel i stort sett fungerar väl. En adekvat utformning av systemet är avgörande för att nå det vägledande målet om en stabiliserad avgift i förhandlingarna om den fleråriga budgetramen.

Regeringen bedömer vidare att dagens system med medlemsavgifter, som till stor del baserar sig på bni, till viss del verkar återhållande på EU:s utgifter och att det är ett transparent system som främjar nationellt ansvarsutkrävande.

Principiellt sett är regeringen emot att befogenheter på skatteområdet flyttas från medlemsstaterna till EU-nivån. Detta gäller särskilt de direkta skatterna. Regeringen är därför starkt emot att använda skatter som nya egna medel i EU-budgeten.

Regeringen har en öppen inställning till förslagen om EUETS och en avgift baserad på plastförpackningar. Analyser visar att dessa förslag skulle kunna vara gynnsamma för den svenska EU-avgiften. Vidare skulle de medföra vissa positiva styr- och beteendeeffekter.

Regeringen noterar också att en möjlig ny bas för egna medel som har nämnts i tidigare diskussioner är en avgift som beräknas på grundval av uppgifter om utsläpp av koldioxid. Det är väl känt att Sverige är en stark förespråkare för prissättning av koldioxidutsläpp. Regeringen välkomnar därför att frågan belyses ytterligare under förutsättning att utformningen inte innebär ett skatteuttag på EU-nivå.

Anf.  36  TINA ACKETOFT (L):

Tack så mycket för föredragningen!

Jag ser att Liberalerna hade en avvikande mening i finansutskottet när frågan var uppe. Jag misstänker att det gäller just den sista meningen om gemensam koldioxidskatt. Vi återupprepar den avvikande meningen även här.

Anf.  37  JESSICA ROSENCRANTZ (M):

Ordförande! Tack för föredragningen!

Jag har en fråga om ståndpunkten, som jag tycker är lite otydlig i vissa delar. Det gäller de två sista styckena, som möjligen kan tolkas som lite motsägelsefulla.

Det står att regeringen principiellt sett är emot att befogenheter på skatteområdet flyttas från medlemsstaterna till EU-nivån. Däremot har man en öppen inställning till frågan om EUETS och plastavgifter.

Min fråga är egentligen om regeringen gör bedömningen om det är en stor principiell skillnad mellan vad man kallar avgift och skatt i det är fallet.

Sedan konstaterar jag att Europeiska revisionsrätten har riktat åtmin­stone delvis kritik både mot att ta in egna medel från EUETS och genom en plastavgift. Jag undrar hur regeringen ser på den kritiken helt enkelt.

Anf.  38  JENS HOLM (V):

Först undrar jag ifall statssekreteraren lite kunde utveckla frågan om avgift på EUETS. Det är så redan i dag att intäkterna från handeln med utsläppsrätter kan användas för olika klimatåtgärder och så vidare. Ska det vara en avgift på själva handeln, eller är det en vidareutveckling av just intäkterna från utauktioneringen?

Jag undrar också om frågan om digital beskattning finns med här. Det är ett jättestort problem med ett fåtal gigantiska techbolag som tjänar multum med pengar, men de betalar i praktiken ingen skatt alls. Jag vet att ett antal EU-länder – till exempel Frankrike, Italien, Spanien – har sagt att de vill gå före i denna fråga och införa någon form av digital skatt och att de inte inväntar den rapport som jag tror att OECD håller på att ta fram på detta område.

Detta tycker jag är intressant, eftersom det innebär att det är medlemsstaterna som trots allt inför denna skatt även om detta diskuteras på överstatlig eller mellanstatlig nivå.

Jag undrar var Sverige befinner sig i denna diskussion? Det är mycket viktigt att vi på något sätt tar ut skatt på dessa stora bolag och för den stora handel som nu bedrivs.

Anf.  39  Statssekreterare MAX ELGER:

Jag noterar avvikande mening från Liberalerna.

När det gäller en principiell skillnad mellan skatt och avgift anser vi att det finns en principiell skillnad som inte bara är att det är olika ord. På samma sätt som vi i dag tar ut avgifter baserade på bni:s storlek och inte betraktar det som en skatt kan man ta ut en avgift baserad på plast­konsumtionen, och det är ingen skatt. Det är en datamängd som är underlag för en avgift. På samma sätt skulle man kunna ta ut en avgift på medel­temperaturen, men det finns inga sådana förslag. Det är alltså inga enskilda entiteter som beskattas, utan avgiften betalas av nationen i förhållande till de data som observeras. Det är alltså en skillnad enligt vårt förmenande.

När det gäller EUETS går intäkterna från denna handel in i den nationella budgeten, så att Sverige får sina ETS-intäkter. Förslaget är helt enkelt att de i stället ska gå in i EU-budgeten. Varför är det gynnsamt för Sverige? Jo, vi har jämförelsevis lite koldioxidutsläpp, och vi får således jämförelsevis lite intäkter den vägen. Då skulle vi avstå från lite intäkter i förhållande till övriga Europa. Det är förklaringen till detta förslag.

