Fredagen den 5 juni 2009

EU-nämndens uppteckningar 2008/09:37

2008/09:37, Fredagen den 5 juni

1 §  Sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor (Socialpolitik och hälso- och sjukvård)

Socialminister Göran Hägglund

Statsrådet Cristina Husmark Pehrsson

Återrapport från ministerrådsmöte

den 16 och 17 december 2008

Information och samråd inför ministerrådsmöte

den 8 och 9 juni 2009

Anf.  1  ORDFÖRANDEN:

Jag förklarar sammanträdet öppnat och säger välkommen till alla närvarande. Det finns flera särskilda som ska nämnas här, men jag tycker att vi ska börja med Ulf Holm, som fyllde 40 i går. Han gratuleras av både nämnden och kansliet med en liten enkel blomma.

(Applåder)

Innan vi går in på dagens övningar ska jag anmäla att vi har haft skriftliga procedurer sedan sist. Vi hanterade förra veckans A-punktslista kl. 14 förra fredagen med stöd för regeringens ståndpunkter. Vi har samrått om slutsatser angående Guantánamostängningen – de som inte fanns sist ni sågs. Detta samråd avslutades den 1 juni kl. 16 med stöd för regeringens ståndpunkt. Inför regeringsbeslut om förlängning av insatsen EU lex Irak – alltså en gemensam ståndpunkt om detta – samråddes med avslutning den 3 juni kl. 18, även i detta fall med stöd för regeringens ståndpunkt.

Vi går nu in på föredragningslistan. Den toppas av Epsco och socialfrågorna med socialminister Göran Hägglund och statsrådet Cristina Husmark Pehrsson. På en sådan här stor nämnd tar vi frågorna i den ord­ning vi har statsråden här.

Vi har då att först hantera återrapporten från rådsmötet den 16 december. Det var onekligen ett tag sedan. Rapporten är utsänd.

Anf.  2  MARINA PETTERSSON (s):

Fru ordförande! När det gäller återrapporten från den 16 december ska ministern enligt protokollet se två principer för samordning mellan lagstiftningarna. Det gäller patienternas rätt till ersättning enligt förordningen men samtidigt deras frihet att välja att gå via direktivet, till exempel att kunna söka vård hos vårdgivare som inte är anslutna till det offentligfinansierade systemet. Så står det i protokollet. Det handlar alltså om fråga 1 b i protokollet från återrapporten från den 16 december.

Jag vill fråga: Vad menade ministern med det här? Är det helt privata alternativ som skattefinansieras och ska bekostas fullt ut av det offentliga systemet?

Anf.  3  ORDFÖRANDEN:

Det här berör också dagens diskussion om patientrörlighet. Jag föreslår att vi lägger så mycket som möjligt av substansdiskussionen där, men socialministern får gärna svara på frågan vad gäller återrapporten.

Anf.  4  Socialminister GÖRAN HÄGGLUND (kd):

Fru ordförande! I korthet har vi, vilket nämnden känner till, att förhålla oss till vad domstolen har sagt i frågan. Det är en av de viktiga parametrarna när vi förhoppningsvis närmar oss lösningen på den här stora och svåra frågan.

Det finns önskemål från enskilda länder. Det finns önskemål från patientorganisationer. Vi ska manövrera i en terräng där domstolens utslag är en viktig parameter som inte går att runda. Därför tolkar vi från svensk sida domstolens utslag på ett sådant sätt att också privata alternativ ska komma i fråga och att patientens rätt att välja inte inskränker sig – om jag kan använda det uttrycket – till enbart offentligt finansierad vård och omsorg. Detta ingår i premisserna för det svåra område som vi diskuterar.

Låt mig säga något när det gäller återrapporteringen. Det är som sagt två möten som har hållits. Det ena var ett planerat möte och det andra var ett extrainsatt möte, som ni väl känner till, med anledning av den nya influensan.

Vid mötet i december diskuterades precis de frågor som Marina Pettersson tar upp, men man antog också slutsatser om hälsosäkerhet och sådana som gäller Alzheimer. Man diskuterade patientrörlighetsdirektivet, som vi säger, och konstaterade att lägesrapporten existerar. Den välkomnades. Läkemedelspaketet var också uppe som en informationspunkt.

På det extrainsatta Epscomötet den 30 april antog man rådsslutsatser för den nya influensan. Den frågan lär vi få tillfälle att återkomma till i ett senare skede.

Anf.  5  SUSANNE EBERSTEIN (s):

Jag vill nämna för socialministern att vi har fört en diskussion i EU-nämnden om att vi gärna vill att namnen ska nämnas på de andra länder som yttrar sig. Näringsdepartementet har i dag lyckats till hälften. Vi är glada för det. Om det är bekymmer med namngivandet på länderna kan man sekretessbelägga protokollen.

Anf.  6  ORDFÖRANDEN:

De handlingar vi får har ibland ett par små asterisker om det inte står MS, och i dag finns det små asterisker. Då kan det vara svårt att tolka det politiska läget. Vill socialministern lägga till något om detta? Finns det kluster av länder här som drar åt det ena eller det andra hållet? Man får namnge dem om man vill.

Anf.  7  Socialminister GÖRAN HÄGGLUND (kd):

Det tar vi absolut till oss. Det är en bra signal, och det ökar naturligtvis nämndens möjligheter att följa hur saker och ting utvecklas och hur länder manövrerar i en ny situation.

Anf.  8  ORDFÖRANDEN:

Då tackar vi för det och lägger återrapporten till handlingarna.

Vi går in på samrådet inför det kommande rådsmötet i socialministerns frågor. Folkhälsominister Maria Larsson kan inte vara med i dag, men hennes frågor föredras av Cristina Husmark.

Innan vi går in på den blå agendan i substans ska jag säga att en reviderad kommenterad dagordning sändes ut till nämndens ledamöter i utskick 2. Där står att det var inför rådet i december, men så var det alltså inte utan den avser mötet nu.

Jag hoppas att nämndens ledamöter som vanligt har läst kanslikommentarerna. Det var en hel del att plocka ihop om utskottsbehandling och så vidare den här veckan. Allt sådant finns med i kanslikommentarerna.

Vi ska nu gå in på folkhälso- och hälsofrågorna. Vi har dem först på punkt 11. När vi går förbi A-punkterna ska jag säga att vi enligt våra noteringar inte har några A-punkter som berör Socialdepartementet. Om vi hade haft det hade man som ni vet kunnat ställa frågor på slutet, men sedan behandlas de ju numera i en skriftlig procedur.

Punkt 11 handlar om förslag till rådets rekommendation om patientsäkerhet med mera. Den frågan är en beslutspunkt, och den behandlades i nämnden den 12 december förra året som informationspunkt under Övriga frågor. Nu ska det däremot antas en rekommendation.

Anf.  9  Socialminister GÖRAN HÄGGLUND (kd):

Jag ska fatta mig kort. När det gäller patientsäkerhetsrekommendationerna är syftet att ge stöd till medlemsstaterna för att förbättra patientsäkerheten och minska vårdrelaterade infektioner. Det var från början en oerhört detaljerad beskrivning som innehöll saker och ting som vi hade synpunkter på. Vi tyckte inte att det fanns skäl att på EU-nivån lägga sig med den enorma detaljeringsgrad som fanns. Det var en synpunkt som delades av många andra medlemsstater. Våra invändningar inkorporerades i rekommendationerna. Vi är från svensk sida nöjda och glada med slutresultatet.

Anf.  10  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns stöd för regeringens ståndpunkt i denna fråga.

Vi går vidare till punkt 12. Även den behandlades i nämnden som informationspunkt den 12 december 2008, då med anledning av kommissionens presentation av detta. Nu föreligger förslag till antagande av rekommendation.

Anf.  11  Socialminister GÖRAN HÄGGLUND (kd):

Det gäller alltså punkt 12, EU-satsning och rekommendationer avseende sällsynta sjukdomar. Det hela handlar om att upprätta en övergripande gemenskapsstrategi för att öka samarbetet mellan medlemsstaterna och för att stärka samarbetet på nationell nivå, bland annat i form av handlingsplaner eller strategier för sällsynta sjukdomar. Det kan handla om frågor som berör forskning, register och kompetenscenter. Här ligger vi i Sverige ganska långt framme, och Socialstyrelsen är på tå för att genomföra detta. Vi är mycket nöjda med rekommendationen.

Anf.  12  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns stöd för regeringens ståndpunkt.

Vi går vidare till nämnda fråga om patientrörlighetsdirektivet. Jag ska anmäla att det rådet ska ta upp är en lägesrapport och riktlinjedebatt. Det nämnden ska göra är med största sannolikhet att fatta ett förhandlingsuppläggsbeslut för att förankra regeringens agerande framöver. Frågor inför riktlinjedebatten är utsända, inte bara till socialministern utan även till nämndens ledamöter, i utskick 2. Sist frågan var i nämnden var den 12 december 2008, då det fanns stöd för regeringens då angivna förhandlingsupplägg men anmäldes avvikande meningar från s, v och mp.

Socialutskottet hade överläggning i frågan den 19 maj, alltså alldeles nyligen, med stöd för regeringens ståndpunkt och avvikande meningar från s, v och mp. Protokollsutdrag inklusive de avvikande meningarna är utsända till nämndens ledamöter.

Anf.  13  Socialminister GÖRAN HÄGGLUND (kd):

Fru ordförande! Detta är en fråga som har ägnats mycket tid och kraft. Jag vet att nämndens ledamöter är väl informerade om läget och välpositionerade inför den fortsatta behandlingen.

Som ni vet lyckades inte det tjeckiska ordförandeskapet nå fram till en politisk överenskommelse i rådet om direktivet. I stället presenterar man en lägesrapport om det arbete som har utförts under ordförandetiden.

I samband med policydebatten inbjuds ministrarna att ge sina synpunkter på några frågor, precis som fru ordförande nämnde. Det gäller om det ska vara möjligt att utesluta vissa vårdgivare från direktivet – vårdgivare utan avtal med det offentliga systemet – och i så fall hur det ska gå till. Det är också något som efterfrågas av flera EU-länder. Det gäller även om vissa typer av vård, till exempel långvård och organtransplantationer kan undantas från direktivet.

Dessutom kan ministrarna ge sina synpunkter på hur direktivets kap. 4 ska utformas, det vill säga artiklarna som handlar om framtida samarbete inom hälso- och sjukvård. Debatten gäller främst hur samarbetet ska regleras eftersom kommissionen har föreslagit att samarbete i framtiden ska implementeras av en genomförandekommitté.

Då är vi som bekant i det delikata läge att vi står på randen till vårt inkommande ordförandeskap, och det gör att vi inte kommer att yttra oss specifikt i de här frågorna. I stället kommer vi att tacka det tjeckiska ordförandeskapet för deras hårda arbete med direktivet och uttrycka vår avsikt att driva förhandlingarna vidare, förhoppningsvis med en politisk överenskommelse som resultat.

Jag vill understryka att detta inte innebär att vi är overksamma. Tvärtom genomför vi nu ett hårt arbete gentemot medlemsstater som har intagit tydliga positioner, naturligtvis också de som vi är osäkra på, för att känna efter vad det är som är besvärligt för deras del och försöka hitta nya trådar för vårt förhandlingsarbete under det kommande halvåret.

Den svenska förhandlingspositionen är väl känd bland de andra medlemsstaterna. Vi har varit ytterligt tydliga på vägen och kommer att jobba mycket med bilaterala samtal för att undvika missförstånd och för att försöka få andra länder att landa på en position som är som vår eller nära vår.

Vi vet att vi, för den händelse vi lyckas nå i mål med den här frågan under hösten, också har ett samarbete att genomföra inte minst med Europaparlamentet för att kunna nå fram till någonting som jag tror kommer att vara till stor nytta för våra medborgare.

Anf.  14  ORDFÖRANDEN:

Här vill jag poängtera att det är viktigt att också den tidigare kända ståndpunkten framgår i protokoll och uppteckningar. Jag är väl bekant med den, och det är många av de flitiga besökarna här, men jag skulle ändå vilja be socialministern att förtydliga lite grann så att den svenska regeringens grundposition kommer med i de stenografiska uppteckningarna så att vi kan ta ställning även till den.

Eftersom nämnden också behandlar förhandlingstaktiska överväganden, det är det vi är till för, måste båda framgå så att man kan hitta dem i protokollet. Det skulle jag gärna se lite tydligare, även om jag kan gissa svaret.

Anf.  15  MARINA PETTERSSON (s):

Fru ordförande! Vi har tillsammans med v och mp en avvikande mening när det gäller patientrörlighetsdirektivet, och den är protokollförd i socialutskottet. Det gäller den tidigare kända svenska ståndpunkten. Jag hänvisar alltså till den och vill att den ska protokollföras i EU-nämnden i fulltext i dag.

De här frågorna och förhandlingarna som går vidare får vi kanske anledning att återkomma till vid ett senare tillfälle.

Anf.  16  ORDFÖRANDEN:

Då är det framfört. I de stenografiska uppteckningarna kommer detta att framgå, och även via nämndens protokoll kommer man att kunna spåra just ståndpunkt och avvikande meningar från socialutskottet den 19 maj 2009.

Anf.  17  ULF HOLM (mp):

Vi har en avvikande mening, och jag följer också upp den precis som tidigare talare sade.

Men jag skulle ändå vilja ha lite bättre svar på de här frågorna, för det kan vara intressant att veta. Jag är ganska förvånad över den svenska ståndpunkten att vi ska sitta passiva och bara tacka det tjeckiska ordförandeskapet och sedan lyssna på de andra. Jag tycker inte att det låter riktigt ansvarstagande. Jag tycker att man som inkommande ordförandeskap faktiskt kan yttra sig och försöka hitta en lösning som merparten kan ställa sig bakom längre fram.

Jag skulle alltså vilja föreslå att regeringen är lite mer aktiv på mötet och inte sitter tysta.

Anf.  18  TORBJÖRN BJÖRLUND (v):

Vi ansluter oss till den avvikande meningen.

Anf.  19  ORDFÖRANDEN:

Det är noterat.

Anf.  20  Socialminister GÖRAN HÄGGLUND (kd):

Ordföranden har bett mig att tydliggöra mer omkring den nationella positionen, och utifrån denna anser Ulf Holm att jag borde vara mer aktiv på mötet samtidigt som han reserverar sig. Men jag förstår precis tankegången, så det är inga konstigheter alls!

När det gäller den svenska positionen har vi varit ett av de länder som har varit tydligast pådrivande för att åstadkomma en förändring. Som vi var inne på i det tidigare samtalet här har vi ett domstolsutslag att luta oss mot där det finns risk för att arbetet landar på ett sådant sätt att vi inte tillmötesgår det som domstolen har sagt. I så fall kommer denna fråga inom kort att bli föremål för en politisk behandling på nytt. Därför är det ytterligt viktigt att politiken klargör vad som ska gälla och att man säkerställer att patienten får den frihet som domstolen har sagt är i enlighet med fördragen och som vi ska tillmötesgå.

Från svensk sida tycker vi att uppgiften för politiken inte är att ängsligt värna systemen utan att aktivt värna medborgarnas rätt till vård. Det handlar om att arbeta med systemen så att de anpassar sig till patientens önskemål. Systemen finns till för medborgaren. Det är inte så att medborgaren finns till för att tillfredsställa ett system, och det är själva utgångspunkten för den svenska positionen.

Vi inser naturligtvis att när man öppnar för möjligheter kommer det att innebära en del påfrestningar för systemet. Det måste finnas avgränsningar, till exempel att man inte reser till ett annat land och får en behandling som inte är i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Det måste finnas en evidensbaserad vård; det kan inte vara vilken hokuspokusdoktor som helst som ger behandling.

Det är heller inte så att man kan ge behandling för precis vad som helst. För att nämna ett exempel är kosmetisk kirurgi någonting som vi inte ersätter i Sverige, och det ska naturligtvis heller inte ersättas i ett sådant här system, utan det ska avse sådant som vi behandlar i Sverige och med metoder som är baserade på vetenskap.

En av de frågor som har kommit att bli en kärnfråga, inte minst i den diskussion som förs i Sverige nu med tanke på Europaparlamentsvalet, är frågan om förhandstillstånd. Det finns de som hävdar att det är viktigt för patienten att kunna få förhandstillstånd eller att det är viktigt för systemen att patienten inkommer med en ansökan för att kunna få förhandstillstånd. Det är en linje som förfäktas av flera medlemsländer.

Min och regeringens utgångspunkt är att målsättningen ska vara att systemen ska vara tydliga och transparenta så att vi medborgare vet vilka rättigheter vi har och var gränsen för rättigheterna går. Utifrån ett tydligt regelverk ska jag veta vad som gäller, och detta onödiggör förhandstillstånd. Är det ändå så att man är osäker ska man naturligtvis kunna få ett förhandstillstånd för att säkerställa att man har rätt till ersättningen om man själv önskar detta.

Vi har i dag ett system som enligt min uppfattning leder till att det är personer som har stora marginaler – de som har en förmögenhet eller som kan hosta upp pengarna, låna dem eller på annat sätt komma åt pengar – som kan kosta på sig det risktagande som det innebär att åka i väg, få behandling och därefter kanske inte få sin ansökan beviljad.

Jag vill ha system som är transparenta, överblickbara och förutsägbara för den enskilde så att man vet vad som gäller och inte behöver vänta på besked. Vi vet att om man har ett system med obligatoriskt förhandsbesked kommer det att dra ut på processen. I vissa fall kommer det att ske under stort lidande för patienten och i andra fall kanske patienten inte ens lever när beskedet kommer. Jag tycker att det är angeläget att vi har en smidig process som innebär att vi underlättar för patienterna. Systemet ska stödja patienten i stället för det omvända.

Anf.  21  ORDFÖRANDEN:

Då får jag hoppas att Ulf Holm fortfarande vill att Göran Hägglund driver detta aktivt. Ulf Holm begär ordet, och det ska han få efter Bengt-Anders Johansson!

Anf.  22  BENGT-ANDERS JOHANSSON (m):

Fru ordförande! Jag vill bara apostrofera ministerns verkliga tryck på detta att det är medborgarna före systemen. Jag tror att det är oerhört viktigt för att EU-medborgarna generellt sett ska känna nyttan med EU-medlemskapet på ett tydligt sätt. Men jag tror också att en i framtiden alltmer specialiserad vård kommer att innebära att den absolut ultrafinaste specialistvården inte rimligtvis alltid kommer att kunna erhållas i länder som Sverige, Finland eller Norge. Jag tror att det är viktigt att vi kan se att andra länder måhända kan ha just den yttersta spetskunskapen och att vi därigenom använder varandras kompetenser inom hela Europa.

Jag vill bara understryka vikten av att ministern driver detta med kraft.

Anf.  23  ULF HOLM (mp):

Fru ordförande! Det är en självklarhet att man som EU-medborgare ska kunna få vård i vilket land som helst när man är ute och reser. Det är ingen konstighet i det. När jag sade att jag tyckte att ministern skulle vara aktiv var det för att hitta en kompromiss. Som jag uppfattar det – återrapporten är ju inte helt begriplig med tanke på att vi inte får veta vilka länder det handlar om – finns det ganska många som har samma uppfattning som vi i den avvikande meningen från s, v och mp.

Jag hade kanske hoppats att ministern kunde hitta en kompromiss som låg närmare vår avvikande mening från s, v och mp för att nå en uppgörelse och inte hålla fast vid regeringens ursprungliga linje utan försöka hitta en bättre lösning. Men det är som sagt svårt att läsa återrapporten och förstå exakt vilka länder som står bakom vad och vilka länder det rör sig om i fråga om röststyrka och så vidare. När det står att XX höll ett överraskande negativt inlägg undrar man om det är Tjeckien, Danmark eller Tyskland. Det har ju viss betydelse för att hitta den blockerande minoriteten och så vidare.

Jag uppfattar att den avvikande mening som vi har från s, v och mp är mycket bra, och man bör närma sig att man behöver någon sorts förhandsbesked, för det är viktigt för att vi ska få en trygghet för alla människor så att det inte blir plånboken som styr.

Anf.  24  MARINA PETTERSSON (s):

Jag vill bara tydliggöra när det gäller ministerns långa inlägg att det här finns i vår avvikande mening från s, v och mp. Vi ser faran i, om det inte skulle krävas förhandstillstånd, att det till exempel skulle skapas gräddfiler i Europa och att bara en viss del av befolkningen skulle kunna unna sig de här operationerna med anledning av frågetecknen kring om man ska kunna få ersättning eller ej.

Jag instämmer i Ulf Holms inlägg och hänvisar till protokollet.

Anf.  25  ORDFÖRANDEN:

Det är noterat. Vill socialministern kommentera den här sista rundan?

Anf.  26  Socialminister GÖRAN HÄGGLUND (kd):

Fru ordförande! Jag borde ha svarat mer ingående till Ulf Holm tidigare. Jag är ledsen för att jag inte gjorde det.

Vi är ännu inte i det läge då vi ska åstadkomma kompromissen. Vi ska ha respekt för det tjeckiska ordförandeskapet. Det löper fram till den 1 juli, och de ska få möjlighet att utföra sitt arbete. Det skulle uppfattas som mycket olämpligt om vi började ta över ratten när vi faktiskt just nu sitter i passagerarsätet. Vi kommer naturligtvis att vara mycket aktiva i det här arbetet, men det är alltså ett skäl till att vi inte nu kommer att jobba med en kompromiss. Jag redogjorde för regeringens position.

Vi ska komma ihåg att när medlemsstaterna så småningom kan komma överens om någonting ska vi därefter gå till parlamentet. Det är ett parlament som generellt sett är mer positivt till den här ordningen som vi har redogjort för än vad medlemsstaterna är. Då ska vi hitta en väg som är framkomlig. Vi är oerhört aktiva. Vi kommer vid detta möte att vara mindre aktiva eftersom vi avvaktar till dess att vi tar över ordförandeklubban. Men aktiviteten finns där, och jag vågar påstå att vi gör mycket stora insatser nu gentemot andra länder för att klargöra vår position men också för att känna av var andra länders smärtgränser går för att kunna hitta vägar.

Till sist: De frågor som har skickats ut är till nytta som ett underlag även för oss när det gäller att hitta en bana mellan de olika ländernas positioner i det framtida arbetet, och en kompromiss kommer det att behöva bli, som sagt.

Anf.  27  ORDFÖRANDEN:

Då sammanfattar jag med att jag finner att det finns stöd för regeringens upplägg inför fortsatta förhandlingar i den här frågan men noterar avvikande meningar enligt deras motiveringar från s, v och mp.

Punkt 14, Läkemedelspaketet, är tekniskt sett ny i nämnden, men frågan är väl känd. Den har varit föremål för överläggningar i socialutskottet vad gäller information till allmänheten, alltså punkt 14 c. Det överlade socialutskottet om den 19 maj med stöd för regeringens ståndpunkt och ett särskilt yttrande från s, v och mp, alltså inte en avvikande mening. Detta finns det protokollsutdrag på.

Anf.  28  Socialminister GÖRAN HÄGGLUND (kd):

Arbetet i rådet med läkemedelspaketet kommer att presenteras i tre olika lägesrapporter. De berör förfalskade läkemedel, säkerhetsövervakning av läkemedel och till sist information till patienter. I de två första delarna går arbetet bra och kommer att kunna slutföras så småningom. Däremot är frågan om information till patienter knepig. Det finns ett lätt motstånd mot förslaget som manifesteras av att ungefär 25 av de 27 medlemsländerna tycker att det är ett dåligt förslag.

Jag tror att nämndens ledamöter är medvetna om att vi för svensk del tycker att helheten är bra – positiv – särskilt avseende förfalskade läkemedel och säkerhetsövervakning. När det gäller information till patienter har vi ett stort problem som är av konstitutionell art. Vi kan inte utifrån den svenska grundlagen begränsa informationen till medborgarna på det sätt som direktivet förutsätter. Det är ett problem vi delar med flera andra länder. Vissa länder kan också ha helt andra grunder för sitt avvisande.

Det är kommissionen och andra medlemsländer väl medvetna om. Sannolikt blir det så att delarna kommer att gå med olika hastighet framåt, där informationsdelen går en osäker framtid till mötes.

Anf.  29  MARINA PETTERSSON (s):

I socialutskottet har vi tillsammans med v och mp framlagt ett särskilt yttrande. Jag vill göra på samma sätt som under föregående punkt, nämligen att detta förs till protokollet i sin helhet, i fulltext.

Anf.  30  ORDFÖRANDEN:

Kan vi göra så, kanslichefen? Ja, vi kan göra det. Det tillhör ovanligheterna. Då ska det framgå och har motiverats i enlighet med socialutskottets protokoll den 19 maj 2009.

Jag finner att det finns stöd för regeringens här angivna upplägg inför fortsatta förhandlingar i denna fråga. Jag förutsätter att v och mp agerar som s i den linjen ni gjorde i socialutskottet. Då är det ett särskilt yttrande från s, v och mp.

Det var de Hägglundska beslutsfrågorna. Är det någon av ledamöterna som önskar ordet? Nej. Vi tackar Göran Hägglund och hans medarbetare för i dag.

Anf.  31  DÉSIRÉE PETHRUS ENGSTRÖM (kd):

Jag vill höra hur det fungerar med dessa yttranden som vi inte har fått del av. Är det inte konstigt att de bara förs till protokollet? De borde delas till alla ledamöter.

Anf.  32  ORDFÖRANDEN:

Vi har just funderat på om huruvida vi ska kräva att Socialdemokraterna läser upp hela yttrandet, men det känns lite fyrkantigt och långdraget.

Nämndens ledamöter har fått yttrandet i kanslikommentarerna. Det har vi fått i sin helhet från socialutskottet. Jag förutsätter att det är samma lydelse. Det lät så på Marina Pettersson. Annars får vi be om muntligt tillägg. Nej. Vi förutsätter att det är identisk text. Då är det spårbart i protokollen.

Vi säger välkommen till statsrådet Husmark Pehrsson och hennes medarbetare. Vi frågar först om det är något från Epscorådet den 16–17 december, återrapporten, som hon vill kommentera.

Anf.  33  Statsrådet CRISTINA HUSMARK PEHRSSON (m):

Fru ordförande! Det kan jag göra. Jag ska börja med en återrapport från Epscorådets möte den 17 december 2008 och den fråga som berör socialförsäkringsområdet som behandlades där. Vid detta möte kunde medlemsstaterna enas om en gemensam ståndpunkt om en tillämpningsförordning till förordning 883/2004 om samordningen av medlemsstaternas sociala trygghetssystem. Under de senaste sex ordförandeskapen har rådet behandlat dessa tillämpningsbestämmelser i delbeslut, och man kunde nu enas om ett komplett regelverk.

Det kan tilläggas att det tjeckiska ordförandeskapet under våren har slutfört förhandlingarna om innehållet i förordningen med Europaparlamentet, som är medbeslutande, och att förordningen kommer att tillämpas i början av nästa år.

För de sociala frågor som behandlades vid Epscorådets möte den 9 mars i år hänvisar jag till den skriftliga rapporten som har lämnats till riksdagen. Jag utgår från att Sven Otto Littorin kommer att nämna något om detta.

Anf.  34  ORDFÖRANDEN:

Det har han lovat enligt våra noteringar.

Vi lägger återrapporten till handlingarna.

Vi går vidare till samrådet inför rådet. Vi tar de Husmark Pehrssonska frågorna uppifrån och ned, vilket enligt mina noteringar ska börja med en delpunkt under punkt 3 a. Punkten 3 är Förberedelse inför Europeiska rådet i juni, sysselsättningsfrågorna med mera. Punkten 3 a är Det informella toppmötet om sysselsättning – huvudbudskap. Det är det möte som egentligen redan har varit. Underpunkt ii är Bidrag från kommittén för socialt skydd. Den punkten föredras av Cristina Husmark Pehrsson. Är det något särskilt att säga om den punkten? Det är en ren informationspunkt, och mötet har ju redan varit, men det går bra att kommentera den ändå.

Anf.  35  Statsrådet CRISTINA HUSMARK PEHRSSON (m):

Fru ordförande! Jag nämner bara den punkten som är för samråd.

Anf.  36  ORDFÖRANDEN:

Det räcker bra. För ordningens skull frågar jag om det är någon av ledamöterna som har någon fråga om informationspunkten. Nej. Då tackar vi för informationen.