När det gäller diskussionen om digital beskattning är det ett ämne som har varit uppe i EU-kretsen. Det diskuterades i mars. Någon enighet kunde inte nås. Den svenska ståndpunkten är väl känd. Vi är principiellt emot att EU ska ta ut skatter. Det inkluderar naturligtvis eventuella digitala skatter. Det finns inget sådant konkret förslag. Men förslaget diskuteras i OECD-kretsen, och det är där det är levande. Där är vår hållning alltjämt att vi försöker skydda våra egna skattebaser. Det gör vi med viss frenesi i den diskussionen.

Anf.  40  MARTIN KINNUNEN (SD):

Ordförande! Sverigedemokraterna vill anmäla en avvikande mening på denna punkt. Vi är principiellt motståndare till att öka EU:s maktbas genom nya befogenheter vad gäller egna medel. Vi tycker att man i någon mening bör kunna betrakta allting som skatt men att det blir värre när man går in och på olika sätt styr nationell politik genom att rikta in sig på olika områden på detta sätt.

Anf.  41  ROBERT HALEF (KD):

Ordförande! Jag tackar för informationen.

Jag vill bara ha ett förtydligande om koldioxidskatten. Är regeringen för eller emot? Det är en fråga som jag vill ha svar på.

Sedan har jag ett tillägg när det gäller texten om skatter från EU. Men jag skulle först vilja ha svar på min fråga.

Anf.  42  HELENA BOUVENG (M):

Jag vill följa upp Jessika Rosencrantz fråga. Om inte jag har fattat detta fel är det på följande sätt. Först sa statssekreteraren att man tycker att avgiftsfinansiering fungerar väl och att det är återhållsamhet. Koldioxid­skatten tas in på nationell nivå. Men plötsligt har vi då en avgift, oavsett om den kallas avgift eller skatt, som faktiskt ska gå in i EU:s egna medel.

Jag måste säga att jag trodde att vi var helt överens om att vi håller avgiften. Men allting annat ska tas in på nationell nivå. Jag uppfattar detta som en glidning. Jag trodde att vi var ganska överens om att egna medel ska gå via avgiften och inte via någonting annat.

Anf.  43  Statssekreterare MAX ELGER:

Jag noterar avvikande mening från Sverigedemokraterna.

När det gäller diskussionen om en koldioxidavgift – det är alltså ingen skatt – är vi varken för eller emot. Det föreligger just nu inget förslag som vi har tagit ställning till. Det som regeringen framhåller är att det inte är tokigt om ett sådant förslag belyses ytterligare i diskussionen. Om det sedermera kommer ett förslag ska vi naturligtvis ta ställning till det. Det kommer att vara avhängigt av hur det är utformat. Vi har inte haft anledning att ta ställning. Men vi ser inte negativt på att man belyser frågan ytterligare.

Jag vet inte om det besvarar den andra frågan också. Det gör det tydligen inte. Då vet jag inte om jag uppfattade frågan. Får jag be om frågan igen?

Anf.  44  HELENA BOUVENG (M):

Här är regeringen öppen för ett förslag om att ta in en avgift på plastförpackningar som ska gå in i EU:s egna medel. Är inte det en glidning i ställningstagandet om var gränslandet går? Här är man plötsligt öppen för en avgift – oavsett om det kallas avgift eller skatt – som ska tillfalla EU:s egna medel och inte gå in i den nationella budgeten. Är det rätt uppfattat?

Anf.  45  Statssekreterare MAX ELGER:

Det är rätt uppfattat att förslaget är att man observerar plastkonsum­tionen i alla medlemsländer och att de därefter betalar en avgift baserat på detta. Jag ser ingen stark principiell skillnad mellan detta och att vi betalar en avgift baserad på våra momsintäkter eller vår bni. Den principiella skillnaden ser jag inte. Men det kanske beror på att jag missar någon detalj.

Anf.  46  JENS HOLM (V):

Jag vill fråga om intäkterna från utsläppshandelssystemet ETS. I den förordningen har man ställt upp ett antal områden dit intäkterna kan gå i dag. Vi kallar det inte för öronmärkning, men någon form av öronmärkning får man ändå säga att det är så att pengarna ska gå tillbaka till det som man lite förenklat kan kalla klimatarbete, forskning och liknande.

När det gäller det nya förslaget, då pengarna hamnar direkt hos EU och inte i medlemsstaterna, finns det någon form av öronmärkning där? Säger man vad pengarna ska användas till, eller går de bara rätt in i EU:s budget? Det känns i så fall lite illa om pengarna inte går till klimatåtgärder.

Anf.  47  ROBERT HALEF (KD):

Ordförande! I sista meningen i regeringens ståndpunkt vill vi göra ett tillägg i texten. Om det inte blir majoritet för detta kommer vi att avge en avvikande mening när det gäller skatten. Följande står:

”Principiellt sett är regeringen emot att befogenheter på skatteområdet flyttas från medlemsstaterna till EU-nivån.”