Då går vi till beslutspunkt 3 e, Socialt skydd som ett verktyg för aktiv integration, stärkt social sammanhållning och arbetstillfällen. Det är egentligen Maria Larssons fråga, men den föredras i dag av Cristina Husmark Pehrsson. Det är fråga om antagande av slutsatser. Underlag är utsänt.

Anf.  37  Statsrådet CRISTINA HUSMARK PEHRSSON (m):

Punkten 3 e handlar om antagande av rådsslutsatser om sociala tjänster. Det är, som fru ordföranden sade, folkhälsominister Maria Larsson som ansvarar för denna punkt. Jag ska å hennes vägnar framföra att regeringen föreslår att regeringen ställer sig bakom förslaget.

I sluttexten konstateras bland annat att organisering och finansiering av de sociala tjänsterna är ett nationellt ansvar, men detta ska ske i enlighet med den EG-lagstiftning som finns.

Anf.  38  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns stöd för regeringens ståndpunkt.

3 g är en informationspunkt som föredras av Maria Larsson men i dag av Cristina Husmark Pehrsson. Är det något särskilt att säga om den punkten? Den är inte beslutssamrådskrävande. Nej. Då tackar vi för den informationen.

Vi går till punkt 5, Förslag till rådets förordning om utvidgning av bestämmelserna i förordningen om tredjelandsmedborgare med mera. Den frågan har det varit överläggningar om i socialförsäkringsutskottet. Det var den 23 juli 2007. Då fanns det stöd för regeringens ståndpunkt. I den här formen är frågan rent tekniskt ny i nämnden, och det föreligger möjlighet till en politisk överenskommelse.

Anf.  39  Statsrådet CRISTINA HUSMARK PEHRSSON (m):

Fru ordförande! I min återrapport från Epscorådet i december berättade jag att tillämpningsförordningen för den nya förordningen om samordning av de sociala trygghetssystemen, förordning 883/2004, nu är färdigförhandlad och att de nya samordningsbestämmelserna kommer att kunna börja tillämpas i början av nästa år. Parallellt med förhandlingarna av tillämpningsbestämmelserna till förordningen har rådet behandlat ett förslag om en förordning som utsträcker förordningens tillämpningsområde till personer som inte omfattas av förordningen på grund av att de inte är EU-medborgare, så kallade tredjelandsmedborgare.

Tredjelandsmedborgare omfattas redan i dag av bestämmelserna för samordning av de sociala trygghetssystemen genom förordning 1408/1971, som kommer att ersättas av den nya förordningen. Förordningen om tredjelandsmedborgare är nödvändig för att den ska fortsätta att omfattas av samordningsreglerna med den nya förordningen.

Det tjeckiska ordförandeskapet har prioriterat arbetet med förordningen om tredjelandsmedborgare under våren. Tjeckien har för avsikt att på Epscorådet den 8 juni finna en överenskommelse om innehållet i denna förordning. I förhandlingarna har det förts en diskussion mellan ordförandeskapet och vissa medlemsstater om hur likabehandlingsprincipen ska komma till uttryck i förordningen. Det tjeckiska ordförandeskapet har föreslagit en kompromiss enligt vilken det ska framgå i förordningen att den nationella lagstiftning som finns inte får strida mot likabehandlingsprincipen.

Medlemsstaterna har inte kunnat enas om denna kompromiss, och frågan kommer sannolikt att bli föremål för diskussion vid Epscorådets möte.

Regeringen tycker att det tjeckiska ordförandeskapets förslag var bra. Regeringen anser att Sverige vid Epscorådet bör stödja ordförandeskapets arbete för att finna en kompromiss som innebär att medlemsstaterna kan komma till en politisk överenskommelse om innehållet i förordningen. Det är viktigt att finna en överenskommelse så att förordningen kan träda i kraft samtidigt som förordningen 883. Det är dessutom angeläget att medlemsstaterna kan fatta ett beslut nu i juni så att vi under vårt ordförandeskap kan koncentrera oss på att genomföra den nya förordningen.

Anf.  40  ORDFÖRANDEN:

Tack för den utmärkt tydliga ståndpunkten. Jag finner att det finns stöd för regeringens ståndpunkt.

Finns det några fler hälsofrågor? Nej. Det var den sista Husmark Pehrssonska beslutsfrågan. Är det någon som har något att säga om någon övriga fråga? Nej. Är det något statsrådet vill dela med oss? Jag finner inte så. Vi tackar socialförsäkringsministern med medarbetare och önskar trevlig helg och lycka till på rådet.

2 §  Ekonomiska och finansiella frågor

Finansminister Anders Borg

Återrapport från ministerrådsmöte den 5 maj 2009

Information och samråd inför ministerrådsmöte den 9 juni 2009

Anf.  41  ORDFÖRANDEN:

Vi säger välkommen till finansministern med medarbetare. Vi börjar med den utsända och hemliga återrapporten från Ekofinmötet den 5 maj.

Anf.  42  Finansminister ANDERS BORG (m):

Det var tre diskussioner som blev tunga på det förra mötet. Den första var att kommissionen presenterade sin prognos för det ekonomiska läget. Nu har det gått en tid sedan den slutfördes. Det är inte så mycket ny information, men då var det en ytterligare rätt kraftig nedrevidering av tillväxtscenarierna för både Europa och USA. Framför allt började man ta fram de offentligfinansiella konsekvenserna av den sämre tillväxten. Det var en väsentligt mer besvärlig bild av hur underskotten utvecklades och hur skulderna utvecklades jämfört med den rapport vi fick i januari. Alla uttryckte att de var mycket bekymrade över detta.

Den andra punkten, som egentligen var mer substantiell och som vi hade tankar om att vi eventuellt skulle nå framsteg med, var tobaken. Där blev det tyvärr så att trots intensivt arbete från tjeckiska ordförandeskapet, som jag faktiskt måste säga slet hårt för att vi skulle göra framsteg, var det in i det sista en osäkerhet eftersom det hade varit oklart hur hårt polackerna respektive grekerna tänkte hålla på detta. Under mötet blev det klart att det i praktiken var polackerna som hade flaggat för att de var bekymrade, men när deras bekymmer blev tydliga återkom flera andra. Det hade knappt ens räckt med att göra en kompromiss med polackerna. Våra baltiska vänner var inför mötet tydliga med att de var emot, men de skickade också signaler att de var beredda att fortsätta att föra samtal. Men när sedan även Grekland var tydligt med att det inte tyckte att det var dags för mer än övergripande samtal tror jag att ordförandeskapet i praktiken kände att det inte gick att föra detta framåt i det här läget.

Eventuellt kommer vi att lyckas göra det under vårt ordförandeskap, men det är svåra frågor. Jag tycker möjligtvis, och det angav vi på mötet, att det faktum att de offentliga finanserna ser allt sämre ut – det är få länder som inte har behov av att förstärka sina offentliga finanser – och när konjunkturen så tillåter, det vore rätt naturligt att tobaksskatten skulle vara en del av ett sådant tänkande. Möjligtvis sätter sig väl bilden löpande.

Den tredje punkten var att vi fick den mycket omfattande rapporten om den åldrande befolkningen. Den är intressant. Det är ett av, tycker jag, de viktigaste underlagen. I höst får vi ansvar för att dra slutsatser av rapporten där man tydligare ser konsekvenserna för de offentliga finanserna. Där ska finnas med provtryckningarna av hållfastheten i offentliga finanser.

Det som är tydligt är att Sverige, Frankrike och ett antal ytterligare länder står relativt väl rustade. Vi har haft en betydande del av ålderseffekten tidigare. Vi har till skillnad från de flesta andra länderna ett relativt kostnadskontrollerat sjukvårdssystem. Vi har redan tidigare byggt ut äldreomsorg, och pensionsreformen lägger en stabil grund.

Vi har, trots det, en fördubbling av försörjningskvoterna. Andelen över 65, som andel av dem som arbetar, kommer att öka kraftigt.

Andra länder, Italien och framför allt Polen, ligger på en tredubbling på motsvarande kvoter. Det är alldeles uppenbart att det är en enorm samhällsutmaning de har att hantera. Som ni säkert har läst i rapporten finns två perspektiv, dels fram till 2020, där även vi har en utmaning, dels bortanför det ett antal länder som får ännu större bekymmer. Det är framför allt under den senare perioden som polackerna har svårigheter.

Vi hade också en viss diskussion om skatterna, men det blev inte riktigt så intensivt som man hade kunnat tro.

Jag nöjer mig med detta, och jag svarar gärna på frågor om det är något ytterligare som behöver följas upp.

Anf.  43  ORDFÖRANDEN:

Det allmänna ekonomiska läget återkommer vi till alldeles strax. Nu är det frågor om återrapporten.

Anf.  44  MONICA GREEN (s):

Jag har tagit del av handlingarna, och jag har läst under punkt 4, De offentliga finansernas kvalitet och hållbarhet. Borg säger i anteckningarna att det här är det bästa han har tagit del av. Det säger inte lite eftersom jag antar att Borg har tagit del av mycket här i världen. Det är förvånansvärt gott betyg till kommissionen. Eller hur ska man tolka det? Det är ändå så att Anders Borg är allvarligt oroad över situationen. Kan Anders Borg utveckla detta något så att jag förstår vad som är bra.

Anf.  45  Finansminister ANDERS BORG (m):

Jag tycker naturligtvis inte att det är bra med utmaningar för våra samhällsekonomier. En av slutsatserna i rapporten är att även i ett optimistiskt scenario får vi en mycket låg tillväxt framåt. Tyvärr är det så att det faktum att skulderna har dykt upp under krisen och det faktum att arbetslösheten sannolikt riskerar att bita sig fast på en hög nivå gör att det blir ännu större bekymmer.

Det som jag tycker är viktigt – och det är det som gör att jag vill trycka på rapporten – är att våra möten, precis som de flesta möten, tenderar att handla om nästa år och året därpå. Men de facto behöver vi då och då se på ett längre perspektiv, prata om 2020 och 2050 för att få rätt perspektiv på frågorna. Jag tycker att rapporten ger en god grund för Europas långsiktiga diskussioner. Det var det jag ville säga med detta.

Det finns naturligtvis många rapporter som är bra. ”Bästa” är kanske ett starkt ord, men om man ska läsa en rapport till Ekofinrådet på ett år är den här en bra kandidat.

Anf.  46  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen och återrapporten, och vi lägger den till handlingarna.

Vi går över till information och samråd inför Ekofinrådet. Jag ska anmäla att det var en reviderad kommenterad dagordning som gick ut i utskick 2. Den har nämndens ledamöter fått. A-punkter behandlas numera utanför sammanträdet, men det finns ett antal Borgska A-punkter, så vill ni ställa frågor om dem får ni göra det på slutet.

Först ska vi prata om punkt 3, Ekonomisk och finansiell utveckling. Där får vi lyssna på finansministern i största allmänhet och därefter ta ställning till om vi ska förhålla oss till någon form av förhandlingar. Vi börjar med att ta detta som information om det ekonomiska läget och kan ta frågan om internationella redovisningsstandarder i samma svep. Jag ber finansministern inleda på hela punkten.

Anf.  47  Finansminister ANDERS BORG (m):

En svårighet är att det är svårt för mig att i förväg säga vad kommissionär Almunia och ECB-chefen kommer att informera om. Jag kan mer ge uttryck för vad som är vår bedömning.

Vi har sett att situationen i världsekonomin präglas av att det finns tecken på en stabilisering, det vill säga att den väldigt kraftiga nedgången av produktionen och världshandeln som skedde under första kvartalet inte har accelererat. Den har stabiliserats på den relativt låga nivån vi har sett under början av andra kvartalet. Framåtblickande indikatorer i framför allt USA pekar på att det så småningom kommer en förbättring.

För Europa är det mest kritiska skedet just nu det som ligger i vår närhet med framför allt situationen i Lettland. Den kommer att bli en del av dessa diskussioner i samband med mötet.

Representanter för kommissionen och IMF är i Lettland. Vi har också periodvis haft folk där för att hjälpa till med tekniskt bistånd som man har efterfrågat från kommissionens sida och även från letternas sida.

Den lettiska regeringen hade ambitionen att ha ett underskott i år på 5 procent av bnp. Man lade fram ett omfattande program som låg på 7 procent av bnp för att nå det målet.

Nu står det klart att först och främst har tillväxten blivit mycket lägre. Man ligger på ett tillväxtfall i år på 18 procent. Det är väsentligt mycket sämre utgångspunkter än vad man hade. Letterna har sagt att de vill ha 7 procents underskott i år. Vi gör inga egna bedömningar, men vi kan konstatera att kommissionen i sin prognos, som också lades fram innan den dramatiska tillväxtsiffran kom fram, räknade med 11 respektive 14 procent i underskott. Situationen är således svår. De har lokalval på söndag där man också har en del politiska bekymmer. Ni känner säkert till att det finns en borgmästarkandidat i Riga som har ett förflutet i att han ledde den ryska kuppen för något decennium sedan. Det är en mycket instabil och besvärlig situation.

Vi har försökt, tillsammans med kommissionen och fonden, att trycka på att det centrala inte är att de når alldeles så tydliga och specifika mål. Det vore helt enkelt inte realistiskt att tro på vare sig 5 eller någon annan specifik siffra på kort sikt – det är upp till letterna – utan det är mer centralt att hitta ett medelfristigt perspektiv som gör att man så småningom får en stabilitet i underskotten. Man kan helt enkelt inte ha underskott som växer från 11 till 14 procent, som naturligtvis växer mycket snabbare med de uppdaterade tillväxtsiffrorna – utan att ange några nivåer.

Det kommer säkert att bli en fortsatt diskussion under sommaren och hösten. För svensk del är vi berörda via att våra svenska banker har haft en expansiv utlåning i dessa länder. Ni har säkert tagit del av att Riksbanken gjort bedömningen att det finns en betydande sannolikhet för stora kreditförluster.

Jag tror inte att jag ska säga så mycket mer där. Det är ungefär där vi står. Det generella världsekonomiska läget som ni såg vid förra mötet ser sämre ut än vad vi har trott. Det var det som låg i kommissionens bedömning. Även vi gjorde en nedrevidering i vårpropositionen. Det finns tecken på stabilisering, även om man ska vara försiktig med att spekulera om hur olika uppgångsfaser ser ut. På kort sikt är väl det mest akuta bekymret de stora problem vi har i vårt närområde.

Jag kan föredra redovisningsstandarderna också. Vi eftersträvar att man når en internationell enighet om redovisningsstandarder så att vi kan få likvärdiga villkor för företag i USA och Europa.

Anf.  48  ORDFÖRANDEN:

Då är det gjort. Bra.

Jag vill ställa en fråga apropå det generella läget. Hur pass mycket i substans kommer ni att gå in på upprätthållandet av stabilitets- och tillväxtpakten? Det kan alla i det här rummet räkna ut att den är hårt ansträngd redan nu. Det har vi diskuterat även inför tidigare Ekofinmöten.

Anf.  49  MONICA GREEN (s):

Jag har ingen kommentar om redovisningsstandard. Det är bra om vi har liknande standarder.

Jag är också nyfiken på om vi kan få veta något mer om bland annat vad finansminister Anders Borg kommer att säga i meningsutbytet. Vi ska bli ordförande snart. Ställer Anders Borg krav i meningsutbytet, eller är det bara en diskussion om att det går sämre och sämre? Om det ställs krav, på vilket sätt kommer de att ställas upp? Om det går att utveckla detta mer är jag glad.

Anf.  50  Finansminister ANDERS BORG (m):

Jag är inte riktigt klar över frågan: Krav på vad?

Anf.  51  MONICA GREEN  (s):

På till exempel vad som ska hända i Lettland och vad man kan ställa för krav på både Lettland som stat, de finansiella institutionerna och de svenska bankerna.

Anf.  52  BENGT-ANDERS JOHANSSON (m):

Fru ordförande! Jag har också en koppling till Lettland. Kan finansministern beskriva lite grann vilka andra länder som, så att säga, har ansvar för att i förlängningen ta hand om situationen i Lettland, i den mån det nu skulle gå riktigt illa?

Vi har IMF etcetera. Jag tänker på solidariteten med övriga Europa. Finns det någon uttalad avgränsning, eller blir det ett svart hål? Vad kan vi se framför oss?

Anf.  53  Finansminister ANDERS BORG (m):

Jag börjar med stabilitets- och tillväxtpakten. Den är inte uppe till diskussion just i det här sammanhanget. Den nämns när vi diskuterar återhämtningsplanen. Vi har bett kommissionen att återkomma med en tydligare redovisning av hur vi ska komma tillbaka till att verka inom pakten på ett sätt som gör att vi har långsiktigt uthålliga offentliga finanser.

Pakten ger en möjlighet till flexibilitet när det råder exceptionella omständigheter. Det råder exceptionella omständigheter nu, vilket återspeglas i att många länder har relativt stora underskott.

Pakten specificerar egentligen att det relativt snabbt ska till åtgärder för att man ska komma tillbaka till 3 procent. Men där finns en flexibilitet, och det är rimligt att den utnyttjas, så att vi under 2010 och 2011 i största möjliga mån kan ha en relativt expansiv finanspolitik. Vi får se hur kommissionen återkommer med förslag under hösten. Det blir vår uppgift att försöka driva igenom de förslagen.

Sedan gällde det Monica Greens och Bengt-Anders Johanssons frågor om Lettland.

Huvudansvaret för att förhandla med letterna, om jag säger så, har IMF och kommissionen. Vårt bistånd eller vår hjälp har handlat om att vi har haft folk från skatteavdelningen och Skatteverket där för att försöka hjälpa dem att förstå: Hur gör man om man får in momsintäkter? Om man nu vill införa vissa typer av kapitalinkomstskatter, hur lägger man upp lagstiftning, uppbördssystem och indrivning för att få in pengarna? De har nämligen väldigt stora bekymmer med det.

Åke Hjalmarsson som var med och gjorde vår budgetprocess en gång i tiden – jag tror att han började 1973 på Finansdepartement – har varit där för att hjälpa dem att strukturera. Hur lägger man upp en budgetprocess? Hur ser relationerna ut mellan fackdepartement och finansdepartement i sådana här processer?

Vi är ju inte en part i förhandlingen mellan IMF och Lettland, annat än att vi är ordförande i den nordisk-baltiska valkretsen och så småningom ska återkomma i styrelsen kring det. Förhandlingen sker mellan IMF och letterna. Men vi hjälper dem med andra saker. Det är viktigt att man håller på den ordningen. Det är alltid den ordning man har när man har IMF-program, att det är fonden som är huvudansvarig.

Vår hållning, EU:s hållning och kommissionens hållning är att det vore bra om vi kunde nå framsteg.

Den lettiska regeringen säger – Dombrovskis sade det både i går och i dag – att de ser att de har förutsättningar att nå en uppgörelse med Valutafonden. Det måste ju förutsätta att det har förts diskussioner på något sätt. Jag vet inte vad som ligger till grund för Dombrovskis uttalande om att man ska kunna nå en sådan uppgörelse. Och det är det som hela den här frågeställningen landar i.

Vår hållning, tillsammans med de andra EU-länderna, måste vara att man ska hitta någon bra väg framåt som skapar en stabilitet utan att man för den skull genomför så stora besparingar att man på kort sikt ställer till ännu värre bekymmer. Det är helt enkelt en svår avvägning.

Lettiska regeringen måste återkomma med sina förslag till Valutafonden. När de förslagen är prövade och diskuterade måste Valutafonden, där vi då ingår, förhålla sig till om man har kommit tillräckligt långt. Vi är en bit därifrån ännu.

Anf.  54  MONICA GREEN (s):

Jag måste be om ett förtydligande. Ni är ändå där för att ha något slags meningsutbyte. Det står i protokollet att ni ska ha det. Vad är det Anders Borg kommer att säga?

Kommer Sverige att ha något krav på bland annat Lettland och på bankerna som finns där? Eller handlar det bara om en allmänt hållen diskussion och om att man lyssnar på kommissionären? Hur kommer Anders Borg att agera?

Anf.  55  BENGT-ANDERS JOHANSSON (m):

Jag har en kompletterande fråga just när det gäller svenska statens uppbackning av de svenska bankerna. Vi vet att det är några banker som har lånat ut mycket pengar i Lettland. Finns motsvarande förhållande i andra EU-länder, eller är vi unika?

Anf.  56  ORDFÖRANDEN:

Vi försöker att hålla oss till EU-nivån även om det är svårt att dra gränsen!

Anf.  57  Finansminister ANDERS BORG (m):

Jag gav nu mer information än vad Almunia kommer att göra, men jag uppfattar att det kan vara en poäng att vi ger en lite bredare information till EU-nämnden.

Han kommer naturligtvis inte att gå in i någon specifik diskussion om de överläggningar som sker i Riga. Det kommer inte att ske någon förhandling vid Ekofinmötet om detta, utan de förhandlingarna sker i Riga mellan Valutafonden och den lettiska regeringen och kommissionen, som är där. Jag försökte ge en lite bredare bild med beaktande av att det nu pågår en utveckling i Lettland.

Regeringen lade fram en extra budget i måndags. Och, som framgår av det uttalande som jag och Almunia gjorde i går, finns det en indikation om att de är på väg att vidta ytterligare åtgärder. Men det måste den lettiska regeringen få redogöra för. Det kan inte vara vår uppgift att diskutera vilka överläggningar som sker i den lettiska regeringen.

Vad jag kommer att säga på den här punkten kommer att vara beroende av vad Almunia och Trichet säger om det ekonomiska läget. Jag kommer att ge vår syn på det. Blir det en diskussion som fokuserar på Lettland kommer jag att säga att det är oerhört viktigt att vi stöttar Lettland men att det också är mycket centralt att letterna själva lägger fram en finanspolitik som håller ihop. Det är där vi står på tisdag. Sedan får vi ta processen framåt därifrån.

Bengt-Anders Johansson ställde frågan om bankerna och vad andra länder gör. Ja, Sverige och Norden har ett mycket omfattande åtagande för Lettland. Vi lånar ut 2 ½ miljarder dollar gemensamt från de nordiska länderna till Lettland.

Efter detta tillkom det avtal som gällde Rumänien, och i samband med det sades det att det inte ska vara bilaterala bidrag när man ingår den här typen av avtal. Normen är att man inte har det. Den nordiska kretsen har gjort ett åtagande långt utöver vad de andra europeiska länderna har gjort för problemområdesbankerna.

Vi har sagt att det är vår uppgift att stötta våra banker och att de då har rätt att använda de institutionerna för att också hantera situationen i Baltikum. Vi har inte lagt några begränsningar, utan vi har understrukit att de bör se det som en del av sin hemmamarknad och verka långsiktigt. Bankerna har även förbundit sig i brev till IMF-styrelsen att agera på det sättet.

Anf.  58  ORDFÖRANDEN:

Då kommer jag att förfara så att jag uppfattar det här allmänna ekonomiska om Lettland med mera som information. Vad gäller redovisningsstandarder däremot pågår det någon form av förhandlingar med tydliga positioner och sådant, så den punkten ska vi sammanfatta på det sättet. Då tackar vi för informationen vad gäller punkt 3.1.

Jag finner att det finns stöd för regeringens upplägg inför fortsatta förhandlingar i punkt 3.2.

Vi går vidare till punkt 4, Förberedelser inför Europeiska rådet i juni. Den punkten tänkte jag – och jag hoppas att även finansministern vill det – behandla styckevis eftersom underpunkterna är så pass olika.

Då börjar vi med punkt 4.1, Europeiskt system för finanstillsyn. Där ska jag först anmäla att själva huvudfrågan om tillsyn behandlades i EU-nämnden i mars inför vårtoppmötet. Det förväntas överläggningar i finansutskottet på måndag med både finansministern och finansmarknadsministern om bland annat detta, hela den stora frågan om finanstillsyn med mera.

Rent tekniskt är det så att nämnden beslutssamråder om just rådsslutsatserna, alldeles oavsett, så att säga. Det måste vi göra i dag. Och skulle finansutskottet, vilket skulle förvåna mig mycket, tycka något annat på måndag skulle man alltså rent formellt vara tvungen att förankra det i nämnden i alla fall inför beslut i Ekofin. Det säger jag så att alla har det tekniska klart för sig.

Men det fina är att vi har Monica Green och Peder Wachtmeister och även finansutskottets kansli på plats, så det här kommer säkert att hänga ihop alldeles utmärkt.

Underlag är utsänt, bland annat förslag till slutsatser.

Anf.  59  Finansminister ANDERS BORG (m):

Bakgrunden är att Barroso gav ett uppdrag till de Larosière att sätta samman en rapport med förslag på hur vi skulle skärpa regelverket, strama upp regelverket kring de finansiella marknaderna i Europa.

Det är naturligtvis en del av krishanteringen, men det kommer snarare att påverka hur det blir i framtiden än vad som sker just i nuvarande krissituation. Vad vi gör nu är ju att bygga förebyggande säkerhetsinstitutioner för att se till att vi kan undvika liknande problem i framtiden.

Kommissionen har återkommit med ett förslag som i huvudsak ligger mycket nära de slutsatser som drogs i de Larosière-rapporten, det vill säga man vill införa ett makroorgan för att ha en stående diskussionspunkt om finansiell stabilitet med återrapportering till råd och parlament.

Det är ur svensk synpunkt relativt självklart. Riksbanken har varit pionjär när det gäller att ta fram den här typen av rapporter om finansiell stabilitet.

Vi har också varit starkt drivande för de så kallade FSAP-prövningar som görs inom ramen för IMF. Det är naturligt och bra att det sker ett grundligt arbete från i första hand centralbankernas sida för att samla ihop riskbedömningen och att den sedan återrapporteras och att man därmed får en fokusering på att titta på finansiell stabilitet såväl i Ekofinrådet som i Europeiska rådet och för den delen naturligtvis i europeiska parlamentet.

En annan del rör tillsynsmyndigheter, mikrotillsynen, som man kallar det, det vill säga det direkta arbetet med att kontrollera vad banker och försäkringsbolag och andra finansiella institutioner ägnar sig åt. Där har vi nivå-3-kommittéerna, som har arbetat med den typen av frågor. Här är tanken, som framgår av kommissionens rapport, att det gäller att förstärka deras roll med bindande medling och ett antal andra aspekter för att stärka den gemensamma tillsynen.

Det blir en av de tyngsta delarna av vårt ordförandeskap. Vi får i grunden hoppas att man på Europeiska rådets möte kan enas om att man uppmanar kommissionen att relativt tidigt under hösten återkomma med förslag. Sedan får vi behandla dem under hösten med reservationer för att det är en komplicerad höst med tyskt val och en besvärlig situation politiskt i Storbritannien och kanske ännu inte full klarhet om rollfördelningen när det gäller kommissionen.

Vi får också försöka att landa i att vi når de politiska överenskommelserna under decembermötet för att få detta på plats. Därefter får naturligtvis de fortsatta stegen i beslutsprocessen tas.

I det här har också legat att vi skulle få ett gemensamt regelverk för bonussystem och att vi skulle utvidga regelverket så att det även omfattar private equity och hedgefonder. Men huvudpunkterna nu är de två andra delarna.

Vi har G 20-mötet med stats- och regeringscheferna respektive finansministrarna i slutet av september och början av oktober som blir väldigt avgörande för hela denna frågeställning, eftersom det allra bästa är om vi på så många punkter som möjligt kan få en gemensam ambition på båda sidor av Atlanten när det gäller att skärpa tillsynen. Det tror jag blir politiskt väldigt drivande.

Vi har fått relativt optimistiska signaler den senaste tiden. Per Janssons motsvarighet i Tyskland uttalade sig i förrgår om att den tyska regeringen gärna vill ha en uppgörelse till toppmötet i juni. Det skulle naturligtvis vara en väldig fördel, för då har vi kommit ett stort steg framåt.

Hindret i processen, om man får formulera det så, är Storbritannien. Jag får dock säga att jag tror att det är mycket svårt – det är min personliga bedömning –>>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <>Det är dock alldeles uppenbart att britterna är de som är mest skeptiska till att vi ska förstärka de här gemensamma europeiska institutionerna.

Ur svensk synpunkt, särskilt med beaktande av vår roll när det gäller ordförandeskapet, får man väl säga att vi har all anledning att driva på så mycket som vi kan.