Därefter vill vi i Kristdemokraterna att det ska stå: ”Och värnar därför om systemet med enhällighet vid beslut på skatteområdet, då det säkerställer det nationella självbestämmandet på skatteområdet.”

Anf.  48  FÖRSTE VICE ORDFÖRANDEN:

Har du detta skriftligt?

Anf.  49  ROBERT HALEF (KD):

Ja, jag lämnar över det skriftligt.

På detta sätt säkerställer vi att skattefrågor i första hand är nationella frågor och inte frågor för EU.

Anf.  50  JESSICA ROSENCRANTZ (M):

Jag tänkte återkomma till diskussionen om egna medel kopplat till EUETS och en plastavgift. Nu tar vi inte hela diskussionen här i dag, men det är möjligen en lite grund analys av varför just plast skulle vara den nya och mest lämpliga intäktskällan. Jag håller med om en del som Jens Holm tog upp kopplat till EUETS.

När det gäller till exempel Europeiska revisionsrättens synpunkter på detta konstateras bland annat att EUETS-förslaget inte skulle skapa något ytterligare incitament för medlemsstaterna att minska utsläppen av växthusgaser även om det förvisso skulle generera inkomster.

Det finns alltså ett enda syfte bakom detta, och det är att dra in mer pengar till EU-kassan. Men det får inte en miljöstyrande effekt. Det känns lite märkligt för mig.

Det är samma sak när det gäller plast. Jag tycker att det är lite konstigt att det ska vara just medel från plast som ska gå till EU. Men jag utgår från att det också skulle innebära rätt omfattande förändringar i hur man samlar in och beräknar uppgifter avseende materialåtervinning av plast – som också Revisionsrätten konstaterar – där vi har rätt olika system i EU i dag. Jag är absolut för att vi harmoniserar dessa bestämmelser. Men att gå direkt in på att detta skulle hamna i egna medel tycker jag känns som ett ganska stort kliv.

Jag vill återkomma till Helena Bouvengs principiella diskussion om att vi någonstans har hållit emot när det gäller att bara dra in nya egna medel till EU hur som helst, och här kommer två förslag som jag inte riktigt kan se det uppenbara mervärdet av att ha på EU-nivå.

Om det finns någon kommentar utifrån Europeiska revisionsrättens kritik mot både plastavgift och EUETS skulle jag gärna vilja höra den. Annars måste jag säga att även om vi inte med benhård säkerhet kan säga att detta är helt fel ställer vi oss skeptiska till den del i regeringens ståndpunkt som är att ha en så öppen inställning till detta och i grund och botten belysa de positiva delarna som regeringen gör. I så fall får vi nog anmäla en avvikande mening i den delen.

Anf.  51  FÖRSTE VICE ORDFÖRANDEN:

Vi har från Centerpartiet sagt att det är viktigt att egna medel inte får röra sig in på skatteområdet. Det kan vi hålla med om. Men det är också viktigt att Sverige har handlingsutrymme att sätta högre och mer ambitiösa nivåer på ett antal områden som annars kan hamna där.

Kommissionens icke-papper som finns som en del i dessa handlingar kom den 25 juni. De har inte varit i finansutskottet för någon ordentlig överläggning. Vi har ett antal frågor. Precis som flera här runt bordet har sagt tidigare är det en principiell fråga hur man ska se på egna avgifter.

Vad bygger regeringens slutsatser på när det gäller att förslagen om avgift från plastförpackningar och EUETS är gynnsamt för Sverige? Det måste finnas ett underlag för det. Hur är tanken att dessa eventuella avgifter ska utformas konkret framöver? Hur ser regeringen på risken för att detta eroderar potentiella skattebaser för Sverige, alternativt försvårar en grön skatteväxling, om pengarna måste till EU? Hur ställer sig andra länder till dessa förslag? Är det någonting som gör att det redan nu lutar åt att det finns majoritet för det, är det tvärtom eller är det utformning på fokus som finns just nu?

Egentligen känner jag att det för Centerpartiets del finns ett antal frågor som behöver belysas och besvaras innan man kan ta ställning för eller emot när det gäller egna avgifter. Det är viktigt att vi här och nu också får lite koll på hur processen ser ut. När återkommer denna fråga till finansutskottet för överläggning, eller för den delen till EU-nämnden? Och hur ser den fortsatta processen ut i EU och i Sverige?

Anf.  52  Statssekreterare MAX ELGER:

Jag börjar med diskussionen om EUETS och en plastavgift. Som jag sa tidigare är det viktiga att vi har en samlad diskussion om EU:s långtidsbudget. Där driver Sverige linjen att vi ska hålla igen på utgifterna så gott det går. Dessa utgifter ska sedermera finansieras på ett eller annat sätt.

Det som gäller för förslagen om en plastavgift och EUETS är att de är billigare för Sverige än alternativen bni och moms, som är det mest vanligt förekommande i dag. Det är därför som vi inte har uteslutit sådana diskussioner.

Det förefaller mer sannolikt att plastavgiften kommer att bli en del av det slutgiltiga förslaget till flerårsbudget eftersom många länder har tyckt att det verkar vara ett rimligt förslag. Men trycket måste vara på att primärt hålla nere utgifterna och sedermera finansiera dem på ett så billigt sätt som möjligt, där det övergripande målet är att Sverige ska hålla igen på sina bidrag till medlemsavgiften.

När det gäller huruvida förslagen eroderar våra skattebaser har vi inte dragit någon sådan slutsats för svensk räkning eftersom detta ju inte är skattebaser per se utan avgifter som baserar sig på i detta fall plastkonsumtion samt en intäkt som vi har från koldioxidhandeln.

Jag kan för egen räkning hålla med om att det är lite egenartat att det är just plastkonsumtionen som har dykt upp i denna diskussion. Men det ligger på bordet, och många länder är för. Då får man väl förhålla sig till det. Jag kan inte redogöra för exakt varför just den här lilla ”fnulan” hamnade på just det här bordet, men det är det förhållande vi står inför. Sverige har som sagt jättebra kranvatten och mycket återvinning av plast, så för oss blir det helt enkelt lite billigare än för dem som har sämre kranvatten och mindre återvinning.

Nu tittar jag på en redogörelse avseende ett papper från kommissionen – eller ett icke-papper, är begreppet. Det föreligger inget nytt förslag, utan det sammanfattar den hittillsvarande diskussionen från maj 2018, det vill säga för drygt ett år sedan. Ärendet överlades senast i finansutskottet den 4 april 2019.

Vi är inte bekanta med någon ny tid i finansutskottet i detta ärende just nu. Är prognosen att vi kommer att återkomma till finansutskottet i denna fråga? Ja, i samband med att vi diskuterar den fleråriga budgetramen måste vi naturligtvis återkomma till finansutskottet i god ordning. Det sker när det sker.

Det var de frågor jag lyckades fånga upp.

Har vi någon kommentar till förslaget om tillägg när det gäller behovet av enhällighet på skatteområdet? Jag vänder mig till mina experter, som är mer bekanta med just denna del av materien.

Min medarbetare undrar om det finns möjlighet att upprepa tillägget från KD:s sida.

Anf.  53  FÖRSTE VICE ORDFÖRANDEN:

I sista stycket i förslaget till ståndpunkt, som börjar med ”Principiellt sett är regeringen emot att befogenheter på skatteområdet flyttas från medlemsstaterna till EU-nivån”, är förslaget att lägga till ”och värnar därför om systemet med enhällighet vid beslut på skatteområdet, då det säkerställer det nationella självbestämmandet på skatteområdet”.

Anf.  54  Statssekreterare MAX ELGER:

Jag har inget i sak att invända mot tillägget, även om vi tycker att det är lite apart i detta sammanhang. Jag vet inte vad vi gör då.

Anf.  55  FÖRSTE VICE ORDFÖRANDEN:

Jag lyssnar runt bordet och hör någon som säger ”nja”. Man är inte emot i sak men tycker att det inte hör hemma i stycket.

Nu ser jag på mina ledamöter i nämnden. Vi tycker så i sak, men vi tycker inte att det hör till denna text. Tycker vi så?

Det ser ut som att det inte finns stöd för att göra det tillägget. Då vill Robert Halef ha det som avvikande mening.

(ROBERT HALEF (KD): Ja tack.)

Så hanterar vi det. Bra.

Är det några andra frågeställningar som är utestående och som vi känner att vi vill ha svar på?

Anf.  56  ROBERT HALEF (KD):

Ordförande! Nu har vi lyssnat på statssekreteraren när det gäller svaret på frågan om koldioxidskatt eller koldioxidavgift i EU. Den finns inte med i diskussionen nu, men jag vill lyfta fram att vi är mycket skeptiska till detta. Vi får ta ställning till det när det är tillbaka på bordet och ska hanteras i utskotten och därefter i EU-nämnden.

Jag vill ansluta till Moderaternas avvikande mening när det gäller plastavgiften. Det känns som att vi blir beskattade och att medlen hamnar i EU-budgeten generellt. Då går vi mot mer av överstatlighet i skattefrågor, och det är vi emot.

Anf.  57  JENS HOLM (V):

Jag frågade ju om det fanns någon form av öronmärkning eller krav på intäkterna från ETS. Jag tolkar det som att det inte finns. Då anser vi att det finns stor risk för att pengarna bara går in i EU:s allmänna byråkrati, och det är dåligt.

Vi tycker att det finns en poäng med att pengarna går tillbaka till medlemsländerna. Vi tror att det stärker förtroendet för handelssystemet med utsläppsrätter.

Vi tycker också att det är extremt viktigt att det finns någon form av öronmärkning för att pengarna – intäkterna, alltså – ska användas till klimatåtgärder, för det är det systemet handlar om.

Vi har därför en avvikande mening. Vi anser att intäkterna inte ska gå till EU utan ligga kvar hos medlemsländerna och gå till klimatåtgärder – såvida det inte finns ett bättre svar.

Anf.  58  FÖRSTE VICE ORDFÖRANDEN:

Då var en till avvikande mening anmäld.