Man kan dra ytterligare en slutsats. Vi har på ett antal punkter i våra olika partier haft lite olika tankar kring vilken roll nivå-3-kommittéer ska ha. Vi har diskuterat det många gånger. Jag tycker verkligen att vi alla måste lyfta oss och titta på de frågorna ur perspektivet att den här krisen har varit. Det har skett, det har jag också noterat, olika typer av förskjutningar som jag tror är väldigt bra. Vi måste dra slutsatser av det här. Vi kan inte ha en ordning där finansiella institutioner verkar över gränserna och vi inte har en tillsyn som är skarp och kontrollerad. Det måste alltså vara ordning och reda.

Anf.  60  ORDFÖRANDEN:

Jag ska först nämna att vi hade besök i Stockholm i går av Storbritanniens motsvarighet till Maria Åsenius som jag träffade tillsammans med statssekreterare Åsenius. >>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen 

Anf.  61  TORBJÖRN BJÖRLUND (v):

Grunden, att man får en bättre tillsyn av de finansiella frågorna, är naturligtvis bra, men det är ett par saker som vi har några frågetecken kring och som jag skulle vilja att Anders Borg utvecklade lite grann.

Först och främst skriver man i dokumentet att man faktiskt har en önskan om full harmonisering, alltså att man skulle ha samma regler i EU. Vår syn är att vi kanske skulle ha någon slags minimiregler med möjlighet för länder att faktiskt göra större insatser när det gäller att utveckla regelverken. Det är en fråga som jag skulle vilja veta ståndpunkten i.

Den andra konkreta frågan gäller att kommissionen, vad jag förstår, också föreslår att ECB:s chef ska vara ordförande för European Systemic Risk Council, ESRC. Den kopplingen kan ju vara lite diskutabel, tycker vi också. Det skulle jag också vilja ha några kommentarer från finansministern om.

Anf.  62  MONICA GREEN (s):

Jag har också några frågor. Vad jag kan förstå har regeringen ännu ingen ståndpunkt i den här frågan. Den kommer att komma senare.

Anf.  63  ORDFÖRANDEN:

Förlåt! Nu måste jag bryta in här. Det var onekligen så att vi hade en dialog mellan nämnden, kansliet och Finansdepartementet tidigare i veckan om att det var lite tunt på ståndpunktssidan i den kommenterade dagordningen. Men vi har fått en till där det står lite skarpare. Jag hoppas att det är den som Monica Green utgår från. Naturligtvis får man också be om mer. Jag vill bara upprepa att vi har fått en ny kommenterad dagordning och ska utgå från den.

Anf.  64  MONICA GREEN (s):

Då kan Anders Borg få utveckla detta så att jag också förstår.

Dessutom har jag några följdfrågor. Om det ska utformas tre myndigheter som ska följa vad som händer på den finansiella marknaden vill jag veta om det ska vara någon genomskinlighet, som vi kräver i andra sammanhang, eller blir det marknadspåverkande så att det inte går? Hur gör vi med den demokratiska insynen? Ska det finnas någon sådan? Hur ska vi över huvud taget förhålla oss rent politiskt?

Nu är det ju som Anders Borg säger – det håller jag med om, och den frågan har vi drivit – att det inte bara är kapitalet som ska flöda fritt över gränserna. Vi måste också se till att politiken, alltså regelverket, kommer med, att man har möjlighet att få insyn och att man kan följa på vilket sätt kapitalet suger ut människorna i de olika länderna så att vi faktiskt kan hindra det i god tid. Det har inte gjorts den här gången, utan nu får vi försöka laga så att det inte ska hända fortsättningsvis. Det gäller ändå att göra rätt när man bygger upp de här myndigheterna så att vi inte hamnar fel och inte hänger med, inte ser vad det är som ska ses över, vilka regler som ska gälla och så vidare.

Jag skulle vilja ha ett förtydligande när det gäller precis det som tidigare talare sade om ordförande, ordinarie plats och på vilket sätt kopplingen ska ske. Nu verkar det som om detta ska ligga i anslutning till ECB. Blir det konflikter bara för att det ligger fysiskt nära eller går de ändå att skilja åt? Det kan vara bra att tydliggöra detta nu.

Anf.  65  Finansminister ANDERS BORG (m):

Att centralbankerna har en central roll i makrosystemet är helt på det sätt vi har det organiserat i Sverige och som vi alltid har jobbat även internationellt. Centralbankernas centrala samarbetsorgan är ju dels BIS i Basel, dels också IMF, där centralbankerna oftast är de som gör huvuddelen av arbetet. Där sker arbetet med sådana här FSAP-rapporter som väl är det närmaste det här man har kunnat komma tidigare.

Vi har den ordningen i Sverige att det är Riksbanken som producerar finansiella stabilitetsrapporter som ger den breda översikten. Det ligger så att säga i det grundläggande centralbanksuppdraget att upprätthålla prisstabilitet och säkra det finansiella systemets ställning. Sedan är det naturligtvis så att man måste hitta länkar till mikrotillsynen och följaktligen till finansinspektionerna.

När det gäller huruvida ECB-chefen ska vara ordförande eller inte finns det lite olika ståndpunkter bland de europeiska länderna. De förslag som föreligger är att man gör på det sättet. Det kan man möjligtvis tycka är naturligt. Ståndpunkten att man ska låta rådet välja ECB-chefen till ordförande har framförts. Det är en alternativ ståndpunkt. Det finns en finsk ståndpunkt som går ut på att man borde ha en oberoende ordförande.

Vi måste försöka hitta den lösning som gör att vi kan nå enighet. Beslutet kommer att ligga under vårt ordförandeskap så det blir vår uppgift att föra en dialog med de olika parterna, bland annat finländarna, i den här frågan.

Om jag får göra en prognos skulle jag säga att det är högst osannolikt att det är någon annan än ECB-chefen som blir ordförande i rådet. Om sedan beslutsmekanismen är att rådet väljer honom eller att han utses ex officio är så att säga en senare fråga. Nu har vi fått ett förslag från kommissionen, men för att det ska bli en lagstiftning måste det komma ett lagförslag från kommissionen. Det blir till hösten. En del av det arbetet återstår fortfarande.

Det är alldeles uppenbart att ECB-chefen kommer att ha en central ställning i det här. Exakt hur man ska väga av beslutsreglerna kommer jag att vara lite vag med av det enkla skälet att det kommer att vara upp till oss att hitta den kompromissen. Jag skulle inte underlätta det arbetet om jag här tydligt deklarerade en svensk ståndpunkt. Det skulle göra att vi hamnade i en situation som inte var bra inför ordförandeskapet. Så är det. Det är inte mycket att beklaga. Det är bara att konstatera.

När det gäller de frågor som Monica Green reser om myndigheter, transparens och demokratisk insyn kan jag konstatera att det är ett framsteg i kommissionens yttrande relativt de Larosière-rapporten eftersom det här tydliggörs att återrapporteringen ska ske till parlamentet och rådet, vilket gör att man så att säga får en årlig diskussion kring de här punkterna.

Det är naturligtvis också Sveriges ståndpunkt att det är bra att dessa myndigheter och strukturer arbetar transparent. Det finns en diskussionspunkt som handlar om huruvida man ska låta det här rådets yttranden gå via Ekofinrådet eller om det ska gå direkt ut. Den traditionella svenska ståndpunkten i alla sammanhang är att vi anser att den typen av rekommendationer ska ges offentligt, men även här kommer vi att vara tvungna att försöka hitta en gemensam europeisk hållning. Det blir så att säga vår arbetsuppgift inför ordförandeskapet.

Anf.  66  ORDFÖRANDEN:

Jag vill komma in här med anledning av avvägningar inför ordförandeskapet. Sådana sliter vi med i praktiken sedan i mars, vartefter det tjeckiska ordförandeskapet har börjat lämna över till det svenska. Att ha en uppfattning om regeringens ståndpunkt och förankra den i Sveriges riksdag står inte i motsats till att söka kompromisser i rådet. Det är viktigt att båda framgår här.

Jag uppfattar tydligt att finansministern säger att ECB-chefen skulle ha en central ställning här. Det är väl framfört muntligt nu. Det stod inte i våra papper, men det har framkommit här. För er som vill fördjupa er kan jag säga att det finns underlag i utkasten till slutsatser där de olika alternativen finns i Annex 1. Där står det just att det kan vara ECB-chefen, en annan variant eller det finska förslaget. De finns här.

Ni har hört hur finansministern ändå visar på ett upplägg om en central ställning som kan framföras som regeringens ståndpunkt när det gäller i vilken riktning man vill föra förhandlingar. Det är det viktigt att man gör även inför och under ett svenskt ordförandeskap. Vi kan naturligtvis hemligstämpla därefter också.

Regeringens ståndpunkt har alltså tydligt framgått.

Anf.  67  MONICA GREEN (s):

Jag skulle vilja fråga om myndigheterna. De ska inte ha någon formell beslutsmakt gentemot de enskilda länderna om jag har förstått saken rätt. Jag säger det som ett påstående men egentligen är det en fråga, så Anders Borg kan få förtydliga. De ska komma med rekommendationer och så får man rätta sig efter dem. Men om de inte har någon beslutsmakt, vad händer om man inte gör det? Det går sämre för ekonomin förstås, men finns det något annat man tar till då eller hur är det tänkt? Jag förstår att det än så länge inte har kommit något riktigt lagförslag, även om det har kommit en bit på väg. Det kanske går att utveckla något.

Anf.  68  ORDFÖRANDEN:

Det vi ska ta ställning till i dag är ju slutsatserna på Ekofin nästa vecka. Djupdiskussionen kommer nog även i finansutskottet på måndag, om vi ska skilja på detta.

Anf.  69  DÉSIRÉE PETHRUS ENGSTRÖM (kd):

Jag har inte följt den här frågan hela vägen. Blir det skillnad mellan dem som är euroländer och dem som inte är med i euroområdet när det gäller de här frågorna? Kommer tillsynen att på något sätt påverkas av om man är med i eurosamarbetet eller står utanför?

Anf.  70  Finansminister ANDERS BORG (m):

Det är oerhört centralt att detta inte blir en fråga som stannar hos euroländerna, därför att Europas finansiella marknad i praktiken heter London. Det är där huvuddelen av de finansiella institutionerna ligger. Det är mycket centralt i båda de här strukturerna, både makro- och mikrostrukturerna. Det omfattar alla länderna.

I de förslag som föreligger kommer alla att vara representerade i detta. På det sättet blir det ett Europabrett samarbete. Det är viktigt därför att vi vill ha en väl integrerad, fungerande finansiell marknad i hela Europa.

När det gäller de här myndigheterna är tanken att de ska arbeta med bindande medling. Det är den beslutsstruktur man har för det. De ska medla mellan de två länder eller myndigheter som har bekymmer och ska i sådana fall kunna ha en modell för bindande medling. Det hade ur historisk svensk synvinkel varit någonting som vi hade varit bekymrade över. Jag har fört denna diskussion många gånger. Nu har jag noterat att de flesta partier i Sverige har rört sig där. Det tror jag är klokt och bra. Vi måste dra slutsatser av det som har inträffat här.

Jag får åter spekulera om vad som händer under ordförandeskapet, huruvida vi kommer att uppnå detta eller inte. Det är en av nyckelfrågorna helt enkelt. Den svenska regeringens hållning är att driva detta så långt det går, men vi måste ändå nå en överenskommelse. Det vore glädjande om britterna nu inte bara ger intryck av utan är beredda att ta det här framåt. Men det kommer att vara en svår fråga under hösten. Just den här frågan blir en av de allra svåraste.

Anf.  71  ORDFÖRANDEN:

Som sagts här tror jag att just icke-euroländernas ställning är en sådan känslig springande punkt där en central ex officio ECB-chefs roll till exempel skulle kunna uppfattas som exkluderande av dem som är särskilt kinkiga på den punkten –>>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen . Det är väl ett inspel från både diskussionen och kontakter från andra medlemsstater som vi har träffat.

Anf.  72  Finansminister ANDERS BORG (m):

Det har varit med i diskussionen och i papperen att tanken är att vice ordföranden ska komma från ett icke-ECB-land. I praktiken står det inte att det är den brittiske centralbankschefen, men jag skulle tro att det är relativt sannolikt.

Anf.  73  TORBJÖRN BJÖRLUND (v):

Jag vill bara ha ett förtydligande. Vi kommer naturligtvis att följa upp detta på måndag i finansutskottet, och vi kommer att driva de här frågorna. Vad jag förstår är regeringen alltså ändå inne på linjen att ECB:s chef ska kunna bli ordförande i ESRC.

Den andra frågan gäller harmonisering. Jag vet att ordförandeskapet kommer att innebära en mängd förhandlingar hit och dit och att man inte vet resultatet. Det viktiga för mig är ändå att veta vilken linje regeringen driver för att eventuellt i sådana fall kunna ha en avvikande mening även inför måndagens möte i finansutskottet.

Anf.  74  ORDFÖRANDEN:

Det är en berättigad fråga. Jag tycker att vi har hört svaret.

Anf.  75  Finansminister ANDERS BORG (m):

Som jag sade är det naturligt att ECB-chefen spelar en central roll. När det gäller om man ska välja den ena eller den andra av lösningarna får jag säga att jag vill undvika att hamna i en situation där Sverige sätter ned foten, eftersom detta kommer att vara en av de springande punkterna att hitta en kompromiss i. Det centrala är här att vi som ordförande kan få fram en lösning som gör att rådet är på plats och att det fungerar.

Jag har uppfattat det som att det med undantag för Finland råder total samstämmighet på den punkten. Sedan kan man diskutera vidare om han ska väljas av de här personerna eller huruvida han sitter där ex officio. Sverige ska alltså verka för att vi får en lösning på den frågan.

Vore vi inte i den sits vi nu är i skulle vi kanske ha en mer distinkt och tydlig preferens att driva, men vi måste respektera att det är en medlande roll i ordförandeskapet. Det är så vi vill att alla andra driver sina ordförandeskap. Vi brukar vara väldigt upprörda och framföra starka synpunkter på ordförandeländer som snarare driver sin nationella agenda. Det var så vi agerade även förra gången.

När det gäller full harmonisering är det eftersträvansvärt att få så mycket harmonisering som det går för att ha en väl fungerande inre marknad. Men de finansiella systemen i Europa är relativt skiljaktiga, så även om man har full harmonisering som mål föreställer jag mig att det kommer att vara en process som tar många år.

Anf.  76  TORBJÖRN BJÖRLUND (v):

För säkerhets skull anmäler jag avvikande mening. Vi får se vart det tar vägen.

Anf.  77  ORDFÖRANDEN:

Vi får mycket riktigt se vart det tar vägen.

Det vi har att ta ställning till nu är slutsatserna och regeringens position inför desamma.

I utkastet till slutsatser står de olika varianter på den styrgrupp som har diskuterats – hela buketten ingår än så länge i slutsatserna. Finansministern har dels skickat den kommenterade dagordningen, dels framfört muntligen under vår övning här att ECB-chefen ska ha en central ställning och att det är viktigt med icke-euro-ländernas inflytande. Det är det paket av ståndpunkter som vi har att ta ställning till i samrådet om det beslut som ska fattas på Ekofin.

Jag har förstått av diskussionen att det finns stöd för regeringens ståndpunkt i den här frågan men noterar avvikande mening från v.

Då är vi klara med 4.1 och går till 4.2, Genomförandet av den ekonomiska återhämtningsplanen för Europa, EERP. Den frågan är välbekant för nämnden och behandlades inför Europeiska rådet i mars. Nu föreligger en rapport som föreslås att antas, det vill säga en beslutspunkt.

Anf.  78  Finansminister ANDERS BORG (m):

Jag tror att det blir en kort diskussion, både här och på Europeiska rådet. Rapporten är en återgivning av vad som har gjorts i olika länder. Vi har fått ett antal sådana återrapporteringar tidigare. Det är tydligt att det har varit ett brett arbete för att säkra att vi har en återhämtningsplan i linje med de beslut som fattades under hösten.

Blir det ingen diskussion kommer jag inte att göra något inlägg, men om det blir en diskussion kommer jag att understryka betydelsen av att vi i arbetet framåt nu jobbar med att förhindra att arbetslösheten biter sig fast. Vi tycker att det är bra att kommissionen påbörjar ett arbete med att ta fram en exitstrategi. Det vore bra om den sedan kunde komma i mer utförlig form under hösten, och det är en av de saker vi gärna skulle försöka lägga vikt vid under ordförandeskapet.

Anf.  79  CHRISTINA AXELSSON (s):

Jag tänkte ställa en fråga. Jag vet inte riktigt om den hör hemma här. Jag försökte läsa igenom det vi har fått på engelska, men jag kan ha missat något.

Återhämtningsplanen innehåller också stöd på energiområdet och till bredbandsutbyggnad. Jag skulle vilja höra med finansministern om den bredbandsutbyggnaden enbart är tänkt att vara kopplad till hälsokontroll och den gemensamma jordbrukspolitiken. Ska den inte kopplas till mindre tätbebyggda områden, alltså landsbygd? Jag finner inte varför den ska vara kopplad till den gemensamma jordbrukspolitiken.

Anf.  80  ORDFÖRANDEN:

Detta behandlades lite grann inför Europeiska rådet i mars. I den utsträckning det är relevant för Ekofin i veckan är det bara att svara, finansministern.

Anf.  81  Finansminister ANDERS BORG (m):

Jag känner inte till vilket exakt avvägande som låg när man lade fast detta. Vi kan gärna återkomma med en skriftlig redovisning av det. Jag tror inte att frågan kommer att komma upp på Ekofinrådet, utan jag tror som sagt att det blir en relativt begränsad diskussion på den här punkten. En så specifik diskussion är det låg sannolikhet för att det blir.

Anf.  82  ORDFÖRANDEN:

Senast vi hade frågan gällde det väl just speciella, öronmärkta pengar inom det här beloppet vi hade i mars. Åsa Torstensson kommer hit sedan. Då får vi se om vi kommer vidare.

Anf.  83  MONICA GREEN (s):

Jag har också några kommentarer på 4.2. Jag kan kommentera att vi inte har behandlat den här frågan i finansutskottet eller fått någon möjlighet att diskutera, men jag vill, precis som Anders Borg, säga att det är viktigt att agera så att inte arbetslösheten biter sig fast. Det är ett viktigt påpekande, särskilt med tanke på att regeringen har skrivit i sin vårproposition att en tredjedel av de 11,7 procent som kommer att bli arbetslösa inom tre år aldrig kommer att komma tillbaka till arbetslivet.

Det är alltså ett viktigt påpekande att man jobbar med det i Europa. Jag tycker att man borde jobba hårdare med det även i Sverige, liksom jag tycker att man borde jobba hårdare med de aktiva arbetsmarknadsåtgärderna och inte bara med passivt arbetsmarknadsunderstöd som den nuvarande regeringen gör.

Anf.  84  Finansminister ANDERS BORG (m):

Jag vill påpeka att rapporten inte täcker de EU-gemensamma åtgärderna, till exempel de 5 miljarder euro som ska täcka bredbandsdelen, som svar på Christina Axelssons fråga.

Om jag då ska svara på Monica Greens fråga kan jag säga att vi naturligtvis kan ha en generaldebatt om hur vi ser på arbetsmarknadspolitiken i Sverige. Jag hade på förra lunchen i Ekofin blivit ombedd att dra just en inledning kring aktiv arbetsmarknadspolitik eftersom ju bilden är att Sverige har en mycket omfattande aktiv arbetsmarknadspolitik och att vi är framgångsrika relativt andra länder med att förhindra att persistensen biter sig fast, eftersom vi har en arbetsmarknadsmyndighet och en arbetsmarknadspolitik som mycket bygger på aktiva åtgärder.

Aktiva åtgärder brukar man anse vara stöd till att förmedla arbeten, olika typer av skattenedsättningar eller bidrag för att subventionera arbeten, alltså det vi har med lönebidrag respektive nystartsjobb och utbildningsinsatser. Vi har också relativt omfattande sådana om man väger samman det som sker i olika yrkesvux- och komvuxdelar.

Om man tittar på den del av rapporten där man går igenom de enskilda länderna framgår det att Sverige gör insatser för riskkapital, statliga garantiprogram, lån med subventionerad ränta, permanent sänkt bolagsskatt, exportfinansiering, lånegarantier för fordonsindustrin, stöd till byggnadsindustrin, minskad administration för företag, investeringar i transportsektorn, stöd till renovering av byggnader, ROT-avdrag, forskning och utveckling vid universitet och inom fordonsindustrin, extra insatser på utbildning, lägre inkomstskatt, sänkt arbetsgivaravgift och jobbskatteavdrag samt underlättar tillgången till arbetslöshetsersättning och ger stöd till pensionärer med låg inkomst.

Det är på dessa punkter Sveriges insatser särskilt nämns. Av rapporten får man alltså intrycket att vi är ett av de länder som agerar på väldigt många punkter. Det framgår av annexen till rapporten, men det här kanske är en mer generell debatt kring ekonomisk politik.

Anf.  85  ORDFÖRANDEN:

Någon sådan debatt hinner vi inte ha nu. Om de 5 miljarderna i återhämtningsprogrammet ska jag säga att det var en särskild miljard av dem som var öronmärkt för bredbandsutbyggnad i glesbygd och som jag antar att Christina Axelssons fråga handlade om.

Denna miljard bereds dock inte av Åsa Torstensson som brukar bereda bredbandet utan av Eskil Erlandsson som bereder på landet så att säga. Miljarden är delad så, och det är alltså inte säkert att Åsa Torstensson kan svara på den frågan. Men hon kommer hit sedan i alla fall.

Anf.  86  MONICA GREEN (s):

Jag vill bara kommentera den lista Anders Borg räknar upp. Det är ganska viktigt att också påpeka till exempel att stödet på 28 miljarder till fordonsindustrin inte har använts. Han nämner skatteavdraget, och vi vet ju att det inte gett ett enda jobb. ROT-avdraget har ni permanentat fast ni själva säger att vi ska genomföra sådant som bara ska användas i lågkonjunktur och inte blir permanent.

Ni lever kvar i de åtgärder vi gjorde och får ett gott anseende av det skälet trots att ni har slaktat det mesta.

Anf.  87  ORDFÖRANDEN:

Vad gäller rådets ställningstagande till punkt 4.2 har jag inga ytterligare anmälda på talarlistan. Jag finner att det finns stöd för regeringens ståndpunkt.

Vi går vidare till punkt 4.3, Program för bankstöd. Den frågan är rent tekniskt ny, men vi pratade om bankstöd den 3 oktober förra året då vi var överens om att stödja regeringens ståndpunkt. Nu ska det antas en rapport. Är det något särskilt att säga om den, finansministern?

Anf.  88  Finansminister ANDERS BORG (m):

Den rapporten har tillkommit på svenskt initiativ, vilket kan vara värt att påpeka. Det har legat mot bakgrund av att vi i december uppmanade kommissionen att återkomma med en översyn av åtgärderna. Det gjorde inte kommissionen, och då drev vi igenom på det nästföljande Ekofinmötet att EFK-ordföranden Thomas Wieser skulle leda en arbetsgrupp som såg över de här systemen, och det är den som nu återrapporteras.

Det som är mer centralt och som tillkommit är väl att ECB inför det här mötet har indikerat att de är beredda att se över prissättningen på garantierna och att det förslag som diskuteras är att man ska sänka avgiften från 50 till 25 räntepunkter. Det är något vi välkomnar. Det är precis det som var syftet med översynen, och det skulle, tycker vi, kunna ha gjorts tidigare, men det är väl bra om vi får ett sådant beslut nu.

När man läser rapporten kan man konstatera att det är omfattande åtgärder som vidtas för att stabilisera banksystemet. Det finns också tydliga indikationer på att det börjar ske en stabilisering. De så kallade TED-spreadarna, det vill säga skillnaden mellan bankernas korta inlåning och det Riksbanken gör, har minskat. Bankriskspreadar, som man mäter ofta och som är skillnaden mellan så kallade swapobligationer, alltså swapen mellan en statsobligation och ett bankpapper, har gått ned kraftigt, och det har allmänt skett en normalisering.

Vi tycker dock samtidigt att det är viktigt att påpeka att det är för tidigt att ropa hej. Huruvida vi befinner oss mitt över ån eller är på väg över är väl lite tidigt att säga, men det är alldeles tydligt att banksystemen har stabiliserats. Det är bra att vi får den här rapporten, och det är ännu bättre om vi så småningom får ett beslut från ECB om att sänka garantiavgiften.

Anf.  89  MONICA GREEN (s):

Jag har en fråga om avgiften. När det här dunkades igenom i all hast i höstas var Socialdemokraterna, Vänstern och Miljöpartiet med på att vi dels ville veta att alla skulle gå med, dels att vi ville veta att det skulle vara enkelt att gå med och inte för dyrt.

Vi ville egentligen att alla skulle vara med från början, men regeringen försäkrade att den skulle se till att alla gick med och att avgifterna skulle sättas på ett sådant sätt att det blev lockande – alltså att man ville gå med från bankernas sida. Men så blev det ju inte.

Sedan har ECB föreskrivit att man ska ha en lägre avgiftsnivå, men det har inte kommissionen. ECB och kommissionen har olika uppfattningar, och då skulle jag vilja veta hur det egentligen blir.

Anf.  90  Finansminister ANDERS BORG (m):

Vi ska väl konstatera att som framgår av den här rapporten och andra underlag täcks nu en relativt omfattande del av bankernas inlåning. I Sverige har vi också det förhållandet att vår centralbank, Riksbanken, har valt att täcka upp en mycket stor del av bankernas korta upplåning. Det gör att vi sammantaget garanterar en större del av inlåningen än något annat land, möjligtvis med undantag för USA. Vi har så att säga fått en bred och generell garanti för bankernas inlåning ungefär på det sätt vi avsåg även om det har blivit en något mer komplicerad process.

Jag kan bara dela Monica Greens synpunkt i vad vi hade för utgångspunkt för det här, men vi verkar ju i Europa. Det finns andra utgångspunkter. Holland och England har varit väldigt drivande för att man ska ha höga avgifter för att de här systemen bara ska omfatta problembanker.

Nu gör vi ett framsteg och kommer möjligtvis något närmare den svenska hållningen, men vi har ingen möjlighet att agera utanför EU. Vi är med i EU och har de här kraven att verka enligt de normer och regler som finns.

Anf.  91  MONICA GREEN (s):

Bara en följdfråga, eftersom Anders Borg nämnde Holland och England: Hur ser det egentligen ut bland de andra 24–25 länderna? Finns det någon översikt eller möjlighet att se hur de olika länderna har gjort och tänker agera framgent?

Anf.  92  Finansminister ANDERS BORG (m):

Jag tror inte att det finns i något enskilt dokument, men det finns genomgångar från Valutafonden och från kommissionen som man kan lägga samman till en bild. Men någon total samlad genomgång finns inte.

En del av underlaget finns här, men det är långt ifrån fullständigt. Det framgår till exempel inte hur mycket centralbankerna täcker upp.

Anf.  93  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns stöd för regeringens ståndpunkt i frågan.

Enligt mina noteringar måste finansministern strax avvika. Vi har två beslutsfrågor kvar. Ska vi övergå till att ta dem med statssekreterare Per Jansson eller ska vi skynda oss och ta dem med finansministern? Det bestämmer ytterst finansministern.

Vi har punkt 4.4, Internationell finansiering av klimatförändringar. Alla skatteärenden är strukna utom punkt 5.2, God förvaltning i skattefrågor.

Anf.  94  Finansminister ANDERS BORG (m):

Jag kan göra en kort inledning om klimatfinansieringen. Egentligen har jag inte så mycket att tillföra där. Vi har gjort mycket omfattande ansträngningar för att försöka föra en dialog, framför allt med våra polska vänner, för att se om vi kan föra frågan framåt. Det har varit omfattande diskussioner i EFK, där Per Jansson har varit vår representant och hårt drivit att vi ska få en tydlig europeisk ståndpunkt. Polackerna, och möjligtvis är det andra som döljer sig bakom polackerna, har visat en begränsad kompromissvilja. Vår tolkning är att frågan över huvud taget inte når någon lösning på Ekofin, utan att den går till Europeiska rådet och att den blir en av de stora diskussionspunkterna där. I någon mening kan det vara lämpligt att ta den överläggningen i samband med att Fredrik Reinfeldt är här inför Europeiska rådets möte.