Anf.  59  JESSICA ROSENCRANTZ (M):

Jag tänkte bara bekräfta att från Moderaternas sida står vi fast vid att lämna en avvikande mening i fråga om just det stycke som rör EU ETS och plastavgift.

Vi lär återkomma till den diskussionen, men vad jag har förstått av mina kollegor i finansutskottet har man inte uttryckligen diskuterat dessa två förslag där. Jag kan tycka att det är så pass viktigt och stort att jag vill att vi har diskussion med sakutskottet först och principiellt diskuterar igenom om det verkligen är dessa två avgifter vi ska vara för, särskilt sett till att vi generellt försökt vara restriktiva vad gäller EU:s egna medel.

Vi håller med om delar av det Jens Holm säger. Ska man införa sådana här saker ska det vara för miljö och klimatstyrande effekt och inte bara för att allmänt ta in budgetmedel till EU.

Vi anmäler alltså en avvikande mening i den delen.

Anf.  60  FÖRSTE VICE ORDFÖRANDEN:

Då ska vi se om jag har uppfattat det rätt. Vi har en avvikande mening från L, en från SD och en från V. Vi har en avvikande mening om plasten från M och KD, och vi har en annan från KD. Detta bara för att sammanfatta så att vi har koll på läget.

För min del har jag ytterligare en fördjupningsfråga. Jag har fått samma rapport som Jessica beskriver – att man inte upplever att man haft någon djuplodande diskussion i finansutskottet vad gäller egna avgifter. Det är den rapport som jag har fått. Man kanske har olika uppfattning om detta beroende på var man fanns någonstans på det mötet, men jag skulle gärna vilja höra hur det kommer att komma tillbaka. Jag tänker att det som rapporteras runt detta bord är att det finns en del frågetecken om just den delen. Kommer det att vara ihop med långtidsbudgeten, eller kommer det att finnas möjlighet att ytterligare fördjupa diskussionen i fackutskotten vad gäller just egna avgifter?

Anf.  61  Statssekreterare MAX ELGER:

Först en kommentar till Vänsterpartiet vad avser öronmärkning av EUETS.

Detta ska ju finansiera EU:s långtidsbudget. Såvitt jag begriper står unionen i begrepp att ha många satsningar på klimatområdet i denna långtidsbudget. Det är förvisso ingen öronmärkning, men det kommer säkert att vara i samma storleksordning. Här framhåller vi att vi vill diskutera budgeten som ett paket. Vi vill inte diskutera en intäkt här, en utgift där. Det är klart att vi alltid motsätter oss öronmärkning. Men att EU:s långtidsbudget kommer att innehålla motsvarande klimatinsatser håller jag för relativt sannolikt när vi kommer så långt. Huruvida detta besvarar frågan eller inte låter jag vara osagt.

När det gäller en djuplodande diskussion om dessa idéer till avgifter uppfattar jag det inte som att det finns något sådant inplanerat, annat än att när förslaget till långtidsbudget sedermera ligger på bordet är det troligt att avgiften på plast kommer att vara en del av kommissionens förslag. Huruvida ETS-intäkterna kommer att vara en del av det är mer oklart.

De idéer som har funnits om den konsoliderade bolagsskattesatsen kan vi nästan med säkerhet säga inte kommer att vara en del, för där är skepsis alldeles för stor.

I detta sammanhang kommer vi naturligtvis att återkomma till finansutskottet i god ordning.

Anf.  62  FÖRSTE VICE ORDFÖRANDEN:

Då kan jag för Centerpartiets del anmäla att jag ansluter mig till den avvikande mening som rör plastdelen. Den är inte skarp, så jag funderar på hur ni har tänkt formulera den. Det jag vill se är en fördjupad diskussion rent principiellt i de här frågorna. Det kan mycket väl vara så att man sedan landar i att detta är klokt. Men där vill jag för Centerpartiets del anmäla att jag ansluter.

Anf.  63  MARTIN KINNUNEN (SD):

Sverigedemokraterna kan också ansluta till Moderaternas avvikande mening, för den betyder i sak ungefär detsamma som jag ville framföra.

Anf.  64  FÖRSTE VICE ORDFÖRANDEN:

Då är vi redo att försöka sammanfatta diskussionen.

Anf.  65  PYRY NIEMI (S):

Fru ordförande! En ordningsfråga: Skulle vi inte kunna få begära en ajournering av mötet en liten stund? Funkar det?

Anf.  66  FÖRSTE VICE ORDFÖRANDEN:

Det går alldeles utmärkt. Vi ajournerar.

Ajournering

EU-nämnden beslutade kl. 10.56 på förslag av förste vice ordföranden att ajournera samrådet.

Återupptaget samråd

Samrådet återupptogs kl. 11.08.

Anf.  67  FÖRSTE VICE ORDFÖRANDEN:

Som av en händelse tror jag att statssekreteraren har ett förslag på ett litet tillägg.

Anf.  68  Statssekreterare MAX ELGER:

Jag har förstått att diskussionen om plastavgift och EUETS är någonting som vi får återkomma till. Jag föreslår några ändringar.

Det står i förslaget till ståndpunkt: ”Regeringen har en öppen inställning till förslagen om EU-ETS och avgift på plastförpackningar.”

Ersätt ”har en öppen inställning till” med ”noterar”, alltså: Regeringen noterar förslagen om EUETS och avgift på plastförpackningar.

Sedan är förslaget att vi i slutet av stycket lägger till, för det är helt riktigt så att de här avgifterna inte har analyserats med avseende på den allmänna lämpligheten som en avgiftsbas, en mening som lyder: Ytterligare analys behövs för att avgöra om dessa förslag är lämpliga avgiftsbaser.

Mening två lyder: ”Analyserna visar att dessa förslag skulle vara gynnsamma för Sverige.” För att vara ännu mycket tydligare ersätter vi ordet ”Sverige” med orden ”den svenska EU-avgiften”, vilket ju blir lite mer precist.

Anf.  69  FÖRSTE VICE ORDFÖRANDEN:

Jag ser att vi i det stycket både har gjort en förändring i första meningen till: Regeringen noterar förslagen om EUETS och avgift på plastförpackningar.

Den andra meningen har vi ändrat till: Analyserna visar att dessa förslag skulle vara gynnsamma för den svenska EU-avgiften.

Nästa mening är oförändrad: ”Vidare skulle de kunna medföra positiva styr- och beteendeeffekter.”

Sedan kommer ett tillägg: Ytterligare analys behövs för att avgöra om dessa förslag är lämpliga avgiftsbaser.

Anf.  70  HELENA BOUVENG (M):

Då har vi en skepticism mot egna medel – är det rätt förstått?

Anf.  71  FÖRSTE VICE ORDFÖRANDEN:

Ja.

Anf.  72  HELENA BOUVENG (M):

Bra.

Anf.  73  FÖRSTE VICE ORDFÖRANDEN:

Jag uppfattar det som att det som var anmält som en gemensam avvikande mening nu är infört i regeringens ståndpunkt. Är M, KD och SD med på att stryka den avvikande mening som föranledde ajournering av diskussionen? Ja.

Vi har fortfarande kvarstående avvikande meningar från L, SD, V och KD. Är det rätt uppfattat? Dåså.

Då konstaterar jag att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning med oliklydande anmälda avvikande meningar från Liberalerna, Sverigedemokraterna, Vänsterpartiet och Kristdemokraterna.

Vi går in på dagordningspunkt 4, Övriga frågor.

Anf.  74  Statssekreterare MAX ELGER:

På den här dagordningspunkten har jag inget att säga.

Anf.  75  FÖRSTE VICE ORDFÖRANDEN:

Då går vi vidare till dagordningspunkt 5, Presentation av ordförandeskapets arbetsprogram.

Anf.  76  Statssekreterare MAX ELGER:

Den 1 juli tog Finland över ordförandeskapet i EU. På mötet i nästa vecka ska de presentera sitt arbetsprogram för Ekofin det kommande halvåret. På finansmarknadsområdet kommer Finland bland annat att prioritera det fortsatta arbetet med bankunionen och kapitalmarknadsunionen. Ordförandeskapet anser till exempel att det behövs ytterligare åtgärder för att minska riskerna i banksektorn, och de avser att fortsätta diskussionen om en gemensam insättningsgarantiförsäkring, EDIS.

Vad gäller kapitalmarknadsunionen planerar ordförandeskapet att inleda diskussionen om en ny färdplan och att fortsätta arbetet med pågående rättsakter, till exempel taxonomin för gröna investeringar. Bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism är en annan viktig prioritering.

På det ekonomisk-politiska området anser ordförandeskapet att det behövs mer transparens och förenkling av den ekonomisk-politiska koordineringen. De betonar dock att det yttersta ansvaret för den ekonomiska politiken ligger hos medlemsstaterna.

På skatteområdet framhåller ordförandeskapet att de kommer att arbeta vidare med förslag såsom det slutgiltiga mervärdesskattesystemet. De avser även fortsätta arbetet mot skattebedrägeri, skatteundandragande och skadlig skattekonkurrens och på så sätt skapa ett mer rättvist och förutsägbart företagsklimat.

En annan central prioritering för ordförandeskapet är arbetet mot klimatförändringen, där de avser att involvera Ekofin.

Ett annat område ordförandeskapet planerar att arbeta vidare med är en pågående översyn av den europeiska arkitekturen för utvecklingsfinansieringen.

Regeringen välkomnar ordförandeskapets arbetsprogram för Ekofinrådet. Att vi välkomnar arbetsprogrammet innebär inte att vi ställer oss bakom alla frågor som ordförandeskapet avser att arbeta med. Vi kommer att redovisa vår ståndpunkt gällande respektive initiativ inför att de behandlas i rådet.

Anf.  77  FÖRSTE VICE ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd och majoritet för regeringens här redovisade inriktning.

Vi går till dagordningspunkt 6, Den europeiska planeringsterminen: landsspecifika rekommendationer.