Anf.  95  ORDFÖRANDEN:

Och det kommer han snart att vara. Frågan har också varit här tidigare inför vårtoppmötet. Då fanns det stöd för regeringens ståndpunkt med avvikande mening från mp.

Jag noterar risken för avvikande mening från mp även i dag i sak.

Anf.  96  PER BOLUND (mp):

Vi är djupt besvikna på regeringens hantering av frågan om finansiering av internationellt klimatarbete. Framför allt miljöministerns agerande, som jag har mer insyn i, har försvårat i stället för underlättat en bra EU-linje, vilket är tråkigt.

Det här är en av de absolut viktigaste frågorna inför Köpenhamnsmötet för att vi ska kunna få ett bra och hållbart klimatavtal. Framför allt utvecklingsländerna driver med rätta just frågan att man måste ha bra överföringsmekanismer.

Vi kan bara konstatera att det i den svenska ståndpunkten fortfarande saknas en hållning dels när det gäller vilken mekanism man ska använda, hur pengar ska överföras, dels när det gäller hur stora resurser som behöver föras över. Det är tyvärr alldeles för sent att agera. Att regeringen inte har agerat i frågan hittills tycker vi är djupt besvärande, för det är kort tid kvar till Köpenhamnsmötet. Och vi vet att det har funnits internationella initiativ från till exempel Norge och Mexico.

Att den svenska regeringen inte har lyckats sätta ned foten och föreslå en linje tycker vi är minst sagt besvärande, så vi vidhåller med all säkerhet vår avvikande mening.

Anf.  97  SOFIA ARKELSTEN (m):

Jag tror att det är viktigt att alla EU-länder kommer överens om principerna innan man går in och börjar prata om siffrorna. Om vi kan få med även Polen på rådsslutsatserna är det ett ganska stort steg framåt. Något som jag tror är bra är att man pratar om hur viktigt det är att man får värde för pengarna, att man gör det mest effektiva först och att man har differentierade strategier beroende på hur utvecklade vissa länder är. Då kommer man kanske åt den låsning som varit i att vissa länder som har stora utsläpp kallar sig för utvecklingsländer.

Jag tycker ändå att det här är positivt och en bra väg framåt.

Anf.  98  Statssekreterare PER JANSSON:

Förhandlingar pågår just nu på det internationella planet. Vår utgångspunkt är att det är viktigt att avvakta hur de faller ut. Målsättningen är att man allra helst ska få till stånd en global fördelningsnyckel. En sådan nyckel tror vi skulle lösa rätt mycket av polackernas problem. Polen är ju inte ensamt om att vara i situationen med en växande ekonomi med förhållandevis stora utsläpp, så rimligen kommer en sådan framförhandlad nyckel att vara en nyckel som kan vara acceptabel för polackernas del.

I det fall man inte når den bästa lösningen med en global nyckel blir det aktuellt att ha en diskussion i EU. Där försöker vi övertyga polackerna om att det kommer att vara en fördelning som tar hänsyn till de finansiella effekterna. Även i det fallet skulle utgångspunkten vara å ena sidan bärkraften och å den andra sidan utsläppen.

Det som är lite svårt nu är att det primärt är en politisk fråga som handlar om att EU måste visa att man fortsatt är långt framme i förhandlingarna, precis som sades. >>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <>Det är det konkreta problemet. Jag upplever att Sverige, tillsammans med Danmark och ett antal andra länder, gör allt som går för att komma framåt i frågan.

Anf.  99  ORDFÖRANDEN:

Vi får med säkerhet anledning att återkomma till frågan, bland annat inför statsministersamrådet, ganska snart.

Jag finner för dagen att det finns stöd för regeringens ståndpunkt vad gäller dessa slutsatser men noterar avvikande mening från mp.

Enligt mina noteringar är delpunkterna 1, 3 och 4 strukna under punkt 5, Skatteärenden. Kvar står delpunkt 2, God förvaltning i skattefrågor – slutsatser – det vill säga en beslutspunkt. I den frågan informerades nämnden den 29 april. Nu föreligger alltså ett skarpare förslag.

Anf.  100  Statssekreterare PER JANSSON:

De rådsslutsatser som vi nu har tycker vi är ett framsteg. Detta är ett område där man får jobba successivt framåt.

Vi vill ha en öppen dialog om de här viktiga frågorna. Det är en självklarhet att man ska följa de skatteregler som finns. Vi har OECD-standarder som utgångspunkt, och det har bland annat på G 20-mötet lyfts fram att dessa ska vara utgångspunkten mer tydligt. Den svenska regeringen stöder den hållningen och har inga större problem på området.

Anf.  101  CHRISTINA AXELSSON (s):

Jag kan hålla med om att det här är oerhört viktigt och att det är angeläget att det diskuteras i EU-sammanhang. Jag lyssnade på ett radioprogram om att man i Italien har mycket försäljning där man inte tar in moms och inte heller betalar skatt för eventuella anställda.

Diskuteras problemet med att se vilka momsintäkter som faktiskt förekommer i de olika länderna? Det betyder en del för hur mycket man betalar i avgift till unionen, så det är viktigt att vi får lite rätsida på vad det är för transaktioner som förekommer i de olika länderna.

Anf.  102  Departementssekreterare CHRISTINA SVANHAGEN:

Den kontroll som du efterlyser är inte ett arbete som ligger inom ramen för good governments-frågorna, alltså god förvaltning på skatteområdet. Det hör egentligen inte hemma här. Tyvärr kan jag inte besvara din fråga.

Anf.  103  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns stöd för regeringens ståndpunkt.

Vi är nu klara med skattefrågan. Punkterna 5.3 och 5.4 är inte strukna därför att de har lagts ned eller så utan därför att de har blivit A-punkter och står på A-punktslistan.

På punkt 6, Övriga ärenden, har jag inte någonting anmält och inte heller departementet. Då återstår bara A-punktslistan som numera behandlas skriftligt utanför det här sammanträdet. Om någon vill ställa frågor om finans- eller skattefrågorna går det bra att göra det nu. Jag finner att så inte är fallet. Då är vi klara med Finansdepartementet för i dag.

Vi tackar Per Jansson och övriga från Finansdepartementet så mycket.

3 §  Transport, telekommunikation och energi (Energi)

Näringsminister Maud Olofsson

Återrapport från ministerrådsmöte den 19 februari 2009

Information och samråd inför ministerrådsmöte den 11 och 12 juni 2009

Anf.  104  ORDFÖRANDEN:

Vi säger välkommen till näringsministern och hennes medarbetare.

På den gula agendan har vi punkt 3 och E-frågorna. T-frågorna ska vi ta med Åsa Torstensson.

I energidelen är det först en återrapport från ministerrådsmötet den 19 februari. En sådan är utsänd till nämndens ledamöter. Vi tackar för den och lägger den till handlingarna.

Vi går nu in på information och samråd inför rådsmötet den 11 och 12 juni om energifrågorna. Jag ska anmäla att vi har en ny fråga under punkten Transport, telekommunikation och energi, nämligen lokalisering av byrån för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter, förkortat ACER, som ska diskuteras på lunchen. Den kan vi lägga till som sista punkt på dagordningen, det vill säga när vi är klara med punkterna 11, 12 och 13.

Först har vi punkt 11, Lagstiftningen om oljelager. Frågan har behandlats i nämnden tidigare, den 13 februari, då vi var överens om att stödja regeringens ståndpunkt. Det lite tricksiga för riksdagens del är att den här frågan bereds av försvarsutskottet. Men Åsa Lindestam är ju här, så vi har ändå koll.

Anf.  105  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c):

Precis som ordföranden sade har frågan diskuterats här i nämnden. Då ställde ni er bakom regeringens ståndpunkt att göra reglerna enklare.

Vi har ett system för oljelagring i Sverige som vi tycker fungerar och som är industridrivet, det vill säga att man tar ansvar för oljelagringen. Som vi redovisade här i nämnden var vi oroliga för att vi skulle vara tvungna att ändra vårt system.

Det här förslaget har bra komponenter. Det handlar om att se till att alla länder fullgör sina åtaganden och om att föra samman EU:s och IEA:s regelverk på området. Det handlar också om krismekanismerna och om statistiksidan, så att vi har koll på vad som sker.

Från vår sida har det varit viktigt att försöka få enhetliga regler och en anpassning av regelverket så att Sverige och andra länder som har liknande system som det vi har kan få fortsätta att ha det.

I de förhandlingar som har ägt rum har vi varit mycket framgångsrika. Alla de synpunkter som vi har framfört om förenklingar och anpassningar har vi i praktiken fått igenom, så vi är väldigt nöjda med förhandlingarna.

Anpassningen till IEA förbättras liksom mekanismerna för krishantering. Delegeringen mellan lagringspliktiga inom och mellan länder stramas upp och möjligheten att fuska minskar med det här systemet. Men de olika medlemsländerna har också möjligheter att anpassa lagringsmodellerna utifrån hur man har det.

Det som man nu har förhandlat fram, som ordförandeskapet har klarat av, är vi som sagt mycket nöjda med, och det är också de andra medlemsländerna. Det finns ett enhetligt stöd i rådet för att fatta beslut.

Tack vare oss, bland annat, får vi ett oljelagringsdirektiv som är enkelt men också funktionellt.

Anf.  106  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns stöd för regeringens ståndpunkt.

Vi går vidare till punkt 12, Energieffektivitet. Den frågan var i nämnden den 3 februari. Då fanns det stöd för regeringens upplägg inför fortsatta förhandlingar, som det var fråga om då. Men vi var inte helt överens, utan det anmäldes avvikande meningar från s, v och mp.

Nu föreligger en lägesrapport. Då får vi som vanligt höra hur mycket förhandlingssubstans det ligger i lägesrapporten och agera därefter när vi har lyssnat på det ansvariga statsrådet.

Anf.  107  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c):

Det är tre förslag till direktiv. De har varit uppe för diskussioner i rådsarbetsgruppen under våren och kommer att fortsätta förhandlas under vårt ordförandeskap.

Direktivförslagen presenterades i den strategiska energiöversynen, den andra som presenterades i november. Totalt är det förslag inom fem områden, men nu är vi inne på område tre.

Det första är ett omarbetat direktiv om byggnaders energiprestanda från 2002. Här ska man vara ärlig och säga att mycket av direktivet handlar om att få de medlemsländer som inte har gjort så mycket att göra någonting. Om man tittar på svensk lagstiftning ser man att det är ungefär det vi redan har. Men kommissionen menar att man måste snabba på och trycka på så att också fler länder inför energideklarationer och blir kunnigare på detta område.

Det andra direktivet är direktivet om energimärkning av hushållsapparater från 1992, som utvidgas – det har vi också haft en diskussion om här – till energirelaterade produkter som ska kunna omfattas av obligatorisk energimärkning.

Det tredje handlar om energimärkning av däck, och det är nytt, men det ingår i en samlad strategi för att minska drivmedelsförbrukningen och utsläppen från vägtrafiken.

Jag tycker att man i det tjeckiska ordförandeskapet överlag har varit väldigt duktig och också på det här området hanterat stora beslut och därför inte hunnit göra så mycket på energieffektiviseringsområdet. Vi har kommit överens med tjeckerna om att vi gärna tar detta, för vi vill prioritera energieffektivisering.

Av det skälet kommer vi enbart att få en lägesrapport nu på mötet. Det kommer inte att vara några ställningstaganden.

Vi är nu i ett läge då vi snart ska ta över. Vi kommer i många av de här sammanhangen att hålla en låg profil även om vi tycker att det är viktigt med energieffektiviseringsåtgärderna. Men vi ska ju i nästa steg försöka få ihop en kompromiss. Därför blir det lite speciellt med det svenska ordförandeskapet just nu, inte därför att vi tycker annorlunda utan därför att vi måste kunna sy ihop en lösning på slutet.

Vi tycker att det är bra att tjeckerna har inlett den här behandlingen, men som sagt: Vi kommer att få detta som beslutspunkter under vårt ordförandeskap. Det är alltså inte fråga om några ställningstaganden, utan det är en rapport.

Anf.  108  ORDFÖRANDEN:

Då kommer jag att behandla det som just information till nämnden, det vill säga att man som alltid får säga vad man tycker, men det kommer inte att gå att anmäla avvikande mening om man nu inte skulle hålla med regeringen.

Anf.  109  CHRISTINA AXELSSON (s):

Jag vill mycket kort ta upp energimärkning av däck. Där är det viktigt att man även tar med vinterdäck. Jag vet att vi har lyft den frågan från trafikutskottet. Jag tycker att det vore bra om ministern också tar med sig det.

Anf.  110  PER BOLUND (mp):

Vi tycker att energieffektivisering är en av de viktigaste åtgärderna för att få ett hållbart energisystem. Därför är vi besvikna. Lägesrapporten visar att det går för långsamt. De förslag som är framtagna är alldeles för lite långtgående för att de ska få någon stor effekt på effektiviteten inom EU.

Därför tycker jag att man borde lyfta frågan till en högre nivå och diskutera om inte effektiviseringsmålet skulle vara bindande precis som andra mål inom energipaketet. Vi tycker att det är rimligt att man faktiskt ställer bindande krav från EU på effektivisering och att man också fördelar ansvar på olika länder. Annars är risken att resultatet blir det som vi har fått i Sverige, där regeringen har bestämt sig för ett helt nytt sätt att mäta effektivisering på jämfört med vad EU har och också har lagt sig på en så låg nivå att man inte kommer längre än business as usual, egentligen. Om man fortsätter som vi har gjort hittills når vi inte de mål som regeringen har satt upp. Det tycker vi är en tråkig utveckling. Därför borde man se till att det blir ett bindande mål med högre ambitioner på EU-nivå.

Anf.  111  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c):

Vad gäller frågan om vinterdäck är detta på gång. Det har vi lyft in i våra diskussioner.

När det gäller energieffektivisering har regeringen, inte minst jag, i rådskonstellationen just prioriterat energieffektivisering. Vi har haft all­deles för mycket diskussion om nyproduktion i förhållande till energieffektivisering. Frankrike lyfte den här frågan under sitt ordförandeskap, men det har inte hänt så mycket mer än att det förekommer mer diskussion om energieffektivisering nu än tidigare.

Vi har sagt att under vårt ordförandeskap är detta en prioriterad fråga. Vi kommer att ha en diskussion i Åre, miljöministrar och energiministrar tillsammans, som handlar om eco-efficient economy, där energieffektivisering är en del – att både skapa hållbar ekonomisk tillväxt och spara mer energi.

Vi ska ju ha en ny energihandlingsplan, och då är vår åsikt att det i den ska finnas mycket tydligare mål. Man ska komma ihåg att när det gäller Sverige är det första gången som vi har ett energieffektiviseringsmål över huvud taget. Det har aldrig funnits förut. Vi tar alltså steg framåt, och sedan får vi hjälpas åt att öka ambitionen.

Nu när vi har börjat diskutera detta tror jag att det också kommer att bli mer tryck i energieffektiviseringsfrågan. Men man ska också komma ihåg att en del medlemsländer är rädda för den här diskussionen, för de tycker inte att de har verktyg själva att göra tillräckligt. Vi har haft en rätt omfattande dialog med många medlemsländer för att övertyga dem om att energieffektivisering är en verksam åtgärd.

I grunden håller jag alltså med Per Bolund: Vi kan göra mycket mer. Det är en viktig åtgärd, men det är också så att regeringen gör mycket på det här området, både här hemma men och på europeisk nivå.

Anf.  112  ORDFÖRANDEN:

Eftersom det inte handlar om något ställningstagande nu landar vi ändå i att behandla detta som en informationspunkt.

Jag vill dock säga att det är lite på gränsen mellan det och ett förhandlingsupplägg, därför att det är frågor som rör sig framåt. Nu väljer vi information i dag, men när vi sedan närmar oss skarpare förhandlingsinnehåll, och särskilt när vi närmar oss beslut, är det viktigt, även inför och under svenskt ordförandeskap, att det i nämnden och i riksdagen framgår både vad regeringen tycker i sak och hur vi måste föra förhandlingarna i rådet. Så är det ju i EU-nämnden till vardags och också under svenskt ordförandeskap, även om vi förstår att man måste ta särskilda hänsyn och vara extra kompromissvillig så att säga. Men det utesluter inte att ange en ståndpunkt. Det är tvärtom viktigt att den framgår. Sedan kan man ju hemligstämpla. Det är också skillnad mellan vad man skickar ut på papper inför nämnden – det blir ju offentliga handlingar – och vad man anger här. Det är därför vi har slutna samråd om just förhandlingarna inför rådet.

Jag vill bara precisera det.

Anf.  113  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c):

Ja, det kommer att bli en utmaning under ordförandeskapet. Jämfört med förra ordförandeskapet är det ju ännu fler medlemsländer nu, så det kommer att vara en tuff uppgift. Det är klart att det är viktigt att vi håller den kontakten.

Sedan har vi de så kallade 09-bladen, där vi har satt upp vad det är vi tänker åstadkomma. De finns med som hållpunkter för oss när vi förhandlar.

När det gäller det här särskilda området vill jag bara säga att en viktig sak för mig och regeringen är att inte ställa till en massa regelkrångel. Det finns i det här nämligen en risk att man blir alldeles för detaljerad och krånglig, och då får vi svårigheter på företagarsidan i stället. Det är alltså en balans mellan att ha tydliga regler och att inte ställa till för mycket regelkrångel.

Anf.  114  ORDFÖRANDEN:

Då tackar vi för informationen för dagen i den frågan.

Sedan har vi punkt 13, Internationella förbindelser på energiområdet. Den frågan var i nämnden den 5 december då vi informerades i frågan. Det lär vara så också i dag. Jag har i alla fall noterat detta som en informationspunkt.

Anf.  115  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c):

Ja, det är verkligen en informationspunkt. Jag skulle kunna säga några ord om gasfrågan och det ryska samarbetet av det enkla skälet att jag deltog i mötet i Moskva för någon månad sedan. Jag deltog delvis därför att vi är inkommande ordförandeskap men framför allt för att ha en beredskap för eventuella problem när det gäller gasfrågan.

Det kommer att vara extremt viktigt att EU har kontroll på vad det är som händer, därför att i den här debatten finns det många som vill föra in så kallade faktum i målet, och de faktumen måste alltid kontrolleras från EU.

Vi försöker ha bra relationer med både Ukraina och Ryssland för att kunna ha en bra dialog, och jag vill säga att det tjeckiska ordförandeskapet har gjort väldigt bra ifrån sig när det gäller detta, och de var mycket duktiga under gaskrisen tillsammans med kommissionär Piebalgs. Men vi ser, och det förstod vi under mötet i Moskva, att det finns en konfliktnivå, en mycket hög konfliktnivå. Därför måste vi ha beredskap för att kunna hantera den här frågan under vårt ordförandeskap.

När det gäller de andra frågorna kommer vi endast att få information, men jag ville för er kunskaps skull redovisa att vi förbereder oss noga för att ha möjlighet att även lösa en eventuell gaskonflikt.

Anf.  116  ORDFÖRANDEN:

Då tackar vi för den informationen!

Vi har så kommit till nya punkten som gäller lokalisering av byrån för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter, Agency for the Cooperation of Energy Regulators, ACER. Detta ska diskuteras på lunchen. Det är en ny fråga. Här ska det möjligtvis diskuteras med substans och kanske till och med fattas beslut. Eftersom mer skriftligt underlag inte är utsänt ber jag näringsministern berätta muntligt vad det handlar om och vad regeringen tycker om det.

Anf.  117  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c):

Vi har tidigare i nämnden sagt att vi ska ha en byrå för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter. Ni kommer ihåg detta. Vi har diskuterat det ganska många gånger.

Nu har det tjeckiska ordförandeskapet sagt att vi behöver ha en diskussion om dess lokalisering. Vi har aldrig haft någon sådan diskussion förut, vill jag säga. Från svensk sida blir vi naturligtvis uppvaktade från de länder som vill ha det här.

Slovenien, Rumänien och Slovakien är de som har begärt att få detta. Som ni vet har EU bestämt att de nya medlemsländerna ska få någon myndighet. EIT kommer ni ihåg att Ungern fick, och nu är det de här tre länderna som är aktuella.

Jag har ingen känsla för om det finns någon favorit bland de här länderna. Från Sveriges sida har vi sagt: Eftersom vi kan hamna i det läget att vi kanske ska förhandla om detta är det lite svårt för oss just nu att ha någon särskilt synpunkt eller ståndpunkt i frågan, för då kan vi få svårt att ro det i land om det inte är så att beslut ska fattas nu.

Jag tror att man har en första diskussion under lunchen vid mötet. Jag har lite svårt att tro att man ska komma till ett beslut eftersom det är första gången frågan diskuteras.

Men vi föreslår att Sverige får vara neutralt. >>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen . Men jag föreslår att vi får förhålla oss någorlunda neutrala, just därför att vi är inkommande ordförandeland och det inte finns någon klar favorit. Om vi kommer till ett beslut måste vi hitta en form för att förankra detta. Ungefär så resonerar vi. Kan ni ge mig det mandatet känns det bra. >>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen

Anf.  118  ORDFÖRANDEN:

Vi ska höra om det är så. I mina öron är i alla fall en ståndpunkt absolut framförd, >>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen <>Det är absolut en tydlig ståndpunkt som är fullt rimlig och som i alla fall jag inte har något emot. Vi får höra vad övriga ledamöter säger. Vi verkar vara överens om detta.

Då sammanfattar jag med att jag finner att det finns stöd för regeringens upplägg inför fortsatta förhandlingar i denna fråga.

Det var en utmärkt sammanfattning av både vad man tycker och vad som är möjligt. Det är båda dessa saker som måste framgå, och det gjorde de alldeles utmärkt.

Det var den sista beslutsfrågan. Det finns en övrig fråga som det står Olofsson på, och det är inte vilken fråga som helst, utan det handlar om en sammanlänkningsplan för Östersjöregionen. Möjligtvis vill näringsministern säga något om den, även om det inte är en beslutspunkt.

Anf.  119  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c):

Absolut! Det är viktigt att det finns kunskap om vad som faktiskt händer just nu.

Man tog från kommissionens sida ett initiativ för att få ett fördjupat energisamarbete mellan EU-länderna runt Östersjön. Barroso presenterade Baltic Energy Market and Interconnection Plan, Bemip kallad, och nu har man nått ett MOU, alltså ett memorandum of understanding, om detta. Det har varit en högnivågrupp där vi från Näringsdepartementet har deltagit på energisidan för att medverka i detta.

Vad det handlar om är att försöka få ihop en interconnection i det här området. För vår del handlar det naturligtvis väldigt mycket om kabeln mellan Sverige och Baltikum.

Det finns ett memorandum of understanding som har utarbetats, och man planerar att Barroso ska kunna presentera det för berörda medlemsstater på en informell middag före Europeiska rådets möte den 18 juni. Här deklarerar de ingående parterna sin avsikt att arbeta vidare med vad man kommit fram till i handlingsplanen. Sedan ska det förmodligen undertecknas under vårt ordförandeskap.

Under vår punkt handlar det om att man redovisar vad det innehåller. En del i detta är kabeln, där Svenska kraftnät är aktiva för att hitta bra utgångspunkter så att vi hjälper till, men på affärsmässiga grunder, att få fram en kabel mellan Sverige och Baltikum. Det är den mest påtagliga delen i detta.

Här finns det också anslaget pengar för att kunna investera på det här sättet. Men jag tycker personligen att det är snabbt agerat. Vi har jobbat bra tillsammans i den här delen. Jag hoppas verkligen att vi kommer framåt och kan underteckna ett MOU.

Anf.  120  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen. Mig veterligen är det inga andra Olofssonfrågor här. Är det något övrigt Olofsson vill ta upp med oss får hon det. Nej.

Vi tackar näringsminister Maud Olofsson med medarbetare så mycket för i dag och önskar trevlig helg och lycka till på rådet.

4 §  Transport, telekommunikation och energi (Transport och telekommunikation)

Statsrådet Åsa Torstensson

Återrapport från ministerrådsmöte den 30 och 31 mars 2009

Information och samråd inför ministerrådsmöte den 11 och 12 juni 2009

Anf.  121  ORDFÖRANDEN:

Vi ska prata om punkt 4, nämligen TT-frågorna i TTE-rådet. Vi ska börja med att gå tillbaka lite grann till två tidigare ministerrådsmöten. I den utsända gula agendan stod det att det var ministerrådsmöte den 30 och 31 mars. Den återrapporten är utsänd. Där stod det inte om det informella transportministermötet den 29 april, men det har onekligen också ägt rum. En rapport därifrån är utsänd i utskick 2. Den har ledamöterna fått och förhoppningsvis också läst. Därför undrar jag om det är någonting som transportministern vill tillägga utöver det som redan är utsänt.

Anf.  122  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c):

Jag är beredd att göra en genomgång av återrapporteringen, men finns det inga speciella frågor kan vi gena här.

Anf.  123  ORDFÖRANDEN:

Precis, rapporterna är ju utsända.

Anf.  124  SUSANNE EBERSTEIN (s):

Jag vill tacka för att vi i den här återrapporten har fått namnen på de olika medlemsländerna. Det tycker vi är positivt. Men på s 8 har man tröttnat och börjat skriva X igen. Jag vill bara påminna om att vi är glada åt att få reda på vilka länder som tycker vad i återrapporterna. Det kan visa framåt vad som kommer att hända. Det finns också möjligheter att sekretessbelägga protokollen om det skulle behövas.

Anf.  125  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c):

Vi antecknar det.

Anf.  126  PER BOLUND (mp):

Jag har en fråga som gäller rapporten från TTE-rådets möte den 30 och 31 mars, punkt 3 om avgifter på tunga godsfordon.

Ministern har tidigare trott att det här skulle lösa sig under Tjeckiens ordförandeskap, som jag har förstått det. Nu verkar det som att frågan med största sannolikhet kommer att lämnas över till Sverige för avgörande. Jag har två frågor om det.

Vilken beredskap har regeringen att hantera frågan, nu när den har hamnat på ordförandeskapets bord?

Som ordförande har man ansvar för att driva frågor framåt och inte bara föra fram en nationell linje. Frågan är om ministern kan tänka sig att under ordförandeskapet sluta driva frågan att de här frågorna ska hamna hos finansministrarna, så att de kan stanna hos transportministrarna, för att få frågan att röra sig framåt. Detta har hittills hindrat frågan att komma fram.

Anf.  127  CHRISTINA AXELSSON (s):

Jag har en liknande fråga på just den punkten. Jag återkommer till de andra sedan. Bengt-Anders Johansson frågade förra gången vad som kommer att hända med det här, om man bara kommer att låta det glida över. Kommer man nu att låta det här glida över till nästa ordförandeskap, eller vad kommer ministern att göra?

Anf.  128  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c):

Om jag förstod rätt är det Eurovinjettdirektivet som den direkta frågan handlar om. Som jag har beskrivit stöder de flesta medlemsstaterna principen om internalisering. Det framgick i den debatt som skedde på TTE-rådet. Däremot går åsikterna mycket tydligt isär i flera andra frågor, bland annat frågan om att internalisera kostnaden för trängsel och frågan om öronmärkning. Framför allt ansåg många medlemsstater att man i rådande lågkonjunktur måste sakta ned på behandlingen av direktivet och vänta på bättre tider.

Det har också bekräftats vid ett antal av de bilaterala kontakter som jag har haft under mitt förberedande arbete inför ordförandeskapet. Det tjeckiska ordförandeskapet avser inte att behandla detta vid junimötet.

Nyligen lyfte kommissionen upp frågan om Eurovinjett. Man föreslår nu att själva diskussionen om Eurovinjetts införande ska fördjupas och analyseras, allt i syfte att bättre kunna svara upp mot de frågeställningar som de olika medlemsländerna har.

Det gör att under hösten kommer antagligen ett antal ganska tydligt tekniska frågor som berör Eurovinjettsystemen att hanteras under det svenska ordförandeskapet. Annars kommer Eurovinjettdirektivet i dess helhet att ytterligare diskuteras och fördjupas.

Anf.  129  CHRISTINA AXELSSON (s):

Ursäkta, ministern, men jag förstod inte riktigt. Betyder detta att man kommer att låta det glida över till nästa ordförandeskap? Jag ser att någon medarbetare nickar. Man kommer bara att prata om tekniska frågor och så att säga låta det vara. Man tänker inte från svensk sida driva på och kanske börja diskutera kilometerskatt, och så vidare.

Anf.  130  PER BOLUND (mp):

Jag blev väldigt oroad av ministerns hållning. Det verkar som att man helt enkelt inte tänker driva den här frågan framåt. Man tänker bara sitta med armarna i kors och avvakta och hoppas på att nästa ordförandeland tar över.

Det tycker jag inte är en ansvarsfull hållning i en sådan oerhört viktig fråga. Vi vet att godstransporter är en av de drivande effekterna som får de klimatpåverkande utsläppen att öka. Därför är det otroligt viktigt att man kommer fram i frågan och kan få en bra reglering.

Ministern svarar inte heller på min fråga om man kan tänka sig att sluta driva att man ska föra över den här frågan till finansministrarna, som Sverige tidigare anfört, utan att man behåller den hos transportministrarna just för att låta frågan komma vidare och föra den framåt.

Anf.  131  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c):

Till Per Bolund vill jag säga att jag inte driver att frågan ska hanteras av finansministrarna. Enligt de formella ifrågasättanden som Sveriges regering har haft är det en taxeringsfråga. Det handlar inte om att driva att någon annan ska hantera den. Det är en tudelad fråga.

När det gäller de båda andra frågeställningarna handlar det inte om att låta frågan glida över till nästa ordförandeskap. Det är en fråga som är precis som jag beskrev den. Det är en stor diskussion i den situation det nu är. Det har gjort att kommissionen föreslår och kommer att arbeta med att fördjupa underlaget och svara på de frågor som medlemsstaterna har lyft upp.

Det innebär att arbetet fortsätter i rådsarbetsgrupperna under det svenska ordförandeskapet. På det sättet kommer arbetet att fortsätta, och det drivs parallellt med detta en process. Vissa tekniska frågor kommer det antagligen att fattas beslut om. Men arbetet med direktivet som sådant kommer att drivas i rådsarbetsgrupperna utifrån det jag nu hänvisar till, det vill säga kommissionens förslag.

Anf.  132  ORDFÖRANDEN:

Därmed tackar vi för informationen om återrapporterna och lägger de två till handlingarna. Christina Axelsson begär ordet.

Anf.  133  CHRISTINA AXELSSON (s):

Ursäkta, jag trodde inte att ni buntade ihop alltihop.

Jag vill ställa en fråga om punkten 4 i återrapporten. Vi hade en diskussion förra tillfället när ministern var här rörande arbetstidens förläggning för personer som utför mobilt arbete. Där var det en kort diskussion om allmänna riktlinjer för förslaget.

Vad hände? Det står att man ska ha en plenarbehandling i Europaparlamentet den 5 maj. Jag antar att ministern har uppdaterad information och kan lämna den till oss i den angelägna frågan.

Anf.  134  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c):

Det som nu inträffat är att parlamentet har avvisat förslaget med ganska knapp majoritet. Från svensk sida delar vi kommissionens uppfattning att man i direktivets tillämpningsområde inte ska inkludera förare som är egenföretagare. Det är slutsatsen i kommissionens förberedande rapport.

Rapporten landar också i slutsatsen att det inte finns tillräckliga skäl att låta förare som är egenföretagare ingå. Det innebär att Sverige kommer att fortsätta att driva åsikten att förare som är egenföretagare ska undantas från tillämpningsområdet.

Under ordförandeskapet avser regeringen att fortsätta arbetet med att hitta en kompromiss som innebär att egenföretagare lämnas utanför direktivets tillämpningsområde.

Anf.  135  ORDFÖRANDEN:

Jag har fått frågor från småföretagare om detta som var oroliga efter Europaparlamentets beslut. Vad var det Europaparlamentet gjorde som gör småföretagarna så oroliga?

Anf.  136  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c):

Europaparlamentet röstade för att egenföretagare skulle ingå. Man röstade inte i enlighet med kommissionens och rådets förslag.

Anf.  137  CHRISTINA AXELSSON (s):

Jag har en ny fråga. Jag kommer till bredbandsstrategin, som man också diskuterade vid samma möte. Där står det att kommissionen tydligen har hållit ett jublande anförande där vi inte vet vilka länder som tyckte vad. Det står bara XX. Men det står i varje fall vad kommissionen har tyckt: ”Alla ska får Internet i Europa”. Jag antar att det inte är ”får” utan ”få”.

Vi diskuterade tidigare vem det var som skulle få Internet. Ministern sade vid förra tillfället: bredband kopplat till hälsokontroll och gemensamma jordbrukspolitiken. Det är väl inte riktigt uppfattat. Det är bredband till landsbygden som man diskuterar med anledning av återhämtningsplanen. Det som gör kommissionen euforisk är att man har miljarden som man ska se till att alla medlemsstater får ut någonting av.

Jag bara undrar hur vi kommer att gå vidare med den frågan. Nu har vi hört att den kanske ligger hos jordbruksministern. Men det måste väl ändå ligga under landsbygdsutvecklingsprogrammet och inte enbart vara riktat mot jordbrukare?

Anf.  138  ORDFÖRANDEN:

Den här frågan kom upp när vi hade finansministern här. Det gäller pengar till bredband i glesbygd. Man kan skära det på minst tre olika ledder. Finansministern menade att det inte var hans fråga. Såvitt vi förstår, trots att bredbandsministern är här nu, är det främst landsbygdsministern som har huvudansvaret för frågan. Men om bredbandsministern vill eller kan svara får hon gärna göra det.

Anf.  139  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c):

Jag känner inte igen att jag skulle ha sagt någonting om att det var bredband till enbart jordbruksföretagare.

Nu vet jag inte vad finansministern har sagt. De delar i recovery plan som är kopplade till bredband ska naturligtvis hanteras i sitt sammanhang. Bredbandsfrågan eller recovery plan bereds i Regeringskansliet i sin helhet. Det är ett mottagande.

En del av detta med recovery plan måste hanteras som sig bör under utgiftstaket. Därför är det en beredning för att hantera effekterna av recovery plan på den nationella budgeten.

Anf.  140  CHRISTINA AXELSSON (s):

Nu förstår jag ännu mindre, fru minister. Jag läser högt ur de stenografiska uppteckningarna från förra gången: Återhämtningsplanen innehåller stöd för projekt på energiområdet och bredband kopplat till hälsokontroll och gemensamma jordbrukspolitiken. Det sade ministern vid förra tillfället.

Det är därför jag undrar om det bara är jordbrukare som ska få del av de 190 miljoner som det handlar om att Sverige kan få eller om det gäller hela glesbygden. Det är viktigt att vi tar till oss detta. Det är en möjlighet för Sverige. Finansministern kände inget större ansvar för detta utan sade att det var någon annan som hade det. Det ingår inte heller i hela återhämtningsplanen. Var ligger frågan?

Anf.  141  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c):

Fru ordförande! Jag har inte någon gång sagt att det enbart har med jordbrukare att göra. Det har naturligtvis att göra med landsbygden och utvecklingen av bredbanduppkoppling på landsbygden. Däremot är det hänvisat till att det ligger inom jordbrukspolitiken. Det är där som recovery plan har hanterats.

Anf.  142  ORDFÖRANDEN:

Ansvaret för landsbygdsutvecklingen ligger otvivelaktigt hos jordbruksministern. Jag tror inte att vi kommer så mycket längre där. Är det fler frågor om återrapporterna från både mars och april? Jag finner inte så. Vi lägger dem till handlingarna.

Vi går vidare till information och samråd inför det kommande mötet den 11 och 12 juni i T-frågorna. Där finns A-punktslistan, och den hanteras numera utanför sammanträdet. Sedan har vi punkt 3, Luftfart Yttre förbindelser. Det är beslut angående förhandlingar om ett övergripande luftfartsavtal med Georgien.

Den frågan är rent tekniskt ny i nämnden. Underlag är utsänt. Det framgår tydligt att det är en hel del hemligt innehåll. Det har dock funnits till hands på nämndens kansli för de ledamöter som har velat titta där. Det beror på att det gäller just Georgien och vissa utrikes- och säkerhetspolitiska aspekter i frågan. Det har i varje fall funnits, så att alla vet det.

Anf.  143  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c):

Fru ordförande! Under den här punkten ska rådet ta ställning till förslag om ett mandat för kommissionen att förhandla om luftfart med Georgien. Förslaget till mandat följer i stora delar det mandat som kommissionen tidigare har fått att förhandla med Tunisien, Israel, Jordanien och Libanon.

Kommissionens förslag är ett led i strävan att knyta grannländerna i öster och söder närmare med gemenskapen. Målet är att ingå ett avtal med en gradvis, ömsesidig och hållbar liberalisering av marknaden baserad på gemenskapslagstiftningen. Särskild fokus ska ligga på frågor som handlar om flygsäkerhet, luftfartsskydd och miljö.

Ett gemenskapsavtal med Georgien kommer att ersätta relevanta delar i medlemsstaternas bilaterala luftfartsavtal med dessa länder. Regeringen stöder kommissionens mandatförslag.

Anf.  144  PER BOLUND (mp):

När det gäller miljö vet vi att den viktigaste faktorn är att flyget är obeskattat när det gäller bränslet och koldioxidutsläppen. Där finns det internationella avtal som förhindrar länder att ta ut skatt på internationella flygningar. Däremot kan man sluta bilaterala avtal och i sådana bilaterala avtal besluta om att man ska ha skatt på flygbränsle.

Nu ser jag i återrapporteringen att man inte från svensk sida har föreslagit det när det gäller flygavtal med Kanada. Vi har nu en ny chans att göra det åtminstone när det gäller Georgien. Det står i förslaget att det här avtalet inte ska förhindra beskattning av flygbränsle. Det är alldeles för defensivt. Det är en hållning som inte är i närheten av det som behövs.

Självklart måste man i förhandlingarna åtminstone från svensk sida föra fram att man ska skriva in att skatt ska tas ut på flygbränsle vid flygningarna mellan dessa två regioner. Jag noterade att Moderaterna vid sitt program inför kongressen också har med att man ska ta ut skatt på flyget. Jag hoppas att jag får stöd i den här frågan för en gångs skull.

Anf.  145  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c):

I det här sammanhanget kommer vi att ge kommissionen mandat att förhandla med Georgien. I det förhandlingsmandatet handlar det om att man utifrån kommissionens möjligheter också kan hantera skatt på flygbränslet. Det är det förhandlingsmandat till kommissionen som vi ställer oss bakom.

Anf.  146  ORDFÖRANDEN:

Jag antar att det kommer en avvikande mening från Miljöpartiet.

Anf.  147  PER BOLUND (mp):

Jag uppfattar fortfarande inte att regeringen driver att kommissionen ska se till att det blir en skatt. Det är vad regeringen borde göra. Vi anmäler avvikande mening.

Anf.  148  ORDFÖRANDEN:

Den är noterad. Jag finner att det ändå finns majoritet för regeringens ståndpunkt med avvikande mening från Miljöpartiet.

Vi går vidare till punkt 4, Landtransporter. Det är en lägesrapport eller riktlinjedebatt om passagerarrättigheter vid busstransport. För er som känner igen frågan om passagerarrättigheter har vi diskuterat sådana förut för bland annat sjötransport och för andra transporter. Men frågan om just passagerarrättigheter vid busstransport lär vara ny i nämnden och bereds i övrigt av civilutskottet.

Underlag är utsänt även för denna punkt. Jag lämnar ordet till statsrådet om det är något att tillägga.

Anf.  149  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c):

Det är som sagt en riktlinjedebatt om busspassagerarförordningen. Den fråga som står i fokus är förordningens tillämpningsområde. Ett antal medlemsstater är angelägna om att stads-, förorts- och regionaltrafik undantas från förordningens tillämpningsområde. Andra länder har dock uttalat att de önskar tillämpa bestämmelserna i förordningen även på den typen av trafik.

I egenskap av inkommande ordförande anser jag att Sverige bör verka för en lämplig kompromiss på området och att detta uppnås. En sådan skulle kunna bestå i att förordningen ges ett brett tillämpningsområde men att det också ges en möjlighet för de länder som så önskar att undanta viss trafik från förordningen.

Anf.  150  CHRISTINA AXELSSON (s):

Även om det inte är trafikutskottets fråga tar jag mig ändå rätten att ställa en fråga till ministern. Det handlar om de följdskador med mera som kan uppkomma även vid andra än lokala transporter. Man kan åka en buss ganska långt för att komma till en flygplats, och bussen kan vara försenad så att man missar flyget. Vad har man sagt om följdskadorna? Jag hittar inte det någonstans i underlaget.

Anf.  151  Kanslirådet JOHAN SCHELIN:

Tanken när det gäller följdskador är att de inte ska ingå i de här förordningarna av den anledningen att det är svårt att beräkna följdskador. Det kan till exempel sitta en passagerare ombord på en försenad buss som har en miljonaffär i bagaget och därmed har stora krav. Det skulle bli svårt för transportören att beräkna följdskadorna och den skadeståndsskyldighet man skulle kunna ta. Utgångspunkten är därför att de inte ska täckas.

Anf.  152  CHRISTINA AXELSSON (s):

På flyget får man viss ersättning om det blir fyra timmars försening, helt inställt och så vidare. Är det tänkt att det här ska bli på samma sätt?

Anf.  153  Kanslirådet JOHAN SCHELIN:

Tanken är att det ska se lite annorlunda ut här. Kommissionen har valt en annorlunda lösning på bussområdet. Man får inte samma typ av ersättning vid förseningar. Kommissionen har ansett att man inte vill att chaufförerna ska tvingas trampa gasen i botten. Av trafiksäkerhetsskäl har man därför tänkt sig att avstå från den typen av ersättning när det gäller detta transportmedel.

Anf.  154  ORDFÖRANDEN:

I och med att det är en riktlinjedebatt ska vi förhålla oss till regeringens upplägg inför fortsatta förhandlingar i frågan.

Anf.  155  CHRISTINA AXELSSON (s):

Det är viktigt att veta vad civilutskottet har sagt i denna fråga.

Anf.  156  ORDFÖRANDEN:

Det kan jag tala om – ingenting.

Anf.  157  CHRISTINA AXELSSON (s):

Har civilutskottet blivit informerat?

Anf.  158  ORDFÖRANDEN:

Alla ärenden som kommer in anmäls i kammarkalendern. EU-nämnd­ens handlingar och agendor är offentliga. Det är upp till varje utskott att bevaka sina frågor. Det ska man; det är inte frivilligt. Vi vet dock att engagemanget varierar högst betydligt mellan utskotten.

Anf.  159  CHRISTINA AXELSSON (s):

Jag tror inte att det handlar så mycket om engagemang. Det kanske är så att man inte tittar i andra ministrars handlingar. Det kan vara anledningen till att saker och ting ibland hamnar mellan stolarna. För att vara på den säkra sidan kan vi säga att vi har en avvikandemeningssynpunkt eftersom vi inte har hört om civilutskottet har fått chans att yttra sig och vad det i så fall sagt.

Det finns också enligt riksdagsordningen en skyldighet för ministrar att hålla riksdagen informerad i ärenden, även muntligt, och tala om att detta kommer att ske.

Anf.  160  ORDFÖRANDEN:

Jag fick just höra att civilutskottet planerar överläggning i frågan i höst. Det är kanske inte så tidigt i processen som var avsikten i Riksdagskommitténs arbete, men det planeras ändå.

Anf.  161  LARS TYSKLIND (fp):

Jag sitter i civilutskottet och detta är ingen okänd fråga. Det som just sades gäller.

Anf.  162  ORDFÖRANDEN:

Då avvaktar Socialdemokraterna, enligt gruppledaren Susanne Eberstein.

Anf.  163  CHRISTINA AXELSSON (s):

Vi har en avvaktande avvikande mening beroende på att vi inte känner oss helt informerade i detta ärende.

Anf.  164  ORDFÖRANDEN:

Då har alla inklusive stenografen noterat detta. Vi kan ändå landa i stöd för regeringens här avgivna upplägg inför fortsatta förhandlingar i denna fråga. Vi har säkert anledning att återkomma lite överallt.

Då går vi till punkt 5 om eventuellt förslag till förordning om ett europeiskt järnvägsnät. Det står nog ”eventuellt” för att det inväntade Coreper i går. Vi har fått underlag, men det inväntade också Coreper i går. Nyheter sedan dess får därför gärna framföras muntligt. Annars är det väl tänkt att rådet ska kunna fatta beslut om detta?

Anf.  165  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c):

Fru ordförande! Vi vet inte om det finns kvar eller inte; vi har inte fått besked om det. Jag går därför igenom ärendet.

Anf.  166  ORDFÖRANDEN:

Eller så lämnar vi det utanför och samråder i skrift när vi vet om vi ska samråda i frågan. Det är mitt förslag till hanteringsordning. Det känns fånigt att ta varandras tid för hypotetiska ärenden. Eller vad är oddsen, så att säga?

Anf.  167  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c):

Fru ordförande! Jag ska inte tränga mig på. Det är i sig en viktig fråga med tanke på att järnvägsnätet för konkurrenskraftig godstrafik är prioriterat från svensk sida. Men vi har ännu inte fått besked om förhandlingarna i rådet har lett till ett sådant urvattnat förslag att det kommer att tas bort. Vi vet inte det.

Anf.  168  ORDFÖRANDEN:

Visst kan vi förankra regeringens ståndpunkt i största allmänhet, men det känns ändå som att vi måste veta att och i så fall hur ärendet tas upp till beslut innan vi samråder om det i nämnden. Vi får be departementet att återkomma för skriftligt samråd om anledning finns.

Anf.  169  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c):

Då gör vi så.

Anf.  170  ORDFÖRANDEN:

Vi går vidare till punkt 6 angående inrättandet av strukturer för förvaltningen av de europeiska programmen för satellitbaserad radionavigering. I just denna del är frågan ny, men självklart har vi talat om satelliter i nämnden förut. Nu förväntas dock en lägesrapport om just denna förordning. Vi får höra vad statsrådet säger för att bedöma om det är information eller förhandlingsupplägg.

Anf.  171  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c):

Fru ordförande! Kommissionen presenterade i mars i år ett förslag till ändring av förordningen om GNSS-myndigheten, som numera förkortas GSA. Syftet är att formellt anpassa förordningen till den nya strukturen för satellitnavigeringsprogrammet som beslutades 2008. Huvudpunkterna i förslaget omfattar undanröjande av motstridiga texter i de olika förordningar som reglerar programmet, röstregler i myndigheternas styrelse och ansvar för säkerhetsackrediteringen.

Ordförandeskapet kommer att lämna en lägesrapport till TTE-rådet. Sverige kommer att fortsätta driva frågan under ordförandeskapet med målet att nå en överenskommelse under hösten såväl i rådet som i parlamentet. Jag kommer noga att följa lägesrapporten.

Anf.  172  ORDFÖRANDEN:

Men någon ståndpunkt kommer inte att drivas? Då hanterar vi det som en informationspunkt för vår del. Alla tjeckisk-svenska överlämningspunkter är lite på gränsen. I detta fall tar vi det dock som informationspunkt. Vi tackar för informationen.

Vi går vidare till punkt 7 om förslag till direktiv om en ram för införande av intelligenta transportsystem med mera. Frågan var i nämnden senast den 27 mars. Då fanns det stöd för regeringens ståndpunkt. Också här förväntas en lägesrapport. Även i detta fall ska vi höra hur mycket som rör sig i denna lägesrapport och vad regeringen i så fall tycker om det och vill göra åt det. Det är det vi ska pröva.

Anf.  173  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c):

Fru ordförande! Kommissionen presenterade i december förra året ett meddelande med en handlingsplan för prioriteringar inom området intelligenta transportsystem, ITS. ITS förväntas bidra till minskad trängsel, ökad trafiksäkerhet och förbättrad miljö genom till exempel utveckling av informationstjänster, intelligenta förarstöd och effektiva trafikledningssystem. Tillsammans med handlingsplanen följde ett förslag till direktiv i syfte att på europeisk nivå åstadkomma ett koordinerat införande av ITS. Vid mötet i mars antog rådet slutsatser med anledning av handlingsplanen. Sedan dess har direktivet behandlats i rådsarbetsgruppen.

Ordförandeskapet lämnar nu en lägesrapport. Regeringen avser att fortsatt driva frågan under sitt ordförandeskap med målet att nå en överenskommelse såväl i rådet som i parlamentet under hösten. Sverige bör här notera den lägesrapport som kommer från det tjeckiska ordförandeskapet.

Anf.  174  CHRISTINA AXELSSON (s):

Har man haft några kontakter vad gäller vad parlamentet kommer att säga i denna fråga, för det är väl medbeslutande?

Anf.  175  Departementssekreterare LARS DARIN:

Det var omröstning i parlamentet den 23 april. Vi har inte haft några kontakter än. Vad jag förstår kommer rapportören att omväljas. Det gör att det blir lite lättare att inleda förhandlingar med Europaparlamentet under juli.

Anf.  176  ORDFÖRANDEN:

Vi ska försöka hålla reda på om det händer något i sak i frågan just nu, men det gör det alltså inte. Vi tackar för informationen i den frågan.

Vi går vidare till punkt 8 om grönbok om transeuropeiska transportnät, TEN-T. Här ska det både hållas riktlinjedebatt och antas slutsatser. Underlag och förslag till sådana är utsända. Frågan var i nämnden senast den 27 mars.

Anf.  177  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c):

Fru ordförande! Det transeuropeiska transportnätverket är den infrastruktur till vilken det är möjligt att erhålla medel för investeringar och studier från EU:s budget. Kommissionen publicerade i början av 2009 en grönbok med TEN-T som rådet nu ska anta slutsatser om.

I grönboken beskrivs tre möjliga lösningar för den fortsatta utvecklingen av TEN-T-projekt. Regeringen förespråkar det alternativ som innebär att de nuvarande 30 prioriterade projekten ersätts med ett prioriterat nät. Samtidigt vill vi behålla det övergripande nät som finns för vägar, järnvägar, hamnar, flygplatser, inre vattenvägar och sjömotorvägar.

Fördelen med ett prioriterat nät är att det bidrar till ett sammanhängande transportsystem där viktiga hamnar, vägar, järnvägar, sjöfartsleder och flygplatser binds samman, till skillnad från dagens system där de prioriterade projekten till stora delar inte är sammankopplade.

Den hittillsvarande modellen för TEN-T med ett nätverk i botten och ett urval av prioriterade projekt har haft fördelar när det gäller att koncentrera medel till de mest prioriterade stråken men också gett möjlighet att finansiera angelägna projekt som ligger utanför dessa prioriterade stråk.

Sverige har fört fram till kommissionen att vi också ser det angeläget att följande fyra perspektiv belyses i det fortsatta arbetet.

Det första gäller nya transportströmmar. Där ser vi ökande strömmar i öst-västlig riktning och att Östersjöfrågorna blir alltmer viktiga.

Det andra handlar om klimatanpassning och samordning mellan transportslagen. Många resor och transporter omfattar flera färdmedel. Synsättet att hela resan eller transporten ska fungera bör därför prägla den fortsatta utvecklingen av transportsystemet.

Det tredje perspektivet gäller samhällsekonomiskt effektiva transporter. På EU-nivå kan ett ökat användande av samhällsekonomiska bedömningar leda till en högre effektivitet och en bättre samordning av investeringar mellan berörda länder.

Vi har också, för det fjärde, lagt in råvaruförsörjning. Europas industrier är beroende av en effektiv råvaruförsörjning för att klara konkurrensen på den globala marknaden.

Sverige har tagit initiativ till att nationerna runt Östersjön gör en gemensam studie, en Baltic Transport Outlook, för att kartlägga transportströmmarna runt Östersjön och göra prognoser om den framtida utvecklingen. Arbetet görs inom ramen för EU:s Östersjöstrategi. Studien kommer att bli en viktig utgångspunkt i det framtida TEN-T-arbetet.

EU:s så kallade recovery plan innehåller en tidigareläggning av TEN-T-pengar för att snabbt få ökad sysselsättning. Sverige har med anledning av det den 15 maj i år lämnat in ansökningar till kommissionen om medel för fem projekt. Vid samma tillfälle lämnade vi in ytterligare 14 ansökningar om medel ur den ordinarie TEN-T-budgeten.

Anf.  178  ORDFÖRANDEN:

Jag jobbar ibland med preliminära varianter av handlingar och där missade jag en sak. Trafikutskottet, som är det ansvariga utskottet i det här fallet, har redan avgett sitt utlåtande. Det är länkat till den senare versionen av kanslikommentarerna.

Anf.  179  CHRISTINA AXELSSON (s):

I vårt eminenta eniga utlåtande över detta lyfter vi också fram ITS som en av de punkter som det är viktigt att ta med när man diskuterar TEN-T-projekt. Därför vore det bra om ministern tog upp det som en av Sveriges punkter. Det är viktigt att man lyfter in även det. Klimat och sådant hade vi redan lyft in, men ITS sade ministern ingenting om i det här sammanhanget.

Anf.  180  ULF HOLM (mp):

Det jag reagerade på var att det står för lite om klimatet. Det borde vara större betoning på klimatfrågan om man nu vill driva den.

Plötsligt nämnde ministern tidigareläggningen, att Sverige har lämnat in ansökningar den 15 maj. Då är frågan om det är fråga om ansökningar till vägbyggen eller till järnvägsbyggen. Om vi tror att transportslagen har betydelse för klimatfrågan borde det vara de allmänna kommunikationerna med järnväg som ska prioriteras i detta arbete. Det framgår inte tydligt.

Jag tycker att den första och viktigaste prioriteringen ska vara klimatet, och då handlar det om järnvägssatsningar i korridorerna mellan EU-länderna.

Anf.  181  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c):

Som svar på frågan om ITS vill jag säga att den finns med i sammanhanget. De fem projektansökningar som är inlämnade – det gäller recovery plan – kan åtgärdas här och nu. Det handlar om utbyggnad av Norra hamnen i Malmös hamnområde, installation av marknätverk och mobiler för trafikplanering, positionering och navigering för flygbolagen och luftfarten i Europa, gröna flygningar i svenskt luftrum, E 22 i södra och sydöstra Sverige samt E 18 Hjulsta–Kista.

Anf.  182  CHRISTINA AXELSSON (s):

Ministern säger att ITS finns med, men jag har inte hittat det i underlaget. Jag vet inte var det finns.

Anf.  183  ORDFÖRANDEN:

Det har framförts muntligt nu i alla fall. Finns det mer att säga om det? Nej. Då har ni hört regeringens ståndpunkt i förhållande till detta ärende.

Anf.  184  CHRISTINA AXELSSON (s):

Vi har hört det muntligt – fint! Det är jättebra att ministern säger det, men det man säger gills ju inte alltid. Det måste också stå skrivet någonstans. Jag undrar var det står någonstans. Det var ett enigt utskott. Ni har till och med tagit det i kammaren.

Anf.  185  ORDFÖRANDEN:

Vi jobbar ju med både skriftligt och muntligt framförda saker i nämnden, så visst kan vi få det muntligt framfört. Man får förstås även skriva ned det. Om statsrådet vill kommentera detta ytterligare får hon gärna göra det.

Anf.  186  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c):

Om det ska beskrivas exakt var det står får jag be en av mina medarbetare redogöra för det.

Anf.  187  Kanslirådet NIKLAS LUNDIN:

ITS är redan en del av TEN-T-systemet. Av de fem ansökningar som vi lämnat in är det en som är ITS-kopplad.

När det gäller de framtida riktlinjerna är detta endast en grönbok som ligger på en väldigt principiell nivå. Den slutliga prioriteringen mellan olika transportslag och olika typer av åtgärder kommer i ett senare skede när kommissionen återkommer med ett mer detaljerat förslag.

Anf.  188  ORDFÖRANDEN:

Den här delen är viktig för vår del, där riksdag och regering ingår.

Anf.  189  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c):

Fru ordförande! De tre projekt som vi i recovery plan äskat medel för handlar om att med ITS-teknik förbättra gröna flygningar och förbättra marknät med mobil så att man kan förbättra navigeringen. Det visar att ITS redan finns med i systemet och också är en del av det som vi äskat medel för utifrån TEN-T-projekten.

Anf.  190  CHRISTINA AXELSSON (s):

Det är jättebra att Sverige gör allt detta i Sverige, men det som vi ska diskutera och anta ståndpunkt om rör alla 27 medlemsländerna. Jag vet inte vad de övriga 26 länderna har ansökt om, om de förstått ITS eminenta påverkan. Det är en hel del resor som inte behöver göras beroende på att man kan använda intelligenta trafiksystem, eller hur man nu översätter det.