Anf.  78  Statssekreterare MAX ELGER:

Som bekant ska Ekofin anta årets landsspecifika rekommendationer. Det var en horisontell diskussion om rekommendationerna i juni, och nu ska de enskilda landsspecifika rekommendationerna antas av rådet.

Arbetsmarknadsministern var här tidigare i dag för samråd om de sociala och sysselsättningspolitiska delarna av rekommendationerna som behandlas i Epscorådet.

På Ekofinrådet antas alla rekommendationer samlat, alltså både de ekonomisk- och finanspolitiska delarna och de sociala och sysselsättnings­politiska delarna.

Sverige fick i år tre rekommendationer. Den första rekommendationen handlar om åtgärder för att komma till rätta med hushållens skuldsättning och åtgärder för att stimulera bostadsbyggande samt öka effektiviteten på bostadsmarknaden. Denna rekommendation är oförändrad jämfört med förra året.

Den andra rekommendationen handlar om att investera i utbildning och kompetens samt att bibehålla investeringar inom transportsektorn och forskning och innovation. Alla medlemsstater har i år fått en rekommendation om investeringar baserade på kommissionens bedömning av investeringsbehoven i medlemsstaterna.

Sveriges tredje rekommendation handlar om att säkerställa effektiv tillsyn och tillämpning av regelverket mot penningtvätt.

Regeringen välkomnar kommissionens bedömning. De områden som har identifierats i rekommendationerna är också prioriterade av rege­ringen. Samtidigt vill jag påminna om att rekommendationerna inte är bindande, utan det är parlamenten i varje medlemsstat som ytterst beslutar om utformningen av den nationella ekonomiska politiken. Regeringen kan således ställa sig bakom antagandet av de landsspecifika rekommen­dationerna på rådsmötet.

Anf.  79  FÖRSTE VICE ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det sammanfattningsvis finns stöd och majoritet för regeringens ståndpunkt.

Det står att dagordningspunkt 7 har strukits från dagordningen. Stämmer det?

Anf.  80  Statssekreterare MAX ELGER:

Det stämmer.

Anf.  81  FÖRSTE VICE ORDFÖRANDEN:

Bra!

Då går vi vidare till dagordningspunkt 8, Övriga frågor. Det är infor­mation från Nederländerna.

Anf.  82  Statssekreterare MAX ELGER:

Först och främst ska Nederländerna återrapportera från en konferens om koldioxid­prissättning och flygskatter i Haag, Nederländerna.

Nederländerna väntas under punkten Övriga frågor återrapportera från en konferens i Haag om så kallad carbon pricing och beskattning av flyg som ägde rum den 20–21 juni 2019.

Finansministern var särskilt inbjuden till konferensen för att inledningstala. Hon berörde frågan om att stater borde ha möjlighet att införa en koldioxidskatt på fossilt flygbränsle vid internationella flygningar. Hon lyfte fram att internationella konventioner och policyer utgör problem för en sådan beskattning. Hon framhöll även att ett avtal mellan EU-länder om att beskatta flygbränsle kan vara en väg framåt.

Det som förväntas på Ekofin är en ren återrapportering och inte någon diskussion om denna fråga.

Anf.  83  FÖRSTE VICE ORDFÖRANDEN:

Finns det något mer som statssekreteraren önskar meddela EU-nämnden när han ändå har chansen och har ordet?

Anf.  84  Statssekreterare MAX ELGER:

Jag har chansen och jag har ordet!

Jo, jag tänkte passa på eftersom det har tillkommit en fråga på dagordningen, nämligen beslut om rådets rekommendation om att utse en ny ordförande i Europeiska centralbanken, ECB.

Som ni känner till har stats- och regeringscheferna i veckan enats om rådets förslag till kandidater till chefspositioner i EU-institutionerna, däribland ordföranden i ECB. Christine Lagarde föreslås som ny ordförande i ECB. Hon är i dag chef för IMF.

Rådets rekommendation antas med kvalificerad majoritet bland euroländerna. Vi har alltså inte rösträtt i denna fråga, men det kommer att ske hur som helst.

Anf.  85  FÖRSTE VICE ORDFÖRANDEN:

Vi tackar även för denna information. Vi har haft nöjet av några nattliga sammanträden med statsministern, när vi inte har något annat för oss i EU-nämnden!

Med detta har vi gått igenom alla ärenden som vi skulle avhandla med Finansdepartementet i dag.

Stort tack för i dag! Jag önskar er en god sommar – efter det att ni har klarat av sista mötet.

Tack för i dag!

Anf.  86  Statssekreterare MAX ELGER:

Tack själva! Jag hoppas att även ni får en trevlig sommar.