Därför får jag säga följande: Vi anmäler avvikande mening till förmån för trafikutskottets eniga uttalande. Jag skulle bli förvånad om inte de övriga partierna hänger på. Det är viktigt att ministern driver frågan så att det verkligen blir en del av de ståndpunkter som ska antas.

Anf.  191  ORDFÖRANDEN:

Jag kan inte göra något åt oppositionens val av avvikande mening. Jag kan bara höja på ögonbrynen lite grann.

Anf.  192  ULF HOLM (mp):

Vi hade kanske hoppats kunna påverka majoritetens uppfattning, men det kan vi tydligen inte.

Jag vill anmäla avvikande mening framför allt utifrån den recovery plan som egentligen inte har särskilt mycket med grönboken att göra. Den bevisar dock tydligt att järnvägen inte är prioriterad i det som Sverige söker pengar för; jag kan inte veta vad de andra länderna sökt pengar för. Helt klart är att det måste finnas tydliga kopplingar till klimatfrågan och mer satsningar på järnvägstrafik än vad som sker i dagsläget. Jag anmäler alltså avvikande mening.

Anf.  193  ORDFÖRANDEN:

Den är noterad.

Anf.  194  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c):

Jag har varit oerhört tydlig med att meddela, informera, trafikutskottet om de prioriterade områdena för svenskt ordförandeskap. ITS ligger i topp bland prioriteringarna. Anledningen till det är naturligtvis att det i ett EU-perspektiv finns mycket kvar att göra. Jag trodde att det tydligt framgått att ITS är prioriterat. Dessutom har vi en inbjudan till ministrarna att på plats i Stockholm delta i en ITS-konferens.

Vad gäller TEN-T-projekten och satsningar på järnvägar ska jag upprepa att det finns ett antal ansökningar i både den årliga och den fleråriga bidragsprocessen som har direkt koppling till järnvägsinvesteringar. Vi har sökt, och fått, pengar till exempelvis Haparandabanan; det är en del av den fleråriga bidragsprocessen. Andra projekt är Ostkustbanan och ERTMS-satsningar på Haparandabanan. Vi använder oss naturligtvis av TEN-T-projekt på de områden som tidigare markerats på både väg- och järnvägssidan.

Anf.  195  ORDFÖRANDEN:

Då har vi hört regeringens ståndpunkt. Vi har hört Miljöpartiet flagga för att de inte håller med. Om Socialdemokraterna vidhåller sin avvikande mening uppfattar jag det så att det avser hur den kommenterade dagordningen är skriven men att Socialdemokraterna håller med regeringen i sak. Man kan naturligtvis anmäla en sådan avvikande mening.

Anf.  196  CHRISTINA AXELSSON (s):

Nu missförstod fru ordförande mig. Det var inte den kommenterade dagordningen jag avsåg utan jag anser att man inte ska lyfta upp den här frågan. Vi ska ju ta ställning till antagande av ståndpunkter, och där finns inte ITS med.

Anf.  197  ORDFÖRANDEN:

Vi tar ställning till både det skrivna och det sagda i sammanhanget.

Anf.  198  CHRISTINA AXELSSON (s):

Just det, och där finns ITS inte med. För att jag ska vara säker på att det verkligen kommer med anmäler jag avvikande mening till förmån för det som trafikutskottet har sagt med anledning av detta när vi gjort översynen av politiken för transeuropeiska transportnät.

Ministern säger att man ska ha en stor konferens och så vidare. Det tycker jag är jättebra, men jag tycker att det också skulle poängteras att det här är en fråga som Sverige ska driva. Jag tycker inte att det ordentligt framgått att ministern tänker göra det när man ska diskutera frågan under den dagordningspunkt som gäller TEN-T. Därför vidhåller vi vår avvikande mening.

Anf.  199  ORDFÖRANDEN:

Det står er fritt att göra det. Jag vill dock understryka att vi samråder om både utsänt skriftligt underlag och det som regeringen muntligt lägger till och preciserar. Sedan kan man förstås uppfatta det på olika sätt.

Jag finner att det finns majoritet för regeringens ståndpunkt med de framförda avvikande meningarna från Miljöpartiet och Socialdemokraterna.

Vi går vidare till punkt 9 som gäller utkast till beslut om kompletterande förhandlingsdirektiv angående transporter på Balkan, enkelt uttryckt. Jag har skrivit ”utgår?”.

Anf.  200  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c):

Jag vill bara bekräfta att den utgår, ja.

Anf.  201  ORDFÖRANDEN:

Då går vi vidare till punkt 10 som gäller telekommunikation, Politiken för europeisk nät- och informationssäkerhet. Det kommer att föras en diskussion om detta. Enligt mina preliminära noteringar är frågan ny i nämnden. Underlag är dock utsänt.

Anf.  202  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c):

Ordförande! Kommissionens meddelande ska diskuteras för första gången vid det här rådsmötet. Syftet med kommissionens meddelande är att föreslå en handlingsplan för hur EU:s skydd av kritisk informationsinfrastruktur ska stärkas. Det tjeckiska ordförandeskapet har aviserat tre frågor som ska diskuteras vid rådsmötet.

Vad bör de två eller tre målsättningar på medel och lång sikt vara kring informationssäkerhetsarbetet på EU-nivå för att säkerställa ett gott samarbete mellan alla parter? Vilka instrument behövs för att nå målen?

Bör andra organ inrättas i stället för, eller i tillägg till, en myndighet?

Hur bör Enisa reformeras för att bättre fokusera på aktuella utmaningar? Behövs ytterligare resurser?

Den svenska regeringen välkomnar en diskussion om informationssäkerhetsfrågorna, men som blivande ordförande i rådet väljer vi att ha en låg profil i den här frågan och inte uttrycka några egentliga åsikter. Vi planerar att på rådsmötet den 18 december anta rådsslutsatser på just detta område, men frågan om informationssäkerhet kommer att leva kvar även efter vårt ordförandeskap och det kan därför vara på plats att ge nämnden en uppfattning om var vi står i dessa frågor.

När det gäller den första frågan som ska diskuteras anser regeringen att det är önskvärt att utbyta kunskap så att nivån höjs generellt. Verksamheten bör grunda sig på det arbete som sker i varje medlemsstat, ett angreppssätt som på engelska ibland uttrycks som bottom-up. En sådan inriktning är att föredra framför motsatsen, en top-down-inriktning. Arbetet bör dessutom baseras på existerande arbetsgrupper. Övningar kan vara ett bra sätt att få till stånd fungerande kontakter som kan användas i händelse av kris.

Beträffande frågan om behovet av nya organ anser regeringen att det mesta arbetet kan och bör göras på medlemsstatsnivå. Det är i nuläget inte klart att nya samarbetsformer behövs. I första hand måste det klargöras vilka behov som finns på EU-nivå, alltså innan en diskussion förs om den mest lämpliga formen för samarbete.

Vad avser den sista frågan anser regeringen att Enisas roll måste ses i ljuset av EU:s helhetsstrategi på området. Innan strategin står klar är det svårt att ta ställning till hur Enisas roll bör se ut framöver. Utgångspunkten bör dock vara att arbetet fokuseras så att tillgängliga resurser utnyttjas bättre.

Anf.  203  ORDFÖRANDEN:

Jag blev lite orolig i början när statsrådet sade att vi skulle ligga lågt inför svenskt ordförandeskap, men sedan kom det en mycket tydlig svensk ståndpunkt. Naturligtvis måste vi ta förhandlingshänsyn under svenskt ordförandeskap. Nu har vi hört både vad regeringen tycker och vad som förväntas hända framöver. Vi ska alltså ta ställning till det, och jag lämnar ordet fritt. Jag konstaterar att ingen har något att säga om detta i dag.

Jag finner att det finns stöd för regeringens upplägg inför fortsatta förhandlingar i denna fråga. Detta var den sista beslutsfrågan.

Vi går vidare till de övriga frågorna som är informationspunkter som alltid. Underlag är utsänt, och det är inte beslutsfrågor.

Om statsrådet vill kan hon komplettera underlaget.

Anf.  204  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c):

Jag vill inte säga något om dessa övriga frågor, men jag vill informera om att det antagligen kommer upp en fråga vid sidan om på ett informellt sätt, men vi vet inte hur. Det är med anledning av telekompaketet.

Anf.  205  ORDFÖRANDEN:

Vi tar den om en liten stund i särskild ordning. Den undrar säkert alla över.

Anf.  206  SOFIA ARKELSTEN (m):

Jag har en fråga på punkt 14 d, Sakernas Internet. Det står att det är en fortsättning av RFID-diskussionen. RFID är kommunikation på kort avstånd. Det handlar mycket om lagerhållning och så vidare. Det står att det ska bli ett världsomfattande nätverk av sammankopplade saker med var sin unik adress.

Det är ganska stort. Jag undrar lite grann vad EU:s roll i detta är. Är detta mest en fråga om standardisering? Jag ser att den svenska ståndpunkten täcker in i stort sett allt. Det är positivt att vi vill ha en skyndsam tillsyn, offentlig upphandling och så vidare.

Men kan ni säga någonting om detta och vad EU sysslar med i just denna fråga?

Anf.  207  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c):

Först och främst ska jag säga att kommissionen vid rådsmötet antagligen ska informera om sitt meddelande Internet of Things.

Det som meddelandet ska beskriva är utvecklingen från just RFID-systemet – ni känner antagligen till det – som är en teknik för att läsa information på avstånd från transpondrar och minnen som kallas för taggar, till ett världsomfattande nätverk, som sades här, av sammankopplade saker med var sin unik adress. Nätverket ska baseras på standardiserade kommunikationsprotokoll. Beskrivningen ska avse utformning och förvaltning, forskning och innovation, spektrum och standardisering. Horisontella frågor såsom tillit och godkännande, medvetenhet och utbildning, integritet och förtroende samt säkerhet kommer också att tas upp.

Tanken bakom Sakernas Internet är att de apparater som används i vardagen i framtiden ska kunna vara uppkopplade mot Internet. Tekniken bakom Internet of Things kommer att medföra en genomgripande förändring av framför allt industriella produktionsprocesser och tjänster.

Detta är naturligtvis oerhört teoretiskt, kanske till och med visionärt. Men det handlar om att kunna knyta ihop olika saker i vår vardag, kunna koppla upp dem via Internet och kunna identifiera var saker och ting befinner sig.

Anf.  208  SOFIA ARKELSTEN (m):

Vad är EU:s del i detta? Är det samordningen av standarder, eller är det någonting annat? Är det en fråga som gäller den öppna marknaden, eller är det en bredbandsfråga? Jag förstår inte riktigt vad vi gör här.

Anf.  209  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c):

Jag hörde att du också hade ställt frågan utifrån om det eventuellt var en näringslivsfråga.

Jag lämnar över frågan till departementssekreterare Christophe Kellner.

Anf.  210  Departementssekreteraren CHRISTOPHE KELLNER:

Det som kommissionen gör är att försöka fånga upp den debatt och den utveckling som sker. Kommissionen har aviserat att man gärna vill behandla frågor om vad som händer med samhället när denna teknik kommer till stånd. En av de frågorna gäller bland annat hur det påverkar administrationen, vem som ska ha ansvar för detta och vem som ska sätta upp eventuella regler för detta. Det är en väldigt övergripande policydebatt som aviseras och som kommissionen försöker fånga upp genom detta meddelande. Det är vad vi känner till i dag.

Anf.  211  ORDFÖRANDEN:

Ska man fånga upp en debatt i detta avseende får man hoppas att kommissionen fångar upp debatten om integritet och subsidiaritet också. Då nickar statsrådet, och det gläder mig.

Anf.  212  ULF HOLM (mp):

Jag blev lite orolig. När EU kommer på att man ska ha en överblick över detta börjar man tro att det blir ett övervakningssamhälle i stället. Jag håller med ordföranden om att integritet är viktigt, och det får gärna vara lite anarki på Internet. Det är inga problem.

Anf.  213  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c):

Nu kanske vi träder in i en teoretisk frågeställning. Men det är av den anledningen som kommissionen lyfter fram frågan eftersom det är ett antal tekniska utvecklingar, till exempel RFID-systemet, som gör att man kan identifiera transporter och annat. Beroende på var man sätter dessa taggar är det klart att vi hamnar i en situation där vi måste diskutera integriteten som en del av detta. Det var också det som jag sade här.

Som jag sade inledningsvis är min formulering att det antagligen är en information från kommissionen.

Anf.  214  ORDFÖRANDEN:

Vi har säkert anledning att återkomma även till den frågan. Det finns inga fler frågor under punkt 14 a–g, utom f. Vi tackar för informationen.

Då tar vi A-punktsfrågor först. Sedan har jag noterat även telekomfrågan. Men den ligger i någon teknisk mening utanför agendan. Den tar vi därför sist.

Innan vi skiljs från rådsagendan finns det möjlighet att ställa frågor om A-punkter som är beredda av statsrådet, och det var några stycken.

Beslut om A-punktslistan fattar vi numera utanför sammanträdet. Det avslutas i eftermiddag kl. 14 normalt sett.

Anf.  215  CHRISTINA AXELSSON (s):

Då har man drygt en timme på sig. Därför vill jag ställa några frågor.

Det gäller först och främst körkortsdirektivet som ska ändras. Jag undrar på vilket sätt denna ändring kommer att ske. Det gäller alltså ändringar av bestämmelser om nedsatt syn, diabetes och epilepsi. Jag undrar bara vad det är eftersom vi inte har hört någonting om det.

Anf.  216  ORDFÖRANDEN:

För att alla ska hänga med ska jag säga att detta var A-punkt 3 på s. 9.

Då tar vi nästa fråga.

Anf.  217  CHRISTINA AXELSSON (s):

Det är A-punkt 8 som handlar om regler för fördelning av ankomst- och avgångstider vid gemenskapens flygplatser som man ämnar ändra. Jag undrar om detta är den ändring som togs upp vid diskussioner vid det förra rådet då det diskuterades om man skulle behålla de slottider som man hade, eller är detta någonting annat?

Anf.  218  ORDFÖRANDEN:

Det är inte alls säkert att det är samma nummer på statsrådets papper. Jag beklagar om det blir förvirrat, men ni vet säkert vad vi menar.

Anf.  219  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c):

Delvis vet vi det. Vad gäller frågan om avgångs- och ankomsttider vid gemenskapens flygplatser handlar det om diskussionen med anledning av slottider och att de ska behållas. Det är det beslutet.

Frågan som gäller körkortsdirektivet överlämnar jag till ämnesrådet Per Björklund.

Anf.  220  Ämnesrådet PER BJÖRKLUND:

Jag kan tyvärr inte svara på vad dessa ändringar innehåller i sak. Men vad det egentligen är fråga om är ett kommittologiförfarande, det vill säga att det är ett beslut som tas i kommittologiprocessen. Då är det ett land som har motsatt sig detta, och man kan alltså bara motsätta sig en sådan här förändring när det gäller formella skäl, och det har inte varit ett formellt skäl. Det är alltså anledningen till att det har tagits upp på detta sätt.

Jag kan inte detaljerna. Det är förändringar utifrån läkarvetenskapen när det gäller ett antal sjukdomar i fråga om körkort.

Anf.  221  ORDFÖRANDEN:

Om det finns detaljer som till exempel berör hur svenska körkort kan och får utfärdas vore det bra om vi fick skriftlig kompletterande information från departementet.

Anf.  222  CHRISTINA AXELSSON (s):

Det vore jättebra, och jag tackar för det.

Men jag tänkte återkomma till nästa fråga som gäller slottiderna. Blev det 80/20, 60/40 eller som det är i dag?

Anf.  223   Ämnesrådesrådet LARS ÖSTERBERG:

Det blev 80/20 enligt kommissionens förslag.

Anf.  224  ORDFÖRANDEN:

Jag förstår inte riktigt vilka som är 80 och vilka som är 20. Men förstår Christina Axelsson det? Det gör hon. Fackfolket är nöjt med svaret på frågan i alla fall.

Anf.  225  CHRISTINA AXELSSON (s):

Vi hade det uppe förra gången, så jag förstår precis vad 80/20 är.

Anf.  226  ORDFÖRANDEN:

Det minns jag också. Då är vi nöjda med svaret.

Det finns inga fler frågor om A-punkterna som bereds av statsrådet Torstensson. Vi är då klara med information och samråd inför detta rådsmöte.

Sedan vill statsrådet informera om turerna kring telekompaketet, sannolikt efter Europaparlamentets behandling av detsamma. Det är i alla fall jag nyfiken på.

Anf.  227  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c):

Eftersom det inte syns på dagordningen vill jag först och främst nämna att vi har fått besked om att det tjeckiska ordförandeskapet på något sätt kommer att ha ett informellt samtal med medlemsländerna med anledning av telekompaketet. Det vill jag gärna informera om.

Jag kan även lämna mer information om de fortsatta turerna.

Anf.  228  ORDFÖRANDEN:

Det skulle i så fall vara eventuella nyheter av förhandlingskaraktär eller liknande. Det är mycket bra att statsrådet informerar om att frågan kommer att beröras i kulisserna.

Anf.  229  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c):

Med anledning av att det tjeckiska ordförandeskapet, såvitt jag har förstått, kommer att ta upp det i samtal är det oerhört viktigt för mig att lyssna på dessa samtal av den anledningen att jag räknar med att jag kommer att ta ansvar för förlikningsprocessen framöver. Jag har också av naturliga skäl lyft fram denna fråga i de bilaterala diskussioner som jag har haft inför ordförandeskapet.

Anf.  230  ORDFÖRANDEN:

Då tackar vi statsrådet och hennes medarbetare för i dag och avslutar punkt 4 på nämndens agenda. Vi önskar trevlig helg och lycka till på rådet!

5 §  Sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor (Sysselsättning)

Arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin

Återrapport från ministerrådsmöte den 9 mars 2009

Information och samråd inför ministerrådsmöte den 8 och 9 juni 2009

Anf.  231  ORDFÖRANDEN:

Närmast på agendan är det sysselsättningsfrågor med arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin. Vi vet att han har lite bråttom.

Vi prioriterar då, som alltid, beslutspunkterna. Jag vill inskärpa det lite extra.

Är det någon som har några frågor om återrapporten från ministerrådsmötet den 9 mars som är utsänd?

Anf.  232  LARS LILJA (s):

Jag vill inte säga så mycket annat än att det var mycket XX i den. Den är lite svårläst. Vi är intresserade av hur de olika länderna förhåller sig till de diskussioner som förs så att man ska få något grepp om hur förhandlingarna går och var man möjligtvis skulle kunna landa. Vi har några gånger tagit upp att vi gärna ser att det skrivs ut i klartext.

Anf.  233  ORDFÖRANDEN:

Detta är en diskussion som jag vet också förs på central nivå mellan riksdag och regering.

Var det något specifikt som Lars Lilja tänkte på när han undrar hur landet ligger? Då kan han fråga om det här. Så är inte fallet. Då är detta framfört. I övrigt kan vi lägga den återrapporten till handlingarna.

Vi går då in på information och samråd inför rådsmötet den 8 och 9 juni i sysselsättningsfrågorna. Har Lars Lilja en ordningsfråga?

Anf.  234  LARS LILJA (s):

Ja, delvis är det en ordningsfråga. Det var ett rådsmöte tidigt i maj. Det var ett toppmöte som lite grann degraderades till ett informellt ministermöte. När ministern var i utskottet inför det mötet fick vi till livs att det viktiga från det mötet var återrapporten, vad som kom ut ur detta möte. Det var den information som vi fick då. Nu finns detta inte med på dagordningen i dag. Det gör mig naturligtvis lite förvirrad.

Anf.  235  ORDFÖRANDEN:

Jag tänkte att vi skulle komma dit nu. Det är det första på min dagordning egentligen.

Anf.  236  LARS LILJA (s):

Jag ser inte det någonstans.

Anf.  237  ORDFÖRANDEN:

Rent tekniskt var det inte ett möte i ministerrådet eller Europeiska rådet. Det är viktigt att slå fast. Det har vi gjort tidigare också när vi redde ut om det skulle krävas samråd och sådant. Eftersom det var den här trojkaformen hade vi inget särskilt.

Jag tänkte att vi skulle gå in just på punkt 3 på Epscoagendan, Förberedelse inför Europeiska rådet i juni, där den allra första punkten 3 a handlar om det här informella toppmötet om sysselsättning och huvudbudskapen både dit och därifrån, eftersom det just har varit. Jag föreslår att vi börjar där och ger ordet till arbetsmarknadsministern.

Anf.  238  Arbetsmarknadsminister SVEN OTTO LITTORIN (m):

Fru ordförande! Med anledning av den ekonomiska krisen ska EU:s arbetsmarknads- och socialministrar på mötet den 8 juni, på måndag, föra en policydiskussion under dagordningspunkt 3, Förberedelse inför Europeiska rådets möte i juni. Punkterna a–g under dagordningspunkten utgör underlag för diskussionen, och jag ansvarar för punkten 3 a, med undantag för 3 a ii) och 3 b–d och f.

Som underlag för den här övergripande diskussionen har det tjeckiska ordförandeskapet presenterat ett frågeformulär med frågor om hur krisen fortsättningsvis bäst ska hanteras. I diskussionen på mötet kommer jag bland annat att betona vikten av en aktiv arbetsmarknadspolitik och en aktiv socialförsäkringspolitik för att upprätthålla arbetskraftsdeltagandet och förhindra att arbetslösheten biter sig fast på hög nivå. Jag avser också att lyfta upp frågan om behovet av att minska trösklarna på arbetsmarknaden, inte minst för dem som befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden.

En fråga som är av särskilt stor vikt är den om hållbara offentliga finanser. Likaså måste medlemsländerna verka för att återskapa förtroendet för de finansiella systemen.

Sammanfattningsvis kommer jag även att betona vikten av att genomföra strukturreformer i linje med Lissabonstrategin så att fler nya jobb kan skapas.

Rådet förväntas notera huvudbudskapen som presenterades av det tjeckiska ordförandeskapet vid sammanfattningen av det informella toppmötet om sysselsättning som hölls i Prag den 7 maj. Det är punkt a. Jag tycker att mötet den 7 maj var lyckat. Budskapen från mötet är väl formulerade och utgör en bra grund för fortsatt diskussion om krishanteringen inom unionen. Jag tror därför också att huvudbudskapet kan utgöra ett värdefullt inspel till Europeiska rådets diskussion i juni.

I syfte att möjliggöra för samtliga medlemsländer att ta del av kommitténs bidrag till mötet den 7 maj förväntas rådet notera – det är punkt a 1 – bidraget på mötet den 8 juni. Jag anser att det är positivt att bidraget så tydligt betonar behovet av att öka sysselsättningsmöjligheterna i EU och att de tillfälligt vidtagna stimulansåtgärderna måste vara förenliga med de nödvändiga strukturreformer som behövs för att möta de långsiktiga utmaningar som EU:s arbetsmarknad står inför.

Underlaget för diskussionen utgörs också av kommissionens meddelande inför Europeiska rådet i juni, punkt b. Jag välkomnar att kommissionen tar initiativ mot bakgrund av det svåra läget på arbetsmarknaden i EU. Från sysselsättningsperspektiv är det glädjande att se att även kommissionen trycker på att det är viktigt att dels ha en balans mellan åtgärder för att hantera krisen och åtgärder för att på lång sikt nå mål om full sysselsättning, sunda offentliga finanser samt en hög och hållbar tillväxt för Europa, dels att i hanteringen av krisen bland annat understryka vikten av att återaktivera nyligen arbetslösa och aktivera redan arbetslösa samt att underlätta arbetskraftens omställning.

På ett övergripande plan ligger meddelandets inriktning i linje med regeringens arbete när det gäller att hantera en ökande sysselsättning och samtidigt rusta sig för framtiden och för en ny strategi för tillväxt och sysselsättning. De mer konkreta förslagen kommer att kräva fortsatt behandling för att man ska kunna bedöma deras effekter och budgetkonsekvenser.

Jag ser meddelandet som ett viktigt inspel till Europeiska rådet och för sommarens och höstens fortsatta arbete under det svenska ordförandeskapet. Vi kommer fortsatt att betona vikten av en aktiv arbetsmarknadspolitik för att möjliggöra att arbetskraftsdeltagandet upprätthålls och förhindra att arbetslösheten biter sig fast på en hög nivå. Vikten av långsiktiga strukturreformer som kan underlätta in- och återinträde på arbetsmarknaden kommer också att understrykas.

Rådet förväntas notera kommissionens meddelande om hanteringen av effekten av en åldrande befolkning i EU. Det är punkt c. Jag tycker att det är positivt att meddelandet mot bakgrund av den demografiska utmaningen tydligt betonar vikten av att genomföra strukturreformer på olika områden för att skapa bättre förutsättningar för jobb och tillväxt.

Under nästföljande punkt, punkt d, förväntas rådet anta rådsslutsatser om flexicurity i kristider. Slutsatserna, som tar avstamp i de senaste årens policydiskussioner om flexicurity, presenterar en rad åtgärder som kan vara till hjälp för medlemsstaterna och arbetsmarknadens parter i hanteringen av den ekonomiska krisen. Regeringen föreslår att Sverige ställer sig bakom slutsatserna.

Det är positivt att slutsatserna tydliggör att flexicurity inte handlar om en modell för alla utan måste anpassas till varje medlemslands förutsättningar.

Rådet förväntas godkänna sysselsättningskommitténs yttrande om kompetens och rörlighet under punkt f. Regeringen föreslår att Sverige godkänner detta yttrande. Främjandet av yrkesmässig och geografisk rörlighet är viktigt, inte minst i en lågkonjunktur, för att förhindra att arbetslösheten biter sig fast på en hög nivå.

Anf.  239  ORDFÖRANDEN:

Nu har ni hört regeringens ståndpunkter och kompletterande information vad gäller hela punkten 3. Jag kommer att avsluta detta i en enda stor klump så småningom.

Anf.  240  LARS LILJA (s):

Fru ordförande! Statsrådet kanske vet vad jag ska fråga om. Jag har ställt den frågan ett antal gånger tidigare. Jag funderar på om den var uppe vid det här tillfället. Det gäller diskussionen om arbetstagarnas rättigheter, de fackliga organisationernas möjligheter att hävda kollektivavtalen via stridsåtgärder och huruvida man hade någon diskussion om detta med likabehandling av arbetstagare som rör sig över gränserna. Var den frågan uppe?

När jag har ordet, och vi har lite ont om tid, kan jag konstatera att när jag har läst handlingarna ser jag inte att den frågan har lyfts upp av kommissionen. I de handlingar som finns här kan man inte läsa någonting om att de fackliga rättigheterna är en viktig fråga. Därför vill jag nog, på de punkter där det handlar om förhandlingsupplägg, anmäla avvikande mening.

Anf.  241  ORDFÖRANDEN:

Då ska det rent teknisk vara riktlinjedebattskappan, punkt 3 d om flexicurity i kristider där det handlar om slutsatser och 3 f där det handlar om godkännande av sysselsättningskommitténs yttranden om kompetens och rörlighet. Är det ungefär så Lars Lilja har tänkt? Hans gruppledare nickar i alla fall. Det känns tryggt.

Anf.  242  LARS LILJA (s):

Det gäller de punkter där det inte bara är information.

Anf.  243  ORDFÖRANDEN:

Ja, det är de där det är beslutsinnehåll.

Anf.  244  ULF HOLM (mp):

Fru ordförande! När det gäller förberedelserna inför Europeiska rådet i juni, första punkten, hoppas jag att ministern lyfter upp det som tyvärr gäller XX i återrapporten från den 18 december. Där står det att XX prioriterade att så långt som möjligt skydda nationella arbeten. Jag hoppas att allt sådant kan komma bort. Jag tycker inte att det bara ska vara skydd av nationella arbeten eller EU-arbeten, utan fria gränser måste gälla.

Då kommer vi in på följdfrågan, nämligen att man också måste se till att regelverken följs nationellt när det gäller fackliga rättigheter. Sedan kan du besvara Lars Liljas fråga, så behöver jag inte repetera den.

Ministern lyfte upp Lissabonstrategin. Jag uppfattade att ministern sade att han var nöjd med den. Men häromdagen gick statsministern ut och sade att det behöver göras stora förändringar i Lissabonstrategin under det svenska ordförandeskapet när vi kommer att arbeta med frågan. Jag uppfattar att det framför allt handlar om satsningar på nya jobb på klimat- och energiområdena. Där måste Sverige arbeta mer. Jag hoppas att arbetsmarknadsministern lyfter upp detta redan inför förberedelserna till toppmötet i juni.

Kommer man att lyfta upp ungdomsarbetslösheten och sätta särskilt fokus på den? Jag vet inte vilken punkt det är, men jag tror att det är viktigt att man tar upp den frågan särskilt och diskuterar vilka åtgärder som kan komma till.

Till sist vill jag anmäla avvikande mening där det passar enligt ordförandens upplägg. Miljöpartiet har inte samma sätt att lösa sysselsättningsfrågan som den sittande regeringen har.

Anf.  245  ORDFÖRANDEN:

Jag kommer att försöka presentera ett förslag till beslut, och sedan får man säga hur och varför man eventuellt vill anmäla avvikande mening. Det är särskilt viktigt om det bara är någon liten del som ni är emot. Då måste ni säga det särskilt tydligt. Det verkar inte så hittills.

Anf.  246  MONICA GREEN (s):

Fru ordförande! Jag har en fråga om de synpunkter som Littorin tänker framföra om vikten av en aktiv arbetsmarknadspolitik och vikten av att arbetslösheten inte biter sig fast. Det är viktigt, men då kan man fundera på varför man inte gör så här hemma också. Regeringen skriver själv i sin vårproposition att 11,7 procent av befolkningen kommer att vara arbetslös inom tre år och att 30 procent av dem inte kommer att komma tillbaka till arbetsmarknaden över huvud taget. Arbetslösheten biter sig faktiskt fast. Var tredje arbetslös kommer inte att komma tillbaka. Då behöver man kanske göra en hemläxa innan man åker ut och talar om för andra hur de ska göra.

Vi har inte heller några aktiva åtgärder i Sverige. De åtgärder som regeringen vidtar går ju till passiva arbetsmarknadsunderstöd till en kostnad av 10 miljarder. Det kan inte vara något att eftersträva att människor ska vara passiva. Man ska väl vara aktiv under sin arbetslöshet.

Anf.  247  ORDFÖRANDEN:

Jag har fyra frågeställare antecknade, och jag ber samtliga att hålla sig till de rådsbeslut som ligger framför oss.

Anf.  248  Arbetsmarknadsminister SVEN OTTO LITTORIN (m):

Fru ordförande! Monica Greens fråga lämnar jag därhän. Det finns tillfällen att diskutera inrikespolitik utanför EU-nämnden. Den här frågan rör inte nämnden. Jag kan bara konstatera att när vi går från 70 000 platser förra året till 250 000 nästa år i aktiva arbetsmarknadspolitiska insatser faller den frågan på sin egen orimlighet.

Lars Lilja frågar om arbetstagarnas rättigheter. Det har inte varit en formell diskussionspunkt på ministerrådsmötena. Däremot har vi vid ett flertal tillfällen haft diskussioner om just Laval och konsekvenserna av de olika domar som har förekommit i EG-domstolen. Vi hade en stor diskussion om just detta i slutet av december förra året när jag redovisade Lavalutredningens resultat. Vi hade också en stor diskussion om utstationeringsdirektivet. Jag har noterat att oppositionen hävdar att vi är passiva. Jag kan säga att vid det mötet och vid de andra möten då den här frågan har varit uppe har det inte varit någon som helst passivitet, utan vi har haft en ordentlig diskussion om dessa frågor. Jag har fört fram den svenska ståndpunkten mycket kraftfullt.

Den 18 december förra året var det helt uppenbart att det i rådet inte fanns en enda medlemsstat som stödde åsikten att omförhandla utstationeringsdirektivet. Det har jag också redovisat vid andra tillfällen.

Vi har dessutom varit mycket aktiva och deltagit i olika seminarier och högnivåmöten som kommissionen har anordnat vid ett flertal tillfällen och redogjort för den svenska ståndpunkten i den delen.

Ulf Holms fråga handlar om att skydda enskilda nationella arbeten. Jag delar den uppfattningen helt och hållet. Vår utgångspunkt är att vi inte, speciellt inte som en liten öppen ekonomi, kan skydda varje enskilt jobb. Däremot kan vi försöka att arbeta med omställningsförmåga och verka för en bättre återanställningsförmåga hos våra medborgare. Det tycker jag ska vara en naturlig ingång i hela diskussionen om de typer av åtgärder som vi kan och bör vidta för att hantera krisen.

Post-Lissabonstrategin blir också en viktig faktor när det handlar om ungdomsarbetslösheten. Det handlar om att få en bättre koppling mellan utbildningspolitiken och arbetsmarknadspolitiken och att få lättare övergångar på olika vis. Det handlar även om det som Ulf Holm var inne på, nämligen att bli ännu vassare på att utnyttja god forskning och länka det till nya industrier, nya företag och nya jobb, och gärna i den gröna sektorn. Vi konstaterar till exempel att omställningen med ökade investeringar i vindkraft motsvarar åtminstone 10 000 jobb på några års sikt. Det finns definitivt en sådan koppling, och jag tycker dessutom att det är oerhört viktigt att vi trycker vidare på detta. Den åsikten delar jag.

Anf.  249  CHRISTINA AXELSSON (s):

Jag skulle vilja ställa en fråga med anledning av arbetsrätten. Vi hade ett besök från det irländska parlamentet, och de har lyft upp att man ska tydliggöra de grundläggande sociala och fackliga rättigheterna för att de ska kunna göra om folkomröstningen om Lissabonfördraget.

Det är helt i linje med de krav som fackföreningsrörelsen i Europa har ställt efter Lavalkonflikten. Därför skulle jag vilja fråga ministern om man nu kommer att vara tydlig med att Sverige vill ha en ny syn på det här och säga att arbetstagarnas rättigheter måste stå över den så kallade fria rörligheten.

Det finns uppgifter i europeiska medier om att det finns fem länder, däribland Sverige, som skulle motarbeta kravet. Nu vill jag ha ministerns synpunkt på det. Är det så att Sverige är ett av de länder som bakom lyckta dörrar, så att säga, försöker säga att vi inte ska göra några förändringar i utstationeringsdirektivet eller ha det här tillägget till ett socialt protokoll?

Anf.  250  ORDFÖRANDEN:

Vi träffade irländarna tillsammans, Christina Axelsson och jag. På det möte jag var på var det inte krav på protokollform, utan vi diskuterade garantierna som utlovades i december.

Anf.  251  TORBJÖRN BJÖRLUND (v):

Jag vill inte förlänga debatten. Vi anmäler avvikande mening på alla punkter där det går att göra det.

Anf.  252  ORDFÖRANDEN:

Helheten, då! Det är noterat, Torbjörn.

Anf.  253  DÉSIRÉE PETHRUS ENGSTRÖM (kd):

Fru ordförande! Jag har inga invändningar mot våra dokument från kommissionen eller regeringens ställningstagande men har funderat de senaste dagarna efter att ha hört från kommissionen att man har talat om sänkt arbetstid. Sedan var det någonting om att medel i globaliseringsfonder skulle kunna ges ut utan medfinansiering av de egna staterna. Jag vet inte om jag har missuppfattat det där, men frågan är om det kommer upp under diskussionspunkten.

Anf.  254  ULF HOLM (mp):

Fru ordförande! Jag glömde en sak. Det gäller EU-toppmötet den 7 maj. Jag har lite svårt att se det som lyckat, med tanke på att inte alla medlemsländer var närvarande, om man nu kom med en överenskommelse mellan fack och arbetsgivare på europeisk nivå. Det måste ses som ett misslyckande. Jag hoppas att man gör ett nytt försök att samla alla, för det är mycket viktigt att de frågorna tas på allvar.

Anf.  255  ORDFÖRANDEN:

Kanslichefen visade just på att frågan om tillämpningen av globaliseringsfonden står med på A-punktslistan. Men sedan kom det nya grejer i veckan. Vi skickar den frågan vidare.

Anf.  256  MONICA GREEN (s):

Fru ordförande! Jag vill, eftersom Littorin tyckte att min fråga föll på sin orimlighet, påpeka dels att jag tog upp samma fråga med Anders Borg, dels att jag vet att Sverige är medlem i EU. Om man genomför saker på EU-nivå – och vi har varit medlemmar i 15 år – får man rätta sig därefter. Då handlar det även om saker som man gör här hemma, enligt mitt sätt att se det. Jag tycker att man ska sopa rent framför egen dörr innan man låter påskina att vi skulle vara bättre än andra, för det är vi inte. Vi har skurit ned på åtgärderna för att sedan få lägga till. Vi genomför passiva åtgärder här hemma. Var tredje arbetslös människa kommer inte att komma tillbaka till jobbet. Det skriver regeringen i sin vårproposition.

Anf.  257  Arbetsmarknadsminister SVEN OTTO LITTORIN (m):

Fru ordförande! Jag trodde att jag var här för att samråda inför ministermötet på måndag, inte för att driva inrikespolitisk debatt. Det kan Monica Green och jag göra senare.

Anf.  258  ORDFÖRANDEN:

Just det! Det är korrekt och viktigt.

Anf.  259  Arbetsmarknadsminister SVEN OTTO LITTORIN (m):

Angående Christina Axelssons fråga: Jag noterade vid den inofficiella lunchdiskussion vi hade att det inte fanns en enda medlemsstat som ville omförhandla utstationeringsdirektivet. Jag har sagt vid ett flertal tillfällen att jag tror att det är väldigt dumt att omförhandla utstationeringsdirektivet, av två skäl. Rådets uppfattning avviker starkt från den svenska uppfattningen. Det finns med de nya tillkommande medlemsstaterna förmodligen en majoritet för mer regleringar av arbetsrättsliga frågor på EU-nivå, vilket skulle verka mot partsautonomin, det vill säga mot den svenska modellen.

Jag är medveten om att man naturligtvis måste söka stöd i parlamentet för den uppfattningen, och det kommer man sannolikt inte att få. Det är klart att det leder till åratal av juridisk osäkerhet om vilka regler som gäller. Det tycker jag är den andra punkt som starkt talar emot att driva den linjen.

När det gäller ett socialt protokoll har jag ännu inte hört någon EU-konstitutionell jurist som kunnat förklara vad det är. Antingen är det en del av fördraget, och då tycker jag att rättighetskatalogen i fördraget är utmärkt. Det är bland annat därför jag tycker att man ska ratificera fördraget. Eller också är det inte det, och då är frågan vad det har för konstitutionell ställning. Det är lite svårt.

Jag skulle säga så här: I grunden kan jag dela Christina Axelssons uppfattning, men hur man bäst når dit tycker jag att man ska resonera om. Jag tror som sagt inte att någon av de båda vägar vi har hört om i debatten är riktigt framkomliga.

När det gäller Désirée Pethrus Engströms fråga: Det kom ett meddelande från kommissionen i går, alltså inför toppmötet i juni. Det kommer väl upp för samråd så småningom. Vi har lite svårt att tolka det än så länge. Det är väldigt ospecificerat. I det pratar man om att man ska kunna söka medel ur Europeiska socialfonden utan medfinansiering från medlemsstaterna. Vad det innebär har vi inte riktigt fått klarhet i än. Vad vi har förstått innebär det egentligen ingenting annat än att man flyttar fram utbetalningen av medel, men att medfinansieringsfrågorna då får lösas senare i stället. Det är inte så att det finns mer pengar i systemet.

Ungefär så är det. Jag är ledsen att jag inte kan redogöra för detta tydligare än så. Vi har själva inte fått något riktigt besked om hur man från kommissionens sida tänker finansiera det hela. Vi får förmodligen återkomma så fort kommissionen har presenterat mer i detalj hur man resonerar om detta.

I grunden tycker jag dock att det är bra. Det är bra att man tar itu med de här frågorna. Det är också bra att man ser över de strukturer som man har. Det är klart att om man tittar över hur Europeiska socialfonden är konstruerad kanske man kan se att det är större behov av den i dag än det kommer att vara om fem år, som ett exempel. Det är väl inte osannolikt. Förhoppningsvis är det på det sättet. Men det får naturligtvis budgetkonsekvenser, både på EU-nivå och i de enskilda länderna, och som sagt vet vi ännu inte hur de kommer att se ut.

Angående Ulf Holms fråga om den 7 maj håller jag helt med. Jag tycker att det var olyckligt att man inte nådde en överenskommelse med de sociala parterna. Det blev ännu mer obegripligt eftersom det i princip inte fanns en enda invändning i sak mot de tio punkter som var uppe till diskussion och som alla andra var överens om. Jag satt med på hela mötet, och det fanns mer invändningar som gällde att det borde ha varit lite mer från fackligt håll, och det kan man naturligtvis förstå. Det har jag ingen synpunkt på, annat än att jag förstår att det är så. Därför tyckte jag att det var olyckligt att man inte kunde komma överens om detta, med tillägget att man hade velat ha mer.

Vad jag förstår kommer arbetet att fortsätta med att försöka få en överenskommelse mellan parterna som ska ligga till grund för toppmötet i juni. Jag kan bara hoppas att man lyckas åstadkomma det. Jag tror precis som Ulf Holm att det är viktigt att man får en så bred enighet som möjligt för att kunna hantera läget som det nu ser ut.

Anf.  260  ORDFÖRANDEN:

Jag sammanfattar med att vi har majoritet för regeringens ståndpunkter med avvikande meningar från s, v och mp enligt deras respektive motiveringar och tidigare ställningstaganden.

Vi går över till punkt 4, Förslag till beslut om riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik – politisk överenskommelse. Det är bara den på rådet vi förhåller oss till. Frågan var i nämnden senast den 6 mars. Då fanns det majoritet för regeringens ståndpunkt med avvikande meningar från s, v och mp. Vad är nytt, och vad står inte i de redan utsända underlagen? Vill arbetsmarknadsministern säga något särskilt?

Anf.  261  Arbetsmarknadsminister SVEN OTTO LITTORIN (m):

Fru ordförande! Det här har som sagt varit föremål för samråd den 6 mars inför Epscorådets möte den 9 och 10 mars. När de här riktlinjerna var uppe för behandling i mars enades rådet, i väntan på att nödvändiga yttranden och slutsatser från Europeiska rådets vårmöte skulle komma, om en allmän inriktning på förslaget att behålla riktlinjerna för 2008 även under 2009. Sverige ställde sig bakom den inriktningen vid rådsmötet.

Nu när förslaget till beslut är uppe på nytt förväntas rådet nå en politisk överenskommelse. Både Europaparlamentet och den ekonomiska och sociala kommittén stödde kommissionens förslag om att behålla de nuvarande riktlinjerna. Eftersom regeringen anser att stabilitet och kontinuitet i riktlinjerna är grundläggande för deras användbarhet föreslår regeringen att Sverige ställer sig bakom förslaget.

Anf.  262  ORDFÖRANDEN:

Vidhåller oppositionen sina avvikande meningar sedan förut?

Anf.  263  LARS LILJA (s):

För stabiliteten och kontinuiteten vidhåller vi våra avvikande meningar.

Anf.  264  ORDFÖRANDEN:

Den består även på den andra sidan. Det är noterat. Jag finner att det finns majoritet för regeringens ståndpunkt med tidigare angivna och motiverade avvikande meningar från s, v och mp.

Vi går över till punkt 6, Förslag till direktiv angående säkerhet och hälsa för gravida med mera, det som ibland kallas mammadirektivet. Men det ska alltså inte, inte enligt mina noteringar i alla fall, antas slutsatser nu. Det är kanske viktigt att veta. Frågan var i nämnden den 6 mars, då vi hade stöd för regeringens förhandlingsupplägg. Arbetsmarknadsutskottet överlade i frågan den 27 november, då det fanns stöd för regeringens ståndpunkt. I båda dessa fall var partierna i Sveriges riksdag överens. De andra är det kanske inte än. Vad behöver vi säga i dag i den frågan?

Anf.  265  Arbetsmarknadsminister SVEN OTTO LITTORIN (m):

Fru ordförande! Kommissionens förslag till ändring av mammaledighetsdirektivet innebär som ni vet bland annat att mammaledigheten utökas från 14 till 18 veckor och att 6 av dessa veckor ska vara obligatoriska. Direktivet har förhandlats på rådsarbetsgruppsnivå ett flertal gånger under våren. Många medlemsländer har varit kritiska till delar av förslaget.

Det tjeckiska ordförandeskapet har kommit med ett kompromissförslag som bland annat innebär att länder med omfattande föräldraledighet ska kunna räkna viss del av denna som mammaledighet. Förslaget har mottagits väl av Sverige och vissa andra medlemsstater i vår närhet, samtidigt som det är tydligt att andra länders invändningar kommer att kräva ytterligare diskussion och bearbetningar av texten.

Europaparlamentet har fortfarande inte tagit ställning till förslaget. Parlamentet gjorde i maj bedömningen att jämställdhetsutskottets förslag, som innebar 20 veckors mammaledighet, varav 8 obligatoriska, och att pappaledighet införs, inte hade några förutsättningar att ligga till grund för en kompromiss med rådet. Rapporten senareläggs därför. Förslaget återförvisades till kommittén, och detta är åter en helt öppen fråga. Frågan kommer att tas upp på rådsmötet som en lägesrapport. Regeringen har inga invändningar mot ordförandeskapets lägesrapport. En hel del arbete återstår innan en överenskommelse kan nås. Förslaget tillhör de frågor på Epscoområdet som det svenska ordförandeskapet kommer att arbeta vidare med under hösten.

Anf.  266  DÉSIRÉE PETHRUS ENGSTRÖM (kd):

Jag vill i sammanhanget säga att det är viktigt att riktlinjerna från arbetsmarknadsutskottet går vidare. När jag läste det första såg det ut som att man ställde sig bakom den obligatoriska delen. För svensk del känns det som att det är fel. Ett obligatorium innebär att man måste ta den tidigt. Som kvinna i Sverige kan man välja att ta den sent. Man vill kanske inte ta den under de första sex veckorna. Jag hoppas verkligen att det går att förändra detta. Vi har naturligtvis väldigt olika system. En del använder sig av separata system för mammaledigheten och föräldraledigheten, medan vi har allting sammanslaget. Det går igenom samma försäkringskassa. Jag hoppas att det går att komma vidare i frågan.

Anf.  267  Arbetsmarknadsminister SVEN OTTO LITTORIN (m):

Där har vi ingen annan mening. Länder som liksom Sverige har en mer jämställd föräldraförsäkring måste naturligtvis kunna behålla den och ha den organiserad på ett sådant sätt att både mammor och pappor kan vara lediga med sina barn. Det måste vara vår alldeles tydliga och enkla utgångspunkt. Det finns som sagt invändningar från flera medlemsstater som är nära angränsande till vår invändning. Vi kommer naturligtvis att med ordförandeskapets fina hatt på oss göra allt vi kan för att upprätthålla en jämställd föräldraförsäkring.

Anf.  268  ORDFÖRANDEN:

Med så lite obligatorium som möjligt också, stod det någonstans.

Anf.  269  Arbetsmarknadsminister SVEN OTTO LITTORIN (m):

Ja, det ligger i sakens natur. Låt föräldrarna välja själva hur de vill organisera sin föräldraledighet och uppmuntra snarare den förälder som är mindre hemma att vara mer hemma.

Anf.  270  ORDFÖRANDEN:

Jag sammanfattar med att det finns fortsatt stöd för regeringens upplägg inför fortsatta förhandlingar i denna fråga. Sådana pågår onekligen.

Vi är klara med de Littorinska beslutspunkterna. Vi hade inga Littorinska övriga frågor heller, såvitt jag vet. Jo, någon liten finns det nog allra sist. Är det någon som vill ställa några frågor om den övriga fråga som var arbetsmarknadsministerns eller om någon av hans A-punkter?

Anf.  271  ULF HOLM (mp):

Angående den A-punkt som hos oss kallas nummer 38 och handlar om globaliseringsfonden vill jag bara gratulera regeringen till att ha ändrat sig, så att beslutet blev mer i enlighet med den avvikande mening vi hade från s, v och mp. Det är glädjande att Sverige gav upp där.

Anf.  272  ORDFÖRANDEN:

Så blir det ibland! Vill arbetsmarknadsministern kommentera detta?

Anf.  273  Arbetsmarknadsminister SVEN OTTO LITTORIN (m):

Inte på annat sätt än genom att önska EU-nämndens ledamöter en skön sommar så småningom och gratulera Ulf Holm på födelsedagen!

Anf.  274  ULF HOLM (mp):

Tack!

Anf.  275  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar arbetsmarknadsministern för i dag och önskar tack detsamma!

6 §  Sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor (Konsumentfrågor)

Integrations- och jämställdhetsminister Nyamko Sabuni

Återrapport från ministerrådsmöte den 17 december 2008

Information och samråd inför ministerrådsmöte den 8 och 9 juni 2009

Anf.  276  ORDFÖRANDEN:

Vi säger välkommen till Nyamko Sabuni med medarbetare.

Först ska jag bara säga något om A-punktshanteringen eftersom vi har ett ganska långt möte i dag. Vi brukar avsluta den hanteringen kl. 14.00 för att man ska ha en stund på sig efter sammanträdet. Den rutinen blir lite meningslös just i dag. Vi har haft ett litet snabbpresidiemöte här och ändrat fristen till 16.00 för er som vill göra inspel, anmäla avvikande meningar eller så. Klockan 16.00 avslutar vi alltså det skriftliga samrådet om A-punkter.

Men nu ska vi prata med Nyamko Sabuni om integrations- och jämställdhetsfrågorna på Epscorådet. Först ska vi gå tillbaka till rådsmötet den 17 december 2008, som var det senaste i den meningen. Rapporten är utsänd.

Anf.  277  DÉSIRÉE PETHRUS ENGSTRÖM (kd):

På det papper som jag har står det på s. 2 om Pekingplattformen att det blev turbulent och en kompromisslösning. Vad var det för kompromisslösning?

Anf.  278  Integrations- och jämställdhetsminister NYAMKO SABUNI (fp):

Fru ordförande! Det handlar om Barcelonamålen. Det står kanske fel i papperen. Barcelonamålen beskriver hur vi ska kunna låta föräldrar kombinera yrkesliv och familjeliv. Då är utbyggnaden av barnomsorg en viktig bit i det hela.

Tjeckien ville på ett möte den 9 mars mjuka upp skrivningarna om att vi ska uppnå 90 procents barnomsorg för barn från 3 år upp till skolåldern och 33 procents barnomsorg för barn mellan 1 och 3 år. Det föranledde att jag åkte till ett möte som vi egentligen inte trodde att vi behövde närvara vid. Då blev det en kamp mellan Tjeckien och Sverige där Frankrike som ordförandeland stod i mitten och försökte medla mellan oss.

Vad vi kom fram till är att Barcelonamålen måste bevaras och att vi måste godkänna dem igen som en del av slutsatserna. För att rädda ansiktet föreslog tjeckerna då att man skulle skriva att utbyggnad av barnomsorg är en nationell kompetens. Så är det ju också. Vi fick in den skrivningen även om den är överflödig. Det är den kompromiss som blev.

Anf.  279  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för det och lägger återrapporten till handlingarna.

Nu går vi tillbaka till information och samråd inför ministerråd om sysselsättning och socialpolitik med mera. Där har vi Sabuni på punkt 7 – förslag till diskrimineringsdirektivet, enkelt uttryckt. Den frågan var senast i nämnden den 12 december förra året, då som informationspunkt. Senast vi tog i den lite hårdare var den 26 september då vi gav stöd för regeringens förhandlingsupplägg. Sedan har det varit överläggningar i arbetsmarknadsutskottet. Enligt en lite kladdig notering här var det den 17 september 2008, och det stämmer tydligen. Där fastlades också riksdagens ståndpunkt mer i sak i början på processen.

Nu ska det tjeckiska ordförandeskapet avge en lägesrapport. Nu får vi höra lite om det. Vi har ett antal sådana här överlämningspunkter just i dag eftersom det är juni. Sedan är det juli och då är det vi! Det här har varierat lite under dagen. Nu får vi höra vad den svenska regeringen förväntar sig att tjeckerna kommer att säga på lägesrapporten. Och vad ska vi göra åt det redan nästa vecka? Ju mer man svarar på det sistnämnda, desto tydligare mandat får man förhoppningsvis av EU-nämnden. Ju mer materiellt förhandlingsinnehållet är, desto mer stöd får man alltså. Det beror på vad statsrådet säger, och det får hon göra nu. Underlag är dock utsänt.

Anf.  280  Integrations- och jämställdhetsminister NYAMKO SABUNI (fp):

Ordförandeskapet ska som sagt avge en lägesrapport på detta direktiv, som handlar om att diskriminering på grund av de olika grunderna ska vidgas till att gälla alla samhällsområden. Såsom det är i dag, med det förra direktivet, handlar det om etnicitet och kön. Nu vidgar man det till att också gälla ålder, funktionshinder, sexuell läggning och så vidare.

Som vi har rapporterat tidigare är det för Sveriges del de frågor som handlar om diskriminering på grund av ålder och tillgänglighet som är det nya. Det är det som kommer att påverka vår lagstiftning. Som ni känner till har vi i den proposition som har lämnats till riksdagen och som ligger till grund för den nya lagen också sagt att vi skulle återkomma till att utreda båda dessa frågor.

När det gäller tillgänglighetsfrågorna sitter Hans Ytterberg och utreder på departementet. Han är snart klar. Vi håller nu på med, och kommer snart att avsluta, förhandlingar om utredningsdirektiv när det gäller ålder. Så långt har vi kommit i Sverige.

Ordförandeskapet har försökt förtydliga direktivet så långt möjligt. Vad man har kommit fram till och vad som kommer att rapporteras på mötet handlar mycket om att man nu talar om tillgänglighetsfrågorna i samma termer som FN-konventionen – om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Vi har alltså jobbat på samma sätt såväl på FN-nivå som på EU-nivå.

Man har också försökt få in skrivningar som handlar om stegvis implementering när det gäller tillgänglighet. Länderna är oroliga; allting ska göras på en gång. Alla inser att det inte är möjligt, utan det måste finnas stegvisa krav på när saker och ting ska vara uppnådda.

Vi stöder intentionerna i direktivet. Vi stöder det hela så långt fram som ordförandeskapet har kommit. Men det återstår fortfarande mycket att diskutera, och det är det som vi kommer att göra under vårt ordförandeskap när vi tar över.

Det ena är att vi måste fortsätta att titta på proportionalitet, till exempel när det gäller näringslivet, och tillgänglighetsfrågor. Vi måste titta på subsidiaritet – att direktivet inte ska gå in och inskränka annan nationell lagstiftning. Jag vet till exempel att det finns länder som vill ha det tydliggjort att diskriminering av HBT-personer inte behöver handla om att inskränka äktenskapslagstiftning, alltså civilrättslagstiftning, i medlemsstaterna. Alla sådana typer av förtydligande efterfrågas.

Det finns efterfrågan på att vi ska kartlägga och utvärdera den nuvarande lagen och vilka resultat den har fått. Det finns länder som vill ha de svaren innan de går vidare och godkänner detta direktiv, vilket har gjort att vi har tagit initiativ till att via kommissionen lägga fram en liten pm-rapport om hur det ser ut i dag med den gällande lagen.

Som ni känner till är det samma frågor som Sverige har lagt in. Nu när vi blir ordförandeland är inte tanken att vi ska fortsätta att driva egna sakfrågor och egna åsikter. Men det vi efterfrågar är precis samma sak som andra medlemsstater efterfrågar – proportionalitet, subsidiaritet och praktiska finansiella konsekvenser av direktivet. De svaren hoppas vi att vi ska kunna få av kommissionen snart.

Anf.  281  ORDFÖRANDEN:

Min bedömning är att det här innehåller så pass mycket, med många utestående frågor, och är en så viktig fråga under svenskt ordförandeskap att jag landar på att jag vill fatta ett förhandlingsuppläggsbeslut. Då får regeringen också ett tydligt och förhoppningsvis även brett mandat från riksdagen för det fortsatta arbetet. Jag finner att vi ger det mandatet, och det verkar dessutom som att vi är överens om det.