Innehållsförteckning


§1Sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor

Anf.1FÖRSTE VICE ORDFÖRANDEN

Anf.2Arbetsmarknadsminister YLVA JOHANSSON(S)

Anf.3FÖRSTE VICE ORDFÖRANDEN

Anf.4Arbetsmarknadsminister YLVA JOHANSSON(S)

Anf.5FÖRSTE VICE ORDFÖRANDEN

Anf.6Arbetsmarknadsminister YLVA JOHANSSON(S)

Anf.7FÖRSTE VICE ORDFÖRANDEN

Anf.8Arbetsmarknadsminister YLVA JOHANSSON(S)

Anf.9FÖRSTE VICE ORDFÖRANDEN

Anf.10Arbetsmarknadsminister YLVA JOHANSSON(S)

Anf.11MARTIN KINNUNEN(SD)

Anf.12FÖRSTE VICE ORDFÖRANDEN

Anf.13Arbetsmarknadsminister YLVA JOHANSSON(S)

Anf.14JENS HOLM(V)

Anf.15JESSICA ROSENCRANTZ(M)

Anf.16FÖRSTE VICE ORDFÖRANDEN

Anf.17ROBERT HALEF(KD)

Anf.18MARTIN KINNUNEN(SD)

Anf.19Arbetsmarknadsminister YLVA JOHANSSON(S)

Anf.20FÖRSTE VICE ORDFÖRANDEN

Anf.21Arbetsmarknadsminister YLVA JOHANSSON(S)

Anf.22FÖRSTE VICE ORDFÖRANDEN

Anf.23Arbetsmarknadsminister YLVA JOHANSSON(S)

§2Sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor

Anf.24FÖRSTE VICE ORDFÖRANDEN

Anf.25Statsrådet ANNIKA STRANDHÄLL(S)

Anf.26FÖRSTE VICE ORDFÖRANDEN

Anf.27Statsrådet ANNIKA STRANDHÄLL(S)

Anf.28FÖRSTE VICE ORDFÖRANDEN

Anf.29Statsrådet ANNIKA STRANDHÄLL(S)

Anf.30FÖRSTE VICE ORDFÖRANDEN

Anf.31Statsrådet ANNIKA STRANDHÄLL(S)

§3Ekonomiska och finansiella frågor

Anf.32FÖRSTE VICE ORDFÖRANDEN

Anf.33Statssekreterare MAX ELGER

Anf.34FÖRSTE VICE ORDFÖRANDEN

Anf.35Statssekreterare MAX ELGER

Anf.36TINA ACKETOFT(L)

Anf.37JESSICA ROSENCRANTZ(M)

Anf.38JENS HOLM(V)

Anf.39Statssekreterare MAX ELGER

Anf.40MARTIN KINNUNEN(SD)

Anf.41ROBERT HALEF(KD)

Anf.42HELENA BOUVENG(M)

Anf.43Statssekreterare MAX ELGER

Anf.44HELENA BOUVENG(M)

Anf.45Statssekreterare MAX ELGER

Anf.46JENS HOLM(V)

Anf.47ROBERT HALEF(KD)

Anf.48FÖRSTE VICE ORDFÖRANDEN

Anf.49ROBERT HALEF(KD)

Anf.50JESSICA ROSENCRANTZ(M)

Anf.51FÖRSTE VICE ORDFÖRANDEN

Anf.52Statssekreterare MAX ELGER

Anf.53FÖRSTE VICE ORDFÖRANDEN

Anf.54Statssekreterare MAX ELGER

Anf.55FÖRSTE VICE ORDFÖRANDEN

Anf.56ROBERT HALEF(KD)

Anf.57JENS HOLM(V)

Anf.58FÖRSTE VICE ORDFÖRANDEN

Anf.59JESSICA ROSENCRANTZ(M)

Anf.60FÖRSTE VICE ORDFÖRANDEN

Anf.61Statssekreterare MAX ELGER

Anf.62FÖRSTE VICE ORDFÖRANDEN

Anf.63MARTIN KINNUNEN(SD)

Anf.64FÖRSTE VICE ORDFÖRANDEN

Anf.65PYRY NIEMI(S)

Anf.66FÖRSTE VICE ORDFÖRANDEN

Anf.67FÖRSTE VICE ORDFÖRANDEN

Anf.68Statssekreterare MAX ELGER

Anf.69FÖRSTE VICE ORDFÖRANDEN

Anf.70HELENA BOUVENG(M)

Anf.71FÖRSTE VICE ORDFÖRANDEN

Anf.72HELENA BOUVENG(M)

Anf.73FÖRSTE VICE ORDFÖRANDEN

Anf.74Statssekreterare MAX ELGER

Anf.75FÖRSTE VICE ORDFÖRANDEN

Anf.76Statssekreterare MAX ELGER

Anf.77FÖRSTE VICE ORDFÖRANDEN

Anf.78Statssekreterare MAX ELGER

Anf.79FÖRSTE VICE ORDFÖRANDEN

Anf.80Statssekreterare MAX ELGER

Anf.81FÖRSTE VICE ORDFÖRANDEN

Anf.82Statssekreterare MAX ELGER

Anf.83FÖRSTE VICE ORDFÖRANDEN

Anf.84Statssekreterare MAX ELGER

Anf.85FÖRSTE VICE ORDFÖRANDEN

Anf.86Statssekreterare MAX ELGER