Vi går vidare till punkt 8, Lika möjligheter för kvinnor och män: aktivt och värdigt åldrande. Här ska det antas slutsatser. Utkast till dessa finns på svenska i utskick 2, och underlag finns också i den kommenterade dagordningen.

Anf.  282  Integrations- och jämställdhetsminister NYAMKO SABUNI (fp):

Ordförandeskapet presenterar här ett antal slutsatser som vi förväntas anta. Vanligtvis brukar ordförandeskapet ta fram indikatorer om jämställdhetsfrågor som finns i Pekingplattformen. Tjeckien har som ordförandeland gjort lite annorlunda. Det kan bero på att vi nu är i en fas där Sverige ska sammanställa det som EU har uppnått när det gäller genomförandet av Pekingplattformen för att sedan presentera det för FN nästa år på kvinnokommissionen.

Tjeckien har fokuserat på det som vi är överens om i triosamarbetet, nämligen hälsosamt och värdigt åldrande. Man har tagit fram en rapport som kartlägger kvinnors och mäns förutsättningar för hälsosamt och värdigt åldrande. Det handlar om att kunna vara aktiv på arbetsmarknaden, att kunna kombinera arbete och familjeliv, att motverka fattigdom, att få vård på lika villkor, att motverka åldersdiskriminering, könsuppdelad statistik och så vidare.

Detta fokuserar på vuxna mellan 55 och 65 år, ungefär. De saker som sker där och de förutsättningar som denna grupp av människor får ligger också till grund för ett eventuellt värdigt åldrande. Slutsatserna uppmanar medlemsstaterna att se till att förbättra situationen såväl för män som för kvinnor. Rapporten visar lite på hur situationen ser ut i olika medlemsstater när det gäller män och kvinnor i det här åldersspannet.

Anf.  283  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns stöd för regeringens ståndpunkt. Vi går vidare till punkt 9, Romers integrering. Också här ska det antas slutsatser. Frågan har varit i EU-nämnden förut, även om alla kanske inte lade märke till det. Den stod nämligen på A-punktslistan den 27 november förra året. Då fattade vi beslut rent tekniskt och stödde regeringens då angivna ståndpunkt.

Vi ska höra hur den är nu, och vi har ju också sett det i skrift.

Anf.  284  Integrations- och jämställdhetsminister NYAMKO SABUNI (fp):

I kommissionens sociala agenda har man beskrivit att man ska motverka fattigdom, utanförskap och diskriminering av särskilt utsatta grupper inklusive romer. Ordförandeskapet hade en konferens i Prag i april i år, och utifrån den konferensen lägger man fram slutsatser som vi ska anta. De handlar om att uppmana medlemsstaterna att fortsätta arbeta för romers rättigheter och lika förutsättningar som andra samhällsmedborgare.

Till dessa slutsatser har man fogat ett antal principer som ordförandeskapet har tagit fram tillsammans med representanter för den romska gruppen. De principerna är inte förhandlade om eller diskuterade i rådet. Det är endast en bilaga, och principerna är till för de länder som vill följa dem. De kan göra det när de känner för det.

Varken slutsatserna eller principerna påverkar svensk politik på något sätt. Den proposition som vi fattade beslut om i riksdagen för några veckor sedan täcker gott och väl rätten till arbete, utbildning och allt det där men också diskrimineringslagstiftning. På det området är Sverige ett av de länder som jobbar bra med att försöka inkludera romer i samhällslivet.

Anf.  285  DÉSIRÉE PETHRUS ENGSTRÖM (kd):

Jag har funderat mycket sedan jag såg programmet Uppdrag granskning om romernas situation. Jag tror att det var i Göteborg man visade att de bor på ett campingområde.

Diskuterar man någonting om detta? Sverige ordnar till exempel med bostäder och försöker hitta olika sociala insatser. Som jag uppfattade det kommer de personerna från ett annat EU-land. Kan ett land få betalt av den staten om man kan ordna social standard för dessa personer? Hur ser man på detta? Det är kanske svårt att alltid ange vem som ska vara ansvarig för insatserna. Jag har inte läst de svenska ståndpunkterna, och jag hittar det inte riktigt i de engelska.

Anf.  286  ULF HOLM (mp):

Fru ordförande! Jag tycker att det är bra att man lyfter upp den här frågan. Däremot är jag lite förvånad över att detta annex till annexet, alltså bilagan till bilagan, kan användas hur som helst av dem som vill. Om det är en bilaga måste väl ändå rådet behandla frågorna?

Jag tycker att detta är bra, men följdfrågan blir: Kommer Italien att ställa upp på det med tanke på det sätt som de behandlar sina romer på? Det är något av det mest fasansfulla jag har sett i de europeiska länderna. Det finns några länder till som behandlar romer på ett väldigt dåligt sätt.

Men jag tycker att det är bra att frågorna lyfts upp, och jag ställer mig bakom dem.

Anf.  287  Integrations- och jämställdhetsminister NYAMKO SABUNI (fp):

När det gäller romer som kommer från andra EU-länder är det självfallet problematiskt. Det finns inget i EU-samarbetet som säger att medborgarna från ett land ska kunna söka sig till ett annat land och där börja leva på det landets bidragssystem eller försäkringssystem.

Å andra sidan är det bara att konstatera att om man kommer som EU-medborgare till Sverige, vägrar att lämna Sverige och finns i en kommun så kommer kommunen förr eller senare att behöva vidta åtgärder för att stödja och hjälpa – i det här fallet – familjen. Vad jag förstår har Göteborgs kommun tillsammans med det civila samhället i Göteborg sett till att familjen har fått jobb och är kvar i Sverige. Men det är klart att det kan bli problematiskt om det skulle bli stora grupper av romer som kommer samtidigt.

Vi är medvetna om problemet. Vi diskuterar det. Men jag tror nog inte att till exempel Italien eller något annat land skulle vilja gå in och säga: Vi ersätter och betalar för de romer som kommer till Sverige. Så problemet får vi nog lösa nationellt, här hos oss.

Sedan gällde det principerna. Det är svårt att säga vad länderna kommer att göra. Jag vet inte hur ordförandeskapet har tänkt sig. Det får vi kanske också en rapport om. Men vi har, som sagt, inte fått chans att diskutera dessa.

Vi håller med om att de är bra. Vi kommer att följa dem hos oss, eller vi jobbar redan efter den typen av principer. Men det har varit viktigt för den romska gruppen att känna att man är delaktig. Det handlar alltså om att man inte jobbar för romer utan med romer, och det här är ett sätt att bifoga deras bidrag till det arbete som sker inom plattformen på EU-nivå.

Självklart kommer det att finnas länder som inte kommer att följa de principerna. Men det viktiga är väl då att vi i alla fall följer de slutsatser som rådet antar.

Anf.  288  ORDFÖRANDEN:

Då finner jag att det finns stöd för regeringens ståndpunkt.

Vi går vidare till punkt 10, Förslag till direktiv om likabehandling av kvinnor och män som är egenföretagare med mera. Här har det varit överläggningar i arbetsmarknadsutskottet den 24 mars. Ett protokollsutdrag var bifogat i kanslikommentarerna, som nämndens ledamöter alltså har fått. Senast frågan var i nämnden var den 12 december 2008, då vi informerades om detta under övriga frågor.

Nu förväntas en lägesrapport. Vi får höra vad statsrådet förväntar sig av den.

Anf.  289  Integrations- och jämställdhetsminister NYAMKO SABUNI (fp):

Det stämmer. Det är en lägesrapport. Ordförandeskapet försöker också här flytta fram positionerna när det gäller detta direktiv.

Direktivet handlar om att skapa lika förutsättningar och möjligheter för kvinnor och män som är egenföretagare eller medhjälpande makar när det gäller socialförsäkringssystem. Det handlar om egenföretagare och/eller deras medhjälpande makars möjligheter till föräldraledighet, till exempel, och möjligheter till det som kallas för ersättare när man är föräldraledig. Det är detta som ordförandeskapet har försökt arbeta med och som man också kommer att presentera för oss.

Det är ett direktiv som det ska fattas beslut om i gemenskap med parlamentet, så där har man också haft sina diskussioner tidigare i år. Vi håller på att gå igenom slutsatserna från parlamentet. Vi är inte riktigt färdiga med det, vad det innebär.

Vad vi ser att vi behöver diskutera ytterligare är begreppet medhjälpande makar. Denna yrkesgrupp existerar inte i Sverige, och det finns ett antal andra länder som inte heller har denna yrkesgrupp. Vi är noga med att direktivet inte ska innehålla skrivningar som gör att vi i vårt socialförsäkringssystem, till exempel, ska tvingas föra in en grupp människor som inte existerar. Det är utgångspunkten för ordförandeskapet och de skrivningar som man kommer att presentera på mötet.

Vi vill också vara noga med att mammaledighet handlar om rätt till mammaledighet och inte obligatoriet att vara mammaledig, vilket det finns skilda meningar om. Regeringens ståndpunkt känner ni till sedan tidigare.

Det handlar, som sagt, just om att vi inte ska behöva ändra i vårt försäkringssystem när det gäller medhjälpande makar, en grupp som inte existerar. Men vi har även lite svårt för det här med ersättarsystem. Att staten ska bistå med en pool av ersättare till en egenföretagare låter för oss konstigt.

Diskussionerna kommer att fortsätta på just dessa områden.

Anf.  290  DÉSIRÉE PETHRUS ENGSTRÖM (kd):

Man uppfattar det som att det handlar om jordbrukare, att det är en väldigt specifik grupp. Men här står egenföretagare. Det bästa vore väl om man åtminstone fick det tydliggjort, att det är jordbrukare det på något sätt handlar om.

Anf.  291  ORDFÖRANDEN:

Jo, där finns det faktiskt – det tror ni inte att jag känner till – ett så kallat avbytarsystem. Det finns inom just den branschen. Det är kanske det som avses med de här ersättarna?

Anf.  292  Integrations- och jämställdhetsminister NYAMKO SABUNI (fp):

Det står egenföretagare, och det står ganska tydligt att det framför allt är jordbrukare det handlar om. Men det handlar också om att i vårt socialförsäkringssystem betalas det här via sociala avgifter, obligatoriskt för alla som arbetar, som har en inkomst.

I många andra länder är det avgifter som man betalar själv. Med det här direktivet, om det blir obligatoriskt att vara mammaledig och man därmed kvalificerar sig för socialförsäkringssystemet, betyder det att man kommer att tvinga företagaren att betala in en viss avgift till staten för att få detta. Då måste man också tänka på att det inte blir betungande för det företaget.

Vår strävan att skydda enskilda företagare eller medhjälpande makar när det gäller socialförsäkringssystem kan också leda till att företag går omkull därför att de tvingas att betala stora avgifter som de inte har råd med. Det är därför som vi hela tiden säger att antingen talar man om rätt till ersättning – då får staterna stå för det – eller också talar man om rätt, genom att de har betalat in sina avgifter, när någon begär att få vara ledig.

Men det är klart att det framför allt handlar om jordbruk. Det står också i papperen.

Anf.  293  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen i dag. Vi har säkert anledning att återkomma framöver.

Det var den sista Sabuniska besluts- eller informationspunkten på ordinarie dagordning. Har vi några Sabuniska övriga punkter? Det har vi inte, vad jag kan se. Har hon någonting annat som hon vill ta upp med oss? Jag finner inte så. Då tackar vi statsrådet och hennes medarbetare för i dag och önskar trevlig helg och lycka till på rådet.

Innehållsförteckning

1 §  Sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor (Socialpolitik och hälso- och sjukvård) 1

Anf.  1  ORDFÖRANDEN 1

Anf.  2  MARINA PETTERSSON (s) 1

Anf.  3  ORDFÖRANDEN 2

Anf.  4  Socialminister GÖRAN HÄGGLUND (kd) 2

Anf.  5  SUSANNE EBERSTEIN (s) 2

Anf.  6  ORDFÖRANDEN 2

Anf.  7  Socialminister GÖRAN HÄGGLUND (kd) 3

Anf.  8  ORDFÖRANDEN 3

Anf.  9  Socialminister GÖRAN HÄGGLUND (kd) 3

Anf.  10  ORDFÖRANDEN 3

Anf.  11  Socialminister GÖRAN HÄGGLUND (kd) 4

Anf.  12  ORDFÖRANDEN 4

Anf.  13  Socialminister GÖRAN HÄGGLUND (kd) 4

Anf.  14  ORDFÖRANDEN 5

Anf.  15  MARINA PETTERSSON (s) 5

Anf.  16  ORDFÖRANDEN 5

Anf.  17  ULF HOLM (mp) 5

Anf.  18  TORBJÖRN BJÖRLUND (v) 6

Anf.  19  ORDFÖRANDEN 6

Anf.  20  Socialminister GÖRAN HÄGGLUND (kd) 6

Anf.  21  ORDFÖRANDEN 7

Anf.  22  BENGT-ANDERS JOHANSSON (m) 7

Anf.  23  ULF HOLM (mp) 7

Anf.  24  MARINA PETTERSSON (s) 8

Anf.  25  ORDFÖRANDEN 8

Anf.  26  Socialminister GÖRAN HÄGGLUND (kd) 8

Anf.  27  ORDFÖRANDEN 8

Anf.  28  Socialminister GÖRAN HÄGGLUND (kd) 9

Anf.  29  MARINA PETTERSSON (s) 9

Anf.  30  ORDFÖRANDEN 9

Anf.  31  DÉSIRÉE PETHRUS ENGSTRÖM (kd) 9

Anf.  32  ORDFÖRANDEN 9

Anf.  33  Statsrådet CRISTINA HUSMARK PEHRSSON (m) 10

Anf.  34  ORDFÖRANDEN 10

Anf.  35  Statsrådet CRISTINA HUSMARK PEHRSSON (m) 10

Anf.  36  ORDFÖRANDEN 10

Anf.  37  Statsrådet CRISTINA HUSMARK PEHRSSON (m) 11

Anf.  38  ORDFÖRANDEN 11

Anf.  39  Statsrådet CRISTINA HUSMARK PEHRSSON (m) 11

Anf.  40  ORDFÖRANDEN 12

2 §  Ekonomiska och finansiella frågor 13

Anf.  41  ORDFÖRANDEN 13

Anf.  42  Finansminister ANDERS BORG (m) 13

Anf.  43  ORDFÖRANDEN 14

Anf.  44  MONICA GREEN (s) 14

Anf.  45  Finansminister ANDERS BORG (m) 14

Anf.  46  ORDFÖRANDEN 14

Anf.  47  Finansminister ANDERS BORG (m) 15

Anf.  48  ORDFÖRANDEN 16

Anf.  49  MONICA GREEN (s) 16

Anf.  50  Finansminister ANDERS BORG (m) 16

Anf.  51  MONICA GREEN  (s) 16

Anf.  52  BENGT-ANDERS JOHANSSON (m) 16

Anf.  53  Finansminister ANDERS BORG (m) 16

Anf.  54  MONICA GREEN (s) 18

Anf.  55  BENGT-ANDERS JOHANSSON (m) 18

Anf.  56  ORDFÖRANDEN 18

Anf.  57  Finansminister ANDERS BORG (m) 18

Anf.  58  ORDFÖRANDEN 19

Anf.  59  Finansminister ANDERS BORG (m) 19

Anf.  60  ORDFÖRANDEN 21

Anf.  61  TORBJÖRN BJÖRLUND (v) 21

Anf.  62  MONICA GREEN (s) 21

Anf.  63  ORDFÖRANDEN 21

Anf.  64  MONICA GREEN (s) 21

Anf.  65  Finansminister ANDERS BORG (m) 22

Anf.  66  ORDFÖRANDEN 23

Anf.  67  MONICA GREEN (s) 23

Anf.  68  ORDFÖRANDEN 24

Anf.  69  DÉSIRÉE PETHRUS ENGSTRÖM (kd) 24

Anf.  70  Finansminister ANDERS BORG (m) 24

Anf.  71  ORDFÖRANDEN 24

Anf.  72  Finansminister ANDERS BORG (m) 24

Anf.  73  TORBJÖRN BJÖRLUND (v) 25

Anf.  74  ORDFÖRANDEN 25

Anf.  75  Finansminister ANDERS BORG (m) 25

Anf.  76  TORBJÖRN BJÖRLUND (v) 25

Anf.  77  ORDFÖRANDEN 25

Anf.  78  Finansminister ANDERS BORG (m) 26

Anf.  79  CHRISTINA AXELSSON (s) 26

Anf.  80  ORDFÖRANDEN 26

Anf.  81  Finansminister ANDERS BORG (m) 26

Anf.  82  ORDFÖRANDEN 26

Anf.  83  MONICA GREEN (s) 27

Anf.  84  Finansminister ANDERS BORG (m) 27

Anf.  85  ORDFÖRANDEN 27

Anf.  86  MONICA GREEN (s) 28

Anf.  87  ORDFÖRANDEN 28

Anf.  88  Finansminister ANDERS BORG (m) 28

Anf.  89  MONICA GREEN (s) 29

Anf.  90  Finansminister ANDERS BORG (m) 29

Anf.  91  MONICA GREEN (s) 29

Anf.  92  Finansminister ANDERS BORG (m) 29

Anf.  93  ORDFÖRANDEN 29

Anf.  94  Finansminister ANDERS BORG (m) 30

Anf.  95  ORDFÖRANDEN 30

Anf.  96  PER BOLUND (mp) 30

Anf.  97  SOFIA ARKELSTEN (m) 30

Anf.  98  Statssekreterare PER JANSSON 31

Anf.  99  ORDFÖRANDEN 31

Anf.  100  Statssekreterare PER JANSSON 31

Anf.  101  CHRISTINA AXELSSON (s) 31

Anf.  102  Departementssekreterare CHRISTINA SVANHAGEN 32

Anf.  103  ORDFÖRANDEN 32

3 §  Transport, telekommunikation och energi (Energi) 33

Anf.  104  ORDFÖRANDEN 33

Anf.  105  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c) 33

Anf.  106  ORDFÖRANDEN 34

Anf.  107  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c) 34

Anf.  108  ORDFÖRANDEN 35

Anf.  109  CHRISTINA AXELSSON (s) 35

Anf.  110  PER BOLUND (mp) 35

Anf.  111  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c) 35

Anf.  112  ORDFÖRANDEN 36

Anf.  113  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c) 36

Anf.  114  ORDFÖRANDEN 36

Anf.  115  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c) 37

Anf.  116  ORDFÖRANDEN 37

Anf.  117  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c) 37

Anf.  118  ORDFÖRANDEN 38

Anf.  119  Näringsminister MAUD OLOFSSON (c) 38

Anf.  120  ORDFÖRANDEN 39

4 §  Transport, telekommunikation och energi (Transport och telekommunikation) 40

Anf.  121  ORDFÖRANDEN 40

Anf.  122  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c) 40

Anf.  123  ORDFÖRANDEN 40

Anf.  124  SUSANNE EBERSTEIN (s) 40

Anf.  125  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c) 40

Anf.  126  PER BOLUND (mp) 40

Anf.  127  CHRISTINA AXELSSON (s) 41

Anf.  128  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c) 41

Anf.  129  CHRISTINA AXELSSON (s) 41

Anf.  130  PER BOLUND (mp) 41

Anf.  131  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c) 42

Anf.  132  ORDFÖRANDEN 42

Anf.  133  CHRISTINA AXELSSON (s) 42

Anf.  134  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c) 42

Anf.  135  ORDFÖRANDEN 43

Anf.  136  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c) 43

Anf.  137  CHRISTINA AXELSSON (s) 43

Anf.  138  ORDFÖRANDEN 43

Anf.  139  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c) 43

Anf.  140  CHRISTINA AXELSSON (s) 43

Anf.  141  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c) 44

Anf.  142  ORDFÖRANDEN 44

Anf.  143  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c) 44

Anf.  144  PER BOLUND (mp) 44

Anf.  145  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c) 45

Anf.  146  ORDFÖRANDEN 45

Anf.  147  PER BOLUND (mp) 45

Anf.  148  ORDFÖRANDEN 45

Anf.  149  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c) 45

Anf.  150  CHRISTINA AXELSSON (s) 46

Anf.  151  Kanslirådet JOHAN SCHELIN 46

Anf.  152  CHRISTINA AXELSSON (s) 46

Anf.  153  Kanslirådet JOHAN SCHELIN 46

Anf.  154  ORDFÖRANDEN 46

Anf.  155  CHRISTINA AXELSSON (s) 46

Anf.  156  ORDFÖRANDEN 46

Anf.  157  CHRISTINA AXELSSON (s) 46

Anf.  158  ORDFÖRANDEN 47

Anf.  159  CHRISTINA AXELSSON (s) 47

Anf.  160  ORDFÖRANDEN 47

Anf.  161  LARS TYSKLIND (fp) 47

Anf.  162  ORDFÖRANDEN 47

Anf.  163  CHRISTINA AXELSSON (s) 47

Anf.  164  ORDFÖRANDEN 47

Anf.  165  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c) 47

Anf.  166  ORDFÖRANDEN 48

Anf.  167  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c) 48

Anf.  168  ORDFÖRANDEN 48

Anf.  169  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c) 48

Anf.  170  ORDFÖRANDEN 48

Anf.  171  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c) 48

Anf.  172  ORDFÖRANDEN 48

Anf.  173  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c) 49

Anf.  174  CHRISTINA AXELSSON (s) 49

Anf.  175  Departementssekreterare LARS DARIN 49

Anf.  176  ORDFÖRANDEN 49

Anf.  177  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c) 49

Anf.  178  ORDFÖRANDEN 50

Anf.  179  CHRISTINA AXELSSON (s) 50

Anf.  180  ULF HOLM (mp) 51

Anf.  181  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c) 51

Anf.  182  CHRISTINA AXELSSON (s) 51

Anf.  183  ORDFÖRANDEN 51

Anf.  184  CHRISTINA AXELSSON (s) 51

Anf.  185  ORDFÖRANDEN 51

Anf.  186  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c) 51

Anf.  187  Kanslirådet NIKLAS LUNDIN 51

Anf.  188  ORDFÖRANDEN 52

Anf.  189  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c) 52

Anf.  190  CHRISTINA AXELSSON (s) 52

Anf.  191  ORDFÖRANDEN 52

Anf.  192  ULF HOLM (mp) 52

Anf.  193  ORDFÖRANDEN 52

Anf.  194  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c) 52

Anf.  195  ORDFÖRANDEN 53

Anf.  196  CHRISTINA AXELSSON (s) 53

Anf.  197  ORDFÖRANDEN 53

Anf.  198  CHRISTINA AXELSSON (s) 53

Anf.  199  ORDFÖRANDEN 53

Anf.  200  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c) 54

Anf.  201  ORDFÖRANDEN 54

Anf.  202  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c) 54

Anf.  203  ORDFÖRANDEN 54

Anf.  204  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c) 55

Anf.  205  ORDFÖRANDEN 55

Anf.  206  SOFIA ARKELSTEN (m) 55

Anf.  207  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c) 55

Anf.  208  SOFIA ARKELSTEN (m) 56

Anf.  209  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c) 56

Anf.  210  Departementssekreteraren CHRISTOPHE KELLNER 56

Anf.  211  ORDFÖRANDEN 56

Anf.  212  ULF HOLM (mp) 56

Anf.  213  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c) 56

Anf.  214  ORDFÖRANDEN 56

Anf.  215  CHRISTINA AXELSSON (s) 57

Anf.  216  ORDFÖRANDEN 57

Anf.  217  CHRISTINA AXELSSON (s) 57

Anf.  218  ORDFÖRANDEN 57

Anf.  219  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c) 57

Anf.  220  Ämnesrådet PER BJÖRKLUND 57

Anf.  221  ORDFÖRANDEN 58

Anf.  222  CHRISTINA AXELSSON (s) 58

Anf.  223   Ämnesrådesrådet LARS ÖSTERBERG 58

Anf.  224  ORDFÖRANDEN 58

Anf.  225  CHRISTINA AXELSSON (s) 58

Anf.  226  ORDFÖRANDEN 58

Anf.  227  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c) 58

Anf.  228  ORDFÖRANDEN 58

Anf.  229  Statsrådet ÅSA TORSTENSSON (c) 58

Anf.  230  ORDFÖRANDEN 59

5 §  Sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor (Sysselsättning) 60

Anf.  231  ORDFÖRANDEN 60

Anf.  232  LARS LILJA (s) 60

Anf.  233  ORDFÖRANDEN 60

Anf.  234  LARS LILJA (s) 60

Anf.  235  ORDFÖRANDEN 60

Anf.  236  LARS LILJA (s) 60

Anf.  237  ORDFÖRANDEN 60

Anf.  238  Arbetsmarknadsminister SVEN OTTO LITTORIN (m) 61

Anf.  239  ORDFÖRANDEN 62

Anf.  240  LARS LILJA (s) 62

Anf.  241  ORDFÖRANDEN 63

Anf.  242  LARS LILJA (s) 63

Anf.  243  ORDFÖRANDEN 63

Anf.  244  ULF HOLM (mp) 63

Anf.  245  ORDFÖRANDEN 63

Anf.  246  MONICA GREEN (s) 64

Anf.  247  ORDFÖRANDEN 64

Anf.  248  Arbetsmarknadsminister SVEN OTTO LITTORIN (m) 64

Anf.  249  CHRISTINA AXELSSON (s) 65

Anf.  250  ORDFÖRANDEN 65

Anf.  251  TORBJÖRN BJÖRLUND (v) 65

Anf.  252  ORDFÖRANDEN 65

Anf.  253  DÉSIRÉE PETHRUS ENGSTRÖM (kd) 65

Anf.  254  ULF HOLM (mp) 66

Anf.  255  ORDFÖRANDEN 66

Anf.  256  MONICA GREEN (s) 66

Anf.  257  Arbetsmarknadsminister SVEN OTTO LITTORIN (m) 66

Anf.  258  ORDFÖRANDEN 66

Anf.  259  Arbetsmarknadsminister SVEN OTTO LITTORIN (m) 66

Anf.  260  ORDFÖRANDEN 68

Anf.  261  Arbetsmarknadsminister SVEN OTTO LITTORIN (m) 68

Anf.  262  ORDFÖRANDEN 68

Anf.  263  LARS LILJA (s) 68

Anf.  264  ORDFÖRANDEN 68

Anf.  265  Arbetsmarknadsminister SVEN OTTO LITTORIN (m) 68

Anf.  266  DÉSIRÉE PETHRUS ENGSTRÖM (kd) 69

Anf.  267  Arbetsmarknadsminister SVEN OTTO LITTORIN (m) 69

Anf.  268  ORDFÖRANDEN 69

Anf.  269  Arbetsmarknadsminister SVEN OTTO LITTORIN (m) 69

Anf.  270  ORDFÖRANDEN 70

Anf.  271  ULF HOLM (mp) 70

Anf.  272  ORDFÖRANDEN 70

Anf.  273  Arbetsmarknadsminister SVEN OTTO LITTORIN (m) 70

Anf.  274  ULF HOLM (mp) 70

Anf.  275  ORDFÖRANDEN 70

6 §  Sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor (Konsumentfrågor) 71

Anf.  276  ORDFÖRANDEN 71

Anf.  277  DÉSIRÉE PETHRUS ENGSTRÖM (kd) 71

Anf.  278  Integrations- och jämställdhetsminister NYAMKO SABUNI (fp) 71

Anf.  279  ORDFÖRANDEN 71

Anf.  280  Integrations- och jämställdhetsminister NYAMKO SABUNI (fp) 72

Anf.  281  ORDFÖRANDEN 73

Anf.  282  Integrations- och jämställdhetsminister NYAMKO SABUNI (fp) 73

Anf.  283  ORDFÖRANDEN 74

Anf.  284  Integrations- och jämställdhetsminister NYAMKO SABUNI (fp) 74

Anf.  285  DÉSIRÉE PETHRUS ENGSTRÖM (kd) 74

Anf.  286  ULF HOLM (mp) 74

Anf.  287  Integrations- och jämställdhetsminister NYAMKO SABUNI (fp) 75

Anf.  288  ORDFÖRANDEN 75

Anf.  289  Integrations- och jämställdhetsminister NYAMKO SABUNI (fp) 75

Anf.  290  DÉSIRÉE PETHRUS ENGSTRÖM (kd) 76

Anf.  291  ORDFÖRANDEN 76

Anf.  292  Integrations- och jämställdhetsminister NYAMKO SABUNI (fp) 76

Anf.  293  ORDFÖRANDEN 77